Olweusprogrammet (se 3.1 Olweusprogrammet) samt det åtgärdande arbete som nämnts av Frisén och Berne (2016). Olweus beskriver en slags konsekvenstrappa i sitt program som liknar de informanterna nämnt i intervjuerna, vilket antyder på att Olweusprogrammet kan ha varit inflytande. Det visar att fastän skolan har riktlinjer för hur arbetet kring medierad mobbning ska gå till, så är det inte alltid ett arbete som följs upp eller sker genomgående i skolan. I många delar av studien har konsekvenstrappan lyfts upp där informanterna förklarar vikten av att arbeta med den. Trots att informanterna menar att skolorna har tydliga konsekvenstrappor samt
trygghetsteam, så är detta relativt osynligt för eleverna och det är sällan konsekvenserna träder kraft. Studien indikerar även att det förebyggande samt åtgärdande arbetet mot medierad
mobbning mer än oftast sker klassvis, där klassläraren är den ansvariga. Stöd och ansvar i arbetet, enligt informanterna, kommer alltså inte från ledningen. Detta leder till konsekvenser av
känslomässiga reaktioner som hjälplöshet och en känsla av meningslöshet hos lärare. En anledning till detta kan vara att resurser som är tillgängliga i det förekommande och åtgärdande arbetet mot mobbning inte används när situationen inträffar. Då lärare arbetar enskilt med medierad mobbning i klassrummen, och ansvaret gällande det åtgärdande arbetet faller tillbaka till klassrummet, indikerar detta att det ej finns en tydlig mall för hur de ska gå till väga och i stället arbetas det utifrån bästa förmågan hos den enskilda klassläraren.
Informanterna arbetade på ett liknande sätt kring det åtgärdande arbetet mot medierad mobbning. De är eniga om att när en medierad mobbning sker ska läraren skriva en kartläggning, kalla in den utsatte och förövaren till samtal för att lyssna på vad som har hänt och utifrån det skapa en åtgärdsplan. Nästa steg i det åtgärdande arbetet är att ta kontakt med vårdnadshavare för att samarbeta med dem, och om situationen förvärras och förövaren inte slutar att utsätta går
32
ärendet vidare till polisen. Dessa liknande steg ingår även i det åtgärdande arbetet som Frisén och Berne (2016) beskriver samt i Olweusprogrammet. Frisén och Berne (2016) nämner att detta ska följas upp av ett uppföljningsmöte i syfte med att kontrollera att mobbningen verkligen har upphört och att förövaren har ändrat sitt beteende, samt att få reda på hur den utsatte mår efter dessa samtal (ss. 175–177).
Efter ett uppföljningsmöte tillsammans med förövaren kan hen ändra sitt beteende under en kort tid, men risken är att hen därefter återgår till det oönskade beteendet (Frisén & Berne, 2016, s. 177). Detta implicerar därför att uppföljningsmöten bör följas upp under längre perioder för att verkligen se till att den medierade mobbningen har upphört. I ett åtgärdande arbete är det därför väsentligt att alla steg utförs och följs upp fullständigt. Inom Olweusprogrammets ramar ska dessa samtal också följas upp, och om mobbningen inte upphört kan förövaren antingen vara med en lärare under rasten eller att “time out” används. (Skolverket, 2011b, ss. 73–74).
Intresseväckande med informanternas svar var således att ingen lyfter upp att ett
uppföljningsmöte genomförs i skolorna de arbetar på, efter start på ett åtgärdande ärende.
Anledningen till att dessa möten inte följs upp kan bero på att läraren redan har många andra ansvarsområden parallellt med detta. Det kan då vara överväldigande för läraren att genomföra alla steg själv om hen inte får stöd av ledningen. En del av informanterna nämner att ansvaret i det åtgärdande arbetet mot mobbning oftast ligger på läraren själv eftersom hen känner sina elever bäst. Det åtgärdande arbetet mot mobbning kräver mycket pappersarbete som läraren har i ansvar att anteckna under samtalen. När arbetet inte följs upp kan detta därför uppfattas som bortkastad tid för läraren.
I enlighet med det sociokulturella perspektivet, indikerade även studien att den medierade mobbningen arbetas förebyggande utifrån sociala kontexter. Informanterna menar att dialoger med eleverna kring språkbruk samt värdegrundsfrågor är av stor vikt för att kunna förhindra negativa samt oönskade beteenden. Säljö (2015) menar att barn föds in i en värld som innehåller abstrakt teknologi, något som utvecklar vanor att kommunicera på ett annat sätt än tidigare (s.
