Resultatdiskussion och slutsats

Genom vår undersökning fick vi fram ett resultat som visade på att lärarna hade vissa svårigheter att förklara olika begrepp och formuleringar från kursplanen. Vidare så svarade dem ganska olika gällande hur de tolkade vissa begrepp från främst det centrala innehållet i kursplanen. Detta resultat styrker Kroons slutsats angående misslyckandet att skapa ett gemensamt yrkesspråk lärarna emellan i ämnet idrott och hälsa. Kroon (2016) skrev i sin undersökning att ett av huvudsyftet med gy11 var att försöka få en tydligare kursplan samt få rätsida på de otydligheter som fanns i lpo94. Detta genom att skapa ett gemensamt yrkesspråk för ämnet idrott och hälsa. Dock synliggör Kroon (2016) att så inte var fallet genom hennes studies resultat. I likhet med Kroons resultat kom även vi fram till samma slutsats genom våra intervjuer.

Efter vi sammanfattade vårt resultat så växte sig tre huvudområden fram. Dessa var lärarens traditioner och bakgrund, hinder och förutsättningar samt tolkning av begrepp. Tre av fyra lärare som vi intervjuade hade en gedigen bakgrund inom föreningsidrotten. Just deras bakgrund var dem överens om att den tillviss grad påverkar deras undervisning när det kommer till val av stoff. Dessa tre lärare har en bred stoffrepetoar som de använder sig av i sin yrkesprofession. Samtidigt var dem väldigt tydliga med att nämna att man inte ska kopiera från föreningslivet rätt in i skolundervisningen då det är två vitt skilda områden. Vidare menade dem på att det var en fördel som lärare om man tidigare har provat på flera olika idrotter i sin ungdom för att på så sätt kunna anpassa det till att passa in i skolmiljö. Även detta resultat stämmer överens med tidigare befintlig forskning. Främst genom Londos (2010) och Linde (2012). De skriver om att lärarnas bakgrund och traditioner påverkar dem i valet av stoff till undervisning. Vidare säger Linde (2012) att läraren väljer ut de stoff som han eller hon är bekväm och säker med, samt att detta får ett stort utrymme i deras undervisning.

Londos (2010) nämner att i och med att många lärare har en bakgrund inom föreningsidrotten, och då främst bollsporter med en tävlingslogik, är det detta som genomsyrar lärarens

undervisning. Det är därför en av förklaringarna till varför det bedrivs så mycket bollspel på idrottslektionerna. Dock skiljer sig vår studies resultat i förhållande till tidigare forskning

angående en dominerande bollspelslogik på idrottsundervisningen. Genom våra observationer samt intervjuer kunde vi se att majoriteten av de undersökta lärarna hade sin undervisning i någon form av simhall. Vid intervjuerna framkom det att de bedriver mycket undervisning i simhallar med anledning av att dem har simhallen nära till hands, de kan undervisa en bredd av aktiviteter och på så sett bocka av flera punkter ur det centrala innehållet. Något som förvånade oss var att vid frågan om vad som prioriteras extra mycket från det centrala innehållet var dans ett övervägande svar från de intervjuade lärarna. Här ägnas nästan 10 lektioner åt just detta moment. Något som inte stämmer överens med tidigare forskning. Skolinspektionen (2010) gjorde en flygande inspektion av ämnet idrott och hälsa. Detta för att synliggöra vad som görs på idrottslektionerna. Resultatet som Skolinspektionen (2010) kom fram till var att av över 300 granskade idrottslektioner så var momentet dans nästan

obefintligt. Detta fast dans är en tydlig punkt ur det centrala innehållet. Vidare ställer vi oss frågan om detta är ett svar på Skolinspektionens resultat eller om det rent av var ett

sammanträffande? Ska vi vara kritiska så intervjuades bara fyra stycken lärare på två olika skolor vilket egentligen bara bevisar hur tankesättet ser ut hos lärarna på dessa två skolorna. Hinder och förutsättningar var den andra rubriken som växte fram efter transkriberingen av intervjuerna. Här menade våra informanter att tiden som finns till deras förfogande är ett stort problem. Men om man har 100 timmar till sitt förfogande, hinner man verkligen inte med att gå igenom allt i det centrala innehållet? Det handlar kanske mer om vilket intresse läraren har och att det då är lätt att “skylla på” tidsbristen när det istället skulle kunna röra sig om att läraren prioriterar bort olika punkter ur det centrala innehållet sett till hur läraren värderar de olika punkterna. Sett till dem svaren vi fick via våra informanter är det högst troligt. Lärare C bevisade detta genom att svara att han kände att friluftslivet blir bortprioriterat i ämnet då han menade på att tiden inte hade räckt till för att t.ex. anordna friluftslivsdagar. Vidare

