Studiens resultat påvisar i enhet med andra studier återkommande liknade
problemområden. Det skulle vara av intresse att undersöka hur man på organisationsnivå arbetar med frågorna som personalen upplever vara hindrande. Det hade också varit av intresse att undersöka föreningsperspektivet i relation till den kommunala verksamheten. Det finns flertalet infallsvinklar som är vid intresse för att utveckla arbetet kring fysisk aktivitet och IF. Vidare skulle resultatet i studien påvisa och påverka praktiska insatser som kan främja för fysisk aktivitet på servicebostad.
7 SLUTSATSER
I studien framkom det att det finns möjliggörande men också hindrande faktorer för de boende att vara fysisk aktiva, på olika nivåer i samhället.
Personalen uppfattar att de ständigt arbetar med att motivera och stötta de boende till att vara fysisk aktiva, men att det kan vara andra faktorer som påverkar så som förståelsen för vikten av fysisk aktivitet hos de boende.
Hindrande faktorer beskrivs som bristande resurser som personaltillgång, ledsagning eller föreningarnas kapacitet att ta emot de boende.
Möjliggörande faktorer beskrivs som närområdets förutsättningar för fysiska aktiviteter så som närhet till motionsspår eller boendets inplanerade aktivitetsrutiner.
REFERENSLISTA
American Association of Intellectual and Developmental Disabilities [AAIDD]. (2010). Intellectual disability: Definition, Classification, and system of supports (11th ed.). Washington: American Association of Intellectual and Developmental Disabilities. Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa- Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Bergström, H., Hagströmer, M., Sundberg, C., & Taube, J. (2010). Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning. Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet.
Bergström, H., & Wihlman, U. (2011). The role of staff in health promotion in community residences for people with intellectual disabilities: Variation in views among managers and caregivers. Journal of Intellectual Disabilities, 15(3), 167-176. doi: 10.1177/1744629511424833
Blomdahl, U., & Elofsson, S. (2011). Idrott och motion bland ungdomar i särskolan- Ung livsstil (Nr 10). Stockholm: Ung livsstil.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Ds 2008:23. FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet.
Faskunger, J., & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta- En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (FoU-rapport 2017:1).
Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016.
Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling- Årsrapport 2019. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Frey, G. C., Buchanan, A. M., & Rosser Sandt, D. (2005). "I'd rather watch TV": an examination of physical activity in adults with mental retardation. Ment Retard, 43(4), 241–254. doi: 10.1352/0047-6765(2005)43[241:IRWTAE]2.0.CO;2 FYSS. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Stockholm: FYSS.
Geidne, S., & Jerlinder, K. (2019).Jämlik idrott och funktionsnedsättningar. I J. R. Norberg (Red.), Idrotten och (o)jämlikheten: I medlemmarnas eller samhällets intresse? (s. 133–148). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.0012788.2005.00728
Gustavsson, K. H., Umb-Carlsson, Õ., & Sonnander, K. (2005). A follow-up study of mortality, health conditions and associated disabilities of people with intellectual disabilities in a Swedish county. Journal of Intellectual Disability Research, 49(12), 905-914. doi: 10.1111/j.1365-2788.2005.00728.x
Habilitering och Hälsa Region Stockholm. (2018). Kropp, rörelse och motorik vid
intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad 2020-04-15, från http://habilitering.se/ funktionsnedsattningar/intellektuell-funktionsnedsattning-utvecklingsstorning/stod- och-insatser
Habilitering och Hälsa Region Stockholm. (2016). Fritid vid intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad 2020-04-15, från http://habilitering.se/ utvecklingsstorning/stod-och-insatser/fritid-vid-utvecklingsstorning Ineland, J. (2013). Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med
utvecklingsstörning- Teoretiska och metodologiska perspektiv och övervägande. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeås universitet. Hämtad frånhttp://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:616882/FULLTEXT01.pdf
Krops., L. A., Folkertsma, N., Hols, D. H., Geertzen, J. H., Dijkstra, P. U., & Dekker, R. (2018).Target population’s requirements on a community-based intervention for stimulating physical activity in hard-to-reach physically disabled people: an interview study. Disability and Rehabilitation, 41(19) 2272-2279.