94). Resultaten i studien visar att eleverna tycks ha ett grövre sätt att kommunicera med varandra via sociala medier och nätet, och därför är läran om språkbruk och hur eleverna förhåller sig till det viktigt. Det är även viktigt att skapa en medvetenhet hos eleverna genom att tala om olika sociala medier och vad man kan tänkas möta inom området. Det nämns även hur läsläxor syftande till språkbruk samt hur man är nätsmart används i arbetet, gemensamt med
vårdnadshavare. Tidigare forskning pekar på att genom samtal om sociala medier, kan vi ge elever färdigheter att navigera och hantera fenomenet bättre (Dunkels, 2016, s. 75). Som framställts tidigare, kan vi med hjälp av att tala om diverse sociala medier även ge eleverna strategier för att
33
undvika problematiska situationer (Frisén & Berne, 2016, s. 118). Däremot indikerar empirin från informanterna att detta arbete bör göras än tidigare, då eleverna erhåller teknologiska verktyg i alltmer yngre åldrar.
Begrepp som diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är en central del att behandla för att skapa en medvetenhet och förståelse hos elever (Frisén & Berne, 2016, s. 117).
Resultat visar att lärare arbetar med värdegrunden, men att arbetet ser olika ut. I lågstadiet nämns bland annat arbetet med värdegrundsveckor samt innehåll av PBS (positivt beteende stöd), däremot informeras det ej om hur begrepp som nämns förekommer och behandlas i arbetet.
Insamlad empiri indikerar däremot att i elever i högre åldrar, mellanstadiet, behandlar begreppen när de arbetar med språkbruk. Det förekommer, som tidigare nämnt, att det är viktigt att skapa förståelse samt en medvetenhet hos elever hur de behandlar andra medmänniskor.
I empirin framgår även att värdegrundsarbetet ser olika ut i varje skola. En del lärare anser att arbetet konsekvent bearbetas i tidiga åldrar, medan andra erkänner att det inte är tillräckligt. Förutsättningarna ser även olika ut beroende på var i landet skolan är, om skolan eller området den befinner sig är utsatt, och på skolans varierande tillgång till resurser och hjälpmedel som kan förutsätta arbetet. Oavsett skolans situation, konstaterar studien att elever i unga åldrar besitter egna mobiltelefoner. De måste alltså besitta förmågor och kunskaper för hur man hanterar dessa appar och sociala medier. Att börja tidigt med värdegrundsarbete om hur vi behandlar andra medmänniskor är därför ett viktigt förebyggande arbete mot medierad mobbning. Som resultaten visar gör skolor inte detta övergripande, vilket resulterar till att undervisningen kring det inte blir likvärdigt för eleverna.
En intervention för att förebyggande medierad mobbning är att arbeta skolövergripande för att skapa en stark komponent för trygghet och säkerhet. Detta betyder att all skolpersonal, ledning elever samt föräldrar involveras i arbetet (Pearce m.fl. 2011). Resultaten i studien visar att detta är av stor vikt för samtliga informanter. Intressant var dock att lärarna tyckte sig vara väldigt ensamma i det förebyggande arbete, med för lite hjälp från ledning. Informanterna menade däremot, i enlighet med tidigare forskning, att samarbetet med vårdnadshavare ansågs vara väldigt viktigt och att det förebyggande arbetet brister utan den komponenten.
Vidare betonar informanterna att samarbetet med vårdnadshavaren är en viktig del även i det åtgärdande arbetet mot medierad mobbning. Som lärare kan det vara svårt att sätta sig in hur eleverna upplever situationen ibland, eftersom det mestadels inträffar på fritiden utanför skolans område. Därför kan läraren samtala med vårdnadshavaren till förövaren och den utsatta när en mobbningssituation förekommer (Frisén & Berne, 2016, s. 172; Skolverket, 2011b, s. 73).
34
8.2 Metoddiskussion
För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet kontaktades totalt sex informanter. Informanterna intervjuades under deras arbetstid, och författarna anpassade sig utifrån de lediga tillfällen de hade för att bli intervjuade. I Insamlingsmetod 6.1 och 6.3
Databearbetning nämns det att intervjuerna först spelades in med ett inspelningsverktyg, och att de därefter har transkriberats för att bevara empirin skriftligt. En fördel för författarna är att de har kunnat lyssna på det inspelade materialet i efterhand flera gånger. Trots att transkriberingen ofta presenteras som en fördel vid kvalitativa intervjuer så har den också nackdelar. En utmaning med transkriberingar är att det kan ta lång tid att lyssna och skriva ut det inspelade materialet. Enligt Bryman (2018) kan det ta ungefär 5–6 timmar att transkribera en 60 minuters intervju (s. 579).
Författarna har också upplevt denna utmaning när de har transkriberat de semistrukturerade intervjuerna. En till fördel med att använda semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ
insamlingsmetod är att författarna också kunde ställa följdfrågor till informanterna som inte fanns med på intervjuguiden innan intervjun startade.
.
