Vår utgångspunkt var att förståelse av lärarnas nyttjande av digitala verktyg gick via förståelsen av dem som aktörer men även via en förståelse av de relevanta strukturerna. Vår ambition var således, liksom Giddens i hans formulering av struktureringsteorin, att förena strukturperspektivet med aktörsperspektivet.
Lärarna visade sig vara aktörer, i den mening Giddens avsett dvs. att de reflekterade kring sina val, argumenterade för ställningstaganden och motiverade sina val utifrån såväl sin teoretiska övertygelse som av mer pragmatiska skäl, såsom tidsbesparande effekter. De förhöll sig aktivt och reflektivt visavi de strukturer inom vilka de verkade och interagerade med. Deras förståelse av t.ex. skolledningens intentioner och styrdokument hade viss inverkan på dess praktik, liksom vilken tjänstetyp de innehade. Vår teoretiska utgångspunkt, struktureringsteorin, är tämligen allmänt hållen och fortsätter närmst studier över viss tidsrymd för att fånga aktörers icke-automatiserade och reflektiva agerande. Teorins kärna är ändock en behjälplig utgångspunkt och ledstjärna för studier av vår typ. Aktörerna, lärarna, är bärare av en egen karaktäristik med agerar inte i ett vakuum. Förståelsen av praktiken kan således enkom komma från förståelse av aktörens karaktäristik samt syn på och interaktion med rådande strukturer.
Synen på strukturernas dualitet medför att vi tillskriver, liksom Giddens, aktören förmågan att inte enbart förhålla sig till och reproducera de föreliggande strukturerna och dess strukturella egenskaper utan även förändra strukturernas formering. Strukturers formering är inte exogent givna utan kan förändras av de som bär upp dem och reproducerar dem, särskilt i mindre sociala institutioner. Lärare har således en möjlighet att förändra de strukturer som de innehar visst inflytande över.
I resultatet av studien framträder en viss diskrepans mellan de intervjuade lärarna som enkom kan förstås genom att lärarna studeras som aktörer men inte utan att de relevanta strukturerna identifieras och analyseras. Analysen bör ta sin utgångspunkt i hur den enskilde aktören uppfattar dem och dennes förhållningssätt därtill.
Om det man inte kan tala, därom måste man tiga skrev Wittgenstein i sin epokgörande Tractatus Logico-philosophicus. 38Vilken slutsats som föranleddes av ovanstående kan variera, Wittgenstein vacklade även han i sitt förhållande till nämnda sats, men det väcker ändock viss eftertanke och reflektion över ens slutsatsers egentliga värde. Undersökningens
värde kan svårligen bedömas som att annat än försumbart då dess underlag är av den karaktär som är fallet. Liksom den teoretiska ingången möjligen bidrar till fördjupad förståelse av vår syn på samt förståelse av den faktiska praktiken men ändock medför den inte en absolut och faktisk beskrivning av några realiteter. Vår förhoppning är att uppsatsen, i bästa fall, kan tjäna som diskussionsunderlag alternativ uppbringa ett visst intresse för frågor av den karaktär som i behandlas i uppsatsen.
6.1 Fortsatt forskning
Förståelsen av de mekanismer som konstituerar det faktiska användandet av de digitala verktygen är enligt vår mening inte utforskat. Vårt bidrag är i det närmaste obefintligt och kan på sin höjd tjäna som inspiration för fortsatta studier. Förståelse av ovan redogjorda mekanismer och faktorer kan bidra till ett mer effektivt och framgångsrikt nyttjande av den rika flora av digitala verktyg som står till buds för de praktiserande lärarna idag.
Vårt urval för vår studie är icke randomiserat, underlaget är även begränsat vilket medför att vi inte kan dra några generella slutsatser kring hur lärare i stort använder sig av digitala verktyg. Vi kan endast göra jämförelser mellan de aktuella lärare vi intervjuat. Dessutom är studien genomförd i en mellanstor kommun i södra Sverige och därför är resultatet intetsägande för övriga landet. Den teoretiska generaliserbarheten är således obefintlig. Vår studie fyller dock en tydligare funktion om den ställs i relation till andra studier. Ett bredare underlag hade också möjliggjort en tydligare kategorisering av relevanta faktorer. För att forskningsresultatet ska ha något värde behövs ett större och randomiserat intervjuunderlag. Fler observationer är även nödvändiga för att säkerställa att det utfall de enskilda lärarna ger uttryck för också är det faktiska. Vidare, bör uppföljande fältstudier utföras och kompletterande intervjuer med skolledningen vore också av värde då man genomför denna typ av studie.
Strukturella egenskaper strukturerar och struktureras av sociala handlingar, dessa strukturella egenskaper kan studeras, med fördel över tid. Studiet av strukturella egenskaper bedrivs bäst över tid, de framträder tydligast då aktören agerar icke-automatiserat och ges utrymme att reflektera över sitt eget handlande. En större studie, som spänner över en viss tidsrymd, av den typ vi företagit oss, hade kunnat bidra till en ökad förståelse för användandet av digitala verktyg. Den förståelsen är fundamental för att förhindra att tillgängliga digitala verktyg som köps in inte används.
Litteratur och källförteckning
Litteratur:
Andersson, Annika, Learning to learn in e-learning: constructive practices for development, Örebro: Örebro universitet, 2010,Örebro, 2010
Bryant, Christopher G.A. & Jary, David (red.), Giddens' theory of structuration: a critical
appreciation, Routledge, London, 1991
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2.uppl., Liber, Malmö, 2011
Diaz, Patricia, Arbeta formativt med digitala verktyg, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014 Diaz, Patricia, Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för
lärande, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Giddens, Anthony, The constitution of society outline of the theory of structuration, Polity Press, Cambridge, 1984
Guneriussen, Willy, Aktör, handling och struktur: grundproblem i
samhällsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund, 1997
Hylén, Jan, Digitaliseringen av skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010
Jämterud, Ulf, Digital kompetens i undervisningen: [handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen], 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2010
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Månson, Per (red.), Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker, 7. uppl., Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2007
SOU 2013:31 En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter: Delbetänkade. Stockholm: Digitaliseringskommissionen
Stones, Rob, Structuration theory, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2005 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005
Internetkällor
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=SAM&lang=sv 17/3 – 2015
http://people.umass.edu/phil335-klement-2tlp/tlp-ebook.pdf