AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Finns det genus och etnicitet i litteraturen vi tar del av som barn?
Kan litteraturen forma våra könsroller?
Nevin Erdogan och Yasmin Mushalah
År 2020
Examensarbete Grundnivå (kandidatexamen) 15 hp:
Pedagogik
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem:
Kursnamn:Examensarbete för grundlärare i fritidshem: pedagogik Handledare: Åsa Carlson
Examinator: Guadalupe Francia
Förord
Det har varit en givande och intressant studie, den har väckt många tankar och
värderingar hos oss som vi kanske kommer att möta i verksamhet. Vi har också blivit påverkade av historien bakom barnlitteratur och har fått upp ett nytt synsätt att granska det som gestaltas och uttrycks i barnböcker. Kanske kommer vi att välja att läsa andra böcker för våra barn än det som vi valt att granska. Det vet vi inte idag men vi är båda övertygade om att det har en påverkan på våra medvetna och omedvetna värderingar om genus och etnicitet. Vi vill också rikta ett stort tack till samtliga som varit ett stort stöd för oss under studiens gång.
Sammanfattning
Vi lever i ett samhälle där vi arbetar för att tankar, värderingar och andra faktorer ska förebygga ett demokratiskt samhälle. Under de första åren i livet bemöter vi
barnlitteratur i olika former omedvetet och medvetet. Vi befinner oss ständigt i
förhållande till aktiviteter som till exempel högläsning, i verksamheter där barnlitteratur tillämpas, och under längre delen av tonåren läser vi mycket i form av litteraturen och antar olika roller utifrån etnicitet och kön. I denna uppsats undersöker vi barnlitteratur och hur genus och etnicitet uttrycks i de utvalda barnböcker vi har valt att analysera. Vi anser att barnlitteraturens framställning av genus och etnicitet inte framställs i den utsträckning den bör göra. Materialet är sex utvalda barnböcker, tre av böckerna är skrivna av Gunilla Bergström och Pija Lindenbaum. Materialet är noga studerat och vi har valt böcker som vi vet att många känner igen och kan relatera till på olika sätt.
Materialet har ibland varit tydligt men också motstridigt för vad som kanske kategoriseras med kvinnligt och manligt. Syftet är att analysera och jämföra några välkända barnböcker ur ett postkolonialt perspektiv med fokus på genus och
etnicitetaspekter. Syftet är också att lyfta hur det formar våra barns framtida värderingar för vad som är kvinnligt och manligt. Metoden i studien består av text och bildanalys i förhållande till analysschema, för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultatet i studien antyder att genus och etnicitet framställs olika i barnböckerna genom olika likheter och skillnader. Den främsta likheten är att karaktärerna i böckerna framställs med stereotypiska genusaspekter när det gäller färger, variation av frisyrer, val av kläder samt gemensamma intressen utifrån karaktärernas genus tillhörighet. Resultatet visar också hur vi förhåller oss utifrån de roller vi faktiskt får i barnboken. Flickorna i barnböckerna antar sig ofta stereotypiska roller för vad en kvinna symboliseras med som till exempel, empati och omsorg, tillskillnad från pojkarna i böckerna som framställs som tuffa, busiga och högljudda. Resultat inom etnicitetaspekten
kännetecknas i största grad i form av utseende, såsom hudton och/eller hårfärg. Det utmärks alltså fler barn med olika etniciteter i form av illustrationer där barn med olika hudtoner framhävs i Lindenbaums böcker, i jämförelse med Bergström.
Nyckelord: Lindenbaum, Bergström, genus, etnicitet och postkoloniala perspektivet.
Innehållsförteckning
1.1 Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Disposition ... 3
1.4 Problemformulering ... 3
2.1 Bakgrund ... 4
2.2 Barnlitteratur kort historik ... 4
2.3 Läroplanen ... 4
2.4 Tidigare forskning ... 5
2.5 Teoretiskt ramverk: Postkolonial perspektivet ... 10
2.6 Begreppsdefinitioner ... 10
2.7 Genus ... 10
2.8 Etnicitet ... 11
3.Material ... 12
3.1 Författarpresentationer ... 12
3.2 Bokpresentationer ... 14
3.3 Presentation av Bergströms böcker ... 14
3.4 Presentationer av Lindenbaums böcker ... 14
4.Metod ... 16
4.1 Urval ... 17
4.2 Analysscheman ... 18
4.3 Etiska överväganden ... 20
5.Analys och resultat ... 21
5.1 Genus i böckerna av Bergström... 21
5.2 Etnicitet i Bergströms böcker ... 26
5.3 Genus i böckerna av Lindenbaum ... 29
5.4 Etnicitet i Lindenbaums böcker ... 37
5.5 Jämförelse av böckerna, Bergström kontra Lindenbaum ... 40
5.6 Genus ... 40
5.7 Etnicitet ... 40
5.8 Tabellen ... 42
6.Diskussion ... 44
6.1 Resultatdiskussion ... 44
6.2 Metoddiskussion ... 47
7.Slutsatser ... 48
7.1 Avslut ... 49
7.2 Framtida Forskning ... 49
8.Referenslista ... 51
1
1.1 Inledning
Barnböcker ett begrepp som många utav oss kan relatera till, för många av oss är minnen från barndomen. Vi har antingen fått vara med när föräldrarna har läst eller deltagit på en sagostund på förskolan. Det vi i stor utsträckning har gemensamt om vi är födda och uppväxta i Sverige är minnen av viktiga karaktärer som färgat och format en del av våra värderingar. Vi kan också genom analysen se vad vi har uppmärksammat hos karaktärerna och vad som haft mindre betydelse men som tagit en annan form efter vår studie. Inledningsvis vill vi förtydliga att vi har kommit fram till att barnböcker är viktigt, läsning ökar motivation för kunskaper och det är viktigt hur vi vuxna framställer karaktärerna i barnböckerna för att minimera fördomar och värderingar mellan könen.
Bunar (2014) nämner att under 2014 stod vårt samhälle inför en stor utmaning
tillsammans med många andra länder i Europa. Kriget i Syrien drev många människor på flykt och till Sverige kom ca 30 000 människor med olika bagage, upplevelser och förmågor. En stor andel av den här gruppen är ensamkommande barn med olika
förmågor, utmaningar och svårigheter. I Sverige idag är elevantalet mycket varierande, av hundra skolor har cirka 50 procent av barnen utländsk bakgrund. I skolor med elever från många olika länder bildas också mångfald utifrån kultur och språk. Sverige är långt ifrån ensam med mångkulturella skolor utan det ser ut så i större delen av Europa. I många svenska skolor talas svenska tillsammans med hemspråk som t ex arabiska, serbiska, bosniska, turkiska, kurdiska, somaliska, finska och kroatiska.
Vi vill poängtera som Hedlin (2006) att:
”jämställdhet i förskola och skola inte handlar om att förändra någons personlighet utan om att utvidga barns och ungdomars handlingsrepertoar, att ge dem fler valmöjligheter. Målet är att ge dem möjlighet att utveckla alla sina sidor och egenskaper.” (Hedlin, 2006.sidnr.7)
”Man utgår ifrån att alla män är på ett sätt och alla kvinnor är på ett helt annat. Alla pojkar betraktas som tuffa machograbbar och alla flickor som små prinsessor. Kunskap är den bästa hjälpen för att få upp diskussionen ur diket.”
