I detta avsnitt kommer vi att diskutera vårt analyserade material genom att ställa det mot den tidigare forskningen. Vi har valt att dela in vårt analysresultat efter de förmågor som blivit synliga i analysen och hur utveckling har skett av det etiska tänkandet och den moraliska handling som följer med detta. De förmågor hos eleverna som vi fick fram under analysen var att ta ställning, reflektera, resonera, ta olika perspektiv, empati för andra, kommunikations- och samarbetsförmågan och konsekvenstänk. Utöver dessa förmågor var en annan del av vårt analysmaterial att studera hur eleverna utvecklat etiskt tänkande i ämnet. De underrubriker som anges är tanke-handling-reflektion, resonemangsförmågan och perspektiv, empati och förståelse för andra, kommunikations- och samarbetsförmågan och utveckling av etiskt förhållningssätt.
Den tidigare forskning som finns på etikundervisning i religionskunskapen utgår främst ifrån vad läraren anses vara lämpligt att använda som metod, vilket i sig är något som kan diskuteras. Då denna forskning består av intervjuer med lärare och inte observationer i klassrummet och samtal med elever kan det vara lämpligt att förhålla sig kritiskt till dessa studier.
Utifrån den tidigare forskning vi har tittat på, framgår i flera av studierna att för att det ska ge fullgott lärande och utveckling av elevernas kunskaper i etikundervisning krävs att förhålla sig till flera aspekter. I arbete med etiska frågor kan det vara meningsfullt att eleverna kan se att det egna utgångsläget inte behöver vara det enda rätta, eller att det för någon annan är den sanna bilden av hur något verkligen är. Utifrån att kunna ta flera perspektiv kan eleverna både ta reda på var de själva står i frågan och kan även göra att de abstrakta dilemman blir hanterbara.
Tanke - handling - reflektion
När det kommer till lärprocesser som dramatisering med rolltagandet som ett bärande verktyg analyseras hur eleverna reflekterar om olika vardagliga moraliska dilemman genom att agera. Det är synligt att eleverna kan reflektera om etiska frågor i rollspelen om de etiska dilemman att ljuga för andra och att bli illa behandlad genom att gestalta detta i rollspelen på olika sätt. Utifrån att skildra dessa handlingar som görs men även de konsekvenser som kan uppstå som följd visar eleverna på att de även reflekterar över olika lösningsalternativ som finns i dilemmat. Eleverna visar även att de reflekterar över hur man ska bete sig mot varandra och ett gott handlande genom att belysa och bearbeta problemet tillsammans som en gemensam konfliktlösning i grupp. I vår analys kan vi se att rollspel bidrar till en lärprocess som utgår från elevernas egna tankar kring ett moraliskt dilemma som börjar under planeringsfasen och skapande av ett rollspel till uppvisning av rollspelet, där eleverna genom olika stadier tränar sin förmåga att reflektera. Tidigare forskning menar att etiska dilemman kan användas som en metod och kan utformas på olika sätt men där syftet är detsamma, att utveckla förmågor som att resonera, reflektera och ta ställning (Anderström, 2017). Vidare skriver även Boulton-Lewis m.fl (2011) om effekten av “learning by doing” som metod för att eleverna ska få en verkligen upplevelse och att rollspel kan vara en lämplig variant för att ta del av kunskaper.
Resonemangsförmågan & Perspektiv
När det kommer till att resonera om etiska frågor genom olika former av rolltagande visar det sig att eleverna kan resonera med innehållsrika och välgrundade slutsatser när de kan uttrycka sig i frågan genom att ta olika perspektiv. När eleverna tar del av olika perspektiv så lägger de grunden för att resonera genom att de bearbetar en situation både på den kognitiva nivån med koppling till en känslomässig upplevelse de får under ett visst moraliskt dilemma. Lindström (2018) lyfter att utformning av en fråga kan ha stor betydelse för hur vi reagerar i denna fråga och med en större förståelse för andra perspektiv än det egna i frågankan vi uttrycka oss med olika synsätt för att beskriva ett visst fenomen eller handling. Det visar sig att eleverna genom rollspel får ta del av en undervisningsmetod som kan behandla deras olika vardagsnära frågor, och har en emotionell påverkan. Den emotionella upplevelse visade sig precis som Lindström (2018) ge insiktsfulla reflektioner för det som studerades om vad som kan vara moraliskt rätt. Ett liknande synsätt har Teke (2019) som skriver om att elevers förmåga att hantera moraliska dilemman kan ha att göra med vilken känslomässig prägel som den etiska frågan har för dem. Om eleverna får utforska vardagliga moraliska dilemman på egen hand kunde de även ta fasta på olika sätt att lösa en konflikt eller lösa ett problem. I vår analys av rollspelet visade det sig
att, om eleven som gör en god moralisk handling genom att stå upp för en annan elev, kan detta var en känslomässig koppling till hur man själv kan relatera till ett liknande dilemma i sin vardag.
