Resultatdiskussion

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för elevers tidiga läsinlärning i årskurs 1. I skolan råder ett didaktiskt problem eftersom vissa elever är yttre motiverade i den tidiga läsinlärningen och läser endast när det finns en belöning eller annan yttre faktor som påverkar, likt tvång. För att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för tidig läsinlärning i årskurs 1 ställdes frågeställningarna: hur beskriver lärare att de utformar undervisningen för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska och hur beskriver lärare inre och yttre motivations betydelse för läsinlärningen?

6.1.1 Motivationens betydelse för tidig läsinlärning

Skolverket (2019) menar att det är betydelsefullt att öka nyfikenhet och lust att lära hos elever. Har elever låg motivation kan det vara för att undervisningen brustit i att främja nyfikenheten och lusten att läsa. Främjar lärare inte inre motivation i den tidiga

läsinlärningen kan elever sakna viljan att läsa för det egna intresset, även i framtiden.

Trots att lärarna hade delade åsikter om hur de utformar läsundervisningen visar studiens viktigaste resultat att samtliga lärare är överens om att motivation är avgörande för fortsatt lärande och har en betydelsefull roll i den tidiga läsinlärningen.

För att öka motivationen menade lärarna i enlighet med medbestämmandeteorin att undervisningen bör vara anpassad för att främja autonomibehovet, kompetensbehovet och samhörighetsbehovet (Deci & Ryan, 2000). Lärarna menade att eleverna bör ha inflytande i hur undervisningen utformas för att motivationen ska öka. De menar vidare motivationen ökar om lärarna synliggör elevernas kompetens. Känner en elev att hen ges möjlighet att utvecklas, har tro till sin egen förmåga och förväntningar på att lyckas kan

kompetensbehovet uppfyllas hos eleverna och motivationen öka. Slutligen menade lärarna i överenstämmelse med medbestämmandeteorin att eleverna bör uppfylla

samhörighetsbehovet för att öka motivationen genom att skapa goda relationer och känna trygghet till läraren och klasskamrater. Även Becker och McElvanys (2010) studie visar att känslan av att vara en kompetent läsare är sammanvävt med motivationen. Upplever

27 eleverna att de är kompetenta läsare ökar motivationen men upplever de en bristande kompetens minskar motivationen.

Studiens resultat visar även att lärare uppfattar att det kan vara svårt att upptäcka elever med bristande motivation. Elever som har bristande motivation kommer ofta undan med att göra annat och är därför svåra att upptäcka. Alla lärare menade att det är lika viktigt att elever som är motiverade och elever som har bristande motivation får stöd i

undervisningen för att upprätthålla och utveckla motivationen.

Studiens resultat gav även en inblick i hur lärare utformar undervisningen efter elevernas intresse. Majoriteten av alla lärare berättade att de strävar efter att utforma undervisningen efter elevernas intresse och att motivationen då ökar. De lyfte även att det finns

svårigheter att planera undervisningen efter alla elevers individuella intressen. Resultatet från studien visar likt Ryan och Deci (2000) att inre motivation uppstår när en aktivitet känns intressant och tillfredsställande. Vidare visar resultatet å ena sidan att lärarna anser att elever bör läsa böcker på en nivå som de bemästrar men å andra sidan att det finns svårigheter eftersom eleverna blir medvetna om hur de skiljer sig åt kunskapsmässigt.

Hebbecker m.fl. (2019) argumenterar för vikten av att lärare ska ta elevernas individuella behov i beaktning och tilldela instruktioner på elevens kognitiva nivå. Genom att ta hänsyn till elevernas individuella behov reduceras elevernas misslyckanden vilket är avgörande för motivationen.

6.1.2 För- och nackdelar med nivåindelning

I enlighet med medbestämmandeteorin visar resultatet att det är betydelsefullt att

undervisningen är utformad efter elevernas förutsättningar. Likt Green m.fl. (2000) visade studiens resultat att elever bör läsa böcker som är nivåanpassade för att undvika

misslyckanden och därigenom öka motivationen. Lärarna menade att nivåindelningar är positivt på så vis att eleverna tenderar att läsa mer och oftare än när de får läsa på en för svår eller lätt nivå. Det negativa är att eleverna blir påverkade av att veta vilken nivå klasskamraterna läser på och kan jämföra sig själv med varandra. Vi anser att läsning på en nivå som eleverna bemästrar påverkar motivationen positivt och en synlig

nivåindelning kan reduceras genom att använda material där bokens nivå inte syns tydligt på bokens pärm. Vid användning av nivåindelning i läsundervisningen är det av stor vikt att samhörighetsbehovet (se Deci & Ryan, 2000) uppfylls hos eleverna. Skapar läraren

28 goda relationer med eleverna och mellan klasskamrater kan det negativa med att

synliggöra kunskapsnivåerna minska genom att eleverna accepterar varandras olikheter.

6.1.3 Inre och yttre motivations påverkan på tidig läsinlärning

Skaalvik och Skaalvik (2016) menar att inre motivation är betydelsefull för den tidiga läsinlärningen och allt fortsatt lärande, dock var det endast några få lärare som beskrev att de arbetar aktivt med inre motivation hos eleverna. Resultatet visade att lärarna tycker det är svårt att utforma undervisningen för att främja inre motivation hos alla elever och det resulterar i att många lärare använder sig av yttre motivation i sin undervisning såsom belöningar. Till skillnad från Becker och McElvanys (2010) studie som visade att yttre påtryckningar påverkar motivationen negativt hävdade några lärare i studien att belöningar var nödvändiga och menade att yttre motivation leder till inre motivation. Majoriteten av lärarna menade i enighet med Camerons m.fl. (2005) och Chen och Wus (2010) studier att belöningar kan generera inre motivation dock visar forskningen till skillnad från lärarnas åsikter att belöningarna bör vara immateriella och ske i form av positiv feedback.

