Resultatdiskussion

Utifrån uppsatsens syfte, att undersöka vad gymnasieungdomar i Sydnärke och Örebro uppfattar kan skapa förutsättningar för deras delaktighet i hemkommunen, har resultat framkommit av studien. Dessa resultat visar att ungdomarna som deltog i studien ville ha möjligheter till fysisk kommunikation i kommunen. Ungdomarna efterfrågade också att beslutsfattare och makthavare skulle interagera med ungdomar och visa på möjligheter till delaktighet. Det var detta som de ungdomar som deltagit i studien ansåg kunde skapa förutsättningar för deras delaktighet.

6.2.1 Arbete med frågor som berör ungdomar i deras vardag

Det ena som ungdomarna i studien framhöll som viktigt för att skapa förutsättningar för delaktighet var att det arbetades med frågor som berör de i deras vardag, exempelvis att skapa platser för dem att samlas och att mötas på. Detta går i enighet med tidigare presenterade fynd som menar att arenor för att skapa dialog mellan medborgare gör det lättare för individen att bli delaktig (Ungdomsstyrelsen, 2010). Studiens författare ser efter kritisk granskning av studiens resultat en koppling mellan dessa tidigare forskningsresultat och denna studies resultat då det är frågor som berör ungdomar och de arenor där

ungdomar befinner sig i sin vardag. Detta med att vara delaktig just i frågor som berör den enskilde, går i enighet med FN:s barnkonvention (Regeringskansliet, 2011) och för

41

berörde dem i deras vardag. Det kunde exempelvis vara specifika sakfrågor så som utbudet av transportförbindelser, vilket de flesta ungdomarna hade åsikter kring. Studiens författare tror detta var viktigt för ungdomarna då ungdomar är en grupp som är speciellt beroende av kollektivtrafik och bra kommunikationer till närliggande kommuner eftersom de sällan har egen bil. Kollektivtrafik blir därmed naturligt en fråga som påverkar en stor del av deras liv och vardag. Enligt studiens författare förtjänar de därför att bli lyssnade på i den. Detta för att undvika den känsla av misstro och maktlöshet som ofta skapas när en person inte har möjlighet att utforma sin egen livssituation och som skulle kunna leda till negativa konsekvenser för hälsan (Campbell & Jovchelovitch, 2000; Regeringen, 2008). Frågan om kollektivtrafik är enligt studiens författare viktig att ta hänsyn till just i de berörda

kommunerna då det är kommuner där ungdomarna rör sig mycket över kommungränser. Resultatet hade förmodligen sett annorlunda ut i en kommun där ungdomar lever den största delen av sitt liv i sin hemkommun och kanske om det varit i en större kommun. Studiens författare tror att det bland ungdomar i mindre kommuner finns ett större behov av att ha tillgång till större yta, ta sig vidare och utöka sin umgängeskrets, och därmed ett större behov av tillgång till kollektivtrafiksförbindelser.

Med koppling till det Liljeberg (2005) säger om att strukturella problem inte kan lösas lokalt utan måste ses som en del i en större helhet, framgick av ungdomarna en önskan och tilltro till att kommuner inom södra Närke kan samverka med varandra. Detta genom att de får tillgång till ökade resurser i form av samarbete och mänskliga resurser. Detta kan sammankopplas med att ungdomarna rör sig mycket över kommungränserna och är öppna för samarbete mellan kommunerna i frågor så som kollektivtrafik.

6.2.2 Delaktighet genom interaktion

Den åsikt som framkom, att beslutsfattare och makthavare kan skapa förutsättningar för ungdomsdelaktighet genom interaktion med ungdomar, har enligt studiens författare en tydlig koppling till tidigare forskningsresultat. Resultat vilka framhöll vikten av att se unga som aktiva och kompetenta resurser i samhällsbygget samt vara tydlig och rak i

interaktionen med ungdomar (Finn & Checkoway, 1998; Nolas, 2011). Detta menar studiens författare är en viktig del i att mota den känsla som ungdomarna i studien gav

42

uttryck för, att beslutsfattare inte tog hänsyn till dem. Utifrån den känsla som de intervjuade ungdomarna uttryckte att deras åsikter inte tas hänsyn till menar studiens författare att de berörda kommunerna behöver fundera över vad det innebär, leder till och betyder för kommunen när ungdomar menar att det ändå inte skulle leda till något om de deltog. Istället jämför ungdomarna med och konstaterar att det ser annorlunda ut i andra kommuner vilka sågs som positiva exempel på att inbjuda ungdomar till att uttrycka vad de tycker. Denna känsla av att bli ignorerad går i enighet med tidigare redovisade resultat (Ungdomsstyrelsen, 2005; Forkby & Nilsson, 2013; Finn & Chechoway, 1998).

