Resultatdiskussion

Vår ursprungliga tanke var att det finns ett spänningsfält mellan begreppen undervisning och omsorg. Alla pedagoger som blev intervjuade var rörande överens om att

undervisning som begrepp hör hemma i skolan och inte i förskolan. För dem är ordet undervisning i förskolan problematiskt då det upplevs som ett laddat och hårt begrepp som är svårtolkat och abstrakt. Detta då det inte finns någon tydlig definition av

begreppet i förskolans läroplan (Lpfö98, rev 2016). Under intervjuerna pratades det om undervisning som ”katederundervisning”, att det är lärarledda situationer där barnen sitter ner på sina platser och lyssnar. Pedagogerna vill hellre använda sig av begreppet lärande när det handlar om förskolan. I förskolan sker lärande hela tiden, både genom planerade aktiviteter men även i den fria leken. Det gemensamma för alla våra

intervjuade pedagoger är att de vill att barnen ska få vara barn och att de ska få leka fram lärandet. Jonsson m.fl. (2017) anför liknande resultat i sin studie där de bland annat forskat kring begreppet undervisning i förskolan, att lek upplevs vara förskolans väg till lärande. Men de menar också att det finns en komplex relation mellan lärande lek och andra mer strukturerade former av undervisning. Jonsson m.fl. (2017)skriver vidare att de kommit fram till att pedagoger i förskolan helst inte använder undervisning som begrepp då det kan kännas kravfyllt och problem kan uppstå då det finns en rädsla för att missförstå ordets innebörd. De anför att en pedagog som aktivt och nyfiket observerar barn i den fria leken kan uppfatta att det även här sker lärande (ibid). Vår studie visade också att undervisning sker både vid planerade, pedagogiska och

lärarledda aktiviteter samt i den fria leken.Här kan vi se skillnader mellan den svenska förskolan och den kanadensiska förskolan i den internationella studien, där resultatet visade på att bara en del av de tillfrågade menade på att det sker lärande i den fria leken (Fesseha & Pyle, 2016).

Även om pedagogen har ett syfte med sin aktivitet så är det ändå viktigt att vara lyhörd för barnens intressen och nyfikenhet. Som Bianca sade så är barnen mer villiga att lära sig om det finns intresse för aktiviteten. Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) skriver att man ger barnen möjlighet till större inflytande i verksamheten om man utgår från deras intressen när man planerar en pedagogisk aktivitet. Vi kan även koppla barns inflytande till ett av strävansmålen i förskolans läroplan (Lpfö98, rev 16).

Undervisningen för barnen i förskolan bör vara mestadels osynlig men för pedagogen är den avsiktlig och medveten.

När det kommer till omsorg så visar vår studie att omsorg till stor del består av trygghet. Trygghet i sin tur beskrivs av våra informanter ur ett barnperspektiv som trygga

relationer, en vuxen famn att krypa upp i, att bli sedda, hörda och tagna på allvar av vuxna. Trygghet innebär även att pedagogerna tar sig tid till att verkligen förstå barnen när de vill något. I vår studie finns en liket med det som Bowlby & Ainsworth (1992) skriver, att en trygg relation till närstående vuxna runt det lilla barnet är viktigt för barnets egen trygghet som individ under uppväxten. Bowlby & Ainsworth (1992) menar vidare att trygga relationer ger trygga individer, men att dåliga relationer för ett litet barn ger en otrygg individ. Vi har i vår studie även kommit fram till att omsorgen är viktig för alla barn i förskolan men att rutinbaserade omsorgsfulla handlingar såsom till exempel blöjbyten, hjälp med på- och avklädning eller hjälp vid måltiden är störst hos de yngsta barnen. Detta skriver även Broberg m.fl. (2006) om, när de menar att rutiner ger små barn trygghet. Ett sätt att behandla omsorg på avdelningen med de äldre barnen framkom i vår studie vara att som vuxen stötta barnen till att lösa konflikter verbalt istället för genom fysiska handlingar. Vygotskij (1999) menade att det är barnets sociala erfarenheter som lägger grunden för ett barns tankeutveckling. Att lära sig att förstå vad orden de använder egentligen betyder.

Vid frågan om fördelar respektive nackdelar med en mer skolinriktad förskola samt relationen mellan undervisning och omsorg, fick vi i vår studie svaren att Skolverkets (2010) ökade krav på dokumentation och reflektion är den stora förändringen i den reviderade upplagan av förskolans läroplan (Lpfö98, rev 2016). Våra informanter anser att den del av administrativa uppgifter som inte görs tillsammans med barnen tar för mycket tid, tid som pedagogerna behöver lägga i barngruppen. Däremot betonar de att

deras lärande är nödvändig. Sheridan m.fl. (2013) skriver i sin studie att dokumentation och reflektion tillsammans med barnen krävs för att kunna synliggöra vad barnen faktiskt har lärt sig. De lyfter dock även att en viss problematik kan uppstå om ett barn till exempel inte vill vara föremål för granskning (ibid). Vår tolkning av detta är att det finns barn som inte vill vara med på bild och som kanske inte vill visa upp och prata om vad de tidigare sagt och gjort. Vi ser även en risk med att dokumentera barn då det kan resultera i en omedveten jämförelse av barn på ett felaktigt sätt. Sheridan m.fl. (2013) menar även att man som pedagog kan dokumentera sig själv i verksamheten för att sedan analysera sitt eget arbetssätt. Här finner vi likheter med vårt resultat då en av våra informanter menar att all dokumentation är viktig för verksamhetens utveckling. Det krävs dock att pedagogerna tar sig tid att reflektera och analysera det man

dokumenterat. När det kommer till för och nackdelar med undervisning som begrepp så fann vi likheter med Jonsson m.fl. (2017) som i sin studie skriver att begreppet

undervisning kan uppfattas ställa för högra krav på verksamheten. Dock menar de att de ökade kraven även kan bidra till att både verksamhetens och pedagogernas status höjs (ibid). Vårt resultat visar att de verksamma på vår aktuella förskola tycker att det är positivt att den svenska förskolan ligger långt fram i undervisningssyfte men att man ska akta sig för att låta förskolan bli skola. Vidare visar vårt resultat några problem som kan uppstå med en mer skolinriktad förskola, bland annat att ökade krav på

undervisning kan få konsekvensen av skoltrötta barn redan innan de börjat skolan. Själva begreppet undervisning kan i sin tur generera problem för pedagogerna då det inte finns någon tydlig definition av begreppet i förskolans läroplan (Lpfö98, 2016). Resultatet av vår studie visar även på att det är problematiskt för pedagogerna att få tid till all dokumentation och reflektion som krävs.