Även förmågan att resonera utifrån hur andra tänker och känner eller upplever och uttrycker sig för att hantera etiska dilemma i situationer visar sig genom ett rollspel som metod leda till att eleverna undersöker flera olika lösningsalternativ genom att de lättare hittar nya lösningar. I reflektionen där en elev uttrycker att hen upplevt att det var konstigt att utgå ifrån en annan persons perspektiv så visar hen att hen ändå har resonerat utifrån någon annan än sig själv. Eleven visar just på att det ställningstagande eleven gör är från ett annat perspektiv än det egna tyckandet i frågan när hen säger att det kan vara annorlunda att säga något som man själv egentligen inte tycker. Genom att eleverna fick testa sig fram i de olika rollspelen, för att på bästa sätt hantera ett moraliskt dilemma, är det utifrån analysen av rollspelen synligt att rolltagande gav dem flera perspektiv för det som studerades. Under samtalet var det påtagligt att eleverna kan förhålla sig till ett dilemma genom att se på det som undersöks utifrån ett större perspektiv än elevernas personliga ställningstagande. Precis som Fredriksson (2013) syftar på när hon skriver om dramakommunikation kan ge eleverna fler insikter och perspektiv tog eleverna i rollspelen del av olika moraliska handlingar som möjliggjorde att de gavs handlingsberedskap för liknande situationer och utvecklade det etiska förhållningssättet.
Empati och förståelse för andra
Utifrån de analyserade rollspelen som eleverna planerat och genomfört är det synligt att när de ska förhålla sig till den etiska frågan i det avslutande samtalet reflekterar eleverna utifrån flera olika perspektiv än det egna för att sätta sig in i det moraliska dilemmat som tas upp till diskussion. Eleverna resonerar utifrån hur andra människor kan se på en fråga och anledningar till att något anses vara mer moraliskt rätt eller fel i en viss situation. Eleverna visar förmågan till empati och förståelse för hur andra uppfattningar om etik kan grundas i värderingar från exempelvis en religion som leda till att något uppfattas som moraliskt rätt eller inte i en fråga. När det kommer till de mer vardagsnära moraliska dilemman såsom hur man ska bete sig mot varandra och att göra en god handling tog eleverna sig an en moralisk fråga för att belysa och bearbeta konflikter eller medvetandegöra olika attityder och värderingar genom olika rollspel. Enligt Lindström (2018) har elevers emotionella koppling till det som studeras viss betydelse. För att eleverna ska utveckla empati och förstå flera skilda synsätt kan de etiska frågor som är vardagliga, igenkänningsbara eller kopplas till tidigare erfarenheter ge förnuftigt resonerande. Genom rollspelen såväl som i den mindre elevgruppen resonerade eleverna om sådana etiska dilemman, för att träna på att hantera den känslomässiga reaktionen som uppstod men även för ta ett steg utanför det personliga ställningstagandet och sätta sig in i nya perspektiv för att resonera om etiska frågor, som enligt forskarna leder till förnuftigt tänkande (Lindström, 2018).
Kommunikations- & samarbetsförmåga
Utifrån vår analys är det även synligt att olika kommunikationssätt är centralt i ett arbete med rollspel som metod, både när det kommer till elevernas verbala som icke-verbala uttryckssätt. Vad som gör att de kan hantera etiska dilemman är kommunikationen. Precis som Öfverström (2006) visar i sin studie om att dramapedagogiskt arbetssätt på flera sätt kan ge möjligheter till att stödja elevernas kunskapsutveckling, det sociala klimatet och en personliga utveckling, kunde eleverna träna problem och konflikthantering och beslutsfattande genom olika rollspel. Öfverström (2006) visar att med dramakommunikation kan elever utvecklas emotionellt såväl som intellektuellt genom att de kan sätta sig in i vardagliga moraliska frågor utifrån en viss roll där den känslomässiga upplevelsen kan bli ett redskap för att se nya perspektiv och möta andra. Dramakommunikation tycks därför genom rollspel som metod kunna fungera i undervisning när det kommer till samarbetsförmågan för att hitta tillsammans hitta olika alternativ för att lösa ett moraliskt dilemma.
Slutligen krävde även uppvisning av ett rollspel att alla deltagare samarbetade och höll sig till handlingen som de har kommit fram till. De olika grupperna visar att fördelningen av rollerna i rollspelen fall olika ut bland eleverna. Precis som det går att urskilja roller enligt Öfverström (2006) som att det har och göra med hur våra sociala roller ser hur som vi övertar till vardags, visar det sig att elevernas tidigare erfarenheter av roller påverkade hur de valde en roll senare.