35
9.0 Konklusion
Som tidigare nämnt har det genomgående syftet i studien varit att besvara de forskningsfrågor som var avsatta, detta för att ständigt bibehålla validitet. Då studien var uppbyggd av empirisk grund, med inslag av åsikter från våra informanter, går det därav ej att säkerställa att liknande studie skulle ha samma resultat. Det ska däremot nämnas att informanter som valts ut har lång erfarenhet vilket implicerar att studien har hög trovärdighet.
Studien visar att informanterna delar en gemensam syn i vad medierad mobbning innebär, och således vad som krävs för att arbetet inom det ska bli så framgångsrikt som möjligt. Det framträder däremot att det finns stora luckor gällande vad skolan arbetar med som helhet, och där konsekvenser ej sätts in i god tid eller följs upp. Resultatet av detta blir såväl att klasslärare ges större ansvar i områden där utbildningar/fortbildningar inte upprätthålls. Vidare menar
informanterna att i och med att klasslärare arbetar med medierad mobbning enskilt utifrån bästa förmåga, går det därför inte att mäta arbetets likvärdighet.
Vidare framhåller empirin att allt fler elever erhåller teknologiska verktyg i unga åldrar, och att skolan därför måste besitta kunskaper och förmågor i hur detta hanteras. Implikationer för framgång i praktiken är såväl att skolan bör erbjuda fortbildningar inom förmågan att vara nätsmart och vad det innebär, för att säkerställa en likvärdig utbildning som även nämns i läroplanen.
Skolan kan ej ansvara för situationer som sker på elevernas fritid, dessvärre är det alltmer ofta konflikter leder tillbaka till skoltid. Eleverna kan med ett knapptryck verifiera åldersgränsen på sociala medier, som är 13 år, trots att de är yngre. Detta gör det betydligt mer lättillgängligt.
Resultaten i studien visar därav att det finns stora behov av skyddande strukturer på nationell nivå, en faktor som idag inte finns. Det bör inte vara så enkelt att kunna vara anonym eller skriva kränkande kommentarer. Att verifiera sin ålder bör inte heller vara enkelt. En alternativ lösning på problemet är att elever verifierar sin ålder med hjälp av Bank ID, vilket gör att det inte blir lika lättillgängligt för dem som det är idag. Detta betyder även att lärare kan säkerställa att arbetet sätts in i god tid, om de vet att elever ej börjar använda diverse appar förrän fyllda 13 år.
En slutsats som dragits är att det finns många tillvägagångssätt kring hur vi kan arbeta med fenomenet medierad mobbning. Det som däremot brister i forskning är att det inte finns riktlinjer om när arbetet kring sociala medier ska implementeras. Detta blir därför en ytterligare bidragande faktor till att arbetet med fenomenet görs utifrån bästa förmåga och ser olika ut i alla skolor. Vidare tolkning är således att om forskning kring framgångsfaktorer om när arbetet ska sättas in fanns, kan det komma att skapa en slags mall för lärare och implementeras som en del av
36 undervisningen.
För vidare forskning finns det såväl ett intresse att undersöka planerade policyarbeten och insatser på nationell, regional samt kommunal nivå kring förebyggande samt åtgärdande arbete mot medierad mobbning. Intresset för detta väcktes i enlighet med empirin från informanterna, då en generell uppfattning var att det krävs mer resursmässigt stöd. Det hade därav varit av intresse att undersöka vilka insatser som görs på nationell nivå för att motverka kränkningar på sociala medier och nätverk. Detta var även något som ej framgick när forskning till studien gjordes, och därav finns implikationer att det ej är synligt nog. Det hade därför varit intressant att forska kring nationella insatser på fortbildningar och kurser inom medierade kränkningar och sociala medier. Detta med åtanke i empirin som samlades in, som hävdar att fortbildningar bör erbjudas till behöriga lärare. Om kurser kring sociala kränkningar även ges inom
lärarutbildningen, kan det vara ett sätt att förebyggande för det senare arbetet i praktiken.
37
Referenslista
Litteratur
Bliding, Marie (2004). Inneslutande och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Tredje upplagan). Stockholm: Liber
Dunkels, Elza (2016). Nätmobbning, näthat och nätkärlek: kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning.
Eriksson, Björn (red.) (2002). Skolan - en arena för mobbning: en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm: Skolverket
Feilitzen, Cecilia von, Findahl, Olle & Dunkels, Elza (2011). Hur farligt är internet?: resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. Göteborg: Nordicom
Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. (1.uppl.) Stockholm: Natur &
Kultur.
Gren Landell, M. (2018). Främja närvaro; att förebygga frånvaro i skolan. (Första utgåvan).[Stockholm]:
Natur Kultur
Hägglund, Solveig (1996). Perspektiv på mobbning. Göteborg: Univ., Institutionen för pedagogik
Leigert, L. (2020). Stoppa nätmobbningen: första hjälpen för skolan. (Andra upplagan). [Göteborg]:
Baggebetti.