doi: 10.1080/09638288.2018.1462411
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Martin, E., McKenzie, K., Newman, E., Bowden K., & Graham Morris, P. (2011). Care staff intentions to support adults with an intellectual disability to engage in physical activity: An application of the Theory of Planned Behaviour. Research in Developmental Disabilities, 32(6), 2535–2541.doi: 10.1016/j.ridd.2011.07.006 Messent, P. R., Cooke, C., & Long, J. (1999). Primary and secondary barriers to physically
active healthy lifestyles for adults with learning disabilities. Disability and Rehabilitation, 21(9), 409-419. doi: 10.1080/096382899297396
Parasport Sverige. (2016). En introduktion till olika funktionsnedsättningar och klassning inom parasport. Stockholm: Parasport Sverige.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Phillips, A. C., & Holland, A. J. (2011). Assessment of Objectively Measured Physical Activity Levels in Individuals with Intellectual Disabilities with and without Down’s
Syndrome. PLoS ONE, 6(12), 1–7. doi: 10.1371/journal.pone.0028618
Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken. Hämtad från https://www.regeringen.se/49aa12/contentassets/0571a7504d49428292a6ab114e4b 0263/nationellt-mal-och-inriktning-for-funktionshinderspolitiken-prop-2016- 17_188.pdf
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa –en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad från https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Robertson, J., Emerson, E., Gregory, N., Hatton, C., Turner, S., Kessissoglou, S., & Hallam, A.
(2000). Lifestyle related risk factors for poor health in residential settings for people with intellectual disabilities. Research in Developmental Disabilities, 21(6), 469-486. doi: 10.1016/S0891-4222(00)00053-6
Sallis, J. F., & Owen, N. (2002). Ecological models of health behavior. In K. Glanz., B. K. Rimer., & F. M. Lewis (Eds). Health behavior and health education: Theory, research, and practice (3rd ed., pp. 462-484). San Francisco: Jossey-Bass. SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2010). Ledsagning enligt LSS och SoL- Kartläggning av kommunernas insatser 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet- En forskningsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2o03:35. För den jag är- Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
.
Stockholm läns landsting. (2011). Folkhälsa och funktionsnedsättning. Stockholm: Stockholm läns landsting.
Stockholm läns landsting. (2017). Utvecklingsstörning- definition, lagar och intyg. Hämtad 2020-03-10, från http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Nervsystemet- och-smarta/Utvecklingsstorda-patienter-i-primarvard/#about
Stokols, D. (1992). Establishing and Maintaining Health Environments: Toward a Social Ecology of Health Promotion. American Psychologist, 47(1), 6–22. doi:
10.1037/0003-066X.47.1.6
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2018). Hur skapar vi bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning? Beskrivning av ojämlikheter idag samt förslag på förändrade arbetssätt. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Temple, V., & Walkey, J. (2007). Perspectives of constraining and enabling factors for health- promoting physical activity by adults with intellectual disability. Journal of
Intellectual and Developmental Disability, 32(1), 28–38.
doi: 10.1080/13668250701194034
Umb-Carlsson, Õ., & Sonnander, K. (2005). Comparison of the Living Conditions of Adults with Intellectual Disabilities in a Swedish County and in the General Population. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 2(3/4), 240-248. doi: 10.1111/j.1741-1130.2005.00036.x
World Health Organization [WHO]. (2002). World report on violence and health. Geneva: World health organization.
World Health Organization [WHO]. (2008). The World Health Report 2002: Reducing Risks, Promoting Healthy Life. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization [WHO]. (2010). Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization.
Yamaki, K., & Taylor, S. J. (2005). Body Weight Status Among Adults With Intellectual Disability in the Community. Ment Retard, 43(1), 1-10. doi: 10.1352/0047- 6765(2005)43<1:BWSAAW>2.0.CO;2
BILAGA A; INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Etik
• Det är helt frivilligt att delta och avsluta intervjun och ditt deltagande när du
vill.
• Har du tagit del av den information som tidigare delats ut i
informationsbrevet?
• Alla uppgifter som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och de
insamlade materialet kommer endast användas till studiens ändamål
• Har du några frågor innan vi börjar?
• Min sista förfrågan är om du vill delta i min studie?
Bakgrund
• Hur gammal är du?
• Hur länge har du arbetat på servicebostaden eller inom verksamheten?
• Berätta lite om din arbetsplats och din roll på arbetsplatsen
Fysisk aktivitet i relation till servicebostad, hur skulle du beskriva
det?
• Kan du beskriva hur de boendes olika motionsvanor ser ut i dagsläget?
• Hur upplevs omgivningen av boendet, finns det möjlighet att vara fysisk aktiv?
• Finns det någon som är aktiv inom föreningsverksamhet? Eller någon annan
typ av verksamhet där man är fysisk aktiv?
Stöd och motivation
• Finns det en efterfrågan eller önskan av de boende att vara fysisk aktiva? I så
fall på vilket sätt? Om inte, varför är det så?