Utveckling av etiskt förhållningssätt
En viktig del inom religionskunskap är att bearbeta moraliska värderingar och förhålla sig till olika religioners normer och värderingar. Det som man framställer i läroplanen (Skolverket, 2019) om att det är lärarnas uppgift att medvetet vägleda eleverna till att bli en del av vårt samhälles gemensamma värderingar, blir viktigt att förmedla i just undervisning om etik (Skolverket, 2019, s.9). Utöver det att eleverna träna olika förmågor är det möjligt att fundera kring en moralisk innebörd i de olika etiska dilemman som gestaltas. När detta ställs mot vår problemformulering går det att se hur rollspel ger eleverna en moralisk guidning i rollspel med alternativ om hur man kan välja att agera i olika situationer. Från ett kritiskt perspektiv kan denna moraliska vägledning dock uppfattas som att det endast finns rätt och fel i de olika situationerna. Precis som Skogar (2000) lyfter att det inte är en självklarhet att eleverna vet hur man ska bete sig mot varandra, kan de föra konsekventa resonemang genom rollspelet för att bli medvetna om sina värderingar.
För att ta del av ett visst moraliskt handlingsideal kan eleverna genom olika rolltagande ges utrymme för att sätta sig in i flera skilda synsätt om vad som kan vara en god handling inom olika religioner, som kan skiljas från de egna värderingarna. Om eleverna därigenom kan förhålla sig kritiska till och vara medveten om att det kan finnas olika alternativ för vad som kan vara rätt eller fel inom religioner kan de bli guidade på sådant sätt att de kan ta ställning i moraliska frågor utifrån en djupare förståelse för en fråga. Utifrån analysen var det synligt att eleverna gjorde flera kopplingar mellan de olika etiska dilemman de gestaltade, med hur de är
mot andra och vilka goda handlingar de gör i andra eller liknande sammanhang. Utifrån att gå in i roller som visar ett sätt att hantera situationen kunde eleverna se både hur, och varför den moraliska handlingen kan leda till att någon annan väljer att agera på ett annat sätt än en själv. Det fanns i rollspelen en möjlighet att urskilja goda handlingar utifrån de egna erfarenheterna men även genom att se hur andra kan ställa sig i frågan om hur man kan visa en god handling. Som en del av utvecklingen av det etiska förhållningssättet tränas samtidigt förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlade. Samtliga rollspel eleverna har valt ut består av konfrontation och konsekvenser av handlingar. När eleverna har planerat för sina rollspel har de samtidigt funderat över vilken konsekvensen kan bli av en handling. Konsekvenstänk har vi sett till viss del i tidigare forskning, i anslutning till reflektionerna tränas även konsekvenstänk. I studien av Anderström (2017) lyfts förmågan att tänka konsekvent av lärarna som intervjuas. De menar att eleverna ska motivera sina val i etiska dilemman och fundera över konsekvenserna. Även Boulton-Lewis (20119 med flera skriver att reflektion kan leda till fler diskussioner om känslor och val där eleverna kan få upp ögonen för vad som är rätt eller fel att göra i en situation för att även fundera över olika konsekvenser.
9. Metoddiskussion
I metoddiskussionen kommer vi att ta upp påvisade styrkor och svagheter när det kommer till insamling av empiri genom att vi ställer oss kritiska till de avgränsningar som gjorts i studien. Vi kommer därav nämna hur olika urval som gjorts svarar mot studiens frågeställningar men även ytterligare avgränsningar som gjorts för att se hur trovärdigt vårt resultat är i relation till det som undersöks.
Vi har under arbetets gång varit uppmärksamma på att kvalitativ forskning kan ha flera brister som att hålla sig kritiska till för att vår studie genomförs på ett trovärdigt och transparent sätt. Vi har försökt att inte lägga vikt vid våra personliga värderingar utan försökt hålla ett objektiv förhållningssätt inför det som studien undersöker för ett resultat som kan vara generaliserbart. I likhet med hur Eidevald (2015, s.126) poängterar att den kvalitativa forskningen ibland kan framstå som mer subjektiv har vi bortsett från de egna tyckandet genom en välarbetad analys. Även den insamlingsmetod som används har upplevts som lämplig inom arbetet med rollspel. Detta eftersom vi genom observationer av elevernas arbete av rollspelen har fått möjlighet till att studera flera olika aspekter. Allt från olika typer av kommunikation till elevers reflektioner och ställningstagande. Fördelen med att vi har använt oss av flera observationsmetoder är att vi har kunnat få en större transparens i framställningen av arbetet och därmed också ökat validiteten. Då arbetet är genomfört i en klass där fokus har varit på eleverna så ser vi att detta ökar reliabiliteten för arbetet. Vi har valt att göra vår studie i den åldersgrupp som är mest relevant för vår utbildning och därmed kan bidra till vårt framtida lärarjobb samt att det är den åldersgrupp vi är mest insatta i. Valet att själva ha undervisat och varit med på plats har bidragit
till att vi har fått en verklig upplevelse av hela processen. Det blir trovärdig både för oss själva och läsaren när en analys görs på något som vi själva har varit med och upplevt.
