Att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet i hemkommunen handlar om att se, lyssna och ta tillvara på ungdomarnas åsikter och tankar. Studiens resultat visar entydigt på
44
sådant som är relevant att känna till för att skapa förutsättningar för delaktighet, nämligen att det finns ett intresse från ungdomarnas sida att delta, att de har en känsla av att inte tas hänsyn till av beslutsfattare i kommunen samt att delaktighet för ungdomar handlar mycket om frågor som berör dem i deras vardag.
Ungdomarna i studien ville ha arbete med frågor som berör dem i deras vardag, en god interaktion med beslutsfattare och makthavare samt att dessa visar på de möjligheter som finns till delaktighet. Slutsatsen kan dras att ungdomar har ett generellt intresse av att vara delaktiga. Dock har ungdomar på grund av sin ålder lägre grad av erfarenhet av
delaktighet. Därför krävs möjligen extra mycket för att minska den känsla av ignorans som ungdomarna i studien gav uttryck för och det är möjligen extra viktigt att inte skuldbelägga dem som inte vill delta.
7.1 Praktiska implikationer
Dessa fynd är enligt studiens författare viktiga både för kommunerna i allmänhet för att veta vad de ska arbeta med och hur, för att förbättra förutsättningarna för unga att bli delaktiga, och för ungdomarna i synnerhet så att känslan av att de inte tas på allvar uteblir. Studien kommer som tidigare nämnts att spridas på en konferens och utbildningsdag vilket kommer bidra till att fler får ta del av resultaten, bland annat tjänstemän inom kommun och politiker. Detta kan förhoppningsvis på sikt bidra till att ämnet kommer upp på
dagordningen och eventuellt relevanta insatser för den berörda målgruppen implementeras.
De resultat som framkommit bör enligt studiens författare tas ordentligt tillvara på. Utifrån dem kan de enskilda kommunerna utarbeta interventioner för att skapa en ökad inkludering av ungdomar, exempelvis ett Twitterkonto där det kommuniceras med kommunens
ungdomar. Sydnärke som länsdel kan lättare veta vad som också kan göras på ett regionalt plan för att motivera ungdomar att delta och engagera sig i samhällslivet, till exempel ett kommunöverskridande typ av ungdomsråd. Detta kanske rentav kan vara det som får unga människor att stanna kvar i kommuner som de annars är benägna att flytta ifrån.
45
7. 2 Fortsatt forskning
Studiens författare uppmuntrar till vidare forskning för fördjupade kunskaper om
ungdomars förutsättningar för delaktighet, både i de här berörda kommunerna, men också i andra kommuner. Fler studier skulle kunna ligga till grund för en jämförelse mellan andra typer av kommuner, exempelvis storstadskommuner, för att sedan också jämföra resultaten med de som här framkommit. Eventuella skillnader skulle på så sätt få möjlighet att kunna belysas och problematiseras.
Något som även skulle kunna vara intressant att studera, och som denna studie ej givits utrymme till, är könsskillnader och dess eventuella betydelse för vilka förutsättningar ungdomar har och ges. Det skulle även vara av intresse att intervjua politiker och andra tjänstemän för att få deras syn och uppfattning kring ämnet att jämföra med.
46
8. REFERENSLISTA
Acharya, R., Singh, A., Santhya, K. G., Ram, F., Jejeebhoy, S., Ram, U., & Mohanty, S. (2010). Participation in civil society and political life among young people in maharashtra: Findings from the youth in india - situation and needs study. Journal of Adolescence,
33(4), 553-561. doi:10.1016/j.adolescence.2009.05.012
Amnå, E. (2010). New forms of citizen participation: Normative implications. Baden- Baden: Nomos.
Arnstein, S. (1969). A Ladder of Citizen Participation. American Institute of Planners
Journal, 35(4), 216-224. Från
https://www.planning.org/pas/memo/2007/mar/pdf/JAPA35No4.pdf
Barnombudsmannen. (u.å.). Barns och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting. Stockholm: Barnombudsmannen. Från
http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad3_inflytande 11.pdf
Berkman, L. F., & Kawachi, I. (2000). Social epidemiology. Oxford: Oxford University Press.
