Sammanfattning

Grunden för vår undersökning var två frågeställningar, vi hade även med oss två hypoteser. När vi författar en sammanfattning av vad vi funnit tar vi således vår utgångspunkt i de nämnda frågeställningarna och hypoteserna. Det är vidare rimligt att anta fler faktorer framträtt ifall undersökningsunderlaget breddats. Vårt underlag är begränsat i sitt omfång, vi genomförde kvalitativa studier och vi finner det därför rimligt att presentera de aktuella faktorerna i löpande text. Vår första frågeställning var enligt följande:

Vilka faktorer är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap?

I den företagna undersökningen har flera olika och samverkande faktorer med betydelse för den enskilde lärarens användande av digitala verktyg framträtt. Den undervisande lärarens självupplevda nytta av sitt nyttjande av digitala verktyg har ett bestämmande inflytande på den faktiska praktiken. De digitala verktyg som upplevs som bidragande till en högre måluppfyllelse alternativt tidsbesparande eller som underlättar den administrativa bördan nyttjas. De digitala verktyg som inte uppfattas ha de effekterna brukas inte. Samtliga intervjuade lärare uppvisar en förmåga och vilja att reflektera kring sitt användande samt låta resultatet av sina reflektioner få en avgörande betydelse för sin praktik. Vidare har vi funnit att de lärare som innehar någon form av karriärstjänst upplever en större bundenhet gentemot skolledningens ambitioner kring användandet av digitala verktyg och nyttjar dessa i en större utsträckning än andra, även om den upplevda nyttan inte är större. Tolkningar av styrdokument och uppfattningar kring samhällsämnet som sådant har en viss, men begränsad,

inverkan på det faktiska brukandet av digitala verktyg. De som upplever att samhällsämnet som sådant implicerar ett visst användande av digitala verktyg samt har en bredare uppfattning kring vad digitala verktyg innebär uppvisar ett något mer frekvent och bredare nyttjande av digitala verktyg.

Kunskaper om digitala verktyg inverkar också på brukandet. De lärare som uppvisar en bred och fördjupad kunskap om digitala verktyg tenderar också ha ett mer frekvent och varierat användande av de digitala verktygen. De fysiska strukturerna har en bestämmande inverkan på användandet av digitala verktyg. Ofta upplevs de fysiska förutsättningarna implicera en viss tillämpning. Tillgång på datorer, ipads eller smartboards föranleder ett visst nyttjande. De fysiska strukturerna kan också upplevas som begränsande. Flera informanter har uppgett att deras användning av digitala verktyg varit mer omfattande om t.ex. internetuppkopplingen varit bättre eller om de olika digitala systemen varit mer kompatibla.

Vår andra frågeställning riktades mot de faktiska skillnaderna i de enskilda lärarnas praktik och hur dessa kan förstås, frågan formulerades enligt nedan:

Vilka faktorer har betydelse för förståelsen av de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg?

Det föreligger skillnader i lärarnas nyttjande av digitala verktyg. För att nå en förståelse av varför har vi närmat oss frågan genom att vägledas av struktureringsteorins riktning. Förståelsen av aktören och dennes interaktion med de föreliggande strukturerna ger förutsättningarna för en förståelse av de enskildas praktik och de uppvisade skillnaderna mellan de studerade aktörerna. Aktörernas förståelse av olika fysiska och icke-fysiska strukturer uppvisar små skillnader med begränsade inverkan på de faktiska skillnaderna. Kunskapsnivå och förmåga skiljer sig åt och har en inverkan på nyttjandet. Likaså har uppfattningen om vad digitala verktyg är en inverkan på hur varierat man använder de olika digitala verktygen. Aktörens bundenhet av skolledningens ambitioner inverkar också på den faktiska praktiken. Bundenheten är i huvudsak beroende av vilken typ av tjänst som innehas. De fysiska strukturerna uppfattas olika, trots att de torde vara desamma, divergensen beror sannolikt på skillnader på den enskildes ambitioner. Den lärare som vill nyttja flera olika digitala verktyg möter sannolikt fler hinder av fysisk natur. De lärare med högt uttalade ambitioner beträffande nyttjandet av digitala verktyg var också de lärare som kände sig mest begränsade av den fysiska strukturen. Således, är de fysiska strukturerna i sig ej avgörande för skillnaderna i den faktiska praktiken då upplevs olika enkom beroende på den enskildes ambitionsnivå. De lärare med låga ambitioner beträffande användandet av digitala verktyg begränsas ej av de fysiska strukturerna då dess ambitioner är så låga att de ej utgör något

hinder.

Vår första hypotes gick ut på att ju tydligare läraren ser och kan reflektera kring fördelar med digitala verktyg ju mer använder den läraren digitala verktyg. De lärare som upplever sitt användande som effektivt använder digitala verktyg oftare än de som inte gör det. Vårt underlag är som vi beskrivit i metodavsnittet begränsat, vissa slutsatser kan dock dras utifrån det befintliga underlaget. Digitala verktyg som upplevs bidra till högre måluppfyllelse, tidsbesparingar eller ett minskande av de administrativa bördorna, som åläggs lärarna, nyttjas. Lärarna uppvisar en god förmåga att reflektera kring sitt användande av digitala verktyg, de motiverar sitt användande och argumenterar för sina val. De noterar strukturgivande komponenterna och förhåller sig aktivt och reflektivt till dessa. Även de lärare som inte upplever sitt användande som enkom framgångsrikt använder ändock digitala verktyg, särskilt då läraren är innehavare av en så kallad karriärtjänst. Med karriärtjänster avses till exempel förstelärare, processhandledare eller arbetslagsledare.

Vår andra hypotes gick ut på att ju tydligare och bättre förankrad skolans policy kring digitala verktyg var ju mer skulle de digitala verktygen användas och ju mer skulle de upplevas bidragande till en högre måluppfyllelse. Den hypotesen har ej kunnat bekräftas då de respektive skolorna inte uppfattas ha en tydlig policy kring det faktiska användandet av digitala verktyg, mer än att de ska användas. Vissa lärare har antytt en viss konkretisering är i antågande. Det är däremot sannolikt att den upplevda otydligheten kring nyttjande av digitala verktyg bidragit till att vissa lärare uppvisar en osäker kring vilket nyttjande som faktiskt premieras. E contrario kan slutsatsen att en tydligare policy lett till en mindre osäkerhet kring vilket nyttjande av digitala verktyg som premierats dras. En tydligare policy hade således sannolikt underlättat och intensifierat nyttjande av digitala verktyget, vårt underlag kan dock ej användas för att understödja en sådan slutsats.