Resultatdiskussion

Internationell forskning har pekat på att de två områdena idrott och friluftsliv vilar på samma grundvärden men har skilda slutmål. Detta har kunnat ses som en orsak till att idrottslärare har svårt att skilja områdena åt vilket i sin tur leder till att idrottsliga inslag förekommer i

36

friluftsundervisningen. En annan orsak kan vara att idrottslärare inte vill skilja på områdena och nöjer sig med att uppfylla de gemensamma grundvärdena (Martin & McCullagh, 2011). Problematiken blir då att värden som naturupplevelse, miljömedvetenhet, samarbete och jämlikhet inte uppfylls i samma grad eller överhuvud taget. Som beskrivits i tidigare

forskning så har friluftsliv inte bara fått ett begränsat utrymme utan när det väl bedrivits så har det ofta fått en idrottslig prägel (Skolverket, 2005, Lundvall & Meckbach, 2008). Följande studie har emellertid visat ett motsatt resultat vilket kan förklaras utifrån flera aspekter. En slutsats verkar vara att nästan samtliga intervjuade deltagare värderar friluftsliv högt. Som undersökningen påvisat så lägger lärarna stor vikt på naturuppleven där friluftsliv som

egenvärde kan ses som det främsta målet för eleverna. Denna prioritering verkar komma från

lärarnas eget friluftsintresse där de starkt poängterar naturupplevelsen. Då samtliga lärare i undersökningen har någon form av eget intresse för friluftslivet så leder det föga förvånande till en högre prioritering för området. Detta kan ses i förhållande till Lugg och Martin´s (2001) studie där de tittat på skilda värderingar mellan lärare som är specifikt utbildade och

undervisar i friluftsliv och idrottslärare som undervisar friluftsliv som en del av idrottsämnet. Deras studie visade på att lärare med specifik inriktning på friluftsliv prioriterade

friluftslivsvärden som naturupplevelse väldigt högt. Idrottslärare prioriterade å andra sidan värden av mer idrottslig karaktär och naturupplevelsen kom betydligt längre ned på listan. I föreliggande studie så är visserligen deltagarna idrottslärare men samtliga har även någon form av friluftslivsintresse vilket bidrar till högre prioritering av ämnet. Ett förtydligande är emellertid att området inte bara får en högre prioritering. Föreliggande undersökning visar likt tidigare forskning att lärarens egen bakgrund och inställning till friluftsliv påverkar vilka värden som kommer till uttryck. I följande undersökning så gjorde lärarna en distinkt skillnad mellan idrottsaktiviteter och friluftslivsaktiviteter. Ett konkret exempel är synen på orientering inom idrottsämnet. Backmans (2011a, 2011b) studier som påvisat att friluftslivet får

idrottsliga inslag menar att orientering är ett vanligt förekommande fenomen. I de studierna har lärare genomfört orientering på tid i form av tävlingsbanor men samtidigt hänvisat det som friluftsliv. Problematiken är då att fokus hamnar på prestation och tävling där

friluftslivsvärden inte är närvarande. I denna studie visade lärarna istället en klar skillnad där de inom friluftslivet benämnde orientering som kartkunskap och att det var ett medel för att orientera sig i skogen, utan krav på tid. Kartkunskapen blev då ett medel i friluftslivet som eleverna lär sig använda medan de är ute och upplever naturen. Likt tidigare studier så visar även följande på vikten av att tydliggöra friluftslivets och tävlingsidrottens separata

37

Föreliggande studie visade även att undervisningen har ett betydande fokus på elevernas kunskaper och färdigheter inom friluftslivet vilket kan förstås utifrån två aspekter. Den första är lärarnas syn på att färdigheter som orientering, hantering av stormkök och tält är viktiga perspektiv för att ge eleverna kunskaper till ett livslångt lärande. De menar att genom dessa kunskaper får eleverna verktyg för att kunna idka friluftsliv i framtiden. Lärarna menade även att de var övertygade om att eleverna skulle både ha nytta av och till större del utnyttja friluftsliv i framtiden. Den andra orsaken verkar bero på att metoder och redskap för friluftsliv framgår tydligt i kursplanen och är en aspekt som både är lätt att genomföra och att bedöma. Då lärarna upplevde en problematik i att kunna genomföra kortare lektioner för friluftsliv med naturvistelse och upplevelse så löstes detta med kortare lektioner som

fokuserade på kunskaper och färdigheter. De korta lektionerna ansågs även vara lämpliga för att lära elever metoder och redskap inför hajken så att hajken skulle fungera smidigt och att fokus då skulle kunna läggas på naturuppleven. Följande struktur på lektioner medförde därför att korta lektioner nästan uteslutande behandlade kunskaper och färdigheter. De längre friluftslivslektionerna som var heldagar eller längre fick däremot ett fokus på

naturupplevelsen. Dock innehöll de längre lektionerna även delmål som tekniska färdigheter och vissa instrumentella värden som samarbete. Studien visade alltså ett relativt strukturerat friluftsliv med klart skilda värden från idrotten. Denna skillnad från tidigare forskning kan förutom lärarnas bakgrund även förstås utifrån rådande kursplan.