Nilholm, Claes (2021). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Andra upplagan Lund:
Studentlitteratur.
Olweus, D. (2011). Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Enskede: TPB.
Palkowitsch-Kühl, J. (2017). Cyberbullying as Problem Construct and Moral Panic, i Nord, I. &
Ziperknowszky, H. (red): Religious Education in a Mediatized World, Stuttgart: W.
Kohlhammer, 261 – 273.
38
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Pearce, N., Cross, D., Monks, H., Waters, S. & Falconer, S. (2011). Current Evidence of Best Practice in Whole-School Bullying Intervention and Its Potential to Inform Cyberbullying Interventions. Australian Journal Of Guidance and Counseling, 21 (1), 1–21.
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Första upplagan Malmö:
Gleerups
Elektroniska källor:
Berne, S. & Frisén, A. (2020). Utsatt på internet: en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga. Stockholm: Statens medieråd. Hämtad från:
https://www.statensmedierad.se/download/18.21ba1a94177d7ef7e192fbb/16149529496 04/Utsatt%20p%C3%A5%20internet_TILLG%C3%84NGLIGHETSANPASSAD_210 202.pdf
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 22. (2022). Norstedts Juridik. Hämtad 2022-05-19, https://www.skolverket.se/getFile?file=8687
KiVa. Ett åtgärdsprogram för att motarbeta mobbning. Hämtad 22-05-21, https://sverige.kivaprogram.net/
Sverige. Skolverket (2011b). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2022-05-19, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:407024/FULLTEXT02.pdf
Sverige. Skolverket (2011a). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 2022-05-19,
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6590df/1553963566961/pd f2517.pdf
39
Sverige. Skolverket (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Hämtad 2022-05-19,
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Sverige. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep. Hämtad 2022-05-19,
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6549cc/1553957866629/pd f1069.p
40
41
Bilagor
Bilaga 1. Medgivandeblankett
Hej!Vi heter Elin Winbergh och Merve Akan och studerar vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, samt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 på Uppsala Universitet. Vi ska skriva vår andra
självständiga arbetet i utbildningen innan vi tar examen. Arbetet kommer att handla om på vilket sätt olika lågstadielärare, mellanstadielärare, kuratorer och specialpedagoger arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning, samt på vilket sätt eleverna får arbeta med värdegrunden och hur läraren introducerar värdegrunden för eleverna i tidig ålder. Därför vill vi intervjua dig som är behörig att undervisa i lågstadiet/mellanstadiet, du som är behörig att arbeta som kurator eller du som arbetar som specialpedagog.
Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt och du kan avbryta ditt val att medverka i intervjun utan att behöva ange en anledning. Intervjuerna beräknas att ta cirka 40–45 minuter, och kan utföras över zoom eller på plats med fysiska träffar. När intervjuerna sker kommer vi spela in det du säger med hjälp av inspelningsverktyg. Viktigt att nämna är att allt inspelat material kommer att elimineras när studien är genomförd.
När du fyllt i nedan har du medgett att du vill bli intervjuad:
Ort/Datum:___________________________________
Namnteckning:__________________________________
Namnförtydligande:_______________________________
Du är välkommen att ta kontakt med oss via mail, utskrivet nedan, om funderingar eller frågor kring intervjuerna och undersökningen skulle framkomma. Tack så mycket på förhand för din medverkan i studien!
Elin Winbergh
Student, Uppsala Universitet E-post:
42 Merve Akan
Student, Uppsala Universitet E-post:
Olov Nordvall
Handledare till studien, Universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
E-post:
43
44
Bilaga 2. Intervjuguide
1. Vad heter du?
2. Vad har du för utbildning?
3. Har du upplevt medierad mobbning i klassen eller/och skolan du arbetar på?
4. Vilka riktlinjer har skolan som syftar till det förebyggande arbetet mot mobbning?
5. Hur ser arbetet med medierad mobbning ut i klassrummet? Pratar ni om sociala medier?
6. På vilka plattformar upplever du att mobbningen/kränkningen sker som mest?
7. Är föräldrarna engagerade i arbetet? Anser du att det är viktigt med det samarbetet?
8. Vilka åtgärder, resurser och hjälpmedel finns det på skolan mot medierad mobbning om det skulle ske?
9. Hur ser konsekvenstrappan ut på skolan, syftande till förövaren? Hur gör skolan om en elev vid upprepade tillfällen utsätter andra elever för mobbning på sociala
plattformar/nätet?
10. Vilket behov ser du behövs göras på kommunal, regional och nationell nivå i det förebyggande arbetet?