(Hedlin, 2006.sidnr.9)
Genus är en del av vardagen vi lever vi vilket citaten ovan påvisar, det existerar en mängd vardagskunskaper om kön i alla våra liv. Dock krävs det mer än
vardagskunskaper i läraruppdraget för att det ska tas på allvar. Enligt Hedlin (2006) bör det framföras krav på pedagoger, där lärare bildar djupa och breda könsteoretiska kunskaper för att möta eleverna i deras utveckling och utvidga utvecklingen hos barnen.
Det är numera obligatoriskt att undervisa inom könsteoretiska frågor i lärarutbildningen.
Genus och etnicitet är två centrala begrepp i vår analys. Vi har valt att studera
ovanstående begrepp i förhållande till postkolonialt perspektiv och hur det i sin tur har påverkat och uttryckts över tid. I barnböckerna blir det tydligt hur värderingar och
2 normer föds utifrån genus och etnicitet. Det blir också ett tydligt fält för var våra
fördomar och värderingar kan ha sitt ursprung. Barnlitteratur förekommer i de flesta skolor i Sverige, i form av olika aktiviteter såsom högläsning eller egen läsning, på grund av detta bildas det ständigt en sammankoppling mellan barn och barnlitteratur.
Materialet vi har valt att studera ger ett uttryck för det vi möter i samhället och det som vi också kategoriserar könen med. Under livets gång antar vi oss olika roller, våra roller är formbara under hela livet.
Utgångspunkten i den här studien är att analysera text och bild i olika barnböcker, Hur de framställer författaren kvinnliga och manliga ideal i böckerna? Hur uttrycker samtliga karaktärer sig i böckerna? Finns det någon Vår undersökning ska förtydliga hur barnböcker förmedlar olika roller utifrån begreppet genus och etnicitet. Vi vill förtydliga hur olika roller framställs i barnböcker och hur det i sin tur påverkar postkoloniala perspektivet.
Dessa sex barnböcker är ett medvetet val eftersom Bergström enbart har Alfons Åberg som sin huvudkaraktär i böckerna, medan Linbenbaum tar upp flera karaktärer samt genus och etnicitet i större utsträckning. Ett annat medvetet val är att Bergströms böcker har funnits under längre period, vilket gör det intressant att vi undersöker vad som behandlas i Bergström respektive Lindenbaum.
Författaren Gunilla Bergström har genom Alfons Åbergs bokserie lämnat olika avtryck i barns liv. De tre titlar vi väljer att studera av Alfons Åbergs bokserie är:
Är du feg, Alfons Åberg? Alfons och Milla och Alfons och soldatpappan.
För att utvidga vår studie väljer vi att jämföra vi Pija Lindenbaums barnböcker:
Lill Zlatan och morbror och raring, Kenta och barbisarna och Gittan och gråvargarna.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att jämföra några välkända barnböcker och hur de framställs i genus och etnicitet, i text och bild.
1. Vilka är likheterna och skillnaden i hur genus uttrycks i böckerna av Bergström respektive Lindenbaum?
2. Vilka är likheterna och vilka är skillnaderna i hur etnicitet uttrycks i böckerna av Bergström respektive Lindenbaum?
3
1.3 Disposition
I denna uppsats består dispositionen av följande delar: Den första delen består av en kort sammanfattning om uppsatsens innehåll. Därefter påbörjas inledningen som kort leder in läsaren i uppsatsens innehåll. Sedan redogörs syftet, frågeställningarna, och problemformuleringen till studien. Vidare består uppsatsen av tidigare forskning inom det valda ämnet, samt presenteras teoriramen som är “postkoloniala perspektivet”.
Därefter presenteras metoden som beskriver analysschemat, processen och teori-ramens betydelse i studien. Avslutningsvis benämns analysen och resultatet kring de utvalda barnböckerna, och olika diskussioner i förhållande till resultatet och metoden. Uppsatsen avslutas med några få slutsatser och fortsatt forskning kring hur barnlitteratur kan tänkas tillämpas i framtiden allmänt och inom skolverksamheten.
1.4 Problemformulering
En del av den enorma utmaningen i skolan anser vi, är att skapa en form av neutralisering i förhållande till genus och etnicitet. Motståndet vi möter finns bland annat i den barnlitteratur vi förhåller oss till och det som problematiserar det är att det förekommer ständigt stereotyper av hur barn ska uppföra sig eller inte i förhållande till sin könstillhörighet eller hur barn ska se ut i förhållande till sin etnicitet. Trots att vi lever i ett samhälle där skolverksamheten strävar efter att varje elev ska känna sig accepterad trots etnicitet och/eller könstillhörighet, existerar det fortfarande olika föreställningar om vad som är accepterat inom det kvinnliga eller manliga könet och vad som anses vara typiskt västerländskt eller icke västerländskt.
Problemet vi kan tyda är att verktyg som barnlitteratur som tillämpas i skol- och fritidsverksamheten, inte är tillräckligt könsneutral i den utsträckning som vi strävar efter i samhället enligt uppsatsens skribenter. Vi anser även att det är problematiskt att det inte förekommer variation av olika etniciteter i barnböcker, i den utsträckning som det bör göra. Barnlitteraturen förekommer under de första åren i livet och kanske längre delen av tonåren läser vi mycket och i litteraturen antar vi olika roller utifrån etnicitet och kön. Det existerar olika skäl till att barnlitteratur är betydelsefull och givande som inte heller nämns i den grad som förväntas enligt uppsatsens skribenter, inom skol- och fritidsverksamheten. Litteraturen är en viktig del av uppfostran och följer med under hela uppväxten som ett hjälpmedel enligt Earles (2017) och Nikolajeva (2004), vilket inte framkommer i den mängd som är nödvändigt i skol- och fritidsverksamheten enligt studiens skribenter. Vi anser att hur olika könsroller ger sig i uttryck i litteraturen är viktigt och formar oss som barn. Det är viktigt för mottagaren hur rollerna i boken framställs, det har en direkt påverkan på hur barnets normer och värderingar kommer att utvecklas.
4
2.1 Bakgrund
Vi börjar med att presentera bakgrunden till barnlitteratur, läroplanen och tidigare forskning.
2.2 Barnlitteratur kort historik
Nikolajeva (2004) beskriver barnlitteratur som litteratur utan någon speciell genre. Med det menar författaren att det inte finns någon specifik inriktning på barnlitteratur och därför är det svårt att placera det i något specifikt område. En viktig fråga som
författaren också tar upp är om böckerna är skrivna till barn? Barnlitteraturen kom till redan under tidigt 1700-tal. Under den här tiden fanns det en specifik inriktning på barnböckerna och de framställdes utifrån ett specifikt syfte. Böckerna under 1700-talet var berättelser som var tagna direkt från livet och användes för att fostra och underhålla barnen. Med hänsyn till samhällets utveckling har även barnböckerna utvecklats och övertid blivit både underhållande, fantasirika och vägledande. Kåreland (2008) omnämner även han barnböckerna som ett vägledande verktyg som berikande barnen med lärdomar om framförallt religion. Kåreland (2008) kritiserar även dåtidens barnlitteratur eftersom de enbart var styrda av samhällets normer och värderingar. En annan viktig aspekt var också att böckerna kostade pengar, det var långt ifrån alla som faktiskt hade råd att köpa böcker åt sina barn. Det var främst förmögna familjer som hade tillgång till tryckt litteratur. Idag har vi utformade forum som till exempel bibliotek där samtliga är välkomna att låna och läsa böcker. Nikolajeva (2004) och Kåreland (2008) förtydligar vikten av hur barnböcker påverkat samhället och att det varit en viktig fas i fostran till vuxenlivet. Barnböckerna förmedlar att kunskap är viktigt och de skapar motivation för fortsatt lärande. Det har varit ett fokusområde i Sverige där läskunnigheten är en stor del av läroplanen i skolan som Nikolajeva (2004) skriver.
