Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt kemikalier hanteras på de olika avdelningarna (däck, maskin och intendentur) ombord på en svensk passagerarfärja. Fokus låg på rutiner och instruktioner samt medvetenheten hos personalen om vilka risker som felaktig hantering kan utgöra.

Syftet bröts ned i följande frågeställningar:

 Hur arbetar besättningen ombord med produkt- och metodval på ett systematiskt sätt?

25

 Hur kommuniceras rutiner och instruktioner gällande hantering och användning av kemikalier ombord på fartyget; hur tillämpas de instruktioner som finns?

 Vilka risker är besättningen medvetna om vad gäller hantering av kemikalier?

Nedan diskuteras resultaten som kommit fram i studien. Diskussionen är uppställd efter den ordning resultatet redovisades för att enkelt kunna koppla diskussionen till resultatet.

6.2.1 Produkt- och metodval

Bestämmanderätten gällande vilka produkter som ska användas är enligt informanterna på däck- och maskinsidan stor. På däck har en produkt valts som är effektiv samtidigt som den är skonsam för människan. På intendentursidan säger informanten att de inte längre kan påverka vilka produkter som köps in i lika stor utsträckning som tidigare. Enligt AFS 2001:1 ska alla på en arbetsplats ha möjlighet att påverka och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta systematiskt med produkt- och metodval kan bidra till att riskerna för besättningen minskar vad gäller kemiska arbetsmiljörisker. För att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska fungera är det viktigt att fortlöpande diskutera hur arbetsmiljön kan förbättras. De som arbetar med en kemikalie upplever hur effektiv produkten är och hur den påverkar hälsan. Därför är deras åsikter av betydelse vid produkt- och metodval. Om en person inte får gehör för sina åsikter kan det leda till att han inte ser någon anledning till att försöka påverka sin arbetsmiljö. Därför är det viktigt att arbetsgivaren uppmuntrar arbetstagarens förslag om förändringar. En interaktiv diskussion med samtliga arbetstagare på en avdelning tillsammans med arbetsledaren hade synliggjort deras åsikter om kemikaliehanteringen. Det ger en bild av bra och dåliga förhållningssätt och tillsammans kan besättningen komma fram till en lösning som passar alla.

6.2.2 Rutiner, instruktioner och tillämpning

I intervjuerna beskrev informanterna hur de utförde ett arbete som involverar kemikalier. Den ordning handlingarna togs upp kan ses som en prioriteringsordning, där

26 de nämner det viktigaste först. Prioriteringen blir: rutinmässigt arbete, säkerhetsdatablad, skyddsutrustning, åtgärder på arbetsplatsen. Enligt åtgärdstrappan (AFS 2011:19) är skyddsutrustning den sista åtgärd som ska vidtas på en arbetsplats. Innan de åtgärderna blir aktuella ska utformningen av arbetsplatsen analyseras. Det innefattar bland annat tid och plats för arbetet samt ventilation. Jämfört med det resultat som presenterats visar detta på ett omvänt tankesätt där informanterna inte i första hand tänkte på att det finns andra åtgärder än personlig skyddsutrustning för att göra ett arbete säkrare. Det finns en möjlighet att informanterna tänkte på en specifik kemikalie eller situation där personlig skyddsutrustning var det kvarvarande alternativet.

En av informanterna tar upp att vid rutinmässigt arbete är information från säkerhetsdatablad överflödig. Risken med detta synsätt är att om ändringar görs i säkerhetsdatabladet, och det inte uppmärksammas, kan eventuell viktig information förbises. En annan risk är att informationen i säkerhetsdatabladet glöms bort med tiden och den som utför arbetet blir mindre försiktig vid hantering.

I samtliga säkerhetsdatablad som beskrivits ovan finns knapphändig information om hur hanteringen av kemikalier ska gå till, samtidigt som majoriteten av informanterna hänvisar till dem. Det tyder på att säkerhetsdatabladet ses som instruktioner trots att de enbart anger allmän, ej fartygsanpassad information. Tillverkarna skriver om allmänna försiktighetsåtgärder som ska vidtas, vilket är ett vagt begrepp som enbart bör ses som ett konststaterande att det finns risker med den aktuella kemikalien. REACH-förordningen ((EG) 1907/2006) fastslår att säkerhetsdatabladen ska vara ett hjälpmedel när arbetsgivaren utformar arbetsmetoderna och gör en riskbedömning. I de skriftliga instruktioner som enligt AFS 2001:1 ska finnas för varje riskfyllt arbete borde informationen från säkerhetsdatabladen ha analyserats och en skriftlig instruktion utformats för att passa fartyget. Få skriftliga instruktioner observerades ombord; enbart instruktioner för blandning av tvåkomponentsfärg och instruktioner för intendenturens produkter observerades. Att instruktioner för samtliga produkter saknades ombord kan bero på att det i riskanalysen för arbetet anses risken inte tillräckligt allvarlig. Enbart en informant hänvisade till instruktioner. Det går att tolka som att informanterna är obekanta med skillnaden mellan skriftliga instruktioner och säkerhetsdatablad.

