Resultatdiskussionen är indelad i samma teman som i resultatredovisningen: läs- och skrivlärande, identifiera läs- och skrivsvårigheter, stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och stöd till lärarna.
6.2.1 Läs- och skrivlärande
När lärarna i denna studie möter eleverna i årskurs 1 beskriver de att det är viktigt att ta reda på var eleverna befinner sig i sitt läs- och skrivlärande. Lärarna har fått information från förskollärarna om elevernas kunskaper i förskoleklass och återkopplar och repeterar arbetet med fonologisk medvetenhet från förskoleklass. En god början på läs- och skrivlärandet är att få eleverna fonologiskt medvetna enligt forskningen (Alatalo, 2011; Coyne m.fl., 2001; Fridolfsson, 2015; Myrberg, 2001). Den fonologiska medvetenhetsträningen innehåller
identifiering av det första ljudet och det sista ljudet i ord. Att urskilja vilka ljud som är lika i ord, dela upp ord i fonem och lägga ihop ljud till ord (Fridolfsson, 2015).
I denna studie beskriver några av lärarna att de testar eleverna tidigt i årskurs 1 för att kunna möta eleverna där de befinner sig i sitt läs- och skrivlärande. I ett sociokulturellt perspektiv på lärandet är det viktigt för läraren att ha kunskaper om i vilken utvecklingszon eleven befinner sig för att kunna stötta eleven mot nästa utvecklingszon (Dysthe & Igland, 2003). Moats (2009) skriver att eleverna ska kartläggas regelbundet för att få fram elevens
utvecklingsbehov och utifrån det göra en individuell plan. Detta stämmer väl med det som står i Lgr 11 (Skolverket, 2011) att läraren ska göra för att eleven ska nå målen. Läraren ska ”ta hänsyn till varje enskilds behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Skolverket, 2011, s. 14).
I arbetet med det tidiga läs- och skrivlärandet beskriver lärarna att de arbetar med
bokstavslärande i någon form. Lärarna arbetar utifrån något läromedel men beskriver även mycket praktiskt arbete under bokstavslärandet. Det praktiska arbetet kan vara att bygga bokstäver med olika material, leka bokstavslekar och sjunga om bokstäverna. Det sättet som lärarna beskriver sin undervisning stämmer väl överens med synen på lärande i ett
sociokulturellt perspektiv eftersom det sker i interaktion med andra. Vygotskij menar att det vi lär oss påverkas av vilka aktiviteter vi gör tillsammans med andra och med olika hjälpmedel (Strandberg, 2007). Parallellt med bokstavlärandet arbetar lärarna med läsning och skrivning i undervisningen. Exempel på aktiviteter inom läsning och skrivning som lärarna beskriver är diktering, högläsning, tyst läsning och Cirkelmodellen. Utav dessa aktiviteter kan diktering, högläsning och Cirkelmodellen ses som exempel på ett sociokulturellt lärande. Aktiviteterna gör de i sociala sammanhang och språket har en stor betydelse i dessa aktiviteter och läraren är ett stöd för eleverna i deras närmaste utvecklingszon under aktiviteterna. Lärarens stöd är scaffolding i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2012). En tolkning av lärarnas arbete med läs- och skrivlärandet är att de använder både syntetisk och analytisk metod. Lärarna
beskriver arbetet med bokstavslärandet som en syntetisk metod där eleverna lär sig och arbetar med en bokstav i taget. I den syntetiska metoden utgår man från delarna i ord det vill säga bokstäverna och ljuden. I den analytiska metoden lär man sig orden som en helhet eller som bilder (Fridolfsson, 2015). Den analytiska metoden använder lärarna vid diktering och
Cirkelmodellen. Forskare menar att det är viktigt att använda båda metoderna för att möta alla
elevers behov (Fridolfsson, 2015; Liberg, 2006; Tjernberg, 2013; Vetenskapsrådet, 2015). Flera forskare menar att en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik läs- och
skrivundervisning är att lärarna hela tiden granskar och analyserar sin undervisning och utformar strategier för att förbättra undervisningen (Justice, 2006; McLaughlin, 2012; Moats, 2009; Myrberg, 2001; Tjernberg, 2013; Vadasy m.fl., 2000; Vetenskapsrådet, 2015).