2.3 Läroplanen
Vi jämför barnlitteratur i förhållande till genus och etnicitet, vilket är en viktig fråga som bör bearbetas mer i skolan. Vi har därför valt att uppmärksamma hur genus och etnicitet behandlas i läroplanen.
“Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organisera utbildningen, hur eleverna blir bemöta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.” (Skolverket,2011, sidnr: 8)
5 Citat ovan framhäver väsentligheten i hur viktigt det är att arbeta för att främja varje enskilds rättigheter och möjligheter till undervisning. Läroplanen förtydligar också vikten av att arbeta för att neutralisera könsmönster och stödja varje enskild individs rätt att välja sitt kön.
Etnicitet är ett begrepp som är viktigt i vår analys. Begreppet är omdiskuterat i
läroplanen som blivit en stor del av skollagen. Citatet nedan betonar vikten av att ingen människa ska utsättas för kränkning som grundas på kön och etnicitet. Citatet ligger till grund för hur normer och värderingar på en skola ska formas och förhållas. Det är viktigt i vår studie att ha citatet i baktanke.
“Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.”
(Skolverket,2011, sidnr:7)
2.4 Tidigare forskning
I artikeln av Filipovic (2018) har bearbetat en studie där hans syfte med studien var att analysera och identifiera könspresentation i barnböcker. Deltagarna i studien fick i uppdrag att läsa den sammanfattade analysen av böckerna. Deltagarna skrev också ner sina tankar och reflektioner i en loggbok. I studien framkom att pojkkaraktärer var överrepresenterade i jämförelse med tjejkaraktärerna. För många pedagoger som var delaktig i studien var det nya kunskaper eftersom det inte hade reflekterats kring i samma utsträckning tidigare. Att det skulle vara stor skillnad mellan karaktärerna i barnböcker utifrån genusmönster var nya kunskaper. För en rad pedagoger som var delaktiga i studien ansågs den nya informationen om genusmönster oroväckande. I samma studie fanns det också pedagoger som ansåg att det inte fanns något att anmärka på. De ansåg att böckerna kommer att påverka barns uppfattning av genus. Deras slutsats grundas på att barnlitteratur inte har någon inre påverkan utan är till större del underhållande.
Grabb & Bielawski (1994) är en annan känd författare bakom en forskning som analyserat den könstypiska beskrivningen i barnböcker. Hans analys avhandlar framförallt kulturen i barnböcker från Caldecott Award som publicerades 1937 och 1989. Majoriteten av all illustration påvisade att en stor andel av kvinnliga karaktärer visas med hjälp av olika hushållsföremål, medan de manliga karaktärerna hade en mer dominerande roll eftersom de inte befann sig i samma miljöbeskrivning som den kvinnliga gestalten. Resultatet av analysen förtydligar stereotypiska rollerna som ofta förknippas med det som identifierar manligt och kvinnligt. Utifrån analysen blir det tydligt vad som är normen i barnböcker gällande könsroller och vad som är avvikande enligt Grabb & Bielawski (1994).
6
Könsstereotyper i barnböcker
Forskning inom barnlitteratur kan spåras tillbaka till 1960–70 talet. Under den här tiden studerande en rad forskare i USA om könsstereotyper i barnböcker. Olika studier kunde förtydliga att kvinnor framställs som passiva, i beroende ställning och generellt
oförmögna. Männen som framkom i barnböcker motsvarade samhällets normer och ansågs självständiga och driftiga. Studien skapade många frågor hos en rad forskare som ifrågasatte hur de olika stereotypiska mönster som framhävs påverkar läsaren.
Resultatet i studien kunde förklara att stereotyper har förekommit i stor utsträckning men att de också har minskat över tid. Resultatet kunde också förtydliga våra sociala könsmönster i förhållande till samhällsvärderingar kring vad som kategoriseras som kvinnligt och manligt. (Peterson, Sharyl Bender & Lach, 1990).
Till skillnad från andra forskare som behandlar underrepresentationen av kvinnor och stereotypiska skildringar har forskaren Steyer (2014) fokuserat på hur män och kvinnor uttrycks i datorrelaterade programvara. Steyer (2014) nämner i sin studie om en
undersökning, om den betydande underrepresentationen av kvinnor och stereotypiska skildringar av både kvinnor och män som fortfarande finns i medier. Han vill genom sin studie förtydliga att det i sin tur påverkar barns utveckling. Det talas om olika negativa verkningar det kan ha på barns utveckling. Dokumentet beskriver olika potentiella positiva effekter av icke -sexistiska genusrepresentationer i medier. Artikelns
informanter granskar andra olika typer av media för att bilda en representativ överblick på könsskildringar samt dess påverkan och direkt inverkan på barn. I resultatet i studien framgick det att kvinnor är underrepresenterade i barnlitteratur. Det förekommer
fortfarande traditionella porträttbilder av kvinnor i de medier som barnen möter. Det har även påvisats att barn påverkas negativt av de sexistiska representationer som
förekommer i vår media som barnlitteratur, datorrelaterad, programvara och tv-program.
Det krävs enligt studien att positivt påverka barnen genom att presentera icke traditionella könsrepresentationer hävdar Steyer (2014).
Barnböcker som vägledande process i livet
Förutom det forskningen påvisar och konstaterar kring förekomsten av könsskildring i barnböcker/ bilderböcker, beskrivs det i en annan artikel om hur barnböcker
förekommer som ett hjälpmedel och en vägledande process i livet. I artikeln av Earles (2017) hävdar han att barnlitteratur är ett verktyg för att kunna utveckla fantasin, samt ett sätt att uppfatta genus. Vidare sker en högläsning på en förskola där Earles (2017) deltar och därefter analyserar när pedagogerna har högläsning med barnen. Syftet med högläsningen blir att byta kön på huvudkaraktärerna. En bok handlar exempelvis om en pirat som föreställer en pojke. Pojken byttes ut av pedagogen till en flicka. Sedan analyserades en annan bok som istället handlade om en nyckelpiga. I denna bok byttes nyckelpigan som strävade efter att bli älskad ut till en pojke, då den annars var skriven i
7 tjejkaraktär. När nyckelpigan byttes ut till en pojke byttes även hela handlingen som ledde vidare till ett nytt tema som i detta fall bestod av äventyr.
Detta är enligt Earles (2017) på grund av att temat kärlek i barnlitteratur förknippas med flickor tillskillnad från killkaraktärer som förknippas mer med våld och äventyr. En annan förklaring är att barnlitteratur sätter de könen i olika teman på grund av vilket genus de tillhör. Detta gör att killar automatiskt befinner sig inom äventyr och inte kärlek. Berättelsen om piraten skiljer sig då könen reagerar olika. Pojkarna anser att tjejer bör räddas för att de tycker att de befinner sig i fara. Det konstateras även att beroende på vilket kön man har, tillhör man även en specifik berättelse. Forskningen visar på att genus existerar inom barnlitteratur genom att tydligt se vart karaktärerna placeras i böckerna beroende på könstillhörigheten. Detta med hjälp av observationerna som Earles (2017) utfört under högläsningstiden som pedagogerna haft på förskolan med sina elever. Avslutningsvis konstaterades det att genus spelar stor roll därför att könen tillhör specifika berättelser. Artikeln talade om att killkaraktärer förknippades med äventyr och våld tillskillnad från flickkaraktärerna som befann sig inom
kärleksteman (Earles, 2017).