• Hur upplever du som personal att det fungerar idag för de boende att vara
fysisk aktiva?
• På vilket sätt upplevs de boende på servicebostadens inställning och kunskap
om fysisk aktivitet? Beskriv hur ni motiverar och stöttar dem kring den
kunskapen och inställningen.
• Kan du som personal uppfylla de boendes önskningar kring att vara fysiskt
aktiva? Upplever du att du kan stötta och motivera de boende till fysisk
aktivitet? Varför/varför inte?
• På vilket sätt skulle du i din roll som personal beskriva att du motiverar och
stöttar de boende inom fysisk aktivitet? Beskriv en situation där du kan stötta
och motivera en boende
• Hur upplever du att ni som personalgrupp arbetar med motivation och stöd
för de boende att vara fysiskt aktiva?
Möjligheter och hinder
• Finns det möjlighet för personalen på bostaden till utbildning inom just ämnet
fysisk aktivitet? Är det någonting som efterfrågas?
• På vilket sätt upplever du att det finns möjlighet för personalen att
tillsammans utföra fysisk aktivitet med de boende eller i området? Finns det
några upplevda hinder som gör att de boende inte kan vara fysisk aktiva?
• På vilket sätt finns det stöd från chefer och kommunen för personalen att
främja för fysisk aktivitet?
• Finns det några riktlinjer som personalen har att arbeta efter kring fysisk
aktivitet för de boendet? Finns det något projekt eller målsättningar för de
boende om fysisk aktivitet? Om ja, hur ser dessa ut?
• -Finns det några policydokument som man arbetar efter eller några speciella
tillfällen man arbetar med just personalens roll att stötta de boende att vara
fysisk aktiva?
• På vilket sätt påverkar personalens arbetsvillkor de boende att vara fysisk
aktiva? Kan arbetstiderna och arbetsschemat påverka hur personal kan främja
för att de boende ska vara fysisk aktiva?
• Är tiden någonting som påverkar din roll för att kunna främja fysisk aktivitet
för de boende? Beskriv när tiden kan påverka dig i din arbetssituation
• Finns det egna kunskaper och idéer i personalgruppen som används på eget
initiativ om fysisk aktivitet som skapar möjlighet för de boende att vara aktiva?
• Finns det möjlighet att utföra fysiska aktiviteter på bostaden? Beskriv hur du
upplever att det finns aktiviteter utanför bostaden som de boende kan delta
på? Om det finns vilka hinder upplever du som personal att det kan finnas
Avslutningsvis
• Vilka resurser saknar du och skulle önska finnas för att kunna motivera eller
stötta de boende till fysisk aktivitet?
• På vilket sätt skulle du vilja arbeta med fysisk aktivitet på boendet?
• Några övriga tankar eller någonting du vill tillägga?
Tack för att du deltagit det har hjälpt mig otroligt mycket med mitt examensarbete!
BILAGA B; INFORMATIONSBREV
INFORMATIONSBREV
Vilka hinder och möjligheter finns det för personal som arbetar på
servicebostad att främja fysisk aktivitet?
Hej! Mitt namn är Fanny Molander Öberg och jag studerar Folkhälsovetenskap på Mälardalens Högskola och läser just nu sista terminen. Under våren 2020 skriver vi
examensarbete och jag skulle vilja komma i kontakt med dig som arbetar som boendestödjare på servicebostad för att hitta informanter till min intervjustudie.
Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar kring fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på servicebostad.
Studien kommer att baseras på enskilda intervjuer och beräknas vara på ungefär 30-40 minuter. Platsen för intervjun kommer att bestämmas i samråd med dem som vill delta. Intervjuerna kommer att ske under veckorna 11 och 12. Intervjun kommer att spelas in med en mobiltelefon För att sedan kunna analysera intervjuerna kommer dem att spelas in vid intervjutillfället med en mobiltelefon.
Etiska aspekter
Intervjun kommer att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna. Med det innebär det att studien är frivillig att delta i och det är alltid okej att avbryta när man vill.
All information är konfidentiell vilket menas med att ingen individ kommer att identifieras, studiens resultat används endast för studiens ändamål och finnas i en låst mapp på datorn under studiens pågående tid. Inspelningarna kommer endast användas för min studie och dem kommer att raderas när studien är godkänd. Studien kommer slutligen vid godkännande vara publicerad på diva-portal.org.
Jag hoppas detta fångar just ditt intresse och att du vill delta i min studie som berör fysisk aktivitet och personalen som arbetar på servicebostad.
Om du vill delta kontakta mig via telefon eller mejl.