motiverade han sitt svar med att säga att han inte trodde att hans elever skulle ha någon nytta av det i framtiden. Lärare C uppvisar ett synsätt som går att likställa med en partialmissionär. Han lägger här stor vikt vid egna värderingar i planeringen av undervisningen. I detta svar menar han på att friluftsliv prioriteras bort på hans lektioner. Detta är något som blir problematiskt då läraren har en negativ inställning till ett visst område från det centrala innehållet vilket i sin tur speglas i undervisningen. På så sätt drabbas denna lärarens elever då andra skolor kanske prioriterar friluftsliv mer vilket leder till att undervisningen inom ämnet inte blir likvärdig. Det är också här problematiken ligger. Varje enskild idrottslärare tolkar sitt läraruppdrag olika då det existerar en diskurs angående vilken kunskap som för ämnet är värd

att förmedla. Detta samtidigt som avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk florerar inom ämnet. Detta är även något som Linde (2012) tar upp i sin bok. Linde (2012) förklarar att vissa ämnen i skolan är paradigmatiska eller icke paradigmatiska vilket betyder att de paradigmatiska ämnena som t.ex. kemi bygger på en gemensam vetenskaplig grund med befästa vetenskapliga teorier som i sin tur bidrar till ett gemensamt yrkesspråk. Ämnet idrott och hälsa kan ses som ett icke paradigmatiskt ämne vilket bidrar till ett större

tolkningsutrymme inom ämnet jämfört med de paradigmatiska ämnena.

Den sista rubriken i vårt resultat handlar om hur lärarna tolkade vissa begrepp ur främst det centrala innehållet för ämnet idrott och hälsa. Här kunde vi se en viss likhet mellan svaren då de skulle tolka och förklara vissa centrala begrepp ur kursplanen. Detta kan delvis bero på att två av lärarna arbetade på samma skola och de andra två likväl på samma skola, vilket innebär att dem gemensamt har arbetat fram en lokal kollegial tolkningsram för ämnet på just den skolan som de arbetar på. Vidare menar Ekberg (2016) att ämnets uppbyggnad påverkar lärarnas tolkningar. Detta genom att ämnet har sin grund från olika fält, det akademiska och icke akademiska. Ett exempel på detta från vårt resultat var när vi frågade lärarna vilket begrepp som de hade störst utmaning med att tolka. Begreppet rörelsekvalitéer var det som majoriteten av lärarna svarade som svårast att tolka. Lärarna likställde begreppet

rörelsekvalitéer med exempelvis dans och kroppskontroll. Samtidigt hade dem svårigheter med att ge konkreta exempel på deras undervisning där detta synliggörs. Ekberg (2016) menar på att idrottslärare har svårt att identifiera vad som är och inte är legitim kunskap inom ämnet idrott och hälsa. Detta i jämförelse med andra ämnen i skolan. Vidare menar Ekberg (2016) att detta har bidragit till att det har skapats konflikter inom fältet och att det därför har varit svårt för idrottslärare att bli eniga med ett gemensamt yrkesspråk inom sitt ämne.

Ett intressant resultat vi fick fram var att den tidigare forskningen nämner att det begrepp som flest lärare hade svårigheter med att tolka och förstå var allsidig kroppslig förmåga. Vår undersökning visade att så var inte fallet bland våra informanter. Det var först när vi frågade dem hur de tolkade begreppet en allsidigt kroppslig förmåga som dem lyfte fram begreppet. Här visade det sig att dem tyckte att dem hade en ganska bra koll på vad det betydde. Anmärkningsvärt var att samtliga lärare hela tiden gjorde en egen bedömning, en egen tolkning till begrepp som inte står med i kursplanen för ämnet. Här visar forskningen på en brist på överensstämmelse mellan vad som står i kursplanen och hur lärarna dels använder kursplanen samtidigt som de har svårigheter med vad ämnets kunskapsobjekt är för något

styrdokument, varken lokala eller nationella. Lärarna uttrycker istället ett mer personligt förhållningssätt när det kommer till exempelvis ämnets mål och syfte. Detta är något som blir problematiskt då många lärare inom ämnet idrott och hälsa har ett för personligt

förhållningssätt till ämnet med egna värderingar och synsätt på vad som är legitim kunskap värd att förmedla. Men mycket av det som lärarna anser vara viktig kunskap ska enligt kursplanen inte ligga till grund för betygssättningen i ämnet. Begrepp som självförtroende, rörelseglädje eller känsla för lagspel och samarbete ska enligt Skolverket (2010) inte utgöra bedömningskriterier.