Könsöverskridande barnböcker
Sciurba (2017) nämner att under de senaste 50 åren har barnbildböcker gjort stora framsteg och tagit en annan form. Sciurba (2017) nämner att berättelserna har inkluderat fler perspektiv om marginaliserade grupper. Det handlar främst om könsidentiteter som inte överensstämmer med heteronormativa standarder. Författaren förtydligar även i vilken utsträckning bildböcker kan motverka berättelser som är relaterade till traditionell ”maskulinitet”. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka
bildbokrepresenationer med fokus på manliga karaktärer. Böckerna granskas för att ge svar på köns teoretiska frågor om social rättvisa bland elever på grundskolan. Resultatet i studien beskriver att de tolv barnböcker i undersökningen påvisar att det förekommer komplexa kopplingar i förhållande till kön och barns intressen. Det gemensamma och bakomliggande budskapet i barnböckerna är att det manliga som inte är i förhållande till
”machokulturen” framställs som skamligt och främmande. Det existerar inte en social acceptans i att män är sårbara utan det anses fortfarande vara en tabu i många
barnböcker. Sciurba (2017) beskriver att texterna som granskats i studien bör få beröm på grund av att det förekommer tabuämnen, men trots denna utveckling finns det lång väg att gå för att olika könsskillnader ska representeras rättvist och positivt i
barnböcker.
I Heggestad (2013) nämner författaren om könsöverskridande bilderböcker. Artikeln nämner en av de utvalda böckerna vi analyserar vid namn Lill-Zlatan som handlar om en flicka som egentligen heter Ella men kallas för Lill-Zlatan. Det som framhäver en könsöverskridande roll i berättelsen är enligt forskaren att Ella blir kallad för ett
mansdominerat namn och i utseende framstår hon som både flicka och pojke. I artikeln framgår det att könet inte framställs i tydlig form förrän du har fördjupat dig i
berättelsen, det vill säga läst några sidor. I boken är Ella de vill säga Lill-Zlatan
8 intresserad av fotboll, vilket även är mer av ett mansdominerat intresse och yrke.
Intresset hon har för fotboll synliggörs främst i bokens illustrationer, eftersom hon bär på en fotboll. Det beskrivs i artikeln att Ella “Lill-Zlatan” har som det kallas ett
“pojkflicka” beteende i sitt sätt att vara. Vad är då pojkflicka? Enligt Heggestad (2013) är det en flicka som har stereotypiska pojkaktiga drag vilket är exempelvis att hon är fotbollsintresserad och har andra egenskaper som högljudd, framåt och bestämd. Detta är ingen skygg och försiktig liten flicka som representerar de stereotypiska flickan vi är vana att möta i barnlitteraturen.
Heggestad (2013) undersöker en annan bok som är en del av våra utvalda böcker.
Forskaren talar om Kenta som även är motsvarande till Ella. Motsatsen till detta är en flickpojke, det vill säga en pojke som har mer utav stereotypiska flickaktiga drag.
Däremot är detta begrepp nytt i jämförelse med pojkflicka. Begreppet flickpojke har ingen plats i svenska Akademiens ordbok även om det talas om begreppet inom media.
Det existerar böcker där pojkar överskrider könsnormer där de exempelvis leker med barbiedockor som Kenta gör i detta fall. Kenta leker med barbiedockor och leker med flickorna även fast han är duktig på fotboll. Han vill leka med barbie och detta anses vara normbrytande och avvikande. Samhällsnormen speglar inte det Kenta uttrycker, där framställs inte pojkar inom idrott och lek som är identifierade med flickor som barbie. I boken följer man berättelsen om Kenta som vägrar leka pojklekar och föredrar flicklekar enligt Heggestad (2013).
Tidigare forskning i förhållande till etnicitet
Adam, J., Barrat-Pugh, C. & Haig, Y. (2017) har utfört en studie i Australien, där författarna har studerat barnböcker i förhållande till etnicitet. Adam et al. (2017)
beskriver att de har undersökt hur och vilka etniciteter som förekommer i barnlitteratur.
I studien används begreppet etnicitet som betyder, människor med olikheter i form av fysiska egenskaper såsom hudton och hårfärger. Barnen som har deltagit i studien befinner sig vid studiens gång vid ett dagcenter. Adam et al. (2017) studiens forskning påvisar att mångfald och inkludering kan bidra till en starkare känsla av samhörighet, samt utveckla individen och dess identitet. Studien visar också att barn finner oftast starkare form av gemenskap i de fall där de har likartade förutsättningar eller villkor med barnen i sin omgivning. Adam et al. (2017) studie, visar att det kan leda till att barnen kan utveckla och stärka sin identitetskänsla samt självförtroende, eftersom de inte känner utanförskap i förhållande till sin bakgrund eller fysiska egenskaper.
Adam et al. (2017) tillämpade sig av ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativ metodik i sina undersökningar. I dokument och dess materialinsamling utförs innehållsanalyser av barnlitteratur som är kvalitativa. Betoningen i barnlitteraturens analys är att kategorisera olika raser. I analysen och dess resultat kan det konstateras att det inte representeras tillräckliga föreställningar av olika etniciteter. Adam et al. (2017) anser att detta kan bli eller vara problematiskt för de barn som inte får sin etnicitet representerad i barnlitteraturen, det kan bidra till en form av utanförskap för de barnen.
9 Slutligen hävdar Adam et al. (2017) att barnlitteratur inte tar upp den form av etniciteter som den bör göra i dagens samhälle.
Utöver Adam et al. (2017) finns det en motivstudie av Thorson (1987) som beskriver hur invandring och invandrare beskrivs i barnlitteratur. Syftet i studien är att betrakta hur invandraren och invandring framhävs i barnböcker. I motivstudien har Thorson (1987) tillämpat sig av frågor som behandlar bakgrundskultur gentemot hemlandet och kulturkrockar som förekommer vid utvandring samt invandring. I studien benämns människor med utländskt påbrå, som invandrare. Vidare framhåller Thorson (1987) att hans främsta fokus är analysering av empiriskt material i form av text.
Det empiriska materialet som har bearbetats består av olika genrer och författare med invandrarbakgrund, samt de som räknas som svenskfödda och svenskar. Resultatet i studien visar att författare arbetar ständigt med att förminska missförstånd kring
invandrare, dock uppnår inte skribenten det i skrift. Avsikten med förminskningen är att minska glappet mellan människor, samt framhäva vikten av att sammanföra och skapa kulturell mångfald. Vidare betonar Thorson (1987) att det finns en svårighet i att påverka etablerade fördomar som fått en socialacceptans i vårt samhälle. Han nämner att uppbyggnaden av majoritet och minoritet nivåer kan skapa en risk, för generaliserade begrepp eller vad som är normativt och avvikande. Det som påstås vara det ”normala”
är svenskar på grund av dess majoritet, vilket tyder på att minoriteten är invandrare som är de ”avvikande” i samhället. Thorson (1987) anser att det kan skapa en negativ
innebörd i form av en uppdelning mellan ”vi” och ”dem”. Vidare nämner han att det finns risker att författare förhåller sig till det som anses vara normativt i sin
barnlitteratur, vilket innebär att det svenska förstärks medan det avvikande som i detta fall är utländska förminskas.
