Resultatet i vår undersökning visar att de flesta respondenter uttrycker ett motstånd mot begreppet undervisning i förskolan, då det finns en rädsla för att bli likställd med skolan. Ett liknande resultat syns i Vallberg Roths (2018) studie, där också rädslan för skolifiering visar sig i ett motstånd mot undervisning. Samtidigt så är de intervjuade i vår studie överens om att de undervisar, så vi tolkar motståndet till att handla om just begreppet undervisning. Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) studie visar på ett liknande resultat och menar att personalen inte känner sig bekväm med att undervisa då det innebär en tydlighet i vad barnen ska lära sig och att det kan innebära prestationskrav och begränsningar. Vi tolkar vårt resultat i en liknande riktning och det kan ses som att förskollärarna är rädda för att bedriva en verksamhet där de planerar aktiviteter därför att det inte går i linje med en verksamhet byggd på barns perspektiv, initiativ och intresse. Under intervjuerna uttrycker de alla i sitt språk att för dem är det viktigt med ett barncentrerat förhållningssätt och att närhet och relationer är viktiga komponenter i undervisningen. Däremot presenterar Björklund (2014) och Björklund och Ahlskog-Björkman (2017) i sina artiklar ett arbetssätt med lärandeobjekt där de får goda resultat med undervisning och där förskollärarna arbetar utifrån barnens intresse som sedan sammanflätas med mål, uppsatta av förskollärarna. De menar att här är förskollärarnas kompetens viktig för att uppmärksamma och ta till vara på de situationer som uppkommer under dagen. Vi tolkar vårt resultat som att några respondenter inte ännu har rekonstruerat undervisning till att passa i förskolans värld. Att de behöver äga begreppet för att kunna omvandla det till sin egen verksamhet, och enligt Magdalena Karlsson från Skolverket (Davidsson 2018, u.s) som citerades i Inledning, så är begreppet öppet för egen tolkning:
Det är egentligen något som finns i förskollärarens huvud. Skriver vi fram det i en författningstext tänker vi att det lätt blir lektioner. Vi vill ju verkligen trycka på att undervisning kan och bör ske när som helst
under dagen. Det kan både vara planerat – efter vad förskolläraren vill att barnen ska vara med om utifrån läroplanens mål – men också att förskolläraren fångar en situation här och nu.
Samtidigt ser vi det som problematiskt när det är så öppet för egen tolkning. Vi kan i resultatet se likheter med Vallberg Roth (2018), och tolkar att situationer som innehåller lärande blir direkt översatta till undervisning. Förs det ingen diskussion om begreppet och det inte presenteras några riktlinjer angående undervisning i förskolan från Skolverket, så anser vi att det blir det svårt att hålla en likvärdig linje inom förskolans institution. Ska Skollagens definition ligga till grund, ställer vi oss frågande till hur alla spontana situationer under dagen kan kallas undervisning. Därmed hoppas vi att undervisningsbegreppet tydliggörs i kommande revidering av Lpfö 98 (2016) med förhoppning om en likvärdig undervisning bland förskollärare.
Josefson (2018) konstaterar att omsorgsbegreppet är svårdefinierat och att det kan beskrivas på olika sätt. Omsorg i vår studie beskrivs också på olika sätt, men vårt resultat visar att respondenterna är tydliga i sina definitioner av vad begreppet innehåller och upplevs inte ha svårt för att beskriva det. Respondenterna uttrycker inledningsvis att omsorg handlar om barnens basala behov, den klassiska omsorgsdiskursen, något som inte framkommit tydligt i
Tidigare forskning. Dock kan vi se likheter med Löfdahl och Folke-Fichtelius (2016) studie där
det förs fram fyra olika sätt att se på omsorg. Ett av sätten är att omsorg ses som en ansträngande kärnverksamhet som det inte talas mycket om, men underförstått ses som något centralt för förskolan. Josefson (2018) beskriver även att omsorg är ett värdeladdat begrepp som kan knytas an till andra begrepp som till exempel relationer, närhet och ansvar vilket överensstämmer med vårt resultat när respondenterna tillägger att omsorg är något mer än den klassiska omsorgen. Förskollärarna beskriver i vårt resultat omsorg som ett förhållningssätt, vilket även det går i linje med både Josefson (2018), Löfdahl och Folke-Fichtelius (2016) och Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2013), där sistnämndas artikel presenterar fem punkter som kan ses som väsentliga för ett sådant förhållningssätt där förskolläraren vill arbeta med ett barns perspektiv.
