Studiens syfte var att undersöka personalens uppfattningar kring fysiska aktiviteter för vuxna med IF som bor på servicebostad. Problemområdet kring studien innefattar att personer med IF är mer stillasittande än resten av befolkningen. Därtill är personer med IF en utsatt grupp som är underrepresenterade i nationella hälsoundersökningar. Förhoppningen med studien var att identifiera vilka faktorer personalen uppfattade som möjliggörande men också hindrande för de boende. Vidare var förhoppningarna att få personalens uppfattningar om deras roll inför att stötta och motivera de boende samt att identifiera faktorer som påverkade deras roll. Studiens resultat påvisade att det fanns både möjliggörande faktorer men också förhindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med IF att vara fysisk aktiva.
6.2.1 Teoretiska tillämpning och tidigare forskning
Eftersom studien utgått ifrån ett induktivt perspektiv så har teorin om socio-ekologiska modellen tillämpats efterhand. Där med har modellen inte legat till grund för syftet eller frågeställningarna i studien. Modellen har där med inte påverkat studiens utfall eller legat till grund för utformningen av studien. Sallis och Owen (2002) beskriver den ekologiska
modellen som ett ramverk för att förstå de multipla och samverkande faktorerna för olika hälsobeteenden. Nivåerna innefattas av de intrapersonliga, interpersonella organisatoriska och allmän politik. Syftet med den ekologiska modellen av hälsobeteende är
förändringsarbetet som systematiskt kan inrikta sig på flera nivåer. En beteendeförändring kan förväntas uppkomma och göras maximal när miljöer och olika policyer förstärker hälsofrämjande val, när sociala normer och socialt stöd för hälsosamma val är stärkta samt att individer är motiverade och utbildade för att göra dessa val (Sallis & Owen, 2002). Syftet med användandet av ekologiska modellen är för att förklara de olika aspekterna som
framkom i studien, för att förstå vilka olika faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten hos personer med IF.
Studiens resultat som grundar sig i tre huvudkategorier; Individens förutsättningar, Miljörelaterade förutsättningar och Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet. Alla faktorer som identifierades kan placeras inom den socio-ekologiska modellen på olika nivåer, vilket styrker användandet av den. Det finns möjligtvis mindre forskning beträffande ekologiska modellers effektivitet i folkhälsoarbetet men forskarna är övertygade om att det är den enda vägen för att skapa samhällsförändringar. De anses även vara det som behövs för att vända den utveckling som sker idag med ökat stillasittande livsstil och ökad prevalens av fetma (Sallis & Owen, 2002). Studiens utgångspunkt var att undersöka vilka uppfattningar personalen på servicebostaden har kring fysiska aktiviteter hos de boende. Tidigare studier visar på att personer med IF rör på sig betydligt mindre än resten av befolkningen (Blomdahl & Elofsson, 2011). I överensstämmelse med resultatet uppgav personalen att det fanns vissa som aktiverade sig, och andra inte alls. Övervägande beskrevs det att det fanns olika aktiviteter, men att det inte fanns mycket förståelse av vad fysisk aktivitet har för hälsoeffekter. Det skulle kunna höra ihop med bristen på den adaptiva förmågan att förstå vilket en IF diagnos innefattar. Hindrande faktorer var även brist på
kring fysisk aktivitet hos de boende är bristfälliga. Det som ansågs vara möjliggörande faktorer var boendets potential att ha aktiviteter på bostaden och närområdet som erbjöd både motionsspår men också aktiviteter från föreningar.
