Resultatdiskussion

Det finns inga entydiga svar i denna studie kring vilka specifika förmågor som tycks viktiga för att utöva basket på elitnivå och för att bli en framgångsrik basketspelare. Med bakgrund från specialidrottslärarnas erfarenheter kan de förmågor som lyfts fram i detta arbete ändock ge en ungefärlig bild av vad en elitidrottare i basket kan tänkas vara i behov av. De teman som identifierats i detta arbete är utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Alla dessa förmågor kommer sannolikt inte finnas samlat hos en individ, i så fall blir det en ”super-basketspelare”, men spelarens olika förmågor behöver troligen komplettera och balansera upp varandra. Även Gonçalves et al. (2017) och Sáenz-López et al. (2005) pekar ut liknande resultat i sina studier, att det är kombinationen av flera faktorer som gör att spelarna når den högsta nivån. Flera

specialidrottslärare i denna studie ansåg att det är få av de framgångsrika spelarna som är jämnbra på allt, alla har sina styrkor och svagheter, och att det är just kombinationen av dessa som är den spelare du är just nu. Det tycks därmed vara viktigt att titta på individnivå vilka förmågor respektive spelare behöver utveckla och förstärka, eftersom brister i någon förmåga kan tänkas kompenseras genom att utveckla andra förmågor.

Specialidrottslärarna ansåg att det inte var så troligt att en individ föds till elitidrottare. Gagné (2015, s. 28) beskriver att det tycks mer troligt att de som blir elitidrottare i stället utvecklas inom sin idrott i en snabbare takt än övriga. Spelares inlärningsförmåga är även något Bonal et al. (2020) identifierade som en viktig faktor i sin intervjustudie, men varken

inlärningsförmåga eller utvecklingstakt är något som specifikt uttrycktes vara viktigt av de intervjuade i denna studie. För studiens respondenter kan det dock tänkas vara svårt att bedöma de framgångsrika spelarnas inlärningsförmåga eller utvecklingstakt, eftersom det troligen kräver en än större insyn i spelarens utveckling till elitidrottare. Inlärningsförmåga kan ändå tänkas vara en viktig förmåga hos en elitspelare i basket, eftersom vägen till elitnivå

31

anses av specialidrottslärarna ta lång tid och det beskrivs vara mycket som ska läras in. Desto snabbare inlärning kan ske, desto snabbare kan elitnivå tänkas uppnås. Samtidigt påtalar specialidrottslärarna vikten av att som spelare ha tålamod eftersom det tar tid att bli

elitidrottare, kanske detta innebär att det inte är snabb inlärningsförmåga eller utvecklingstakt som är viktigast, utan att det snarare är spelarens tålamod som kommer vara avgörande för att nå elitnivå.

Tålamod tycks vara en förmåga som delvis relaterar till förmågor som i några av studierna uttrycktes som ”vilja”, ”motivation” och ”arbetsmoral” (Gonçalves et al., 2017; Sáenz-López et al., 2005). Specialidrottslärarna underströk dock att endast motivation anses inte tillräckligt på lång sikt, utan spelarna anses även behöva ha en viss disciplin. Detta delvis eftersom det inte anses finnas några undantagsdagar som elitidrottare och spelaren behöver därmed leva livet som elitidrottare under ett antal år, vilket anses kräva disciplin och även karaktär. Stier & Schneider (2006) uttryckte specifikt betydelsen av spelarnas vanor och ansträngningar även utanför tävlingssäsongen, vilket betonar vikten av att som elitidrottare ta sig an sin idrott året runt. Det tycks dock finnas en viss koppling mellan de två identifierade temana disciplin och passion, då stor passion för sin idrott kan tänkas medföra att det upplevs enklare för spelaren att inte ha några så kallade undantagsdagar. Älskar spelaren sin idrott och tycker om att träna kanske inte disciplinen blir den avgörande förmågan, utan disciplinen kan tänkas ske

automatiskt hos spelaren som därmed prioriterar sin idrott framför annat. Fokus bör kanske därmed läggas på att få spelarna att älska sin idrott och att tycka om att träna, detta eftersom en stor träningsmängd anses i både denna studie och andra studier vara en viktig förutsättning för att bli kompetent som spelare (Bonal et al., 2020).