Campbell, C., & Jovchelovitch, S. (2000). Health, community and development: Towards a social psychology of participation. Journal of Community & Applied Social Psychology,
10(4), 255-270. doi:10.1002/1099-1298(200007/08)10:4<255::AID-CASP582>3.0.CO;2-
M
Carlson, C. (2006). The hampton experience as a new model for youth civic engagement.
Journal of Community Practice, 14(1-2), 89-106. doi:10.1300/J125v14n01_06
Checkoway, B. (2011). What is youth participation? Children and Youth Services Review,
33(2), 340-345. doi:10.1016/j.childyouth.2010.09.017
Codex. (2014). Forskning som involverar barn. Hämtad 8 december, 2014, från Codex, http://codex.vr.se/manniska1.shtml
Crocetti, E., Jahromi, P., & Meeus, W. (2011). Identity and civic engagement in adolescence. Journal of Adolescence, 35(3), 521-532.
doi:10.1016/j.adolescence.2011.08.003
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
47
Eriksson, M., Dahlgren, L., Janlert, U., Weinehall, L., & Emmelin, M. (2010). Social capital, gender and educational level - Impact on self-rated health. The Open Public Health
Journal, 3, 1-12. doi: 10.2174/1874944501003010001
EU. (2014a). EU youth strategy. Hämtad 18 november, 2014, från EU, http://ec.europa.eu/youth/policy/youth_strategy/index_en.htm
EU. (2014b). Participation in civil society. Hämtad 18 november, 2014, från EU, http://ec.europa.eu/youth/policy/youth_strategy/civil_society_en.htm
Finn, J. L., & Checkoway, B. (1998). Young people as competent community builders: A challenge to social work. Social Work, 43(4), 335-345. doi:10.1093/sw/43.4.335
Folkhälsomyndigheten. (2014a). 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Hämtad 7 oktober, 2014, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-
levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/ Folkhälsomyndigheten. (2014b). Barns och ungas hälsa. Hämtad 7 oktober, 2014, från Folkhälsomyndigheten, http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor- och-levnadsvanor/barns-och-ungas-halsa/
Forkby, T., & Nilsson, Å. (2013). Ung i Göteborgsregionen: Meningsfullhet, delaktighet,
trygghet och hälsa utifrån sex kommuners Lupp-undersökning 2013. Göteborg:
Göteborgsregionens kommunalförbund. Från
http://www.grkom.se/download/18.34a5ef88147ad1eb7ebdc6/1410265376834/ung_i_gote borgsregionen_lupp_undersokning_2013.pdf
Foster-Fishman, P. G., Cantillon, D., Pierce, S. J., & Van Egeren, L. A. (2007). Building an active citizenry: The role of neighborhood problems, readiness, and capacity for change.
American Journal of Community Psychology, 39(1-2), 91-106. doi:10.1007/s10464-007-
9097-0
Foster-Fishman, P. G., Fitzgerald, K., Brandell, C., Nowell, B., Chavis, D., & Van Egeren, L. A. (2006). Mobilizing residents for action: The role of small wins and strategic supports.
American Journal of Community Psychology, 38(3-4), 143-152. doi:10.1007/s10464-006-
9081-0
Hart, R. (1992). Children’s participation: From tokenism to citizenship. (Innocenti essays, nr 4). Florence: UNICEF. Från http://www.unicef-
irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf
Jahromi, P., Crocetti, E., & Buchanan, C. M. (2012). A cross-cultural examination of adolescent civic engagement: Comparing italian and american community-oriented and political involvement. Journal of Prevention & Intervention in the Community, 40(1), 22- 36. doi:10.1080/10852352.2012.633065
48
KFUM. (2013). Ungagemang: En metodbok om arbetet med Engagemangsguider - för
ungas delaktighet och inflytande. Stockholm: KFUM Sverige. Från http://kfum.se/wp-
content/uploads/2013/06/Ungagemang.pdf
Kommunstyrelsen Örebro 2014:129. Ungas delaktighet och inflytande: Rapport om viktiga
aspekter och metoder i arbetet för ungdomars delaktighet och inflytande i en kommun.
Örebro: Örebro kommun.
