Resultatdiskussion

Innan studien påbörjades trodde vi att respondenterna skulle uttrycka mer missnöje och negativa upplevelser än vad de gjorde. Vi trodde också att de äldre tydligt skulle uttrycka att måltiderna var dagens höjdpunkt. Respondenterna har uttryckt visst missnöje, men anser sig överlag ändå som tillfreds med hur måltidssituationen ser ut. Det är också därifrån faktorn acceptans har vuxit fram. Vi tror att acceptansen till stor del grundar sig i dels hur

äldreomsorgen utvecklats under deras livstid, men också hur synen på mat förändrats över tid.

Vi tror att våra respondenter präglats av den negativa bild som äldreomsorgen förr

representerade och kan därför känna större tillfredsställelse med hur de har det idag. Kanske skulle vi också kunna förstå de äldres acceptans i relation till hur matsituationen kunde se ut under deras uppväxt? Deras barn- och ungdomsår var en tid som präglades av begränsade matresurser och ransoneringar på grund av de världskrig som pågick. Under den här tiden var människor överlag angelägna om att ta tillvara på all den mat som fanns att tillgå. Det kanske bidrar till att de äldre idag sätter ett högre värde på maten för dess existens snarare än dess kvalitet?

Vi har även en annan hypotes som skulle kunna förklara varför vi trodde att

måltidsupplevelsen skulle beskrivas som mer negativ och uttryckligen inneha en större

innebörd för den äldre. Denna hypotes är generationsbunden och grundar sig i de skillnader vi har i relation till mat idag, jämfört med hur det var förr. Under den tiden då våra respondenter växte upp. Majoriteten av vår generation har aldrig upplevt brist på mat utan det finns snarare,

44

i dagens samhälle, ett överflöd av utbud och valmöjligheter. Det påverkar också vår syn på maten inom äldreomsorgen. Om man utgår ifrån, som vi gjort, att respondenternas habitus påverkar måltidsupplevelsen. Innebär detta att vår generation i framtiden också kommer påverkas av habitus. Hur ska äldreomsorgen då kunna utformas för att passa alla våra väldigt skilda referensramar? Kan resurserna öka i samma takt som andelen äldre och skulle det vara tillräckligt?

Resultatet av vår studie kan också ställas i relation till de lagar, författningar och nationella krav som finns gällande utformningen av äldreomsorgen. Socialtjänstlagen syftar till att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Enligt Maslow (1987) bör behovet av uppskattning och självförverkligande beaktas för att individer ska få en högre känsla av välbefinnande. Om aktörerna inom äldreomsorgen uppmärksammar de kunskaper och meningar som finns hos de äldre angående maten och måltiden, kanske de äldre i större utsträckning kan få behovet av uppskattning och självförverkligande tillfredsställt. Det skulle, enligt Maslow, kunna innebära ett ökat välbefinnande. Socialtjänstlagen syftar också till att varje individ eller grupp ska få möjlighet att frigöra och utveckla sina egna resurser. Många äldre inom dagens äldreomsorg besitter stora kunskaper om mat och mathållning. Detta skulle kunna tillvaratas i den mån som är möjligt, för att öka den äldres inflytande i

måltidssituationen.

Vi är medvetna om att ett genusperspektiv finns i vår uppsats. Vi har dock valt att inte implementera det i vår frågeställning. Vi har heller inte använt ett genusperspektiv i vår analys. När vi tolkat vårt resultat med begreppet habitus har dock skillnad mellan kvinnor och män framkommit. Detta kan vara beroende av att våra respondenters habitus är skapat i en generation där kvinnorna vanligtvis ansvarat för måltiden. Hade vår studies respondenter varit av en annan generation kanske dessa genusskillnader inte framkommit på samma sätt.

Kvinnorna i vår studie har uttryckt mer negativa åsikter och haft en annan relation till

måltiden tidigare i livet, än männen. Trots detta borde det finnas män som varit lika ansvariga och lika delaktiga i maten och måltiden, som kvinnorna i vår studie. Fokus riktas oftast på kvinnor och måltiden i forskning. Är måltiden mindre viktig för äldre män än för äldre kvinnor? Det vore intressant att forska vidare på liknande forskning som vår, men utifrån ett genusperspektiv. Kanske med fokus på män? Tidigare forskning visar att när kvinnor blir änkor och inte längre har någon att laga maten till, förlorar måltiden sin innebörd. Det kan leda till depression och undernäring. Men vad händer med de män som blir ensamma? Oavsett om de har haft kvinnor som ansvarat för måltiden eller om de själva varit den mest

ansvarstagande.

45

46

Referenslista

Asplund, J. (1991). Essä om gemeinschaft och gesellschaft. Göteborg: Bokförlaget korpen.

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft - bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.

Cumming, E., Newell, DS., Dean, L.R. & McCaffrey, I. (1960). Disengagement – A tentative theory of aging. Sociometry, 23 (1), 23-35.

Dahlén Persson, M. (2013). Mannerström dömer ut maten i äldrevården. Expressen. 8 augusti.

Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2007). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur.

Edwards, JSA. & Gustafsson, IB. (2008). The five aspects meal model. Journal of foodservice, 19, 4-12.

Edwards, JSA., Meiselman, H-L., Edwards, A. & Lesher, L. (2003). The influence of eating location on the acceptability of identically prepared foods. Food Quality and Preference, 14 (6), 47–52.

Fjellström, C. (2004). Mealtime and meal patterns from a cultural perspective. Scandinavian Journal of nutrition, 48 (4), 161-164.

Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod. Göteborg: Daidalos AB.

Gustafsson, I-B., Öström, Å., Johansson, J. & Mossberg, L. (2006). The five aspects meal model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of foodservice, 17, 84-93.