6.2.2 Identifiera läs- och skrivsvårigheter
I denna studie beskriver lärarna hur de identifierar elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter genom att använda olika tester och utvecklingsscheman. Lärarna beskriver även hur de uppmärksammar elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet i läs- och skrivlärandet. Ett tidigt tecken på svårigheter som lärarna beskriver är om eleverna är osäkra på bokstäverna och att koppla ihop bokstav och ljud. Flera av lärarna beskriver andra tecken på läs- och skrivsvårigheter som stämmer överens med några av de tecken som även beskrivs av Druid Glentow (2007). Det är bland annat om eleven läser långsamt, kastar om bokstäver och förväxlar bokstäver. I den här studien beskriver några lärare att de identifierar svårigheter i de texter eleverna skriver. Om eleven inte har mellanrum mellan orden eller om eleven har svårt att forma bokstäverna i sitt skrivande blir den svår att
läsa och då menar lärarna att det kan vara risk för eleven att utveckla skrivsvårigheter. Det är viktigt att tidigt identifiera elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter menar flera forskare (Alatalo, 2011; Justice, 2006; Moats, 2009; Ritchey & Coker, 2014,
Ziolkowska, 2007). För att upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att läraren använder något kartläggningsmaterial (Justice, 2006; Myrberg, 2001).
6.2.3 Stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter
Några klasslärare beskriver det stöd de ger i klassrummet, vilket kan ses som exempel på scaffolding. Det är några som beskriver att läraren eller någon annan resurs medvetet finns i närheten av de elever som har behov av lite extra stöd i sin läs- och skrivutveckling. En annan variant på stöd som beskrivs i studien är också det materiella stödet som finns. Det kan vara dator, bildstöd, timstock och individanpassat stöd genom förskrivna texter. Moats (2009) menar i sin studie att ett ingripande stöd ska göras i klassrummet innan man ger eleven specialundervisning. I det sociokulturella perspektivet har begreppet mediering betydelse för lärandet. Mediering är de redskap vi använder i interaktionen mellan människor (Jakobsson, 2012). Enligt Vygotskij använder vi språkliga och materiella redskap. Språkliga redskap är bokstäver, siffror och symboler bland annat. Materiella redskap är till exempel böcker och datorer (Säljö, 2012).
Extra lässtöd till de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter erbjuder några klasslärare. Eleven får då en-till-en-undervisning av läraren efter skoldagen. En lärare menar att detta erbjudande är bra om det är kämpigt för eleven att läsa hemma med föräldrarna. Detta stöd som lärarna erbjuder är ett sociokulturellt lärande. Eleven läser texter i sin närmaste
utvecklingszon och får stöd, scaffolding, av sin lärare för att utveckla sin läsning. McLaughlin (2012) beskriver att om läraren använder ett sociokulturellt lärande i läslärandet kan det få positiva effekter. Forskaren menar också att en viktig faktor som läraren bör ha i sin undervisning är att motivera och engagera eleverna i läsning.
Ett annat stöd som några lärare beskriver som elever som riskerar att utveckla lässvårigheter får är olika varianter på lässatsningar. Det kan vara en-till-en-undervisning eller i mindre grupper som dessa lässatsningar sker. Flera av lärarna beskriver att det oftast är med stöd av en speciallärare som dessa satsningar görs. Att eleverna har rätt till detta stöd står i Skollagen (SFS 2010:800). Om någon misstänker att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås har eleven rätt till stöd i sin utveckling enligt 3 kap. 3 § i Skollagen (SFS 2010:800). Forskning visar att det är väldigt viktigt att eleverna som får svårigheter med avkodningen får stöd och övningar som handlar om bokstav-ljud-kopplingar (Alatalo, 2011; Vadasy m.fl., 2000, Vetenskapsrådet, 2015). I en studie av Weiser och Mathes (2011) visar resultatet att om man sätter in tidiga insatser genom att träna på avkodning förbättras
elevernas läsutveckling. En lärare i denna studie beskriver att även hon kan se förbättringar på elevernas läsutveckling efter att de sätter in lässtöd i de tidiga skolåren. För att se om en utveckling sker får eleverna göra ett H4 test innan satsningen och samma test efter lässatsningen för att jämföra resultatet.