Något som vi strävat efter under videoobservationer är att ge en neutral bild av vad som hänt. Det kan enligt Eidevald (2015) vara olika faktorer som gör att videoobservationer som metod kan ge ens studie lägre trovärdighet när det kommer till att ge en så rättvis bild av situationen. Bland annat kan inspelningar som metod begränsa på så sätt att den inte ger en helt riktig bild av det som sker, utan mer som en del av verkligheten från det som är synligt vid inspelningen (Eidevald, 2015, s. 126). Eftersom eleverna som deltog vid inspelningen var medvetna om att vad de säger och gör sedan analyserades såg vi till att förhålla oss neutrala till vad som hände. Genom att ha överseende med att kamerans närvaro kan ha påverkat resultatet kunde vi se till att när eleverna tog del av de lektionstillfällen som spelades in kunde de ha agerat annorlunda och att deras beteende kunde förändrats, jämfört med hur de annars är när de inte blir filmade.
När det kommer till analysmetoden var vi till en början osäkra på hur vi skulle förhålla oss till denna utifrån vårt teoretiska perspektiv. Vi behövde testa oss fram för att ta reda på hur de valda teoretiska begrepp från detta perspektiv, på bästa sätt kunde användas för att få fram det ur empirin som var passande att diskutera i förhållande till tidigare forskning. När vi väl hittat en fungerande strategi valde vi ut tre analysbegrepp som vi fann användbara för att göra en analys av det empiriska materialet i relation till studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt teoretiska perspektiv gjorde vi med hjälp av dessa tre analysbegrepp sedan analys av elevernas planeringar och genomförande av sina rollspel, men även deras reflektioner från diskussioner i helklass och i en mindre grupp. Valet av att ta med elevernas rollspel för analys gjorde vi utifrån den upptäckt att det fanns empiri i rollspelen som synliggjorde elevers tankar och reflektioner som i sin tur visade vilka förmågor som eleverna tränade i samband med detta. Vi är medvetna om att det till en början kan tyckas irrelevant att analysera rollspelen. Vi anser att det har varit lämpligt för att få en förståelse för hur elevernas hantering av etiska dilemman och utveckling av deras etiska förhållningssätt, allt har blivit synligt genom deras rollspel.
Genom att analysera elevernas resonemang om etiska frågor efter att ha tagit del av ett arbetsområde inom etik, och hur de resonerade om det moraliska dilemma som rollspelen skulle skildra var det synligt hur rollspelen gav en möjlighet till att träna olika förmågor inom ämnet etik. Exempelvis var det synligt i analys av elevernas val av repliker i förhållande till det moraliska dilemmat, att de utformat rollspelet genom repliker, eller handlingar, som rollerna gör eller säger, som lett till en utveckling av etiska resonemang. Analysarbetet av de olika delarna från elevernas arbete av rollspel av det empiriska materialet resulterade med ett innehåll som kunder användas för att besvara studiens två frågeställningar om vilka förmågor eleverna utvecklar och hur de varit synligt att eleverna utvecklat sitt etiska tänkande genom rollspelen. Även tiden var en faktor som var avgörande för denna studie i relation till genomförd analys. Vi begränsade mängden av analysmaterial att ta med till studien för att kunna djupdyka i en data mer fokuserat. Av den totala datamängd som samlades in var ett färre antal sekvenser utvalda att ha med till denna studie eftersom denna data upplevdes tillräcklig för att besvara syfte och frågeställningarna. Samtidigt går det att ställa sig kritiskt till detta omfång av
videoobservationer som används. För att öka tillförlitligheten i resultatet har vi därför valt att ta med sekvenser med ett innehåll som på ett tydligt sätt, men även efter en variation, synliggjorde hur eleverna tog del i samtal.
Samtidigt går det att problematisera hur trovärdig resultatet är när det kommer till olika urval. I och med att vi har valt att ha med en relativt liten population för vår studie på en klass på 28 elever, varav fyra elever från denna grupp sedan valts till ytterligare ett urval, går det att ställa sig kritiskt inför om detta resultat som framställs blir överförbart inom ett annat sammanhang. Syftet med att avgränsa urvalen till ett färre antal elever att ha med i studien var att skapa en uppfattning om elevernas upplevelser av att arbeta med olika etiska dilemman, och genom samtalen få större insikt i hur elever tänker om etiska frågor, mer än att nå en bred, och därför