Samverkan med näringslivet

Samtliga studie- och yrkesvägledare uttrycker att de i sin yrkesroll inte kan bära det ensamma ansvaret att matcha elevers intressen mot arbetsmarknadens behov. Lydia uttrycker att hon tycker det är konstigt att arbetslösheten minskar samtidigt som det finns många som fortfarande är arbetslösa och tror det hänger samman med att eleverna inte är tillräckligt rustade för arbetslivet efter skolan:

Det är kanske attityden mot att eleverna har lite för lite k u n sk ap o m h ur man söker ett jobb, skriver cv och så… sen sitter arbetsgiv arna d är o c h gissningsvis är väldigt frustrerande att de går igenom hundratals ansökningar som verkar oseriösa just för att eleverna inte v et b ättre [...]

30

Vägledningen hade kunnat vara en central punkt om folk hade samarbeta t mer [...] det skulle kunna lösa många problem men det är sv å rt o ch man hade ju behövt börja med det tidigare (Lydia).

Hon ser en stor vinst i att samarbeta mer med näringslivet genomgående i elevernas skolgång för att kunna rusta dem bättre inför framtid en. Hon tänker att detta hade gjort eleverna mer införstådda kring vad arbetslivet innebär och vilka förväntningar som finns på individen i större utsträckning. Andrea föreslår att branscherna borde ta ett större eget ansvar sett till att informera och bjuda in eleverna till sina verksamheter. Hon tror även att de hade tjänat på att vara mer öppna inför att till exempel ta emot praoelever:

Sen tycker jag kanske att det är branschernas egna ansvar att visa upp sig, vad får man här och att bjuda in till eleverna. Även om de inte får prao där kanske kan eleverna ändå ha någon kontakt där de kan prata men ty p en elektriker, vad innebär yrket, vad gör man. Jag kan sitta och förklara men det blir inte samma sak som att en elektriker förklarar för eleverna. Företagen eller branscherna i stort hade behövt ö p pna u pp lite mer o ch kanske komma ut och prata på grundskolan (Andrea).

Nils arbetar tätt ihop med yrkesverksamma personer eftersom flertalet av hans elever är ute på APL (Arbetsplatsförlagt lärande) hälften av sin skoltid men även han intygar att att han tycker att företag och branscher i stort måste arbeta mer aktivt med att promota sina yrken mot den yngre generationen:

Vi har ju haft jättestora diskussioner här i skolan att företagen själva måste agera med eleverna liksom [...] det är allas ansvar, och det man måste göra är att redan från F-klassen jobba med det på olika sätt s å d et b lir en rö d tråd genom hela grundskolan. Och där är ju skolpersonal o ch samhället runt om jätteviktiga för att liksom få allt att samverka, men det är för mycket hinder, skolan har blivit för isolerad och det känns som att allt ansvar ligger på oss nu (Nils).

31

Peter berättar däremot att på hans skola arbetar man relativt aktivt ihop med näringslivet och säger: “Vi har temadagar där det kommer folk från näringslivet och håller

presentationer och där eleverna får möjlighet att prata med ‘riktiga’ personer [...] det är inte vi som anordnar det men vi ser ju till att eleverna får möjlighet att gå på till exempel sacomässan, öppna hus på universiteten och så vidare”. Han anser dock att det även är

viktigt att eleverna får information och får möjlighet att träffa yrkesverksamma kontinuerligt under sin skolgång eftersom det skulle göra dem mer förberedda inför sina framtida studie- och yrkesval. Även Andrea poängterar vikten av att påbörja arbetet tidigare och lyfter aspekten gällande fel- och omval:

Man kanske väljer bort det för att man inte vet vad d e ä r f ör n ågo ntin g, och sen även de eleverna som väljer det för att de tror att d et är jätteku l och sen kommer de dit och tänker ‘shit, var det detta det var, det trodde jag inte’ [...] de får in en elev som då tar en plats från en annan elev som kanske jättegärna hade velat gå där, sen byter eleven program så b lir d är en ledig plats och då får de ju också en mindre till sin b ran sch... Så k an man ju också se på det tänker jag (Andrea).

Informanternas uppfattningar gällande att samverka mer med näringslivet stämmer väldigt väl överens med varandras. Samtliga poängterar, på ett eller annat sätt, att branscherna själva borde ta ett större ansvar för att promota sig och möta eleverna. De är även överens om att detta borde påbörjas tidigare och inte enbart vara ett sätt för att inspirera eleverna inför sina gymnasieval. Avslutningsvis säger även Nils: “man skulle ju

kunna tänka sig att det utökades ännu mer, även mot gymnasiet... att man inte bara riktar in sig på att de ska välja i nian, utan att man även hade fångat upp eleverna som är på väg ut i arbetslivet” vilket tyder på att information, aktiviteter och samverkan med näringslivet,

genomgående under skoltiden, hade varit uppskattat för att i större utsträckning kunna hjälpa eleverna att göra välgrundade val.

32

5.4 Sammanfattning

Resultatet visar att de intervjuade eleverna hade olika stora kunskaper om arbetsmarknadens behov vid valet av gymnasium. Samtliga berättar att de fått information om arbetsmarknaden och de olika gymnasieprogrammen inför valet men det finns en viss skillnad mellan hur mottagliga eleverna varit för denna och att det därför påverkat dem i olika stor utsträckning. Gemensamt för alla informanter var att intresse var en viktig aspekt för gymnasievalet och några poängterar att de gärna hade haft mer information om arbetsmarknaden så de kunde väga in det i sitt val.

Samtliga studie- och yrkesvägledare uppger att de håller sig ständigt uppdaterade om arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling. Detta eftersom de anser att det är viktigt att kunna informera och besvara elevernas frågor. Det finns en viss skillnad mellan vilken målgrupp studie- och yrkesvägledarna arbetar med men samtliga arbetar med att vidga elevernas perspektiv. Studie- och yrkesvägledarna upplever att arbetsmarknadskunskap påbörjas för sent i elevernas skolgång och ser att detta leder till att eleverna saknar självinsikt och kunskap om vad ett arbete innebär. De uppger att det är av stor vikt att påbörja det omfattande arbetet i tidig ålder för att eleverna ska ges möjlighet att se sina egna möjligheter och begränsningar. De ser även att näringslivet borde ta ett större eget ansvar över branschens framtid och att samverka mer med skolan. Studie- och yrkesvägledare ser positivt på att matcha elever mot yrken om det sker utifrån individens intressen som den primära utgångspunkten.

33