Kan det anses räcka att som spelare ha en stor passion för sin idrott och att tycka om att träna för att nå elitnivå? Att vara engagerad och motiverad lyfts absolut fram som viktiga delar av specialidrottslärarna, men det anses som sagt även krävas en viss disciplin hos spelaren enligt specialidrottslärarna. Utöver att vara passionerad och disciplinerad ansåg specialidrottslärarna att de mentala delarna var viktiga och några påtalade att den mentala biten kan tänkas vara skillnaden som gör att några spelare lyckas och andra inte. Detta tycks stämma väl överens med Gagnés talangutvecklingsmodell (Gagné, 2015) där de mentala delarna som en del av de intrapersonella faktorerna har en inverkan på individens utvecklingsprocess, vilken kan vara negativ eller positiv, och därmed har en stor påverkan på individens utveckling av

32

(2020) identifierade som en viktig faktor i sin intervjustudie med elitspelare. Intrycket är ändå att de mentala delarna inte får tillräckligt stort fokus vid utveckling av spelare. Kanske det uppfattas som att antingen anses spelare besitta de mentala delarna eller inte, vilket skulle tyda på att det inte anses vara utvecklingsbart. Specialidrottslärarna ansåg exempelvis att en låg anspänningsnivå var en viktig faktor hos framgångsrika spelare och Sáenz-López et al. (2005) påtalade vikten av exempelvis emotionell balans och koncentration som väsentliga färdigheter. Dessa förmågor som omnämns av specialidrottslärarna och Sáenz-López et al. uppfattas vara utvecklingsbara förmågor och därmed möjliga att träna för spelare. De mentala delarna tycks därmed kunna behöva få ett ännu större fokus vid utveckling av spelare,

eftersom det av respondenterna även anses vara det som skiljer sig mellan de som lyckas och inte lyckas inom sin idrott.

Förmågan att prestera när det gäller uppfattas delvis kunna ha sitt ursprung i viljan att vinna, vilket av specialidrottslärarna ansågs finnas hos de framgångsrika spelarna.

Specialidrottslärarna nämnde specifikt ordet tävla och hur de framgångsrika spelarna tävlade i det mesta. I tidigare studier lyfts inte specifikt inställningen till att tävla som en viktig faktor, däremot identifierades ”vilja” som en viktig faktor av Gonçalves et al. (2017) och Sáenz- López et al. (2005). Vilja kan tänkas kunna vara viljan att vinna, men det skulle även kunna vara viljan att utvecklas eller lyckas. Oavsett tolkning kan viljan tänkas ha stor inverkan på spelaren på planen och om viljan är att lyckas kan spelaren tänkas visa detta genom att tävla i situationer på planen. En specialidrottslärare nämnde att vid uttagningar till

idrottsutbildningar tittade man på hur spelarna tävlar på planen och att detta var en viktig faktor vid uttagningen. Detta tyder på att tävlingsinstinkten anses behöva redan existera hos en spelare för att kunna nå högre nivåer, innebär detta att tävlingsinstinkten inte anses kunna utvecklas hos individen? En specialidrottslärare påtalade att tävlingsinstinkt är något som behöver tränas och att det är viktigt att lägga in tävlingsmoment i träningen för att utveckla denna förmåga, för förmågan uttrycktes inte utvecklas automatiskt. Dessa skilda uppfattningar om tävlingsinstinkten kan tänkas påverka hur specialidrottslärare ser på spelares möjligheter att utvecklas, dessutom kanske inte specifika träningsmiljöer skapas där tävlingsinstinkten ges möjlighet att utvecklas.