Thorson (1987) nämner att författare skriver fler fördomsfria böcker i nutid, men trots utvecklingen sker det att olika kulturer eller etniciteter fortfarande exkluderas. Vidare framhåller han färgernas betydelse i barnlitteratur och nämner färger som svart och vitt.
Thorson (1987) beskriver att färgerna svart och vitt har funnits under en lång tid.
Författaren hävdar att det vita anknyts till det goda och renhetens färg medan svart förknippas med det onda. Utifrån färgerna och dess symboliska värde, anser författaren att det skapas urskiljning mellan invandrare och skandinaver, genom att invandrare anses vara mörkare i hudton, i jämförelse med skandinaver. Det förekommer i
barnlitteratur att författare betonar fysiska egenskaper som huden, håret och i enstaka fall tändernas färg. För att läsaren ska förstå åtskillnaden mellan karaktärerna etniska tillhörighet i berättelsen. Det är av stor vikt att framföra att Thorsons (1987) studie, troligtvis bygger på vad barn ser med egna ögon, barnens visuella upplevelse.
Thorson betonar också i sitt resultat att författare som skriver barnböcker beskriver i många avseenden Sverige som ett land där det råder fred och frihet tillskillnad från utländska karaktärens ursprungsland som förknippas med misär och fattigdom. Bista (2012) är barnlitteratur som ger uttryck för kultur en viktig del av barnens utveckling och förståelse för andra kulturer. Bista (2012) förtydligar också hur viktigt det är för
10 varje enskild författare att ta ansvar och skapa en medvetenhet kring vikten av kultur och mångfald i barnböcker. Det är viktigt för samtliga parter hur barnböckerna formas, hur läsaren förmedlar litteraturen och hur den uppfattas.
Thorsson (1987) fortsätter med att det finns böcker med etnisk mångfald men att de inte får något stöd eftersom böckerna inte är skrivna av författare från samma ursprung som böckerna avhandlar. Enligt Thorsson (1987) kan det ligga till grund för att böckerna inte betraktas som trovärdiga.
Thorson (1987) förtydligar att det pedagogiska framkommer i barnböcker. Thorson belyser även vikten av att texternas betydelse, en text kan ge sig i uttryck i både skrift och när den läses upp. Tillsammans bildar ord och mening en gemensam uppfattning hos mottagaren.
2.5Teoretiskt ramverk: Postkolonial perspektivet
Det här avsnittet presenterar teoretiska inriktningen som denna uppsats bygger på, det postkoloniala perspektivet. Enligt Landström (2011) grundar postkoloniala perspektivet sin tes i att en del av det normativa i våra västerländska länder uppstått på grund av den europeiska kolonialismen. Detta innebär att mycket av det som påstås vara avvikande från normen, beror på att det inte är västerländskt. Det betyder att det existerar kulturella och etniska likheter samt skillnader. Gemensamt ger det ett utryck av hierarkisk
ordning, det vill tala om att kategorisera människor i ”vi” och ”dem”. Det ger sig också i uttryck för att det västerländska samhället är bättre och mer framgångsrikt enligt Landström (2011).
Slutligen används det postkoloniala perspektivet som ett stöd för att analysera och kritisera de utvalda barnböckerna av författaren Bergström och Lindenbaum i förhållande till etnicitet och genus.
2.6Begreppsdefinitioner
2.7 Genus
Genusordningen är ett av de två begreppen dikotomi och asymmetri existerar i tankesättet när vi ska tolka utifrån det manliga eller kvinnliga aspekterna. Genus har ständigt en påverkan på hur vi analyserar de utvalda barnböckerna. Begrepp som skiljer på könsroller som i detta fall är manligt och kvinnligt, vilket är vår grundtanke och grunden i analysschemat. Det är en ordning som oftast anknyts till hierarki genom att tala om hur saker och ting förknippas med manligt eller kvinnligt. Ett exempel är färger som antingen kan förknippas med det manliga eller kvinnliga som leder vidare till olika kategoriseringar. Genom exempelvis färger som blå associeras oftast med manligt, medan färgen rosa associeras med kvinnligt.Dock kan det konstateras att det som anses
11 vara manligt eller kvinnligt förändras och har pågått sen begynnelsen, vilket innebär att föreställningar, normer och värderingar ständigt utvecklas. Ett bra exempel enligt Hedlin (2006) är mäns sårbarhet, som har förändrats över tid. Mäns relation till det emotionella har varierat under åren. Det ansågs vara manligt att visa sig sårbar samt gråta under 1700-talet, i jämförelse med under 1800-talet. Under 1800-talet förändrades det kraftigt och manligt ansågs vara förknippat med våld och alkohol. Detta innebär att mäns föreställningar i relation till det emotionella har varierat under åren.
Hedlin (2006) benämner Yvonne Hardings genusteori som beskriver två begrepp dikotomi och asymmetri. Dikotomi betyder relationella aspekter och asymmetri innebär en syn på maktaspekten. Dikotomi beskriver Hedlin (2006) är ett begrepp som talar om skillnader mellan det manliga och kvinnliga aspekterna. Asymmetri förhåller sig mer till synsättet att manligt och kvinnligt inte värderas på samma nivå. Hedlin (2006) beskriver i stort sett att det manliga könet värderas högre än det kvinnliga och det exemplifieras utifrån löneskillnaderna i samhället.
2.8 Etnicitet
Vi har valt att referera följande; Peterson och Åland (2007) Lunneblad (2013),
Wikström (2009) och Hjerm & Peterson (2007) som samtliga berör begreppet etnicitet.
Hjerm och Peterson (2007) anser att begreppet etnicitet innebär en form av samhörighet, genom att individer delar likartade villkor och förutsättningar. Samhörigheten som skapas kan bestå av gemensamma grupper med likartade bakgrunder i form av språkliga, kulturella, territoriella och gemensamma bakgrunder. Peterson och Åland (2007) hävdar att roten för begreppet härstammar från det grekiska språket och benämns
”Ethnicos”, vilket innebär kulturell eller avvikande människa. Wikström (2009) nämner till skillnad från resterande författare att ordet etnicitet anses vara relativt nytt i det svenska språket. Wikström (2009) och Lunneblad (2013) påstår att begreppet används för att urskilja människor i förhållande till olikheter såsom fysiska egenskaper.
Fysiska egenskaper i detta fall är olika hudtoner och hårfärger.
Avslutningsvis nämner Lunneblad (2013) dock en annan aspekt i anknytning till etnicitet, författaren beskriver att etnicitet kan skapa en samhörighet. Genom att individer med gemensamma förutsättningar upprätthåller sociala regler, som kan bidra till en inkludering. Det bör även förmedlas att den etniska identitetskänslan bildar en exkludering bland människor, om grupper med likartade villkor förhåller sig till avvikande villkor i det som är normativt i vårt samhälle. I samhället idag har det skett utveckling genom att individer inte urskiljer varandra utifrån fysiska egenskaper i lika stor utsträckning som dåtid. Däremot hävdar Hjerm och Peterson (2007) trots
utvecklingen som skett, förekommer det fortfarande en urskiljning av människor utifrån dess etniska bakgrund i nutidens samhälle.