Liljeberg, K. (2005). Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället?: En
litteratursammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.
Marta, E., & Cristini, F. (2012). Commitment or disaffection? Framing the forms, meanings, and predictors of youth civic engagement in Italy. Journal of Prevention &
Intervention in the Community, 40(1), 1-7. doi:10.1080/10852352.2012.633063
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (u.å). Ungdomsenkäten Lupp. Hämtad 4 januari, 2015, från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, http://www.mucf.se/lupp
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2014). Inflytande och
representation. Hämtad 7 oktober, 2014, från Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor, http://www.mucf.se/inflytande-och-representation
Nolas, S. (2011). Stories as indicators of practical knowledge: Analysing project workers' talk from a study of participation in a youth inclusion programme. Journal Of Community
& Applied Social Psychology, 21(2), 138-150. doi:10.1002/casp.1071
Regeringen. (2008). En förnyad follkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Regeringens proposition 2007/08:110. Från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf
Regeringen. (2013). Med fokus på unga –en politik för goda levnadsvillkor, makt och
inflytande. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Regeringens proposition 2013/14:191.
Från http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/61/43/2be1ee8b.pdf
Regeringskansliet. (2011). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.
49
Region Örebro län. (2013). Arbetet med folkhälsa. Hämtad den 14 januari, 2015, från region Örebro län, http://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/Sa-arbetar- Orebro-lans-landsting-med-folkhalsa/
Region Örebro län. (2014). Folkhälsa. Hämtad den 14 januari, 2015, från region Örebro län, http://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/
Statistiska centralbyrån. (2014). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014
och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2014. Hämtad 26 december, 2014, från
Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningens-
sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik--- Kommun-lan-och-riket/378570/
Sveriges kommuner och landsting. (2012). Medborgardialog med unga (nr 9). Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164- 779-5.pdf
Sydnärke folkhälsoteam. (2014). Verksamhetsplan 2014 för folkhälsoteamets arbete i
Sydnärke. Lekeberg: Sydnärke folkhälsoteam.
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:8. Delaktighet och information för ungdomar: En
uppföljning av Europeiska kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom.
Stockholm: Ungdomstyrelsen. Från
http://www.mucf.se/butiksadmin/showDoc/4028e59507f9e5040107fae89281000b/Delakti ghetoinformation.pdf
Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10. Fokus 10: En analys av ungas inflytande. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Från
http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff8080812c35d98f012d031e80ce 002c/Fokus10.pdf
Valmyndigheten. (2007). Vem har rösträtt? Hämtad den 8 december, 2014, från valmyndigheten, http://www.val.se/lattlast/vem_har_rostratt/index.html
Valmyndigheten. (2014). Vanliga frågor. Vem kan bli vald? Hämtad den 8 december, 2014, från valmyndigheten,http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/vanliga_fragor/ Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som
50
9. BILAGOR
Bilaga 1
Delaktighetstrappan (Arnstein, 1969).Steg av medborgardelaktighet
8. Medborgarkontroll
Beslutanderätt
7. Delegerad makt
6. Partnerskap
5. Eftergivenhet
Symboliska åtgärder
4. Konsultation
3. Informering
2. Terapi
Icke-deltagande
1. Manipulation
51
Bilaga 2
Öppningsfråga Vad heter och i vilken kommun bor ni?
Kan ni beskriva er hemkommun?
Hur är det att bo i eran hemkommun?
För ungdomar specifikt?
Syn på delaktighet
Vad är delaktighet för er? Om ni skulle beskriva delaktighet, vad skulle ni säga då? Vad tänker ni på när ni hör ordet delaktighet?
Vad tror ni påverkar en persons delaktighet? Vilka faktorer inverkar på om en person är delaktig eller inte?
Om ni skulle beskriva, hur viktigt är det att ungdomar är delaktiga i hemkommunen?
Varför / varför inte?
Hur ser ni på er egen delaktighet i er hemkommun?
Befintlig situation
Vilka är era tidigare erfarenheter av att få påverka i kommunen? Negativa/positiva
Om ni skulle beskriva hur delaktiga i er hemkommun ni känner er, vad skulle ni säga då?
På vilket sätt?
