Tolkning av begrepp

Vid frågan hur lärarna tolkar begreppet rörelsekvalitet fick vi från samtliga lärare ganska olika svar. Anledningen till detta kan vara hur ämnets kursplan är formulerad i jämförelse med många andra ämnen som har en mer gemensam vetenskaplig grund att stå på med bekräftade teoretiska ramar för ämnet. Ämnet idrott och hälsa strävar efter att uppnå ett allt mer gemensamt yrkesspråk så att man lärare emellan kan närma sig varandra gällande exempelvis begrepp och kunskapsinnehåll. Detta har man inte riktigt lyckas uppnå då tolkningarna av olika begrepp från kursplanen för ämnet skiljer sig så markant åt. Lärare A ger exempel på detta:

Ja men om vi t.ex. tar dans. Där har vi ett block som är fem veckor där vi bedömer elevernas rörelse till musik. Där tycker jag du hittar det tydligaste när det kommer till rörelsekvalitet. Då får eleverna filma sig själva när de dansar och lämna in till mig den versionen de tyckte var bäst.

Detta svar från Lärare A beskriver egentligen inte begreppet i sig, d.v.s. hur han uppfattar begreppet rörelsekvalitet. Han förklarar snarare hur han hade bedömt momentet i sin undervisning och detta utifrån dans. Han förklarar inte vidare vad som är utmärkande för begreppet rörelsekvalitet. När det kom till vad Lärare B svarade så nämner han visserligen att begreppet rörelsekvalitet var ett av det mest svårtolkade begrepp ur styrdokumentet för ämnet idrott och hälsa. Samtidigt anser han att det är något han ändå har koll på:

Jag tycker kanske det som är svårast att tolka är just det här, alltså rörelsekvalitéer det tycker jag ändå att jag har bra koll på. Det är liksom i princip samma sak som kroppskontroll, rörelseekonomier och så där.

Lärare B förklarar i större utsträckning hur han har tolkat begreppet rörelsekvalitet. Han likställer begreppet med kroppskontroll och rörelseekonomier. Vidare kan man fråga sig vad dessa två betyder. Ingen av de tillfrågade lärarna beskriver exempel på hur en god

rörelsekvalitet skulle kunna se ut, vilket kan bli en aning problematiskt då det helt och hållet blir upp till lärarnas tolkningar samt egna värderingar och synsätt på vad dessa begrepp är för något. Lärare C skiljde sig åt i sitt svar angående vilket begrepp som var mest svårtolkat. Han

tyckte istället att begreppen komplex karaktär och en bredd av aktiviteter vara det svåraste att tyda ur kursplanen för idrott och hälsa:

Ja, komplex karaktär är ju lite svårt. Jag tycker själv att jag har en hyfsad bra bild i olika aktiviteter vad som jag tycker är komplext. Men sen ska vi ju vara överens om i kollegiet och vissa tycker olika där […] sen kan jag också tycka att en bredd av aktiviteter, ja hur mycket är en bredd […] Måste man ha en bredd inom 75% av alla aktiviteter som vi erbjuder eller räcker det att man visar en bredd i tre av dem här liksom. Det är svårt.

Återigen fick vi ett svar som inte förklarar vad begreppen betydde för lärarna. Vi fick bara en förklaring av att dessa begrepp är svårtolkade men att dem samtidigt tyckte att de hade en hyfsad bra bild av vad styrdokumenten menar. Detta visar på just den problematik vi ville undersöka d.v.s. att ämnets styrdokument är så pass vaga i sin förklaring att det blir upp till varje enskild lärare att tolka vad det betyder för just honom eller henne. Vidare skulle detta vara en bidragande faktor till varför lärare glider allt längre ifrån varandra gällande visionen av att skapa ett gemensamt

yrkesspråk inom ämnet. På så sett påverkas även likvärdigheten i ämnet då det ser så pass olika ut beroende på vilken skola, samt med vilken lärare man som elev får inom ämnet.