Spelintelligens och spelförståelse på basketplanen ansågs av specialidrottslärarna vara viktiga förmågor för att nå elitnivå, vilket även överensstämmer med tidigare intervjustudier där förmågan att läsa spelet samt beslutsfattande identifierats som viktiga faktorer (Bonal et al.,

33

2020; Gonçalves et al., 2017; Sáenz-López et al., 2005). Specialidrottslärarna ansåg att spelförståelse är något som måste läras ut till spelarna, det är inget som de lär sig på egen hand, dock framhöll Bonal et al. (2020) att elitspelarna utvecklat sina taktiska förmågor genom att även titta på andras och sina egna matcher. Detta tycks innebära att spelarna, utöver att genomföra tränarledd träning, även bör introduceras i att titta på både andras och sina egna matcher för att utveckla sin spelförståelse.

Specialidrottslärarna diskuterade kombinationen mellan teknik, fysik och den taktiska

förmågan, och det ansågs finnas ett samband mellan dessa delar. För att spelaren ska kunna ha en hög taktisk förmåga uppfattas det krävas både en god fysik och god teknik för att kunna hantera de olika spelsituationer som uppstår på planen. Gonçalves et al. (2017) och Stier och Schneider (2006) identifierade i sina studier att grundläggande teknikkunskaper hos spelare är viktiga faktorer, såsom passning, dribbling, skott och även försvar. Försvarsförmåga var dock något som specialidrottslärarna sällan nämnde vid intervjuerna, vilket en specialidrottslärare delvis förklarade med att det finns uttalat att inom specialidrottsundervisningen bör främst anfallsförmågorna tränas, exempelvis dribbling, passning och avslut. Intervjufrågorna i denna studie var inte endast riktad mot specifikt hur specialidrottsundervisningen genomfördes, men specialidrottslärarna tycks ändå kunna vara påverkad i sina svar av att det är uttalat att

specialidrotten ska fokusera på anfallsförmågorna. Majoriteten av intervjufrågorna var nämligen fokuserade främst på beskrivningar av framgångsrika spelare och

specialidrottslärarnas beskrivningar av dessa framgångsrika spelare beskrev sällan spelares försvarsförmåga. När vi tittar på idrott och specifikt basket kan det tänkas att vi främst tittar på kvalitéer i anfallsspelet, vilket innebär att det är dessa förmågor vi främst kommer beskriva när vi nämner framgångsrika spelare. Detta kan tänkas även påverka hur träning av spelare genomförs, troligtvis med ett större fokus på anfallsförmågorna och där utvecklingen av försvarsförmågorna skulle kunna bli lidande. En specifik försvarsförmåga som uttrycktes av en specialidrottslärare var viljan, viljan att stoppa sin motståndare. Fokuset bör kanske inte vara att träna specifikt försvarsteknik, utan snarare träna på viljan att tävla för att utveckla försvarsförmågan.

I en idrott som basket ansåg specialidrottslärarna att de fysiska färdigheterna var oerhört viktiga. Även i tidigare studier identifierades fysiska färdigheter som snabbhet, styrka och rörlighet som viktiga faktorer (Bonal et al., 2020; Gonçalves et al., 2017; Sáenz-López et al., 2005; Stier & Schneider, 2006). Precis som med andra nämnda förmågor tycks dock brister i

34

den fysiska förmågan kunna kompenseras och balanseras upp med andra välutvecklade

förmågor. Samtidigt uppfattas det ändå finnas krav på en generell grundfysik hos spelaren och specialidrottslärarna använder ordet atletisk som en förutsättning för att nå de högre nivåerna. Exempelvis spelarna i NBA beskrevs av specialidrottslärarna som oerhört atletiska och specialidrottslärarna ansåg att det krävs extrema fysiska förmågor för att nå de högre nivåerna, men att avsaknad av en specifik fysisk förmåga även kan balanseras upp med en annan välutvecklad fysisk förmåga eller en mer utvecklad spelintelligens. Det tycks finnas ett stort fokus på att utveckla de fysiska förmågorna, vilket kan tänkas innebära att utveckling av exempelvis spelintelligens förbises. Vikten av att identifiera de olika idrottarnas

förutsättningar uppfattas vara angeläget, att titta på vilka styrkor och svagheter en spelare har och hur dessa kan tänkas kompensera och balansera upp varandra. Det upplevs därför viktigt att träningen blir mer individanpassad, åtminstone efter att en generell grundfysik erhållits.