Vad har påverkat er delaktighet?
Vet ni hur ni kan påverka? Vilken koll har ni på hur ni kan gå tillväga om ni vill påverka?
52
Önskningar
Om ni får tänka helt fritt hur ser en kommun ut som inbjuder ungdomar till att säga vad de tycker? Hur fungerar en kommun som ger ungdomar möjlighet till
delaktighet?
Hur skulle ni vilja vara delaktiga?
Vad tror ni det beror på att ni inte är delaktiga på det sättet?
Vad tycker ni bör göras (är viktigt) för att ni ska bli delaktiga? Vad skulle få er att känna er delaktiga i hemkommunen? Vad tror ni skulle möjliggöra för er att bli mer delaktiga?
Vilka fördelar finns med det ni föreslår?
Vilka problem/hinder -//-?
Avslutande frågor
Hur ofta funderar ni över dessa typer av frågor?
Är det frågor som intresserar er?
53
Bilaga 3
Vill DU delta i en studie om ungdomars delaktighet i DIN kommun?
Vi är två tjejer som läser sista året på hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet som skriver vårt examensarbete. Syftet med studien är att få en bild av hur ni ungdomar i södra Närke ser på er delaktighet i samhällslivet i er hemkommun. Vi vänder oss till er som bor i någon av kommunerna: …, …, …, …, eller … och går i årskurs 2 eller 3 på gymnasiet. Allas åsikter är lika betydelsefulla för oss.
Vi kommer i slutet av november till och med mitten på december att åka runt i era skolor och intervjua er i smågrupper. Intervjun beräknas att ta ungefär 60 minuter och kommer att spelas in för att vi ska kunna hantera det som sägs i efterhand. Materialet kommer sedan att förstöras.
För er säkerhet så kommer era namn att kodas till ett nummer och inget kommer att presenteras så att någon enskild individ kan bli utpekad. De svar du lämnar kommer att behandlas med högsta konfidentialitet vilket innebär att ingen obehörig kommer att ta del av materialet. Uppgifterna kommer inte spridas vidare. DU bestämmer om du vill delta och kan när som helst avbryta ditt deltagande.
Resultatet som vi får kommer att presenteras för politiker och tjänstemän våren 2015 vid en utbildningsdag i ungdomspolitik samt ungdomskonferens om “Liv och hälsa ung”. Det här är din chans att säga vad just DU tycker och tänker.
Tycker du och kanske någon av dina kompisar att det här låter intressant?
Kontakta oss, Julia eller Klara, om du vill delta eller har frågor! Julia Andersson:
54
Bilaga 4
Vill DU delta i en studie om ungdomars delaktighet i DIN kommun?
Vi är två tjejer som läser sista året på hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet som skriver vårt examensarbete. Syftet med studien är att få en bild av hur ni ungdomar i södra Närke ser på er delaktighet i samhällslivet i er hemkommun. Vi vänder oss till er som bor i någon av kommunerna: ..., ..., ..., ... eller ... och går i årskurs 2 eller 3 på gymnasiet. Allas åsikter är lika betydelsefulla för oss.
Vi kommer från slutet av november till och med mitten på december att åka runt i era skolor och intervjua er som vill i smågrupper. Intervjun beräknas att ta ungefär 60 minuter och kommer att spelas in för att vi ska kunna hantera det som sägs i efterhand.
För er säkerhet så kommer era namn att kodas till ett nummer och inget kommer att behandlas med högsta konfidentialitet vilket innebär att ingen annan än vi och våran handledare kommer att ta del av materialet. Materialet kommer att förstöras efter studiens slut. DU bestämmer om du vill delta och kan när som helst avbryta ditt deltagande.
Resultatet som vi får kommer att presenteras för politiker och tjänstemän våren 2015 vid en utbildningsdag i ungdomspolitik samt ungdomskonferens om “Liv och hälsa ung”. Den intervjudeltagare som önskar kan också få ta del av studien när den är klar. Det här är en möjlighet att säga vad just DU tycker och tänker!
Tycker du och kanske någon av dina kompisar att det här låter intressant?
Kontakta oss, Julia eller Klara, om du vill delta eller har frågor! Julia Andersson: