Resultatdiskussion

Att ställa kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är nytt i svensk skollags historia, men även internationellt är detta en unik skrivning som inte återfinns någon annanstans i världen. Detta är en utmaning och att veta var gränsen går eller vilka av- gränsningar som avses är svårt eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning om detta. Att det måste innefatta ämnets innehåll är nog självklart, varje ämne måste såväl i lärarens planering, som i läromedlens framtagande, ha en grund i vetenskaplighet. Även didaktiken, det vill säga sät- tet att bedriva undervisningen i klassrummet måste vara vetenskapligt belagt (Kroksmark, 2013; Skolverket, 2014b). De metoder och didaktiska resultat som återfinns beforskade, bör användas med stor medvetenhet i den vardagliga klassrumssituationen. I den lokala organiseringen av ex- empelvis undervisningen, dimensioneringen av skolor och klasser, åtgärder för att lösa kommu- nernas uppkomna problem, ska de lokala skolpolitikerna sätta sig in i vad forskningen säger. Kanske bör huvudmannen ha ett särskilt arbetsutskott med vetenskaplig kompetens att rådfråga kring skolfrågor. Detta för att säkerställa att de politiska besluten blir juridiskt riktiga, nu när juri- diken innefattar att ha en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

7.2.1 Vad innebär det för rektorerna att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

För ett flertal rektorer i min undersökning innebär beprövad erfarenhet att lärarna har arbetat länge som lärare och ibland även att lärarna är äldre. Kunskapen om att beprövad erfarenhet är erfarenheter som prövats länge, som är granskade och dokumenterade, finns inte någon högre utsträckning (Skolverket, 2014b). Dessutom lyfts yrkesprogrammens självklara grund i beprövad erfarenhet fram, i den meningen att yrkeslärarna har erfarenhet från praktiskt arbete i ett yrke. Denna praktiska bakgrund ställs mot den teoretiska bakgrunden på de högskoleförberedande programmen. När rektorerna inte är säkra på vad begreppet beprövad erfarenhet står för, blir praktik ställd mot teori (Håkansson & Sundberg, 2012).

49

I denna studie visade det sig att utbildningsstrukturen i GY11 (SKOLFS 2011:144) var av bety- delse för resultatet. Rektorer såg olika på skollagens innebörd beroende på vilket ämne det gällde eller vilket program som avsågs. Det naturvetenskapliga fältet uppfattades ha en självklar veten- skaplig ingång, medan andra ämnen och program med yrkesinriktning ansågs av flera rektorer inte ligga lika nära vetenskapen. Den vetenskapliga grunden ska genomsyra hela den pedagogiska verksamheten. Alla lärare oavsett ämne eller programtillhörighet ska tänka vetenskapligt (Kroks- mark, 2013). Skolledarens egen yrkes- eller utbildningsbakgrund hade i vissa fall betydelse för hur forskningsaspekten uppfattades. Detta är dock inget som återges i utfallet eller som beskrivnings- kategori.

Att följa styrdokumenten och att undervisa om källkritik var aktiviteter som rektorerna framhöll som väsentliga för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att förbättra elevernas resultat så är arbete med styrdokumenten och att strukturerat ta sikte mot målen i kursplanerna något som verkligen kommer eleven till gagn (Timperley, 2008). Skol- ledningen har ett överordnat ansvar att leda arbetet mot förbättrade elevresultat och det framhålls av flera rektorer att de använder kompetensutvecklingsdagar och gemensam tid till detta.

Några rektorer visar i undersökningen att de sätter stor tilltro till lärarnas utbildning. Genom att anställa lärare med lärarlegitimation så säkerställs en forskningsbaserad undervisning, menar de. Dock visar forskningen att läarutbildning i Sverige över tid stått långt från den vetenskapliga grunden (Carlgren, 2009). Legitimationerna som ges står i många fall för en utbildning som genomfördes under den tid när forskningen kring skolan gjordes på avstånd från praktiken (Kroksmark, 2010). Även om några rektorer hänvisar till att det är någon annans sak att tillse att den vetenskapliga grunden säkerställs, så svarar några rektorer initierat om lärarutbildningen och hänvisar i vissa fall till sin egen rektorsutbildning som ett gott exempel för att komma närmare skolforskningsresultaten.