12
3.Material
3.1 Författarpresentationer
I detta avsnitt presenterar vi Gunilla Bergström och Pija Lindenbaum som är författarna till våra utvalda böcker.
Gunilla Bergström
Författaren som ligger bakom de kända svenska barnböckerna om Alfons Åberg heter Gunilla Bergström. Gunilla Bergström är född år 1942 och enligt författaren Jofs (2012) nämns det att 4,5 miljoner exemplar av Alfons Åberg har sålts i Sverige under år 2012.
Andersson & Druker (2008) skriver att en av Gunilla Bergströms första och mest populära bok kom ut 1972 med titel Godnatt, Alfons Åberg.
Bergström är inte enbart författaren till Alfons Åberg, hon är även illustratören i böckerna. I sina illustrationer använder Bergström ljusa färger och illustrerar detaljerat genom att teckna sina bakgrunder samt synliggöra små föremål i böcker såsom gardiner och golv. Denna metod använder hon på grund av att det ska bli lätt för läsaren att förstå handlingen enligt Andersson & Druker (2008).
Olsson (2012) skriver att Bergströms främsta mål med Alfons Åberg böcker är att varje barn ska kunna relatera till Alfons som karaktär. Böckerna tar därför upp olika teman som barn kan relatera till. Bergström tar exempelvis upp oro som många barn idag upplever, i boken Alfons och odjuret enligt Andersson & Druker (2013). Författaren Olsson (2012) nämner också valet av att bosätta Alfons i höghus som tydligt
uppmärksammas i böckerna. Detta är på grund av att barn ska ha möjlighet att relatera till Alfons, då de flesta barnen bor i höghus med deras familjer.
Vidare är det väsentligt att benämna att Alfons Åberg böckerna har översatts till många olika språk. Detta framhävs i texten och bild på grund av att begreppet etnicitet nämns i uppsatsen. Hänsyn har tagits till illustrationer i Alfons böckerna som blivit översatta till exempelvis arabiska språket även har ändrats i bilderna. Detta är på grund av att
illustrationerna ska vara anpassade till den arabiska kulturen och inte strida mot normer som barn i det samhället växer upp i. En koppling kan också dras till att Alfons
böckerna har en prägel av västerländsk kultur och de ändringar som skett i
illustrationerna har exempelvis varit kopplade till det manliga och kvinnliga. För att många av de kvinnliga karaktärerna bytts ut till manliga. Detta sker på grund av att det passar in mer på den arabiska kulturen som Kåreland (2012) skriver.
13
Pija Lindenbaum
Skaparen av Lill-Zlatans böcker och en av de stora bilderboksskapare i Sverige är Pija Lindenbaum som är född 1955. Tillsammans med hennes familj växte hon upp i
Sundsvall. År 1979 avslutade hon sin utbildning på konstfacket. Lindenbaum har arbetat med olika yrken som till exempel formgivare, tecknare och författare. Det som utmärker Pija Lindenbaum från resterande författare är hennes goda förmåga att kombinera både bild och text enligt Raben & Sjögren (1942). Författaren Lindenbaum är mest känd för att skapa egensinniga karaktärer samt synliggöra olika skildringar inom bland annat genus och etnicitet. Hon speglar barnens uppfattning och är rätt i tiden. Hon framställer olika gestaltningar som barn kan känna samhörighet till, genom att relatera till de olika handlingarna i böckerna.
Vidare nämns det i webbsidan Raben & Sjögren (1942) och Nikolajeva (2004) att Lindenbaums texter är inriktade mot det normkritiska inom genus. Författaren
prioriterar att ta upp ämnen som går emot det normativa i samhället, hon tar upp ämnen som familjesituationen inom etnicitet, homosexualitet, klass, kulturell härkomst och föräldrarnas psykiska hälsa. Lindenbaum uppmärksammar det för att synliggöra det icke normativa. I bokens illustrationer väljer Lindenbaum att inte fokusera på skönhetsideal i figurerna som Warnqvist (2012) benämner.
14
3.2 Bokpresentationer
I det här avsnittet presenter vi de utvalda barnböckerna och dess handling.
3.3 Presentation av Bergströms böcker
Alfons och soldatpappan är en bok som handlar om Hamdi som är Alfons nya kompis. Hamdi är känd för att vara duktig på att spela fotboll. Boken handlar också om Hamdis pappa som enligt Alfons är häftig och spännande på grund av att han upplevt och varit med om riktigt krig i hemlandet. Alfons är nyfiken på kriget och ber Hamdis pappa berätta om hans upplevelse. Hamdis pappa vill inte berätta, han upplever obehag av kriget och vill helst inte diskutera eller återberätta det. Till slut går Hamdis pappa ändå med på att berätta lite om kriget för pojkarna. Han talar om ett speciellt tillfälle där han var med om ett bombanfall som pojkarna får ta del av (Bergström,2006).
Alfons och Milla är en bok som handlar om att Alfons inte leker med tjejer. Milla är inte som alla andra tjejer och med henne vill Alfons leka. Milla är Viktors kusin och Viktor är Alfons kompis som Alfons lärt känna Milla genom. Boken handlar mycket om kojbygge uppe i ett träd. Milla är duktig på att bygga och fixa saker som brevlådan.
Alfons inser snabbt att han har mycket att lära från Milla. När pojkarna inser att Alfons leker med Milla blir han mobbad, det bidrar till att Alfons blir ledsen. Han tycker ju om att leka med Milla. Trots att Alfons blir mobbad bestämmer Alfons sig för att ändå leka med Milla, vilket får pojkarna att inse att Milla inte är som alla andra fåniga och tråkiga tjejerna (Bergström,1985).
Är du feg? Alfons Åberg är en bok som handlar om Alfons och hans pappa. Alfons är en pojke som inte tycker om att slåss. Alfons pappa tycker att Alfons är löjlig som inte vill det och säger att hans son Alfons måste lära sig att slåss. Syftet med att Alfons pappa vill lära Alfons att slåss är på grund av Alfons bör kunna slåss om han ska försvara sig. Alfons insisterar fortfarande på att detta inte är något han vill göra och i boken undviker han alla situationer där slagsmål och våld kan förekomma
(Begström,1981).
3.4 Presentationer av Lindenbaums böcker
Lill-Zlatan och morbror raring handlar om en flicka vid namn Ella, som vill spendera tid hos mormor, när mamma och pappa är på semester. Ella vill vara hos mormor för att umgås med morbror Tommy. Morbror Tommy ger henne presenter och hittar på massa kul. Han kallar henne för Lill-Zlatan eftersom Ella är duktig på fotboll enligt Tommy. Men en dag får Tommy besök av någon som heter Steve. Ella gör sitt
15 bästa för att Steve ska lämna Tommy, eftersom hon vill vara med Tommy ifred
(Lindenbaum,2006).
Kenta och barbisarna handlar om Kenta som är en kille som föredrar att leka med barbisar. Barbisar är ett annat ord för barbiedockor i berättelsen. Att spela fotboll och våldslekar med killarna på förskolan har Kenta tröttnat på. Nu ska han göra det han tycker om, leka med barbisar. I och med att Kenta går emot strömmen, reagerar folk i hans omgivning såsom pappa och killkompisarna. De uppmuntrar Kenta att spela fotboll för det är han bra på. Dock är det inte heller helt accepterat hos tjejerna att ha ett manligt sällskap när de leker med barbiedockor. Trots omständigheterna i berättelsen skapar Kenta möjligheten att uttrycka både sin “pojkiga” och “flickiga” sida hos sig själv (Lindenbaum,2007).
