Utfall

Lärarnas uppfattning om sin egen praktik stämmer i huvudsak överens med de observationer vi genomfört, se bland annat avsnitt 5.2.2. Genom observationer och intervjuer med elever framkom att eleverna inte alltid har med sig sina bärbara datorer och på den mindre skolan har alla elever inte alltid tillgång till en dator, vilket visar på att de digitala verktygen inte alltid är integrerade i undervisningen.

Något som framträdde vid observationerna och intervjuerna var är att de intervjuade lärarna flitigt använder sig av olika läroplattformar där de registrerar elevernas frånvaro samt lägger upp sitt lektionsmaterial så att eleverna kan hämta ut materialet om de missat någon lektion eller de vill träna inför ett prov.

Andreas: Hur använder du digitala verktyg i din undervisning?

Robin: För att jag använder det dels som en plattform för arbetsuppgifter där eleverna på något sätt kan hämta sina uppgifter, för att minimera, minska pappers-användning och för att man alltid ska kunna komma åt de uppgifter som man eventuellt inte är klar med, Så, så att det de är… Jag använder läroplattformen och uppmanar eleverna att använda den också så det är lite som en arena, men man kan också lämna in arbetsuppgifter, inlämningsuppgifter digitalt. Och det är för att få lite mer struktur. Farah: Vi använder det för, för att skapa struktur, vi använder oss av fronter, kan vi lägga upp

våra planeringar, lägger ut lektionsmaterial, lägger ut unervisnings… föreläsningar, powerpoints, länkar till powerpoints på nätet, fliped clasroom, till sidor med bra innehåll…

Vanja: Använder IKT till inlämningsuppgifter.

En utav de lärare som uppfattar sig som en flitig användare av digitala verktyg berättar att hen gärna använder sig av program som google apps for education där eleverna kan skapa dokument tillsammans vilket underlättar eventuella grupparbeten. Läraren som säger sig använda denna typ av program säger även att hen föredrar att använda sig av smartboards där hen kan visa olika klipp eller hemsidor så att eleverna får chans att interagera med varandra.

Love: Mycket för att dels bygga mer kunskap, det gör du ju via informations- sökning också det här att kunna använda alternativa läromedel eller alternativt lärande. Vissa tycker det är lättare att titta på filmer eller powerpoints som redan ligger i datorn, man har det även för förberedelse inför lektioner men även att plugga inför prov. Sen är det också det här med att skapa tillsammans när det fungerar så ger det ju jätte mycket, likadant när vi kan göra att jag smäller upp det liksom på tavlan och vi tillsammans interagerar. Tyvärr så funkar det inte alltid. Men detta tycker jag väll är den stora nyttan.

På den mindre skolan finns utplacerade smartboards36 i varje klassrum så att alla lärare har tillgång till en interaktiv skrivtavla, i de genomförda intervjuerna uppger även de aktuella lärarna att dessa smartboards nyttjas frekvent. På den andra skolan i vår undersökning finns god tillgång till datorer, en per elev, vilket uppges främja elevers och lärares nyttjande av digitala verktyg. Dock visar våra observationer att inte alla elever har med sig sina datorer till lektionerna vilket pekar på att skolans ambition och förhoppningar inte motsvaras av verkligheten. Inom ramen för samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet skall eleven utveckla förmågan att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt utveckla förmågan att dra slutsatser utifrån informationen. Undervisningen skall även ge förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet samt skall eleven även ges möjlighet att uttrycka uppfattningar och kunskaper såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.37 Ser vi då till dessa riktlinjer borde den större skolan vara mer framgångsrik till att uppnå målen eftersom de har en-till-en miljö och således god tillgång till digitala verktyg medan den mindre skolan endast har en klassuppsättning datorer som delas av åtta klasser. Det kräver dock att lärarna är villiga att integrera de digitala verktygen i undervisningen och inte slaviskt se datorerna som skrivmaskiner. I våra intervjuer framgick dock att vissa lärare enkom använder de digitala verktygen som skrivmaskiner. Ellis

36 _{Smartboard är en interaktiv skrivtavla som är uppkopplad till en dator.} 37 _{Skolverket: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-}

poängterar att det även är tidsbesparande att använda sig av datorer då eleverna ska söka information. Vi har observerat, då vi besökt den mindre skolan, att eleverna där får samsas om ett fåtal datorer och får på så vis istället söka mycket av sin information i böcker, vilket inte främjar EU:s visioner eller samhällskunskapsmålen.

Informanter pekar dock på att användandet av smartboards främjar lusten till lärande “Lärandet blir roligare och mer aktuellt”. Robin berättar vidare att hen gärna använder olika youtubeklipp för att fånga elevernas uppmärksamhet. Hen poängterar även att nyhetsrapporteringen ständigt uppdateras och blir lätt att följa samt menar hen att pappersformatet av förståeliga skäl inte alls håller samma aktualitet.

Robin: …Ja, detta var ju en sak, (syftar till att använda läroplattformen för det administrativa) sen finns det rent pedagogiska skäl också, det vill säga aktualitet, du kan upprätthålla en aktualitet, på webb tillexempel, nyheter eller de är ju helt färska på webben, men inte i pappersform. Du har faktiskt en större kvalitet när det gäller rörliga klipp som man kan ha i undervisningen som tillexempel youtube. Det har skett väldigt mycket, många lärare som har lagt ut föreläsningar som är hur funktionella på youtube och det kan man också använda innan lektioner istället för lektioner eller under lektioner som är alternativa verktyg. Eh sen är det också så att du kan använda inläsnings tjänst där eleverna kan lyssna på böck… sina läromedel. Det finns fall då jag använder det också.