Resultatet i denna studie visade på att ungdomarna ser sig som åskådare vilket också skulle kunna kopplas till Arnsteins delaktighetstrappa och enligt studiens författare tyder på att de intervjuade ungdomarna befinner sig kring det tredje steget, informering, i

delaktighetstrappan eftersom deras delaktighet utgörs av symboliska åtgärder som inte tar faktisk hänsyn till vad de har att säga. Studiens författare menar att det skulle kunna bero på att typiska “ungdomsangelägenheter” så som mötesplatser för unga inte prioriteras enligt informanterna. Hade dessa angelägenheter prioriterats hade kanske också

ungdomarna upplevt att deras åsikter tagits mer i beaktande i dessa frågor. Detta är viktigt då en tidig samhällsdelaktighet skapar förutsättningar för en livslång känsla av

medborgerlig tillhörighet (Acharya et al., 2010).

6.2.3 Visa på möjligheter till delaktighet

Dessutom tryckte ungdomarna i studien på att det krävs att vuxna visar på möjligheter till delaktighet för att förutsättningar ska skapas för unga att bli delaktiga. Detta skulle kunna kopplas till Acharya et al (2010) forskningsresultat som menar att utbildning i delaktighet, som ett sätt att visa på möjligheterna till det, är ett bra sätt att också skapa förutsättningar för det. Ungdomarna i studien pratade emellertid mer om att få information snarare än utbildning, men kunskapsinhämtning är den sammanlänkande faktorn. Hur som helst är det enligt studiens författare viktigt att visa vilka möjligheter till delaktighet som finns då ett intresse bland de intervjuade ungdomarna att vara delaktiga märktes. Det är inte konstigt att ungdomar har ett intresse av att delta i samhällslivet i kommunen de bor i, och i frågor de är berörda av, men det är säkert också viktigt att inte ifrågasätta ungdomar som inte vill

43

delta av olika orsaker. Att de ungdomar som deltog i studien inte är delaktiga tror studiens författare inte behöver bero på ett bristande engagemang. Det skulle kunna bero på att de är nöjda som det är, men utifrån vad studiens resultat visar tror studiens författare att det snarare handlar om att ungdomarna inte berörs av de frågor som är på agendan och därmed inte anser att de är rätt personer att tycka till i just de frågorna. Som resultaten visar menar ungdomar att de frågor som berör dem får för lite uppmärksamhet och att det är det som behöver förändras för att de ska bli delaktiga. Enligt studiens författare är det viktigaste att verkligen ta vara på ungdomar som faktiskt har ett intresse av att delta så att förtroendet för samhället inte brister. Detta för att ungdomarna inte ska vara enbart intresserade av att delta utan också göra det, så att ungdomsdelaktigheten inte längre är koncentrerad till en mindre grupp som är extremt delaktig (Checkoway, 2011).

En känsla författarna fick var att informanterna kände sig bemötta som en homogen grupp fast att de har olika intressen och viljor. Ett exempel som framkom var att det bara fanns en ungdomsgård där alla typer av ungdomar förväntades kunna mötas, samt att ungdomarna upplevde att politiker såg alla ungdomar som likadana, vilket ungdomarna menade inte stämmer i verkligheten. Ungdomar är ingen homogen grupp utan deras förutsättningar för och åsikter kring delaktighet skiljer sig åt, precis som för vuxna.

Dessa resultat visar att möjligheter till arbete med frågor som berör ungdomar i deras vardag, att makthavare och beslutsfattare interagerar med ungdomar, samt påvisande av möjligheter till delaktighet, är vad ungdomar menar kan skapa förutsättningar för deras delaktighet. Resultaten är viktiga att ta i beaktande då ett ökat inflytande och en ökad medborgardelaktighet påverkar både individens hälsa och hälsotillståndet i kommunen positivt (Finn & Checkoway, 1998; Foster-Fishman et al., 2007).