Giorgi, A. (1985). Sketch of a psychological phenomenological method. I Giorgi, A. (red.) Phenomenology and psychological research, 8-22. Pittsburgh: Duquesne University Press.

Havighurst, R-J. (1963). Successful aging. I William, R., Tibbits, C. & Donahue, W. (red.) Process of aging. New York: Atherton Press. s. 299-320.

Hirdman, Y., Lundberg, U. & Björkman J. (2012). Sveriges historia 1920-1965. Stockholm:

Norstedts.

Häger, B. (2009). Mat är mera än bara mat – En utvärdering av Eda kommuns

kostorganisation. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstad universitet.

Jacobsen, DI. (2007). Förståelse, beskrivning, och förklaring – Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och social arbete. Lund: Studentlitteratur.

Järvinen, M. (2007). Pierre Bourdieu. I Andersen, H. & Kaspersen, LB. (red.) Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur. s. 263-278.

Kafle, NP. (2011). Hermeneutic phenomenological research method simplified. Bodhi: An Interdisciplinary Journal, 5 (1), 181-200.

Kullberg, K., Björklund, A., Sidenvall, B. & Åberg, A-C. (2011).”I start my day by thinking about what we´re going to have for dinner” – A quality study on approaches to food-related activities among elderly men with somatic diseases. Scandinavian journal of caring sciences, 25 (2), 227-234.

Kungliga skogs- och lantbruksakademin (2002). Matkultur och bondelön. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/9.-Matkultur-och-bondelon-sid-156-172.pdf [2013-12-03].

47

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Maslow, A-H. (1987). Motivation and personality. New York: Harper & Row.

Mattsson-Sydner, Y. (2002). Den maktlösa måltiden – om mat inom äldreomsorgen. Diss.

Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala universitet.

Mattsson-Sydner, Y. & Fjellström, C. (2005). Food provision and the meal situation in elderly care – outcomes in different social contexts. The British Dietic Assosiciation, 18, 45-52.

Mattsson-Sydner, Y. & Fjellström, C. (2006). The meaning of symbols of culinary rules – The food and meals in elderly care. J Foodservice, 17, 182-188.

Mattsson-Sydner, Y. & Fjellström, C. (2007). Illuminating the (non-) meaning of food:

organization, power and responsibilities in public elderly care – a Swedish perspective.

Journal of foodservice, 18, 119-129.

Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Paquet, C., St-Arnaud-McKenzie, D., Ma, Z., Kergoat, M-J., Ferland, G. & Dubé, L. (2008).

More Than Just not Being Alone: The number of Nature, and Complementarity of Meal-Time Social Interaktions Influence Food Intake in Hospitalized Elderly Patients. The Gerontologist, 48 (5), 603-611.

Pearson, A., Fitzgerald, M. & Nay, R. (2003). Mealtime in nursing homes: the role of the nursing staff. J. Gerontol. Nurs., 29, 40–47.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Regeringen (2003). Sociala insatser för äldre människor enligt lagstiftningen – från fattigvård till socialtjänst. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/11/23c4ac4e.pdf [2013-11-21].

Regeringen (2004). Tidigare gällande lagstiftning. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/54/83/9c6cdcad.pdf [2013-11-20].

Salomonsson, A. (1992). När pizzan kom till Halmstad. I Bergström, U. (red.) Så åt man förr.

Falkenberg: Alfabeta bokförlag.

SFS 2006:804. Livsmedelslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2004:451. Produktsäkerhetslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

Sidenvall, B., Nydahl, M. & Fjellström, C. (2000). The meal as a gift – The meaning of cooking among retired women. The Journal of applied gerontology, 19 (4), 405-423.

Socialstyrelsen. (2007). Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2006. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9266/2007-131-12_200713112.pdf [2013-12-12].

Socialstyrelsen (2011). Näring för god vård och omsorg - En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. [Elektronisk]. Tillgänglig:

48

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18400/2011-9-2.pdf [2014-01-16].

Socialstyrelsen. (2013). Äldre om personer med funktionsnedsättning – regiform år 2012.

Vissa kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19025/2013-3-23.pdf [2013-09-19].

SOSFS 2012:12. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statistiska centralbyrån (2006). Äldres levnadsförhållanden – arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_01_LE112SA0601.pdf [2013-11-21].

Statistiska centralbyrån (2013). Andelen äldre fördubblad på 100 år. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/Article____352498.aspx [2013-09-23].

Sveriges kommuner och landsting (2006). Mat för många – goda råd för utvecklingen av måltidsverksamheten. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-148-9.pdf?issuusl=ignore [2013-11-21].

Sveriges kommuner och landsting (2011). Från fattigdom till valfrihet – Utveckling av vård och omsorg om äldre. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-681-1.pdf?issuusl=ignore [2013-11-19].

Stenberg, H. (2011). Gemenskapens socialpsykologi. Malmö: Liber AB.

Tornstam, L. (2011) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tönnies, F. (1964). Community & society – gemeinschaft und gesellschaft. Michigan: The Michigan state university press.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-01-16].

Wansink, B., Van Ittersum, K. & Painter, J-E. (2005). How descriptive food names bias sensory perceptions in restaurants. Food Quality and Preference, 16, 393–400.

Weurlander, I. & Österman, J. (2006). En smaklig måltid, ett sätt att visa omsorg. I Thorslund, M. & Wånell, S-E. (red.) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur. s. 127-140.

Wilcke, M. (2002). Hermeneutic Phenomenology as a Research Method in Social work.

Electronic University of Calgary press. Tillgänglig:

http://www.ucalgary.ca/sw/currents/articles/documents/Currents_wilcke_v1_n1.pdf [2013-11-06]

Wånell, S-E. (2006). Boende för äldre. I Thorslund, M. & Wånell, S-E. (red.) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur. s. 155-184.

49