6.Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt kommer vi att diskutera den här studiens resultat av jämförelserna och analyserna i förhållande till vad den tidigare forskningen påvisar.
Genusperspektiv
I tidigare forskning hävdar Filipovic (2018), Grabb & Bielawski (1994) och Sciurba (2017) att majoriteten av alla barnböcker har huvudkaraktärer som är pojkar. I
forskarnas undersökning beskrivs det att pojkar är överrepresenterade i förhållande till illustrationer, i jämförelse med flickor vilket vi kan intyga i vår text och bildanalys. Ett exempel är barnboken Alfons och Soldatpappan där manliga karaktärer förekommer under flera tillfällen i jämförelse med kvinnliga. Hamdis pappa illustreras under hela berättelsens till skillnad från Hamdis mamma som enbart gestaltas en gång, samt i förhållande till hushållsföremål. I och med att Hamdis mamma framställs en gång i förhållande till hushållsföremål sammankopplas det till Grabb & Bielawskis (1994) forskning som hävdar att kvinnor till mestadels gestaltas i förhållande till
hushållssysslor. Dock kan vi utifrån vår analys framhäva att den tidigare forskningen Filipovic (2018) & Grabb & Bielawski (1994) samt Sciurba (2017) inte alltid
överensstämmer med vår analys. I och med att barnböckerna Lill-Zlatan och Gittan har kvinnliga huvudkaraktärer. Orsaken till detta kan vara att böckerna är skrivna under olika tidsperioder, vilket kan vara anledningen till olikheterna i vem som har huvudroll eller inte i böckerna.
Peterson, Sheryl & Bender (1990), Earles (2017) & Nikolajeva (2004) beskriver att kvinnan oftast är passiv (beroende) medan mannen är aktiv (oberoende), vilket även förekommer i vår analys, genom att Alfons och Hamdi är oberoende av de vuxna karaktärerna. Hamdi och Alfons är självständiga och inte i behov av vuxna karaktärer i jämförelse med Lill-Zlatan, vilket är en flicka som är fäst vid sin morbror samt Gittan som fäster sig vid sin pedagog. I förhållande till böckerna Lill-Zlatan och morbror raring, Gittan och gråvargarna som består av kvinnliga huvudkaraktärer påvisas det att flickorna är beroende av andra eftersom Gittan nämns vara en försiktig flicka och i bokens illustrationer synliggörs det att Gittan håller i en pedagogs hand och är passiv.
Lill-Zlatan vill leka med sin morbror och befinner sig hemma hos mormor när mamman och pappan är på semester vilket indikerar att Lill-Zlatan (Ella) är i behov av sin
omgivning.
Earles (2017) förhåller sig ytterligare till ett område i anknytning till uppsatsens resultat.
I och med att författaren beskriver att olika karaktärer förknippas med olika roller eller egenskaper. Ett exempel är att våld och äventyr associeras med pojkar i högsta grad medan flickor förknippas med lekar, där flickorna ska ha en omhändertagande roll. Den
45 omhändertagande rollen förekommer i boken Gittan och gråvargarna när Gittan lagar mat samt nattar vargarna. Föreställningarna mellan vad som ska vara manligt och kvinnligt förekommer även i Kenta och Barbisarna när det nämns i text att pojkar ska spela fotboll eller leka krigslekar medan flickor ska leka med barbisar. Detta
framkommer även i Alfons och soldatpappan i form av illustrationer, när Hamdi och Alfons leker krigslekar och spelar fotboll och flickorna fnittrar medan de leker “kull”
med Alfons och Hamdi.
Slutningsvis i resultatdiskussion i förhållande till genusperspektivet nämner Heggestad (2013) i sin forskning att det sker pendling mellan manligt och kvinnligt i barnböcker.
Det är en väsentlig punkt att framhäva eftersom Alfons går emot de stereotypiska dragen när han vägrar slåss i Är du feg, Alfons Åberg? som framkommer i text och bild.
Alfons strider emot den manliga diskursen eftersom han är sårbar vilket förhåller sig mer till den kvinnliga diskursen som Heggestad (2013) beskriver i pendlingen av det manliga och kvinnliga.
Kenta och barbisarna är en av böckerna som kan förknippas med Heggestads (2013) ståndpunkter på grund av att Kenta föredrar att leka med flickor än med pojkar. I och med huvudkaraktärernas handling befinner sig rollerna i en gråzon mellan det som är manligt och kvinnligt. Med anledning av att karaktärerna fortfarande bibehåller ett biologiskt kön men föredrar att spendera tid samt ägna sig åt lekar som associeras med det motsatta könet.
Peterson, Sharyl Bender & Lach, (1990) Resultatet i studien blev att förekomsten av stereotyper har minskat något även fast det fortfarande existerar samt diskuteras och har en effekt på våra sociala könsmönster i vardagen.
Etnicitetsperspektivet
I tidigare forskning skriven av Adam, J., Barrat-Pugh, C. & Haig, Y. (2017) & Thorson (1987) samt Bista (2012) innehåller det beskrivning om etnicitet. Etnicitet i studierna definieras att bestå av personer med olika hudtoner samt mörkare eller ljusare
hårfärger. I Alfons och Soldatpappan uppmärksammas i synnerhet etnicitet i form av illustrationer, i och med att Hamdis familj är mörkare i hudtonen än Alfons.Detta leder till en tydlighet i att Hamdis familj skiljer sig från Alfons familj som är ljus i hudtonen.
Detta framhävs även i Kenta och Barbisarna samt Gittan och gråvargarna därför att karaktärernas kompisar består av personer med olika hudtoner samt olika hårfärger.
Trots olika etniciteter har barnen samma intressen i Alfons och soldatpappan och i Kenta och barbisarna samt Gittan och gråvargarna vilket klargör att barnens etnicitet inte har en stor betydelse i barnens val av lekar.
Dock framhävs inte personer med olika hudfärger inom Lill-Zlatan och morbror raring, Alfons och Milla, Är du feg, Alfons Åberg? vilket förtydligar att det inte förekommer en stor mängd av etniciteter som bör uppmärksammas vilket Adam et al. (2017)
46 förespråkar om när författaren beskriver det väsentliga i att nämna olika etniciteter i barnlitteratur.
I förhållande till etnicitet och utseende talar Thorson (1987) att utseendet har betydelse för hur olika etniciteter framhävs i barnböcker. Exempel på detta är Hamdis pappa som har grövre drag i ansiktet än Alfons Pappa. Hamdis far har mustasch och stor näsa till skillnad från Alfons pappa. Därefter hamnar även Kentas pappa i likartad kategori av utseende i och med att han är ljus i hudtonen och har mjukare drag i ansiktet i
jämförelse med Hamdis pappa.
Thorson (1987) nämner även i förhållande till utseende att mörkhyade oftast målas med att ögonvitan syns mer vilket framkommer i Kenta och Barbisarna och Alfons och soldatpappan, eftersom deras vänner som är mörkhyad har ögonvita som är skarpa.
Hamdis bakgrund av ett krigsdrabbat land kopplas till tidigare forskning av Thorson (1987) som nämner att invandrarbarn oftast kopplas till misären,förtryck samt
fattigdom. Det som skapar en anknytning till forskningen och Alfons och soldatpappan är att Hamdis pappa talar om upplevelser han tog med sig från kriget i hans hemland.
Detta förekommer dock inte inom Gittan och gråvargarna, Lill-Zlatan och morbror-raring, Kenta och barbisarna, Alfon Åbergs resterande böcker vilket klargör en stor skillnad på hur etnicitetsperspektivet framställs i de utvalda böckerna.
47