Löfdahl och Folke-Fichtelius (2016) talar i sin studie om olika strategier för att fly undan omsorg. Det framkommer att förskollärarna använder sig av transformationsstrategier där omsorg förvandlas till lärandesituationer. I vårt resultat fick vi syn på något som vi tolkar som en transformationsstrategi. Flera av respondenterna uttryckte att de flesta situationer under dagen, som till exempel blöjbyten, måltider och av- och påklädnadssituationer kan ses som
undervisning, bara det finns en tanke med det. Vi tolkar deras utsagor till att handla om en transformationsstrategi där omsorgssituationer görs om till undervisning. Samtidigt tolkar vi det till att vara en strategi för att höja förskollärarens status och därmed upprätthålla sin professionalism. Vi ser ovanstående resonemang som problematiskt då vi återigen upplever att Skollagens definition på undervisning inte uppfylls, då en “tanke bakom” inte kan likställas med planering.
I Van Laere och Vandenbroeck (2016) studie framkom det att vissa förskollärare inte anser fysisk eller emotionell omsorg som en del av deras professionella uppdrag. Det uttrycktes även svårigheter med att bedriva undervisning och omsorg samtidigt. Vår studie visar inte på samma resultat, då respondenter uttrycker att begreppen går hand i hand. De är istället eniga om att det ena förutsätter det andra, vilket även Josefsons (2018) studie visar. Van Laere och Vandenbroecks (2016) studie tar även upp problematiken kring hierarkin som verkar råda, där omsorgen underställs undervisning. När våra respondenter samtalar om relationen mellan undervisning och omsorg läggs det mer betoning på omsorg som ett förhållningssätt och omsorgen ses som en grund i både verksamheten i stort, men även som en grund för en meningsfull undervisning. Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2013) studie visar på liknande resultat där författarna menar att om undervisning ska ge resultat så krävs det ett arbetssätt som bygger på förtroendefulla relationer och ett förhållningssätt som låter barnen ta initiativ.
Sammanfattning
Regeringen (2017) vill att undervisningsbegreppet ska tydliggöras och införas i revideringen av Lpfö 98 (2016) med förhoppning om att kvalitén och måluppfyllelsen i förskolan ska öka, samtidigt som de vill se ett förtydligande av sambandet mellan omsorg och undervisning. Vårt resultat visar att kvalité och måluppfyllelse handlar om att skapa ett arbetssätt där undervisning och omsorg ges möjlighet till att samspela i verksamheten. Vår farhåga är att den förväntade betoningen av undervisning ska underordna omsorgen och att det i ett längre perspektiv kan resultera i en förskola likt den Van Laere och Vandenbroecks (2016) visar i sin studie. Men vår studie visar att i dagens verksamhet anser våra respondenter att undervisning och omsorg sammanflätas. Vi kan dock se att ett förtydligande av begreppet undervisning hade varit på sin plats då förskollärarna i sina utsagor ibland likställer undervisning med lärande, vilket vi inte tolkar överensstämmer med Skollagens definition av begreppet undervisning.
6.2 Metoddiskussion
Valet av kvalitativa intervjuer har varit ändamålsenlig då vi med det poststrukturella förhållningssättet ville fokusera på förskollärarnas språk. Det har varit en fördel att vi båda kunnat närvara vid de flesta intervjuerna då vi kunnat se att följdfrågorna vid de enskilda intervjutillfällena inte varit lika många då vi på ett annat sätt uppmärksammade förskollärares berättelser. Vi har dock funderat över om respondenten kan ha känt sig i underläge då vi var två och respondenten var ensam. Innan genomförande av intervjuer talade vi också om fältanteckningar vore ett alternativ till ljudinspelning då inte respondenten inte skulle känna sig obekväm. I efterhand är vi glada över att vi valde ljudinspelningen då vi kunnat lyssna på utsagorna flera gånger för att uppfatta och försöka tolka deras sanningar.