27 Som tidigare nämnts fanns endast lite information om kemikaliehantering i fartygets SMS-manual. Den information som var tillämpbar fanns under rubrikerna om miljöskydd, nyanställning och allmänna riskanalyser. Det är viktigt att värna om miljön och välja miljövänliga produkter. Det borde vara lika viktigt att värna om arbetsmiljön och ges lika mycket plats åt arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Miljövänliga produkter är inte alltid de som är mest gynnsamma för arbetsmiljön. Det står i SMS-manualen att rengöringsprodukter som medför skada för miljön inte skall användas däremot ingenting specifikt om att kemikalier som kan skada människan ska undvikas. En primär skyldighet i åtgärdstrappan (AFS 2011:19) är att vid val av produkt ska de kemiska riskerna vara så små som möjligt. Eftersom det i föreskrifterna står att det är en skyldighet att följa åtgärdstrappan borde det finnas specifik information om hur valet av kemiska produkter ska gå till.

Vid nyanställning ingår kemikaliehantering som en del av säkerhetsintroduktionen. I AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete står det skrivet att det är arbetsgivarens uppgift att se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Att kemikaliehantering är en del av introduktionen tyder på att arbetsgivaren anser kemikaliehanteringen viktigt och kan ses som en tillämpning av AFS 2001:1. Arbetstagaren måste förr eller senare introduceras i kemikaliehanteringen. Om det inte varit en del av säkerhetsintroduktionen hade informationen introducerats efter hand som arbetet blev aktuellt. Risken är att bra rutiner för detta saknas. En checklista specifikt för kemikaliehantering hade underlättat så att alla får samma information.

6.2.3 Riskmedvetenhet

Resultat från tidigare studier (Jensens et al, 2005) visar att för större delen av besättningen ombord på fartyg är kemikalier en del av vardagen. I denna studie kände sig upp till 70 %, beroende på avdelning, exponerade för kemikalier i sitt arbete. Statistik över de personlyckor som årligen rapporteras till Transportstyrelsen (2012) visar också att det i dagsläget på svenska fartyg sker cirka sex olyckor per år på grund av kemikalier (se tabell 2). Samtliga informanter i den här studien hanterar kemikalier i varierad utsträckning. Doseringsapparater används för vissa arbeten, särskilt inom intendenturavdelningen, men det är fortfarande människor som hanterar kemikalierna.

28 En doseringsapparat minskar risken att människan kommer i kontakt med kemikalien, vilket enligt åtgärdstrappan är den näst viktigaste åtgärden efter det att produktbyte uteslutits. Det visar på att åtgärdtrappan används i viss utsträckning eftersom det i detta fall inte är skyddsutrustning som är den primära åtgärden. Trots de hjälpmedel som finns tillgängliga kan människan fortfarande komma i kontakt med kemikalierna. Vid felaktig hantering kan detta vara en av orsakerna till att olyckor sker.

Medvetenheten om riskerna med en specifik kemikalie diskuterades inte eftersom intervjufrågan var allmänt ställd; ”Vilka risker tror du att felaktig hantering av kemikalier kan leda till?”. Genom att man ställer en allmän fråga får man också ett allmänt svar. Formuleringen av frågan gjorde det dessutom möjligt för informanten att vidare diskutera den information som han ansåg mest relevant. Resultaten visar att alla informanter var medvetna om att hälsorisker finns med kemikalier. Det kan bero på att alla har en god kännedom om säkerhetsdatabladen. En annan anledning kan vara att samtliga informanter varit med om någon olycka som involverar kemikalier och därmed blivit medveten om de konsekvenser oaktsamhet kan leda till.

Informanterna upplever att ögonskador är en allvarlig risk med kemikaliehanteringen. Detta bekräftas genom Hansen och Pedersens (2001) studie där det framkom att 81 % av olyckstillfällena som involverade rengöringsmedel gav upphov till ögonskador.

En informant säger att överdosering av kemikalier förkommer hela tiden. Han hänvisar till vad han kallar ”den mänskliga faktorn”; att en användare upplever att ju mer av produkten som används, desto bättre resultat. Ett liknande resonemang återfinns i Sundgrens (2012) artikel där en av de intervjuade nämner att man gärna blandar för starkt. Det är rimligt att anta att fenomenet med överdosering är vanligt förekommande, även om det inte går att dra några generella slutsatser utifrån enbart det här resultatet. I allmänhet blir de risker som finns med hantering av en kemisk produkt allvarligare när en starkare produkt används. En högre koncentration ger även större åtgång av produkten, vilket leder till en högre förbrukningskostnad.

6.2.4 Personlig skyddsutrustning

I samtliga utrymmen som undersöktes under observationerna fanns tillgång till rätt skyddsutrustning. Enligt informanterna användes denna när det krävdes. Trots den höga

29 medvetenheten och användandet av skyddsutrustning framhåller flera informanter att det är individens eget ansvar att se till att rätt skyddsutrustning används. Detta tas även upp i fartygets SAM-pärm. Studien från Yrkesmedicin (Nordlinder & Nilsson, 1999) visar på en bristande kunskap om skyddsutrustning bland maskinrumspersonal eftersom fel sorts utrustning användes. Till skillnad från studien från Yrkesmedicin visar den här studiens resultat att samtliga informanter hade god kunskap om skyddsutrustning och var noggranna att denna används. Det exemplifieras av en informant som säger att användandet av skyddsutrustning är viktigare än den tid arbetet tar. Som tidigare diskuterats hade besättningen god kännedom om de kemiska hälsorisker som finns och det kan även vara anledningen till en hög användning av skyddsutrustning. Eftersom studien från Yrkesmedicin är från 1999 kan riskmedvetenheten ha ökat sedan dess.