Resultatdiskussion

Det resultat vi har kommit fram till är att de faktorer som unga vuxna anser ligga bakom deras avhopp är brist på motivation, bristen av det pedagogiska stödet i skolan, ostrukturerad praktik och fel programval. I resultatet kommer vi även fram till att det är viktigt för unga vuxna med vuxnas stöd och trots att de har hoppat av gymnasiet har samtliga av våra informanter idag sysselsättning.

6.1.1 Avgörande faktorer och processen

Våra första och andra frågeställningar handlar om vilka faktorer som unga vuxna anser påverkat deras beslut att hoppa av gymnasiet och hur processen ser ut. Precis som det framgår i resultat och analysdelen är det många faktorer som är avgörande när det kommer till ett gymnasieavhopp. Enligt Fall, Pyle och Wexlers rapport (2015) går det att upptäcka tidiga signaler på kommande avhopp redan i grundskolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal identifierar elever i riskzonen och ingriper så fort som möjligt för att förbereda ungdomarna vid övergångstider exempelvis grundskolan till gymnasiet (Fall, Pyle & Wexler 2015, 143). Utifrån vad våra informanter beskriver

fanns det tidiga signaler på att det var svårt att genomföra skolarbetet eftersom det var många lärarvikarier och ostrukturerade lektioner. Vårt resultat visar sig stämma överens med Fall, Pyle och Wexler (2015) då tidiga signaler yttrade sig redan på grundskolan.

I en annan tidigare forskning som ungdomsstyrelsen (2013) gjort framkommer att de vanligaste orsakerna till studieavhopp beror på mobbning, bristande pedagogiskt stöd, vuxna som inte bryr sig, dåligt bemötande i skolan, behov av mer praktik samt fel programval (Ungdomsstyrelsen 2013, 6). I en annan rapport, Reasons for dropout (2013) framkommer andra faktorer som var bidragande till studieavhopp nämligen skolk, socioekonomiska svårigheter och intensiv läroplan.

Vårt resultat visar att de vanligaste faktorerna för avhopp är bristen på motivation och pedagogiskt stöd, otydlighet kring praktiken och att de valt fel program. Vårt resultat skiljer sig på några punkter från vad ovan nämnda studier anser vara de främsta orsakerna till avhopp. Största skillnaderna är när det gäller mobbning eftersom ingen av våra informanter anser att de avbrutit sina studier på grund av denna faktor. En annan faktor som skiljer sig från vårt resultat och tidigare forskning är studien som gjordes i Turkiet, Reasons for dropout (2013) där de vanligaste faktorerna för avhopp är socioekonomiska där ungdomarna mer eller mindre var tvungna att jobba för att familjen skulle överleva. Ingen av våra informanter nämner något om socioekonomiska svårigheter. De faktorer som är gemensamma för våra informanter och tidigare forskning är det bristfälliga pedagogiska stödet från skolan och fel programval som ungdomsstyrelsen (2013) skriver om samt skolk/frånvaro och intensiv läroplan med många svåra skoluppgifter från (Ungdomsstyrelsen 2013, 6). Även utredningen unga

som varken arbetar eller studerar (2013) belyser att elever saknar stöd från skolan som

de anser sig behöva (SOU 2013:13, 95). Informanterna anser att hjälpen från skolan främst från lärarna varit bristfällig då de upplever att de inte blir lyssnade på när de ber om hjälp med att lägga upp studierna eller hur de ska använda tekniska hjälpmedel. Nivån på undervisningen är hög med många och svåra uppgifter och lärarnas sätt att undervisa på skiljer sig från grundskolan. Enligt Skolverket (2019) bör skolan främja skolarbetet genom riktade insatser på individnivå̊ för att stötta elever att utveckla produktiva beteendemönster som ger ökad närvaro samt bygger förtroendefulla relationer mellan elever och personal (Skolverket 2019, 8). När informanterna känner att det blir dåligt bemötta från skolan anser de att det inte längre är lönt att kämpa och motivationen sjunker. Informanterna distanserar sig från skolan och frånvaron blir högre och till slut blir det övermäktigt för dem att ta sig till skolan då de inte längre känner

delaktighet och tillhörighet. Självförtroendet sjunker, ångesten tar överhand och processen är igång.