6.2.2 Individuella faktorer
De intrapersonella faktorerna för en person med IF utgör en relativt relevant faktor på individnivå med tanke på att det handlar om ”ens egna inre röst och känslor”. Känslor och förutsättningen att kunna analysera, tolka och attityder är faktorer som anses vara försvårade vid en adaptiv nedsättning (SKL. 2018). Personal beskriver att de boende inte har en
förståelse varför det är viktigt att vara fysisk aktiv eller att det inte finns en motivation hos de boende att vara fysisk aktiva. Bergström et al. (2010) skriver om okunskap och motivationen som hindrande faktorer för personer med IF till att delta vid fysiska aktiviteter. Arnhof (2008) beskriver ytterligare om stöd vid motion och att personer med IF kan ha svårare att ta eget initiativ till att vara fysisk aktiv. I relation till motivationsarbetet så uppfattades det finnas en efterfrågan av de boende att vara aktiva där hindret är exempelvis
funktionsnedsättningen och inte initiativtagandet.
Bergström och Wihlman (2011) beskriver att det finns en etisk konflikt som står mellan att stötta en hälsosam livsstil såväl som att stötta individernas självständighet. Personalen beskriver att det aldrig går att tvinga någon till aktiviteter och att det ibland upplevs svårt att motivera till fysisk aktivitet. Det framkom även att metoden för att motivera utan att tvinga är tydliggörande och målsättningar som påvisas i resultatet. Motivationen kan öka med hjälp av målsättningar så som att få glass eller handla någonting. Det vara en drivande motor för att komma ut på promenad. Att röra på sig är inte själva aktiviteten utan att det behövdes en målsättning, även om den inte är den mest hälsosamma så skapar det en förutsättning att vara aktiv. Motivera med målsättningar och även kunna tydliggöra med hjälp av pedagogiska verktyg så som i-pads eller dator. Det för att visuellt kunna visa vad personalen menar och där med ge förutsättningar för en tydligare kommunikation med de boende. Temple och Walkey (2007) beskriver att hindrande faktorer för personalen ansågs vara motivationsbrist eller att personer med IF gillar stillasittande aktiviteter. Svaren var ofta psykologiska eller emotionella faktorer som ledde till inaktivitet, inte sociala eller miljömässiga hinder.
Resultatet i studien visade på liknande svar från personalen men att de miljömässiga hindren var i fokus. Det ger en bild av att det inte går att utesluta vilken faktor som är den mest angelägna för fysisk aktivitet hos personer med IF. Personer med IF har i regel mindre kontakt med andra och ett mindre socialt nätverk (Arnhof, 2008). Det gör att personalens roll är viktig för att kunna främja för fysisk aktivitet då de ingår i det sociala nätverket.
6.2.3 Närmiljö och närsamhället
I linje med Messent et al. (2009) beskrivning om hindrande faktorer i form av brist på personalresurser och transport påvisas samma resultat på servicebostaden. Det som inte överensstämmer med personalens beskrivningar är det utbud av aktiviteter eller avstånd till aktiviteter som finns tillgängligt. Personalen beskriver att det finns ett utbud av aktiviteter och att närområdet möjliggör för fysisk aktivitet. Det som upplevs hindrade var då
motivationen och inte avståndet till aktiviteterna. Det överensstämmer med Bergström et al. (2010) som uppger att hindrande faktorer innefattar okunskap och brist på motivation vilket även styrker att det skiljer sig från person till person och hur det behövs ett helhetsperspektiv för att se vilka faktorer som påverkar olika individer inför att vara fysiskt aktiva. Sallis och Owen (2002) beskriver att en person med högre motivation möjligtvis påverkar sina beslut annorlunda än en person med låg motivation. Om närområdet möjliggör fysisk aktivitet men motivationen är låg, kommer inte personen vara aktiv.