I denna studie kommer det fram att tillgång till datorer och läsplattor varierar. Några lärare beskriver att de är nöjda med tillgången och några är det inte. De lärare som berättar att de har god tillgång till digitala verktyg använder det i den dagliga undervisningen och ser det som ett bra hjälpmedel för elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. En lärare
beskriver att när hon inte kan läsa den text en elev har skrivit får eleven skriva på en läsplatta. Då kan hon bedöma om eleven har skrivsvårigheter eller om det är finmotoriska problem. Tjernberg (2013) kommer fram till i sin studie att det är viktigt att erbjuda kompensatoriska
hjälpmedel tidigt till elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt Myrberg (2001) kan datorer motivera elever till att träna mer på sina svårigheter. Men det är då viktigt med ett bra
lärarstöd när dessa kompensatoriska hjälpmedel används i de tidiga skolåren enligt författaren.
I denna studie beskrivs att flerspråkiga elever får stöd av SvA-lärare och modersmålslärare med läsning och läsförståelse. Det är viktigt att eleverna får mycket stöd och undervisning i att utveckla sitt ordförråd. Ett bristande ordförråd kan vara en orsak till läs- och
skrivsvårigheter (Alatalo, 2011; Moats, 2009). I ett sociokulturellt perspektiv blir det viktigt att ha tillgång till modersmålslärare i undervisningen. Vygotskijs syn på lärande och
utveckling är att det vi klarar tillsammans med en mer kunnig klarar vi sedan på egen hand. Denna utvecklingszon kallas den närmaste utvecklingszonen (Säljö, 2012).
Föräldrarna är ett viktigt stöd till elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter enligt ett par lärare i denna studie. Enligt lärarna är det viktigt att ha en god kommunikation med föräldrarna. En lärare menar att föräldrarna kan ge information om det finns läs- och skrivsvårigheter i familjen. Denna information är en hjälp för läraren att vara uppmärksam på om eleven riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter enligt läraren. I en översikt från Myndigheten för skolutveckling (2007) beskrivs betydelsen av ett nära samarbete mellan hemmet och skolan. Samarbetet behöver utmärkas genom hänsyn och respekt mellan hemmet och skolan.
6.2.4 Stöd till lärarna
Ett stöd som alla klasslärare beskriver som viktigt och väldigt betydelsefullt i arbetet med att identifiera och stödja elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är att ha ett nära samarbete med kollegor i arbetslaget. Lärarna berättar att det är i arbetslaget lärarna diskuterar elevernas svårigheter och får där stöd i hur de ska gå vidare med elevernas
svårigheter. Alla klasslärare beskriver stödet de har av speciallärare som väldigt betydelsefullt. Stödet kan vara att klasslärarna får hjälp med att identifiera och stödja elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. En lärare berättar att klasslärare, speciallärare och SvA-lärare träffas en gång i veckan för att samtala om de elever som riskerar att få och har läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren i studien har regelbundna träffar med speciallärarna på skolan där hon känner att de stödjer varandra i rollen som speciallärare. I den forskning som denna studie har tagit del av beskrivs att pedagogiska samtal med kollegor har betydelse för utvecklingen av yrkeskunnandet (Alatalo, 2011; Tjernberg, 2013).
Om en elev inte utvecklas med de första insatserna av stöd beskriver lärarna att skolorna har ett elevhälsoteam där lärarna kan få hjälp med vidare stödinsatser. Några av lärarna beskriver även ett kommunalt stödteam som kan hjälpa till med läs- och skrivutredningar. Andra stöd som beskrivs i studien är att ha en drivande rektor i utvecklingsfrågor och fortbildning. Moats (2009) menar att ett starkt ledarskap har betydelse för att skolorna ska få ett framgångsrikt arbete i läs- och skrivlärande.
Några lärare beskriver att de får stöd i sitt arbete med läs- och skrivlärande av att på egen hand använda litteratur och forskning. Enligt den forskning som denna studie har tagit del av är det viktigt att läraren har goda teoretiska kunskaper inom läs- och skrivlärande för att utveckla sitt yrkeskunnande (Alatalo, 2011; Tjernberg, 2013). I denna studie tolkas det att lärarna har ambitionen till att ta del av mer litteratur och forskning. Men det saknas tillräckligt med tid för att kunna ta del av litteratur och forskning i så stor utsträckning som lärarna önskar.