Utifrån vår studies resultat ställer vi oss ifrågasättande till att extern och infogad yttre motivation (se Deci och Ryan, 2000) kan generera inre motivation eftersom forskning enligt Becker och McElvany (2010) och Deci och Ryan (2000) visar att materiella belöningar och yttre påtryckningar inte leder till att eleverna finner en inre drivkraft och ett intresse för uppgifter eller aktiviteter. Några lärare valde bort belöningssystem i sin undervisning eftersom belöningen ständigt kommer att behövas bytas ut mot en ny och när eleverna sedan anser att en belöning är meningslös kan det vara svårt att bli inre

motiverad. Vi anser vidare att lärare bör undvika att använda materiell belöning i undervisningen och istället använda positiv feedback för att öka motivationen.

I resultatet identifierades likheter hos de lärare som har valt bort belöningssystem i sin undervisning. De har varit verksamma lärare lika länge, har i princip likvärdig utbildning och är de lärare som avslutade sin utbildning senast. Att de valt bort belöningssystem kan möjligtvis vara på grund av att utbildningen såg annorlunda ut för dem i jämförelse med de övriga lärarna. De lärare som använder materiella belöningar kan tolkas främja en kontrollerad yttre motivation hos eleverna som är extern och infogad. Eleverna utför då endast uppgifter när det finns belöningar eller för att leva upp till lärarens förväntningar.

De få lärare som har valt bort att använda belöningssystem kan tolkas vara

autonomistödjande genom att de främjar autonom yttre motivation hos eleverna. När

29 lärare är autonomistödjande kan eleverna uppnå en identifierad och integrerad yttre

motivation där de har förståelse för att aktiviteterna och uppgifterna är betydelsefulla och har insett ett värde med dem (se Deci & Ryan, 2000).

6.1.4 Faktorer som påverkar motivationen utanför undervisningen

I studien framkom faktorer som lärarna ansåg påverkar motivationen utanför undervisningen. Resultatet visar att vårdnadshavare har stor påverkan på elevernas motivation. Lärarna menade att elever som får läsa och blir lästa för hemma kommer troligtvis att vara mer motiverade än de elever som inte får det. De menade även att vårdnadshavares inställning till läsning påverkar motivationen hos elever. De elever som har vårdnadshavare som har ett intresse att läsa kommer att bli positivt påverkade och motivationen ökar hos eleverna när läsning är en naturlig del av vardagen. Greens m.fl.

(2000) studie visar att när läsning är en naturlig del av elevernas vardag kommer viljan att läsa öka. Becker och McElvany (2010) menar dock att läsningen hemma inte ska ske på grund av press från vårdnadshavare eftersom det tenderar att utveckla yttre motivation.

Det framkom i resultatet att majoriteten av lärarna ansåg att hemförhållanden har stor påverkan på motivationen. Vi anser därför att det är av största vikt att lärare är medvetna om skillnaderna mellan eleverna och anpassar undervisningen för att de ska få en så likvärdig skolgång som möjligt.

6.1.5 Sammanfattande diskussion

Avslutningsvis, som svar på studiens frågeställningar som är: ”Hur beskriver lärare att de utformar undervisningen för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska?”

och ”hur beskriver lärare inre och yttre motivations betydelse för läsinlärningen?” visar resultatet att om en elev är motiverad att läsa underlättar det utvecklingen av läsförmågan.

Framförallt om eleverna är inre motiverade och förstår värdet med aktiviteten eller

uppgiften. Läraren bör arbeta för att främja inre motivation hos eleverna och arbeta för att de elever som är motiverade ska förbli det. Motivationen kan upprätthållas och utökas genom att undervisningen planeras efter elevernas intressen med tilltalande material, att eleverna får vara med och påverka sin undervisning, att eleverna får läsa på sin kognitiva nivå och att det finns en god dialog med hemmet för att läsningen ska bli en naturlig del av elevernas vardag. Resultatet visade att lärare har olika åsikter om motivationens betydelse för läsinlärningen vilket kan leda till att en konsekvens för skolan blir att möjligheten till en likvärdig skolgång för alla elever minskar. På grund av lärares skilda åsikter om motivationens betydelse kommer undervisningen se olika ut och vissa elever kommer få chansen att bli mer motiverade än andra.

30 I resultatet framkom det, enligt lärarna, att elever med inre motivation i allt större

utsträckning engagerar sig, koncentrerar sig, tar sig an och slutför uppgifter än elever med yttre motivation. Resultatet visade även, enligt lärarna, att elever med inre motivation har större lust att läsa, läser oftare och utvecklar bättre läsförmåga. Enligt Ryan och Deci (2009) är den viktigaste skillnaden mellan inre och yttre motivation elevernas eget

intresse. De elever som får ta del av en undervisning som främjar inre motivation får med andra ord chansen att utvecklas mer än elever som får ta del av en undervisning som endast främjar yttre motivation.

Vi anser därför att det är viktigt att öka kunskapen om inre och yttre motivations betydelse för läsinlärningen för att alla elever i Sverige ska få en så likvärdig skolgång som möjligt.