Spelares längd är något som alla specialidrottslärarna ansåg vara en viktig faktor, men dock inte helt avgörande. Även längden utrycktes kunna kompenseras med andra välutvecklade förmågor, men samtidigt ansåg specialidrottslärarna att en viss längd krävs för att spela på vissa nivåer eller på vissa positioner på planen. Tidigare studier uttrycker dock att längd inte är en avgörande faktor för de spelare som blir elitspelare, men längden är väsentlig och underlättar möjligheterna att nå högre nivåer (Bonal et al., 2020; Gonçalves et al., 2017). Detta kan tänkas innebära att fokuset ändå blir alltför stort på seplares längd och att kortare spelare selekteras bort för tidigt. De kortare spelarna hade i stället kunnat kompensera sin bristande längd och fått stöd med att utveckla andra förmågor som därmed balanserar upp längden.

Bonal et al. (2020) fann i sin intervjustudie att ledarskap och lagsammanhållning var viktiga faktorer för spelarnas väg till elitnivå. Sociala förmågor nämndes väldigt sällan av

specialidrottslärarna i denna studie och det kanske är en förmåga som förbises vid

beskrivningen av framgångsrika elitspelare. Kan det även innebära att detta är en förmåga som därmed glöms bort vid utveckling av spelare? Kanske den sociala förmågan inte är speciellt viktig inom idrott generellt, men i en lagidrott som basket kan den väl ändå tänkas vara viktig? Den sociala förmågan omnämns i Svenska Basketbollförbundets (2021, s. 21) ramverk för spelarutveckling och där tydliggörs vikten av att exempelvis skapa en gemensam kultur inom ett lag för att utveckla önskvärda beteenden där alla i laget bidrar på olika sätt. Kanske den sociala förmågan inte är en avgörande förmåga hos en spelare för att kunna nå

35

specifikt elitnivå, men specialidrottslärarna uttrycker exempelvis vikten av att en spelare kan ta sig an en specifik roll i sitt lag. Detta tycks delvis kunna beskriva en social förmåga hos en spelare, där spelaren därmed bidrar till laget genom att utföra sin roll på bästa sätt. Det kan tänkas att spelare under sin utveckling till elitspelare behöver tränas och lära sig att kunna ta sig an olika roller i de olika lag som spelaren kommer spela i. Specialidrottslärarna nämnde under intervjuerna olika sociala förmågor, men de har som sagt sällan lyfts fram som de mest väsentliga. Uppfattningen är att de sociala förmågorna inte tycks behöva ett specifikt fokus vid utveckling av spelare, vilket kan tänkas innebära att de spelare som behöver utveckla denna förmåga inte får tillräckligt med möjligheter för att utvecklas socialt. Åter igen tycks det viktigt att kontinuerligt arbeta med att identifiera vardera spelares styrkor och svagheter för att utveckla respektive spelare på bästa sätt.

Specialidrottslärarna hade svårt att svara på vissa av intervjufrågorna då de tvekade angående vad elit egentligen är, detta medförde att deras svar ibland uttrycktes utifrån varierande nivåer av elit. Detta innebär att jag ställer mig något frågande till hur vi egentligen ska veta vilka förmågor som kan anses krävas för att nå elitnivå i basket ifall det saknas en samsyn kring vad elit är. För specialidrottslärare kan det tyckas väsentligt att veta vilken nivå av elit som spelaren ska sträva emot inom idrottsutbildningarna, eftersom det nämligen verkar vara relativt stor skillnad på svensk elitnivå och den internationella elitnivån inom en sådan stor idrott som basket. De olika nivåerna av elit ansågs nämligen kräva något varierade förmågor, eller åtminstone uttrycktes det krävas mer utvecklade förmågor för att nå de högre nivåerna. Oavsett vilken nivå av elit som avses bör ambitionen ändå vara att få spelarna att bli så bra som möjligt inom idrotten.