Gittan och gråvargarna handlar om en liten rädd flicka. En dag under utflykten med förskolan blir Gittan kvarglömd i en mörk skog. Plötsligt hör hon illasinnade gråvargar som smyger sig fram. Under detta ögonblick förändras Gittan, eftersom hon gör uppror mot rädslan hon har genom att börja bestämma över vargarna och lär djuren att leka.
Hon leker exempelvis “fånga kotte” och Gittan råkar tappa kotten men utan att tänka sig för sticker hon ner sin hand för att ta ut den från ett blodrött varggap. Gittan vänder på alla roller genom att hon styr och ställer samt möter sina rädslor. Gittan och gråvargarna leker olika lekar där exempelvis Gittan ska föreställa varg och vargarna får vara
kycklingar. Därefter leker de “doktor-leken” och vargarna är i detta fall sjuka och svaga medan Gittan är den omhändertagna doktorn och systern, i och med att detta inträffar, ställs hon inför olika utmaningar (Lindenbaum,2006).
16
4.Metod
Nikolajevas (2004) analysschema är grunden för vår metod i förhållande till text och bildanalys. Textanalys innebär kortfattat att analysera, tolka text och se dolda budskap eller användandet av undermeningar. I textanalysen tillämpas frågeställningar som är ” Vilka är likheterna och skillnaden i hur genus uttrycks i böckerna av Bergström respektive Lindenbaum? samt Vilka är likheterna och skillnaden i hur etnicitet uttrycks i böckerna av Bergström respektive Lindenbaum?” för att bidra till materialgranskning. Metoden som är text och bildanalys bygger på analysscheman som skapas kring genus och etnicitet utifrån det postkoloniala perspektivet. Nikolajeva (2004) är inspirationen i tillämpandet av analysscheman, då hon beskriver olika teorier och begrepp. Vi har fått vår inspiration till att tillämpa det i vår analysprocess för de utvalda barnböckerna.
Fakta om Analysschema
Nikolajeva (2004) presenterar ett analysschema för genus som framkommer i nedanstående bild. Avsikten med att använda analysscheman är att underlätta granskningen av skillnader och likheter, i hur genus och etnicitet framställs i våra utvalda barnböcker. När en förväntning skapas kring hur flickor och pojkar ska förhålla sig, vandrar vi sakta men säkert in på begreppet genusstereotyper. Det talas exempelvis om att flickor ska vara duktiga, snälla och väluppfostrade. Sedan beskrivs det om pojkars förväntningar som exempelvis är att vara våldsam, busig och/eller äventyrlig.
Utifrån dessa förväntningar kan det skapas analysscheman för att synliggöra det manliga respektive kvinnliga. Dock antyder Nikolajeva (2004) att könen inte ständigt följer den kategoriseringen utifrån manligt och kvinnligt i barnlitteraturen, som hennes schema påvisar. Schemat är till hjälp för att se olika stereotypiska skildringar bland könen.Nikolajeva (2004) beskriver att människor har olika förväntningar på könen, dock har förväntningar kring det manliga och kvinnliga ändrats över tid i barnlitteratur.
I dagens barnböcker tillåts pojkar exempelvis att uppvisa olika känslor, omtanke och sårbarhet som enligt Nikolajeva (2004) är kvinnliga drag. Enligt boken Barnbokens byggklossar är analysschemat ett exempel på olika drag som könen förväntas uppvisa i barnlitteratur (Nikolajeva, 2004, s.193).
Processen
I början av processen valdes sex barnböcker. Tre av böckerna är skrivna av Gunilla Bergström och tre av Pija Lindenbaum. Därefter påbörjades läsningen enskilt av böckerna för att skapa egen tolkning och sedan har det genomförts en analysering utifrån det postkoloniala perspektivet.Efter att ha läst böckerna och tolkat, skapades en gemensam diskussion där vi delade med oss av de tolkningar vi har fått. Genomförandet av analyseringen utifrån det postkoloniala perspektivet påbörjades och under
bearbetningen av analysen har vi förhållit oss till frågor som “Hur genus och etnicitet uttrycks i de utvalda böckerna?” och “Har det förändrats över tid?”. För att besvara vårt
17 syfte och frågeställningar. Frågorna har även lett till vad författaren kanske vill
förmedla vilket kan vara en del i att konkretisera vårt resultat. Utifrån vår gemensamma analys har vi skapat analysscheman av olika ord som förknippas med genus och
etnicitet.
Processen i att skapa våra analysscheman var först och främst att läsa och tolka
Nikolajevas (2004, s.193) originella genus-analysschema. Därefter skapades skisser där vi skrev ner olika ord som framhävs i böckerna, samt olika handlingsmönster som förekommer i berättelserna i förhållande till genus och etnicitet. Slutligen skapades färdiga scheman med inspiration från Nikolajevas (2004, s.193) schema och tidigare forskning, vilket beskrivs mer under respektive schema i nedanstående text och bild.
Schemat kom till användning under vår analysering av text och bild, när vi exempelvis analyserade bilderna i förhållande till genus var det väsentligt att kolla på färger som Nikolajeva (2004) talar om i olika strategier av att skapa analysscheman.
Efter att ha sammanställt ord bildades analysscheman och därefter skapades tabeller i programvaran Excel av Word för att se likheter och skillnader på de utvalda barnböcker och dess karaktärer. Utifrån tabellerna konkretiseras det mer om hur etnicitet och genus framställs i böcker, vilket blir ett till hjälpmedel i vår analysprocess.
4.1 Urval
Som tidigare nämnts har vi undersökt och analyserat barnlitteratur. Urvalsprocessen ledde till att vi valde två författare som vi granskat närmare. Dessa två författare är Gunilla Bergström och Pija Lindenbaum.
Det är också aktningsvärt att nämna urvalet av författarna. Gunilla Bergström och Pia Lindenbaum valdes på grund av att båda författarna är politiskt och socialt medvetna.
Dock uppmärksammar författarna genus och etnicitet olika, trots att de är jämgamla.
Vidare innebär detta att Lindenbaum fokuserar mer på könsneutrala drag medan Bergström förhåller sig mer till stereotypiska drag.
De böcker som till slut valdes att analyseras av författaren Gunilla Bergström är Alfon är du feg?, Alfons och Milla och Alfons och Soldatpappan. Slutligen valdes också böcker av författaren Pia Lindenbaum som är Kenta och barbisarna, Lill-Zlatan och morbror raring, Gittan och gråvargarna.
18
4.2 Analysscheman
Första analysschemat som framhävs i nedanstående stycke är hämtat från (Nikolajeva, 2004, s.193).
(Nikolajeva, 2004, s.193).
19 Utifrån Nikolajevas (2004) analysschema och tidigare forskning skapades den här studiens analysscheman. Forskarna Peterson, Sharyl & lach (1990), Grabb & Bielawski (1994), Heggestad (2013), Filipovic (2018) och Sciurba (2017) beskriver om
stereotypiska mönster i förhållande till utseende och beteende i sina studier, som inspirerade oss till att skapa ett genusanalysschema.