7.1.2 Hur beskriver rektorerna att de arbetar på skolan för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Det råder okunskap om vad de begrepp som lyfts fram i Skollagens första kapitel, 5§, står för och att begreppet förpliktigar en större handling än att bara luta sig på ålderserfarenhet. Undersök- ningen visar att det blir en skiljelinje mellan teori och praktik, mellan högskoleförberedande pro- gram och yrkesprogram. Flera av rektorerna framhåller att den vetenskapliga grunden ligger när- mare de högskoleförberedande programmen. Att forskningsbaserad undervisning inte är lika vik- tigt på yrkesprogram lyser igenom och bekräftar den forskning som finns kring differentierade förväntningar på olika elevgrupper (Rosvall, 2012; Korp, 2006).

50

I flera fall var min uppringning startskottet för rektorerna att börja tänka kring denna lagtext. Min upplevelse är att ett antal av rektorerna gjorde en snabb undersökning av vad som kunde tänkas komma upp under intervjun och förberedde sig lite grand för detta. I ett par fall berättade rekto- rerna att de engagerat några av sina lärare och rektorskollegor i detta ämne och ställt frågor om området till dessa.

Skolledarna har svarat på en mängd olika sätt och har genom sina svar beskrivit sina olika inställ- ningar till frågeområdet och sina olika värdegrunder kring en undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Av deras svar kan jag inte dra slutsatsen att det beror på vem som är huvudman eller på om rektorn är kvinna eller man, att svaren skiljer sig åt så mycket. Inte heller kan deras svar härledas till rektorns ålder eller erfarenhet eller om skolan är stor eller liten. Det är snarast personen bakom yrkesrollen, inställningen till kunskap, elevsynen eller synen på rektors- uppdraget, som är avgörande för hur de ser på skollagens skrivning att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolledarens roll är väl definierad som den som har det övergripande ansvaret för verksamheten (Skolinspektionen, 2012).

Det är framför allt tre skolledare som står för en reflekterande syn på vetenskaplighet och forsk- ningsinsikt. Dessa diskuterar kring området genom att problematisera skollagens skrivning, men även genom att se sitt eget ansvar i att implementera densamma. Gemensamt för dessa rektorer är också att de pratar om sin personal med respekt och tilltro, de förstår att det kanske inte kommer att vara lätt att få in ytterligare krav i en redan pressad lärarvardag, men hyser hopp om att genom att väcka lärarnas nyfikenhet så kommer det att gå. De har redan börjat tänka kring en ökad forskningsanknytning och någon har påbörjat ett arbete med en röd tråd i dokument som genomsyrar organisationen.

Bland de övriga respondenterna finns rektorer där en del är långt komna vad det gäller medve- tenhet kring det pedagogiska ledarskapet, organisationsutveckling och medarbetarskap. Det finns också rektorer som vittnar om osäkerhet och en arbetssituation där egen kunskapsinhämtning eller reflektion inte prioriteras eller hinns med. Drygt hälften av de tillfrågade rektorerna har inte diskuterat lagtexten med sina kollegor och anser att arbetsplatsen inte hanterat den nya skollagens skrivning alls. Av samtliga intervjuade skolledare är det bara tre stycken som tror att skollagens skrivning om att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer att påverka verksamheten överhuvudtaget. En tredjedel kommer inte alls att förändra sitt arbets- sätt och pedagogiska ledarskap utifrån lagtexten, någon vet inte om ledarskapet kommer att för-

51

ändras och ett par ger ett tvekande svar. Bara en svarar att det pedagogiska ledarskapet kommer att förändras.

Några rektorer påvisar att de samarbetar med någon högskola eller universitet i närområdet. Det framhålls som ett sätt att få vetenskaplig förankring i verksamheten. Detta kan ses som ett sätt att få till stånd ett närmande mellan forskning och praktik, vilket i förlängningen kan leda till forsk- ningsresultaten implementeras bättre (Alerby m.fl., 2012). Samarbetet som rektorerna berättar om i min studie handlar ofta om att anlita en föreläsare eller att ta del av akademins kunskaper kring hur eleverna kan arbeta med vetenskapliga rapporter.

Att arbeta med kollegialt lärande är något som flera rektorer berättar om. Vinsterna med denna kompetensutvecklingsform lyfts fram i flera forskningsrapporter och har blivit uppmärksammade på senare tid (McKinsey & Company, 2010; Sveriges Riksdag, 2013). Andra kompetensutveck- lingsinsatser som genomgående framhålls är formativ bedömning och auskultation. Auskultation, kollegahandledning och kollegialt lärande är angränsande företeelser som rektorerna berättar att de genomfört eller ska genomföra. Samtliga dessa aktiviteter har konstaterats framgångsrika ge- nom forskning, för att öka elevernas måluppfyllelse (Skolverket, 2013c).