För våra informanter börjar processen för beslutet att avbryta studierna med att skoluppgifterna blir för svåra och för många och när det pedagogiska stödet från skolan brister sjunker motivationen och meningsfullheten att kämpa vidare. Informanterna anser att det inte är möjligt för dem att klara skoluppgifterna och ser inget annat alternativ än att avbryta studierna. Man kan förklara detta utifrån careership teorin där strukturella brytpunkter sätter gränser för informanterna då de inte anser sig passa in i skolan längre. De gör själv valet att avbryta studierna och det kan tolkas som en frivillig brytpunkt. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att brytpunkterna kan förekomma var för sig men när det gäller beslut kring val är det vanligt att det förekommer fler än en brytpunkt och att de hänger samman (Hodkinson & Sparkes 1997, 38-40).

Enligt tidigare forskning önskar ungdomar mer praktik än teori men resultatet i vår undersökning visar att praktiken har varit en bidragande påverkansfaktor för avhopp då den varit dåligt planerad och strukturerad både från skolans sida men också ute på arbetsplatsen (Ungdomsstyrelsen, 2013, 6). I vår undersökning beskriver några informanter praktiken som problematisk på olika sätt där mentorn inte velat hjälpa till med att ordna praktikplats och att bemötandet från vuxna ute på praktiken varit usel. Informanterna menar att de inte fått någon hjälp eller stöd inför och under praktikperioden och detta har varit en bidragande faktor till avhoppet. Utifrån detta ställer vi oss frågan om och hur vi som färdiga studie och yrkesvägledare skulle kunna arbeta med att skapa bättre relationer mellan elever, mentorer och arbetslivet? Tanken med praktiken är att ungdomar ska vidga sin handlingshorisont genom att skaffa sig erfarenheter och detta sker när de får delta i arbetslivet. De provar ett nytt fält, en ny arena som kan bidra till att det sociala kapitalet utvecklas beroende på huruvida omgivningen värderar ungdomarnas habitus (Hodkinson & Sparkes 1997, 34, 36).

6.1.2 Sysselsättning idag

Vår tredje frågeställning handlar om vad informanterna anser påverkat dem i deras väg fram till vidare sysselsättning. De anser att vuxna i deras närhet har varit stöttande under hela processen från det att tankarna började på att hoppa av gymnasiet fram till där de är idag. Det är föräldrarna som försökte peppa sina ungdomar till att fortsätta med

studierna och inte hoppa av gymnasiet. Utredningen Om unga som varken arbetar eller

studerar pekar på att vikten av stöd hemifrån har en avgörande betydelse för hur elever

lyckas med skolan (SOU 2013, 19). Informanterna berättar att de har fått bestämma själv med stöd av vuxna vilket gör att de växer och utvecklas. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att identiteten förändras vid en brytpunkt och mellan brytpunkterna finns det olika rutiner. När individer anser att de utvecklas i den önskade riktningen kan detta tolkas vara en bekräftande rutin (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

I informanternas liv finns vuxna utanför skolan som stöttar och bekräftar dem på olika sätt under beslutsprocessen men också efter avhoppet. Samtliga informanter har skaffat sig sysselsättning såsom tillsvidareanställning, visstidsanställning, timanställning och praktik. Två av dem funderar på att söka ny utbildning. Informanterna berättar att de är glada och nöjda med sina sysselsättningar.

Vi funderar på vad det innebär att vara nöjd och hur länge? I en uppsats skriven av Ismaili (2016) framkommer också att avhopp inte behöver vara negativt utan kan innebära att unga vuxna återupptar sina studier. Skillnaderna mellan våra uppsatser är att vi har olika urvalsgrupper, faktorerna vid studieavhopp skiljer sig åt samt vad informanterna har för sysselsättning efter studieavhoppen. Resultaten visar att det inte alltid behöver vara negativt när gymnasieelever väljer att hoppa av skolan.