Resultatdiskussion

Baserat på studiens resultat samt den tidigare forskningen framgår det tydligt att ämnesområdet är komplext till följd av att flera faktorer spelar in. Den tidigare forskningen visar att elever generellt upplever gymnasievalet som ett svårt och avgörande val för framtiden eftersom de förväntas göra omfattande studie- och yrkesval i ung ålder (Lundahl 2010, 17, 21). För att elever ska kunna göra välgrundade val krävs det kontinuerlig vägledning genom skolgången där eleverna får kunskap och insikt om såväl sig själva, sina tillgångar och brister samt olika utbildningar och arbetsmarknaden (Olofsson, Loven & Deliér 2017, 8). Sett till eleverna i studien varierade deras kunskaper om arbetsmarknadens behov inför gymnasievalet vilket bidrog till att denna faktor påverkade deras val i olika stor utsträckning. De elever som själva uppgav att de hade kunskap om arbetsmarknaden menar att det haft betydelse för deras väljande till skillnad från de elever som hade ingen eller liten kunskap där huvudsakligen andra faktorer påverkat.

38

Studie- och yrkesvägledarna i studien menar att det är viktigt för dem, i sin yrkesroll, att hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden och samhällets utveckling. Detta blir nödvändigt för att kunna informera och vägleda elever i sin valprocess. Däremot menar Högdin och Eriksson (2018, 1903–1905) att skolungdomar i Sverige i stor utsträckning saknar tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden och inte får någon yrkesinformation inför sitt gymnasieval. I enlighet med Skolinspektionens (2013, 11) granskning måste elever tillägnas kunskaper och förmågor gällande att hantera val för att på ett medvetet sätt göra långsiktiga studie- och yrkesval, vilket även de intervjuade studie- och yrkesvägledarna poängterar. De menar att elever i stor utsträckning saknar tillräckliga kunskaper om sig själva och sin omvärld vid valet av gymnasium vilket dels försvårar elevernas val och dessutom gör studie- och yrkesvägledningen omfattande och svårhanterlig vid en sen tidpunkt av elevernas skolgång.

7.1.1 Påverkansfaktorer

Fransson och Lindh (2004, 18) skriver i sin studie att det föränderliga utgångsläget på arbetsmarknaden bidragit till att ungdomar idag inte väljer yrke ut ifrån arbetsmarknadens behov utan konstruerar sin karriär utifrån ett livsformsbegrepp där sociala faktorer har en stor påverkan på utvecklingen och skapandet av karriären. Eleverna i studien uppger att de blivit påverkade av flera olika faktorer i sin valprocess där framförallt egna intressen och närståendes åsikter varit avgörande. Samtliga informanter uppgav att de hade fått information om arbetsmarknaden och de olika gymnasieprogrammen inför sitt gymnasieval men att denna i viss mån var bristfällig och inte särskilt omfattande. Amir och Nelly uppger att de själva sökt sig till sin studie- och yrkesvägledare och närmaste omgivning för att få mer information om arbetsmarknaden vilket resulterat i att de, vid valet av gymnasium, hade mer omvärldskunskap än Oskar och Nadja.

Inför gymnasievalet har eleverna utgått från tidigare erfarenheter och kunskaper och valt studie- och yrkesinriktning baserat på vad de ser som möjligt utifrån sin handlingslingshorisont vilket stämmer väl överens med vad Hodkinson och Sparkes (1997) teori beskriver. Vi ser ett tydligt samband mellan vilka elever som själva har sökt upp mer information och som har blivit påverkade av arbetsmarknadens behov. Oskar och Nadja,

39

med ingen eller liten kunskap om arbetsmarknaden, uppger att de inte alls har blivit påverkade av arbetsmarknadens behov i sitt gymnasieval. För Amir och Nelly, som hade god kännedom om arbetsmarknadens behov, har denna faktor påverkat deras gymnasieval och bidragit till att de valt att studera mot ett bristyrke. Sett till samtliga informanternas kunskaper kan det antas att mer information påverkar valet i större utsträckning eftersom det bidrar till medvetenhet om omvärlden och därför vidgar deras perspektiv.

7.1.2 Arbetet med vägledning

Sett till styrdokumentet för studie- och yrkesvägledning ska elever ges tillgång till kontinuerlig vägledning under hela sin skolgång för att kunna hantera frågor gällande studie- och yrkesval (SFS 2010, 800). Studie- och yrkesvägledningen innefattar både snäv och bred vägledning där eleverna ska ges tillgång till individuella samtal med en studie- och yrkesvägledare men det är även hela skolans ansvar att gemensamt arbeta för att rusta eleverna inför framtiden genom att öka deras självkännedom samt bistå eleverna med information om omvärlden (Skolverket 2013). De intervjuade studie- och yrkesvägledarna påpekar att den snäva vägledningen påbörjas för sent vilket gör att elevernas valsituation blir svårhanterlig eftersom det finns många valalternativ och för mycket information att processa under kort tid. För eleverna i studien är detta inget de själva är observanta på men studie- och yrkesvägledarna menar att det är ett återkommande problem oavsett var man arbetar. Detta blir framförallt märkbart i samtal då studie- och yrkesvägledarna ofta identifierar bristande självkännedom och arbetsmarknadskunskap hos eleverna.

