Vidare sysselsättning

Här redovisas resultaten som förklarar vad som påverkar unga vuxna till vidare sysselsättning. En gemensam aspekt som samtliga informanter nämner är tilliten att ha en förälder eller annan vuxen att vända sig till.

5.5.1 Betydelsen av vuxna utanför skolan

Utredning Om unga som varken arbetar eller studerar pekar på att vikten av stöd hemifrån har en avgörande betydelse för hur elever lyckas (SOU 2013, 19). I vår undersökning bekräftar fem informanter att de hade samtal med föräldrar där föräldrarna försökte påverka ungdomarna att fortsätta sina studier och inte hoppa av gymnasiet. Två informanter beskriver följande

Jag pratade med mina föräldrar om det men mamma främst och min flickvän som jag hade. Mamma sa väl nej hon tyckte det var dumt och min flickvän sa gör vad du vill. (Taylor)

Jag ville hoppa av och då berättade jag det för min mamma och så sa hon att du kan vara hemma nu för det är höstlov. Så var hemma denna vecka så ser du sen. Men så gick den veckan och jag kände fortfarande jag vill hoppa av. Då sa hon sjukanmäl dig denna vecka och testa sen igen och så gick den veckan då kände jag nä men jag vill inte (Kim)

När de unga vuxna beskriver sin valsituation kan det tolkas som att det var ett svårt beslut då de själv ville hoppa av men föräldrar uppmanade dem att gå kvar i skolan. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan ungdomarna vara rationella när det ska göra sina val. De väljer utifrån vad familjen, kompisar sagt eller känner press fast de inte är redo. De kan exempelvis avvisa eller påbörja ny utbildning grundad på råd från närstående som har kunskap inom området. Ungdomar som gjort ett val och insett att de är fel och väljer att hoppa av sin utbildning har blivit påverkade av andra och utgått från det. De kan både ha blivit påverkade negativt men även positivt (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

Unga vuxna beskriver att de har fått fint stöd av sina föräldrar och andra vuxna som lyssnat på dem i deras beslut. De har fått bestämma själv med stöd av vuxna vilket gör att de växer och utvecklas mer. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att vid en

brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten förändras. Mellan brytpunkterna infinner sig rutiner och informanterna beskriver att de utvecklas när de får bestämma själv med stöd av vuxna. Detta kan tolkas vara en bekräftande rutin då individen utvecklas i den önskade riktningen (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

Sammanfattningsvis var informanterna tydliga med att det inte var ett enkelt val att hoppa av gymnasiet. Med hjälp av föräldrar och andra vuxna individer söker de stöd för att få bekräftat att deras handling är ok. Unga vuxna känner att de har växt som individer i sitt beslut då stödet av vuxna gav tillit och stärkte deras identitet. Informanterna bekräftar att de är nöjda över sitt beslut att hoppa av utbildningen vilket har lett till ny sysselsättning där de trivs bra.

5.5.2 Avhopp behöver inte vara negativt

I en rapport från skolverket (2019) framkommer det att studieavbrott inte behöver vara negativt för individen. De finns ungdomar som väljer att avbryta sina studier för att arbeta, prova andra studieformer eller studera utomlands (Skolverket 2019, 10).

Vi har i tidigare kapitel nämnt vilka faktorer som påverkat informanternas beslut när det gäller avhopp. Samtliga informanter har efter avhoppet funnit nya vägar och skaffat sig ny sysselsättning.

En informant har fått arbete genom det kommunala aktivitetsansvaret där det förmedlades en kontakt mellan arbetsgivaren och informanten.

En annan informant frågade vuxna i sin närhet om de kunde rekommendera ett arbete. Informanten tog själv kontakt med arbetsgivaren och har idag en visstidsanställning. Är garanterad en tillsvidaretjänst om hen väljer att utbilda sig inom yrket. Företaget har lovat en deltidstjänst under studietiden om informanten väljer att utbilda sig.

En informant har sökt och fått ett arbete inom sitt intresseområde. Är så tacksam, glad över möjlighet att arbeta och få lön.

En informant berättar om sin visstidsanställning inom familjeföretaget. Har sökt och fått ett annat arbete men kan inte påbörja det förrän truckutbildningen är genomförd. Alla skolor är stängda pga pandemin men så fort som möjligt kommer hen att ta sitt truckkort och påbörja sin anställning.

En informant har fått visstidsanställning inom familjeföretaget. Berättar om sin pappa som lär ut genom att visa hur man bedriver företag. Men även hur det är att gå till arbetet och hur man ska bemöta kunderna.

Det är inte att bara pengarna utan också att kunderna ska också vara nöjda liksom så det är det som gör det mer som ett jobb liksom det är inte bara att vara där och bara göra utan komma dit med bra attityd göra kunderna nöjda bra service sådant som tillkommer till att jobba (Tiger)

En informant beskriver sin sysselsättning på följande vis

Praktik på förskola, sökt in på nya utbildningar till hösten. Jag vill inte sitta hemma och inte ha någonting att göra utan jag vill alltså det är lite problem med mig att jag vill ha någonting att göra hela tiden så att jag kan liksom inte sitta hemma (Tintin)

Ett avbrott från gymnasiet kan innebära något nytt och kan bli en positiv erfarenhet exempelvis genom en praktikplats där man får prova på arbetslivet eller något annat som man är intresserad av. Informanterna får möjlighet att vidga sina vyer och upptäcka nya yrken samt lära känna nya individer vilket ökar deras handlingshorisont. Fem av informanterna har fått anställning eller vikariat och en informant har praktikplats. Informanterna har gjort en övergång som inte sker automatiskt utan är frivillig och de har själv tagit initiativ till den. Vi tolkar det utifrån careership teorin (1997) som att detta är en frivillig brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Informanterna gör även

strukturella brytpunkter som är kopplade till samhällets institutioner som i detta fall är

övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Informanterna byter fält när de kommer ut i arbetslivet där det är nya regler och där de ska samspela med nya individer (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Detta tolkar vi utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teori som att individen vidgar sin

handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). När en individ har varit med om en

brytpunkt följer en period av rekognosering. Individen skall förverkliga sitt beslut och bli ett med sin förändrade situation. Informanterna berättar att de är nöjda med sin tillvaro och valet de gjort vilket Hodkinson och Sparkes beskriver som en bekräftande

rutin (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

Sammanfattningsvis har det enligt informanterna gått bra efter deras gymnasieavhopp. De berättar hur handlingskraftiga de har varit för att hitta en sysselsättning. Några av informanterna har fått hjälp med kontakter men kontakten har

de själv fått skapa för att erbjuda sina tjänster. Alla informanter är nöjda över att ha en sysselsättning några av dem kommer att söka in till gymnasiet igen efter att ha fått arbetslivserfarenhet.

6 Diskussion

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer unga vuxna i åldern 18- 20 år själv anser ligga bakom deras beslut att hoppa av gymnasiet, hur processen ser ut och vad påverkade de unga vuxna till vidare sysselsättning. Under detta kapitel kommer resultatet, metoden och teorin att diskuteras. Vi avslutar kapitlet med förslag till fortsatt forskning.