Vidare beskrivs det i resultatet att det inte finns ledsagning beviljat vilket leder till att de boende inte kan vara fysiskt aktiva. Socialstyrelsen (2010) beskriver att de största svårigheterna med att upprätthålla ledsagning handlar om brist på kompetens hos ledsagarna samt att det finns en bristande samverkan inom den egna kommunen och det saknas en gränsöverskridande verksamhet. Personalen beskriver att det inte går att
individanpassa alla aktiviteter på grund av bristande personalresurser. Men det skulle rent principiellt vara genomförbart om det fanns en verksamhet som anpassade sina aktiviteter utan stöd av personalen. För att skapa förutsättningar skulle det möjligtvis behövas
integreras samverkan mellan föreningsliv och kommunala verksamheten. Det skulle medföra att verksamheterna får vetskap om vilka hindrande faktorer som finns på respektive boende och skulle kunna underlätta för att personer med IF kan vara aktiva. En annan synvinkel är att arbeta utifrån de problemområdet och skapa förutsättningar genom exempelvis befintliga kontaktpersoner eller andra verksamma i verksamheten. Eftersom en person med IF i regel oftast har ett begränsat socialt nätverk kan även de stärka personen att vilja delta om det är någon som den är bekant med och har tillit för. Det skapar en ojämlikhet att några personer kan vara aktiva och andra inte, på grund av att de inte kan delta själva utan personal eller ledsagare.
Resultatet visar även att det inte finns utbildning för personal inom fysisk aktivitet. Personer med IF behöver möjligtvis en mer anpassad stöttning och motivation än personer med en annan funktionsnedsättning. Detta på grund av sin funktionsnedsättning och adaptiva förmåga. Enligt Martin, McKenzie, Newman, Bowden och Morris (2011) skapar det gynnsammare förutsättningar för personalen att ha kontroll över deras egen förmåga att kunna stötta och motivera. Alltså genom att höja kompetensnivån kring hur och varför man ska stötta och motivera till fysisk aktivitet, kan arbetet effektiviseras. Krops, Folkertsma, Hols, Geertzen, Dijkstra och Dekker (2019) beskriver olika faktorer som påverkar
medvetenheten av hälsoeffekter och att insatser bör bestå av individanpassade men också den sociala miljön individen befinner sig i. Personal beskriver att boendet ska införa planerade fysiska aktiviteter på bostaden som de boende uppskattar. Det möjliggör för alla att vara delaktiga och det finns även stöttning från chef att genomföra det. Det beskrivs även att en grupp som kommunen startat arbetar för att minska de hinder som finns i samhället för deltagandet vilket ur ett organisatoriskt perspektiv skapar goda förutsättningar. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårt med orsak och verkan, vilket gör det viktigt att göra små förändringar och få in aktiviteter i vardagen. Att göra regelbundna aktiviteter så det blir en vana kan skapa positiv förändring i längden.
Beträffande närområdets förutsättningar påvisas det i resultatet att närmiljön är någonting positivt och möjliggörande för att vara aktiv, trots det så landar det ändå på individnivå och motivation hos individen. Sallis och Owen (2002) beskriver liknande att exempelvis
tillgängliggöra allt fler trottoarer så fler kan röra på sig, genererar inte alltid i att folk kommer att gå på dem och leda till en positiv beteendeförändring.
6.2.4 Samhället
I studiens resultat framgick det att de inte fanns någon vetskap om policyer eller riktlinjer för personalen att arbeta med fysisk aktivitet. Det kan möjligtvis vara att de finns policyer som inte tydliggörs eller är en del av arbetet som inte personalen har en kännedom om. Men det är intressant att tidigare forskningen visar på vikten av riktlinjer och policyer som en viktig faktor för att arbeta med fysisk aktivitet. Temple och Walkey (2007) beskriver det som någonting av det viktigaste för att främja fysisk aktivitet. I den ekologiska modellen är politik och policyer någonting som bör samspela med de andra faktorerna för att skapa förändring (Sallis & Owen, 2002). Krops et al. (2019) menar på att det krävs flera faktorer för att öka medvetenheten om hälsoeffekter av fysisk aktivitet, stimulans för motivation, erbjudande av olika aktiviteter samt synliggöra dessa aktiviteter genom att förbättra den bild som kan finnas idag om fysisk aktivitet. Dessa intensioner bör omfatta det individuella, men också den miljö individen befinner sig i.