Genus- Analysschema
Manligt Kvinnligt
Spela fotboll Aktiv
Modig Känslokall Busig Högljudd Beroende
Leka med dockor Passiv
Försiktig Känslig Snäll Tyst
Oberoende ---
--- --- --- --- --- --- ---
20 I ovanstående bild framställs etnicitet-analysschemat vilket inspirerades av
Nikolajevas(2004) exemplar, Thorson (1987) och Adam et al. (2017), i och med att forskarna beskriver utseende i sina studier i förhållande till etnicitet. Studierna skrivna av Thorson (1987) och Adam et al. (2017) beskriver utseende i form av hudtoner, variation av drag i ansiktet och hårfärger. Beskrivning inom studierna anknyts till vad som uppmärksammas i de utvalda barnböckernas analys.
4.3 Etiska överväganden
I och med att en text och bildanalys används för detta arbete har det inte behövts göras några forskningsetiska överväganden, eftersom det har analyserats barnlitteratur och inte anlitats några informanter inför denna studie.
Västerländskt Icke-västerländskt
Mjuka drag i ansiktet
Ljus i hudtonen
Mindre mörkhåriga
Grova drag i ansiktet
Mörk i hudtonen Mer mörkhåriga ---
--- --- Etnicitet -
Analysschema
21
5.Analys och resultat
I analys och resultatdelen tar ni del av resultatet som vi framställer ur bild och textanalyserna, i relation till postkoloniala perspektivet, analysschema, etnicitet och genus.
5.1 Genus i böckerna av Bergström
Är du feg, Alfons Åberg?
I boken Är du feg, Alfons Åberg? avhandlas det situationer om Alfons som inte föredrar att slåss. Han påstås vara den fega på grund av att han vägrar slåss och går ifrån sådana miljöer. Även i skolan berättar författaren Bergström om hur barnen slåss med varandra, dock väljer Alfons även här att inte vara delaktig. Hans klasskamrater tror att han är feg och svag, men det hans klasskamrater inte vet är att Alfons är starkare än dem. Detta grundar Alfons på att han är tillräckligt stark för att bära porslin, matkassar och ta sönder grenar. I boken ställer sig pappan emot Alfons tankesätt att inte vilja slåss.
Alfons pappa anser att Alfons är löjlig och ska slåss samt försvara sig. Alfons pappa börjar därför öva med Alfons att slåss, då han anser att sin son är löjlig på grund av att han inte gillar sådant. Detta kopplas till genus, eftersom killar som inte slåss anses vara fega och larviga. Alfons pappa peppar honom att göra det som är stereotypiskt, som i detta fall är att slåss, vilket är att förhålla sig till den manliga diskursen. Alfons farmor syns en gång under berättelsens gång och nämner då för Alfons att han är en snäll och fin pojke som väljer bort att slåss, och detta kan kopplas till skillnaden mellan kvinnor och män, för att kvinnor inte slåss på grund av att detta inte ingår i att vara kvinna. När Alfons farmor framställs i illustrationen är hon klädd i en klänning som är lila och blommig. Hon sitter vid ett bord och syr, denna bild (Bergström, 1981, s.14) förmedlar de kvinnliga förväntningarna, (observera bilden) utifrån klädsel, uttryck och
sysselsättning. Detta är också den enda gången läsaren stöter på en kvinnlig karaktär i denna bok som är släktrelaterad med Alfons.
.
22 Alfons blir känd som den som inte slåss och ryktet får de nya barnen som börjar på hans skola höra. Alfons väljer att leka andra lekar som exempelvis att bygga koja, och många från skolan väljer att haka på kojbygget och det får dem för Alfons. Alfons som ansågs vara den fega av alla hans klasskamrater visar sig i slutet vara den modiga och en hjälte bland barnen på grund av att han vågar stå upp för vad han inte vill göra, som i detta fall är att inte slåss vilket citatet nedan visar.
”Nej, det kan inte bli något slagsmål. För jag slåss inte. Jag TÖRS INTE. Jag slåss helst a-l-d-r-i-g “(Bergström, 1981, s.25).
Citatet ovan påvisar att han som sagt står upp för att han vägrar slåss, samt är detta citat starkt knutet till genus, eftersom Alfons erkänner att han inte törs slåss. Med andra ord säger Alfons att han är för feg för detta och går emot det manliga som oftast förknippas med att vara modig och ta saker i egna händer som Sciurba (2017) talar om, vilket också förstärks i bilden (Bergström, 1981, s.24–25).
Alfons och Milla
I boken Alfons och Milla handlar berättelsen om Alfons, Viktor och Milla. Barnen är ute och leker och Milla visar sig vara Viktors kusin. Deras lek utspelar sig i en trädkoja.
I boken får läsaren veta att Alfons inte leker med tjejer, men med Milla tycker han om att leka. Bergström skriver att Alfons tror att killarna inte leker med tjejer på grund av att tjejer är fega, tramsiga och har tjejbaciller. Med detta menas det att killar ses som starka och modiga, medan tjejer kopplas till att de är tramsiga, gnälliga, tråkiga och fega. I texten framkommer det exempel angående att flickor gråter för det lilla minsta och är svaga, samt att de hela tiden ska spegla sig och kamma håret. Flickorna i boken uppfyller det typiska skönhetsidealen, det vill säga att de hela tiden ska se bra ut. I citaten nedan framställs tankar som pojkarna har i boken gällande flickor vilket påvisar att könen har förväntningar på varandra.
“...flickor är svaga och gråter för små saker... och dem speglar sig och kammar håret och är noga med sina kläder” (Bergström, 1985, s.10).
23
“…och kommer alltid ihåg att göra läxan! (Och fjäskar för fröken.) Och visslar och prasslar och skrattar åt ingenting” (Bergström, 1985, s.11).
“...och leker tråkiga lekar ... och hållet bara sams två och två… “(Bergström, 1985, s.12).
“...och skvallrar och kan inte hålla tyst om hemligheter “(Bergström, 1985, s.13).
(Bergström, 1985, s.10-13)
(Bergström, 1985, s.6–7)
Detta stämmer dock inte in på Milla i och med att hon inte gråter för det lilla minsta och är rolig att leka med. Alfons ser inte Milla som en tjej på grund av att hon bygger kojor, bygger staket och fixar brevlådan. I boken väljer Alfons att förneka att Milla är en tjej på grund av att han blir retad av killarna för att han väljer att leka med tjejer, vilket leder till att Alfons backar från Milla och slutar leka med henne ett tag. Detta är starkt kopplat med att killar inte leker med tjejer samt att mobbning och retning kan ske för att man leker med det motsatta könet. I text och bild kan läsaren se att Bergström hela tiden visat upp de tre kompisarna tillsammans där Milla illustrerats som en typisk flicka klädd i en röd/rosa klänning med långt hår. Pojkarna har byxa och tröja på sig och är
illustrerade på ett sätt som inte går emot hur killar brukar framställas. Genom bilderna får vi se mer av Alfons och Viktor. Frågan kan uppstå om de syns merför att de är pojkar, eftersom Milla framhävs enbart i helbild ett par få gånger samt en gång i slutet av boken när hon står uppe i trädkojan. Läsaren kan se Alfons och Viktor hänga i kojan, medan man enbart fått seen fot hänga med en tjej sko på som direkt förknippas till att det ska vara Millas, då vi även fått se spår av hennes röda/rosa klänning.