Vanja: Sen finns det ju en jätte källa att ösa ifrån, med massa information, med fakta som förnyas.

På den mindre skolan har eleverna på så vis inte enbart tillgång till en lärare utan har nu även tillgång till olika rörliga bilder, youtubeklipp, powerpoints, världskartor, nyheter och mycket mer. Detta gör att klassrummet blir mer levande och lärarna upplever att elevaktiviteten är högre än då eleverna får arbeta utifrån olika läroböcker.

Det finns även skillnader i hur avancerad användningen är av de digitala verktygen. Vissa lärare innehar inte mer kunskaper (och knappt det) än att kunna visa bilder på en smartboard, medan andra lärare låter eleverna skapa egna filmer, podcaster, integrerar olika datorbaserade undervisningsspel eller skapar klassbloggar samt använder olika sociala medier för att nå ut till sina elever. Dessa lärare kan arbeta ohämmat i olika film- eller ljudredigeringsprogram alternativt så är de medvetna om sina begränsade kunskaper i de olika programvarorna men ser eleverna som tillgångar i dessa kunskapsskapande processer. Det är dessa lärare som verkligen använder sig av de digitala verktygen. De lärare som enkom visar bilder eller låter eleverna använda datorer som skrivmaskiner effektiviserar enbart den traditionella undervisningen, vilket i realiteten kan uppfattas som resursslöseri. Några utav lärarna ser det

som direkt nödvändigt (och uppmanande av skolans ledning) att filma eleverna när de redovisar för att kunna dokumentera elevernas framförande för betygssättning. På så vis kan lärarna gå tillbaka och titta på elevernas anförande ifall de finner en osäkerhet när betygen ska sättas, de kan även luta sig tillbaka på denna dokumentering ifall ifrågasättande i framtiden uppstår. Ur ett formativt hänseende öppnar ett sådant förfarande ökade möjligheter till just formativ bedömning.

Utfallen i de olika klassrummen skiljer sig således åt eftersom en del av lärarna känner sig trygga i sitt användande av digitala verktyg medan andra känner sig otillräckliga då det gäller handledning av eleverna. Vi har förstått att några utav de intervjuade känner sig otillräckliga då det rör denna datorbehandlade vägledning medan andra lärare är medvetna om sin otillräcklighet, men som fastslagits ser eleverna som en tillgång eftersom de många gånger är bättre på att använda sig av digitala verktyg än lärarkollegiet, på så sätt kan både lärare och elever interagera och lära av varandra.

Jean: … Men eleverna kan också lära, och gör det också, beroende på hur mycket man tar in i undervisningen och om man vågar handleda elever, det tror jag är viktigt och att man litar på deras förmåga kring det.

Robin: Jag tror det handlar om en osäkerhet då det gäller att handleda eleverna,

-när man själv känner sig otillräcklig.

Ett annat övergripande problem som lärarna upplever är tidsbristen för dem att hitta olika digitala verktyg, lärarna känner sig osäkra på vart de kan hitta bra material till sina lektioner. Dessutom måste de lära sig att använda det digitala verktyget och göra en eventuell utvärdering ifall de vill använda sig av verktyget. Detta är enligt lärarna tidskrävande och är säkerligen en utav anledningarna till att de digitala verktygen inte används i den mån som vore önskat.

Jane: Det är väll något begränsat, det är ju det som är lättillgängligt som redan finns på nätet så att säga eller, ja, läroplattformar som vi använder, det finns ju, men det är lite tiden som styr och avgör vilket digitalt verktyg man vill använda. Smartboard hade säkert varit jättebra till exempel men då ska man ju själv behärska och kunna och det ska finnas tid och utrymme så där är man väll något begränsad av de digitala verktygen eller hjälpmedlen…Man kan ju använda det som läromedel och då har man ju utrymmer för det i sin budget så det känns som en stor frihet. Det som begränsar mig är nog tid för det tar tid att söka upp digitala… alltså vad man vill jobba med för typ av digitala verktyg och det är ju inte alltid det är så enkelt så att det bara är en podd (syftar till podcast, inspelat radioprogram) eller en hemsida eller vad som helst det kan ju vara ett spel

som man vill spela och då måste man hitta det, man måste lära sig det och utvärdera det, så ja, tiden i så fall…

Vad vi också fick veta genom våra intervjuer var att lärarna ofta upplever att de måste välja bort de digitala verktygen eftersom ”tekniken strular” som en informant uttrycker sig. Då internettuppkopplingen inte fungerar som den ska eller då någon sladd fattas för att koppla in sin dator till smartboarden. Lärarna måste då utforma backup planer ifall internetet ligger nere eller det är något annat som inte fungerar som det ska och därför kanske lärarna även nu väljer bort att jobba med de digitala verktygen och tar backup planen i första hand. Det är återigen tidsbristen som bestämmer innehållet för lektions stoffet. Om lärarna har sextio minuter till sitt förfogande och tjugo minuter går för att få igång det digitala verktyget så väljs det kanske oftare bort än vad det vore.