Vi har inte heller i vårt arbete med resultat och analys kunnat se någon skillnad i de utsagor som vi fick av de som erhållit intervjuguiden i förväg, jämfört med de som inte kunde förbereda sig. Användandet av en innehållsanalys har varit bra då vi kunnat identifiera olika rådande diskurser i förskoleverksamheten.
6.3 Vidare forskning
Vi har med den här studien velat undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppen undervisning och omsorg samt relationen mellan dem. Då Läroplanen för förskolan 98 (2016) står inför en revidering, och bland annat begreppet undervisning ska implementeras, och ett tydliggörande av begreppen undervisning och omsorg diskuterats, så skulle det vara intressant att genomföra samma undersökning när den reviderade läroplanen har fått genomslag i förskolan, för att se om förskollärarna då fått tydligare begrepp att vila sin undervisning i förskolan på, eller om förskollärarna skulle uttrycka samma motstånd mot undervisning. I ett vidare perspektiv skulle det även vara intressant att med observationer undersöka om förskollärarnas språk överensstämt med deras handlingar.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2, [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (2016). Pedagogisk omsorg. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) Omsorg
i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 47–64.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007.
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, Camilla (2014) Powerful teaching in preschool - a study of goal-oriented activities for conceptual learning. I International Journal of Early Years Education, v22 n4, ss. 380-394.
http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/09669760.2014.988603
[Hämtad 2018-04-04]
Björklund, Camilla & Ahlskog-Björkman, Eva (2018). From activity to transdisciplinarity and back again – preschool teachers’ reasoning about pedagogical goals. I International
Journal of Early Years Education, 26:1, ss. 90-103.
https://doi.org/10.1080/09669760.2017.1421524[Hämtad 2018-04-06]
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2, [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson G Sebastian (2018) Så vill Skolverket ändra läroplanen.
Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa
barn i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.
Eidevald, Christian (2016). Vem ska utbilda vem? 14 september 2016.
https://forskolan.se/vem-ska-utbilda-vem/ [Hämtad 2018-03-28]
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Halldén, Gunilla (2016). Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur &
kultur, ss. 32–46.
Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017).
Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. 5:1, ss. 90–109.
http://www.forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf [Hämtad 2018-04-04]
Josefson, Mie (2018). Det ansvarsfulla mötet: en närhetsetisk analys av omsorgens innebörder
i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Lenz Taguchi, Hillevi (2004). In på bara benet: en introduktion till feministisk
Lindgren, Sven-Åke (2003). Michel Foucault och sanningens historia. I Månson, Per (red.).
Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. 6., rev. uppl. Stockholm: Prisma,
ss. 347-368.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 [Hämtad 2018-05-16]
Löfdahl, Annica & Folke-Fichtelius, Maria (2014). Preschool’s new suit: care in terms of learning and knowledge. I Early Years An International Research Journal ss. 260-272.
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/abs/10.1080/09575146.2014.995600
Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Diss. Malmö: Lunds universitet.
Persson, Sven (2015). Pedagogiska relationer i förskolan. I: Tallberg Broman, Ingegerd (red)
Förskola tidig intervention (2015) Vetenskapsrådet, Delrapport från
SKOLFORSK-projektet, ss. 119–145.
https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/ [Hämtad 2018-03-30]
Persson, Sven (2016). Pedagogik är kärlek till och omsorg om barnet. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 17–23.
Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur.
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/04/uppdrag-om-en-oversyn-av-laroplanen- for-forskolan/ [Hämtad 2018-03-27]
Sahlin, Ingrid (1999). Diskursanalys som sociologisk metod. I Sjöberg, Katarina (red.) Mer än
kalla fakta: kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2018) Förskolans kvalitet och måluppfyllelse [Elektronisk resurs].