Vid läsning av tidigare forskning kring området fann vi många studier som visade på att det som lärarna upplevde som absolut svårast att tolka samt förstå, var begreppet allsidig kroppslig förmåga. Detta var inte fallet enligt vår undersökning. Ingen av de tillfrågade lärarna lyfte detta begrepp vid frågan om vad som var svårast att tolka ur kursplanen. Det var först efter vi tillfrågat dem hur de tolkade begreppet allsidig kroppslig förmåga, som vi fick en beskrivning av hur de uppfattade begreppet:

Hmm, ja jag tycker ju att det finns fyra viktiga områden för att man ska kunna säga att du är vältränad liksom. Då tycker jag att man ska ha en viss uthållighet, man ska ha en viss styrka, sen är det minst lika viktigt att man har en koordination och att man kan använda musklerna till något vettigt. Att bara vara biffig är ju bara meningslöst i 99 % av fallen, och sen är det att man måste ha en viss rörlighet. Det är dem fyra grundpelarna.

Detta svar från Lärare D visar på att allsidig kroppslig förmåga likställs med att vara

vältränad. Något som bör poängteras är hur Lärare D svarar med orden ”då tycker jag”, vilket är representativt för ämnets otydlighet i formuleringar av betydande begrepp från kursplanen. Lärarna svarar att jag tycker si eller så. Ingen av dem svarar i stil med att ”forskningen visar på” eller ”direktiven från skolverket säger så här”. Något som t.ex. en kemilärare antagligen

gemensamt yrkesspråk. När det kom till vad de andra lärarna svarade så kunde vi både se likheter och olikheter. Lärare B menade på att en allsidig kroppslig förmåga handlade om att elever kunde påvisa vissa tekniska färdigheter i många olika moment:

Ja alltså för mig handlar det om att eleverna kan visa upp en teknisk färdighet i många olika delmoment. Det kan exempelvis handla om att eleven har en god kondition inom vissa fysiska aktiviteter, samtidigt som eleven inom dans visar på en god kroppskontroll med balans och koordination. […] Jag vet att många andra lärare har ett litet annat synsätt på det men det är så jag tillsammans med mina kollegor har tolkat det.

Lärare B var den enda som riktigt förklarade begreppet ur ett undervisningsperspektiv med konkreta exempel. Samtidigt är det fortfarande ett svar som visar på att detta är något som han tillsammans med sina kollegor har arbetat fram efter deras gemensamma tolkning av

begreppet. Det bygger fortfarande inte på någon konkret vetenskaplig grund utan det är mer ett antagande mellan lärarna på just den skolan. Vi kan ändå se en viss likhet mellan svaren från Lärare D och Lärare B. Båda syftar till att en allsidig kroppslig förmåga är att vara vältränad och att man kan uppvisa olika fysiska kvalitéer för att det ska anses som en allsidig kroppslig förmåga. Lärare A var lite mer osäker i sitt svar men tar ändå upp mycket av det som de andra lärarna pratade om:

Ja, den är lite knepig. Jag tycker att en blandning av t.ex. kondition och styrka kan ses som en allsidig kroppslig förmåga. Eller ja, även det här med hur eleverna utför vissa övningar på ett säkert och ergonomiskt sett […] Ja den är svår att sätta ord på.

Lärare A nämner visserligen kondition och styrka i likhet med de andra lärarna, men går mer in på ergonomi och säkerhet. Något som blir signifikativt för den här frågan blev orden kondition och styrka. Detta är inget som egentligen besvarar frågan om hur tolkningen av begreppet allsidig kroppslig förmåga är för något. Dock visar det återigen på saknaden av ett gemensamt yrkesspråk mellan lärarna.Detta befästes ytterligare genom de observationer vi genomförde. Lärare A:s osäkerhet när det kom till att förklara begreppets betydelse

synliggjordes även i hans undervisning. Vi såg att han hade svårigheter med att på ett

begripligt sätt förklara för eleverna vad syftet med aktiviteten vad, samt vad han efterfrågade hos eleverna att de skulle utveckla. Detta speglade sig i hur vissa elevers motivation sjönk och hur ett par elever ifrågasatte vad meningen med aktiviteten egentligen var.