Det framgår i våra intervjuer att studie- och yrkesvägledarna använder sina kunskaper om arbetsmarknaden på olika sätt men gemensamt för alla är att de använder sina kunskaper för att vidga elevernas perspektiv och för att visa på möjligheter och begränsningar med olika yrken. Enligt Francis och Possners (2013) förlitar sig elever på att studie- och yrkesvägledaren är allvetandes och har stor kunskap om yrken vilket kan innebära att elever förlitar sig på att informationen de får är all information som finns. Det bidrar till att ungdomar i stor utsträckning förlitar sig på “kunniga personer” och värderar sina potentiella yrkesval utifrån exempelvis deras studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter om yrket. Däremot tänker vi att studie- och yrkesvägledares arbetsplatser till

40

stor del skiljer sig åt, innefattar ett stort elevantal och riktar sig till olika elevgrupper med olika stora behov vilket gör det svårt för studie- och yrkesvägledaren att besitta tillräckligt mycket kunskap för att kunna möta vad samtliga elever efterfrågar eller behöver. Studie- och yrkesvägledarna i studien säger att de är medvetna om att de är en påverkande faktor för elevers studie- och yrkesval samt att de är en viktig informationskälla för elevernas kunskaper om arbetsmarknaden. De menar även att de omöjligen kan besitta ansvaret själva att bistå eleverna med tillräcklig kunskap för de ska kunna göra välgrundade val och efterfrågar därför ett bättre och mer kontinuerligt samarbete med andra samhälleliga aktörer som näringslivet. De menar att utomstående aktörer besitter andra och mer sanningsenliga kunskaper om branscher och arbetsmarknaden som de i sin yrkesroll inte kan förmedla på ett tillförlitligt sätt. Studie- och yrkesvägledningen, som den är idag, måste alltså samarbeta mer med andra aktörer för att kunna möta problematiken gällande den höga efterfrågan av kvalificerad arbetskraft inom bristyrken.

7.1.3 Komplexiteten med studie- och yrkesval

Valsituationen blir komplex eftersom välgrundade val förutsätter att eleverna har god självkännedom och omvärldskunskap inför sina val samtidigt som studie- och yrkesvägledningen påbörjas sent i elevernas skolgång. Det saknas dessutom kontinuerlig samverkan med näringslivet där eleverna får möjlighet att träffa personer från yrkeslivet och ges praktiska kunskaper om olika branscher vilket förmodligen hade utökat deras kännedom om omvärlden ytterligare. Valet blir även komplext i avseendet för vilka aspekter individens karriärbeslut grundas på där dels det fria valet utgör den primära utgångspunkten samtidigt som arbetsmarknaden behov inom vissa branscher ständigt ökar. Tidigare vägledning, mer kunskap om omvärlden i relation till sig själv samt bättre samverkan med näringslivet skulle kunna bidra till att fel- och omvalen minskar samt att fler känner sig nöjda med sina val, vilket är vad Parson (1909) förespråkar. Vi kan inte förutspå framtiden för de intervjuade eleverna men det kan antas att Amir och Nelly, som har tagit mer rationella beslut sett till vad de utgått från i sitt väljande, känner sig mer tillfredsställda med sina yrkesval. Oskar och Nadja har i sina valprocesser huvudsakligen utgått från sina individuella intressen vilket Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 8) menar

41

kan upplevas vara motiverande men ökar risken för eventuella omval och/eller byte av karriär senare i livet.

Det finns inte heller ett etablerat och fungerande system för hur elevers gymnasieval skulle kunna möta arbetsmarknaden eftersom det är flera perspektiv som måste tas i beaktande. I slutändan arbetar inte samhället och individen tillsammans för att möta arbetsmarknadens behov vilket gör att utbudet inte möter efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta får konsekvenser på individuell, samhällelig och strukturell nivå eftersom det dels är svårt för den enskilde individen att veta vad den vill göra i en värld full av möjligheter samtidigt som vissa branscher är i stort behov av personal. Utan kunskap om sig själv och sin omvärld blir det omöjligt att göra ett rationellt och välgrundat val vilket skapar ambivalens och i stor utsträckning gör att problematiken förblir ständigt närvarande.