Backmans (2011a) studier som grundats på den tidigare läroplanen Lpo 94 har beskrivit en problematik där det finns en risk med läroplanens decentraliserade innehåll och tecken på svaga klassifikation. Lärarna har där verkat kunna välja att bortse eller byta ut obligatoriska mål som friluftsliv utan att det uppmärksammas. Backman (2011a) har även visat att deltagarna har upplevt kursplanens mål som svåra att både tyda och uppnå. I flera fall har detta resulterats i att friluftsliv helt ignoreras eller att friluftslivet får idrottslig karaktär. En möjlig förändring som kan ha skett med den nya och mer centraliserade läroplanen är dock att det blir svårare att ignorera friluftsliv som undervisningsämne. Som påvisats så framfördes ett livslångt lärande som centralt bland lärarna och går i linje med idrottsämnets övergripande syfte. Syftet beskriver att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika utemiljöer och naturen som en källa för välbefinnande (Skolverket, 2011). En tydligare målbeskrivning kan även vara en orsak till en tydligare separation mellan områdena idrott och friluftsliv. Aktiviteter och färdigheter som bedömdes sågs i dessa fall inte längre som idrottsliga utövande. Som det tidigare nämnda exemplet sågs och användes

38

studien påvisat har kunskaper och färdigheter fått ett stort utrymme i friluftslivet vilket även kan kopplas till nuvarande kursplan som betonar detta. Viss problematik verkar dock kvarstå där studiens deltagare hänvisat till kollegor som inte bedriver samma mängd friluftsliv som uppfattas var målet. De menar där att en lärare som inte har samma friluftsintresse och kunskap kan fokusera på färdigheter och kunskaper då det är ett tydligt mål och ses som ett minimum för att följa kursplanen. Naturupplevelse är å andra sidan diffusare för att fastställa vad som krävs för att uppnå, det är även svårare att skapa förutsättningar för. Återigen så blir därför lärarens roll och kunskap inom friluftslivet avgörande. Mängden friluftsliv som bedrivs visade sig även vara starkt influerat av externa faktorer, det vill säga förhållanden som lärare upplevde sig inte kunna påverka i samma grad.

Likt Backman (2011a) och Lundvall & Meckbachs (2008) studier så visade även denna undersökning på att externa faktorer så som tid, utrustning, ekonomiska och

geografiska förhållanden påverkar friluftsundervisningens utformning. Vissa skillnader mot tidigare studier framkom dock i denna undersökning. Lärarnas upplevda begränsningar av framförallt geografiskt läge och utrustning var inte lika påtalande i denna undersökning. En möjlig förklaring till detta ses i begreppen ordinärt och exklusivt friluftsliv. Som tidigare nämnt så har Backmans studier visat på att lärare uppfattar friluftsliv som något exklusivt. Ett friluftsliv som måste bedrivas långt från civilisationen med krav på särskild utrustning för att man ska uppnå friluftslivsvärden som naturupplevelse. Detta har lett till att lärarna har upplevt geografiska lägen, utrustning och ekonomi som starkt begränsande faktorer då deras bild av friluftsliv är relativt krävande. I följande studie så ansåg lärarna däremot att friluftslivets alla värden kan uppnås i ett ordinärt friluftsliv. De menade alltså att genom att ta sig till

närliggande naturområden så kan man få samma naturupplevelse. Detta innebar därför att de inte beskrev dessa faktorer lika påfallande. Lärarnas intresse och kunskap inom friluftsliv har alltså gett dem större didaktiska möjligheter, var av de inte upplevde vissa begränsningar i samma omfattning. Viktigt är dock att poängtera att det upplevdes fortfarande begränsande men sågs inte som avgörande. Tid och kollegialt samarbete var däremot de två aspekterna som ansågs integrerade och avgörande för undervisningen. Fast lärarna hade en bild av ett möjligt ordinärt friluftsliv så upplevde de ändå att det krävdes mer tid än en lektion för att ta sig ut till närliggande skogsområden. De menade att det ställdes mer krav på kollegialt samarbete och skolledning. Exempelvis så pekade de på en stor svårighet i att lyckas byta till sig tid mellan kollegor eller att få mer utrymme från skolledningen.

39