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Rapport-till- regeringen/Redovisning-av-regeringsuppdrag/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse2/
[Hämtad 2018-03-28]
Skolverket (2017) Skolverket allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3749.pdf%3Fk%3D3749 [Hämtad 2018-03-28]
Skolverket (2018) Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3930 [Hämtad 2018-04-06]
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2013). Early childhood care and education: a child perspective paradigm. I European Early Childhood Education.
Research Journal, 2013 Vol. 21, No. 4, ss. 459–475.
http://dx.doi.org/10.1080/1350293X.2013.845436[Hämtad 2018-04-11]
Tallberg Broman, Ingegerd (2018). Vad kan känneteckna undervisande förskollärare? I: Vallberg Roth, Ann Christine, Holmberg, Ylva, Palla, Linda, Stensson, Catrin & Tallberg Broman, Ingegerd (red.). Undervisning och sambedömning i förskola: förskollärares och
chefers skriftliga beskrivningar år 2016, ss.101–115.
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24496/2018-01-27%20%20Rapport%20- %20reflektionsdokumentet.pdf?sequence=3&isAllowed=y [Hämtad 2018-04-18]
Vallberg Roth, Ann-Christine (2013). Nordiska Arbetspapper. Nordisk komparativ analys av
riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/16473/NA2013927%20web.pdf?sequence=2&isAll
owed=y [Hämtad 2018-04-04]
Vallberg Roth, Ann Christine (2018). Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I: Vallberg Roth, Ann Christine, Holmberg, Ylva, Palla, Linda, Stensson, Catrin & Tallberg Broman, Ingegerd (red.). Undervisning och sambedömning i förskola: förskollärares och
chefers skriftliga beskrivningar år 2016, ss. 36–51.
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24496/2018-01-27%20%20Rapport%20- %20reflektionsdokumentet.pdf?sequence=3&isAllowed=y [Hämtad 2018-04-18]
Van Laere, Katrien & Vandenbroeck, Michel (2016). The (in)convenience of care in preschool education: examining staff views on educare. I Early Years An International
Research Journal Volume 38, 2018 - Issue 1, ss. 4-18.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/09575146.2016.1252727[Hämtad 2018-04-09]
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2018-04-06]
Bilaga 1
INFORMATIONSBREV 2018-04-06
Hej!
Du tillfrågas härmed om du vill delta i en studie om förskollärares syn på relationen mellan begreppen undervisning och omsorg i förskolan.
I en intervju med oss där du när som helst har rätt att avbryta, så diskuterar vi med hjälp av en intervjuguide begreppen undervisning och omsorg kopplat till förskolan. Vi kommer att spela in vårt samtal med mobiltelefon (endast ljudupptagning) och sedan transkribera ordagrant vårt samtal.
Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innebär att du när som helst kan avbryta din medverkan. Vi anonymiserar alla inblandade både under vårt analysarbete och i färdigställt examensarbete. Vi garanterar att de svar vi får endast används till denna studie och att det inte läggs någon bedömning i de svar som erhålls.
Tack på förhand!
Caroline Nyberg & Li Erlingsson
Bilaga 2
INTERVJUGUIDE
Det talas om en rädsla för att den starkare betoningen på undervisning görs på bekostnad av omsorg. Hur ser du på relationen mellan undervisning och omsorg?
Intervjufrågor
Allmänt:
Hur länge har du arbetat som förskollärare? Har du vidareutbildat dig efter examen?
Vilken ålder är det på barnen på din avdelning?
Begreppet undervisning
Hur skulle du beskriva begreppet undervisning i förskolan?
Hur kännetecknas undervisning i din verksamhet? Vid vilka tillfällen anser du att du undervisar?
På vilket sätt har förväntningarna på dig som förskollärare förändrats med det betonade undervisningsbegreppet och hur inverkar det på ditt vardagsarbete?
Begreppet omsorg
Hur skulle du beskriva begreppet omsorg i förskolan? Hur kännetecknas omsorg i din verksamhet?
Vilka tillfällen anser du innefattar omsorg?