Jag är glad över mitt beslut

SAMHÄLLE-KULTUR IDENTITET

Examensarbete

Jag är glad över mitt beslut

En studie om vilka faktorer som spelar in vid ungdomars gymnasieavhopp

I am happy with my decision

A study of the factors that play a role in the study of dropouts

Christel Hansson

Linda Lindén

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Elin Ennerberg Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03 Handledare: Susanna Lundberg

Sammanfattning

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.

Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.

Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?

Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp

handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.

Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

Förord

Vi vill tacka våra informanter som ställt upp på intervjuer för utan er hade vi inte kunnat genomföra denna undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Susanna Lundberg som hjälp oss under arbetets gång. Vår tacksamhet går även till våra familjer som peppat oss hela vägen till slutet av denna studie. Framför allt vill vi säga tack till varandra för ett gott samarbete, tålamod och ärlighet som fört oss fram till målet.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi bearbetat, läst och skrivit i dokumentet, genomfört våra intervjuer och transkriberat dem tillsammans. Vi har båda skrivit gemensamt i detta arbete på var sitt håll eftersom det är en pandemi så har vi valt att ej träffats fysiskt. Vi har haft dagliga telefonmöten då vi diskuterat vårt arbete för vi tror att kvaliteten på uppsatsen blir bättre om vi reflekterar tillsammans. Genom våra reflektioner har vi utvecklat våra tankar och idéer vilket vi anser vidgat våra perspektiv.

Då vi har ett geografiskt avstånd på ca 8 mil har vi använt oss av tekniska hjälpmedel som telefon, Skype och Google Docs. I Google Docs har vi ett gemensamt dokument där vi båda ser text förändringar i realtid.

I slutskedet av uppsatsen har vi båda korrekturläst och granskat det i sin helhet. Vi undersökte hur vi behandlat formalia, dispositionen, antal sidor, källhänvisningar, referenslista och bilaga.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Olika orsaker till studieavhopp ...10

2.2 Ungdomar utanför gymnasieskolan ...11

2.3 Reasons for dropout for vocational high school students ...12

2.4 Dropout Prevention Intervention with Secondary Students: A Pilot Study of Project GOAL ...13

2.5 Skolans perspektiv för att förebygga avhopp ...14

2.6 Sammanfattning ...15 3. Teoretiska utgångspunkter... 16 3.1 Careership ...16 3.1.1 Handlingshorisont ... 17 3.1.2 Brytpunkter ... 18 3.1.3 Rutiner ... 18 3.2 Sammanfattning ...19 4. Metod... 20 4.1 Metodval ...20 4.2 Urval ...21 4.3 Datainsamling ...22 4.4 Analysform ...23 4.5 Etiska ställningstaganden ...23

5. Resultat och analys ... 25

5.1 Presentation av informanter ...25

5.2 Tidiga signaler på avhopp ...26

5.3 Perspektiv kring avhoppet - Gymnasietiden ...28

5.3.1 Brist på motivation ... 28

5.3.2 Det pedagogiska stödet ... 29

5.3.3 Praktik... 29

5.3.4 Fel programval ... 31

5.5 Vidare sysselsättning ...34

5.5.1 Betydelsen av vuxna utanför skolan ... 34

5.5.2 Avhopp behöver inte vara negativt ... 35

6 Diskussion ... 38

6.1 Resultatdiskussion ...38

6.1.1 Avgörande faktorer och processen ... 38

6.1.2 Sysselsättning idag ... 40

6.2 Metoddiskussion ...41

6.3 Teoridiskussion ...42

6.4 Förslag på fortsatt forskning ...42

Referenslista ... 43

Bilaga ... 46

1. Inledning

En individs identitetsutveckling sker till stor del under ungdomsåren. Den byggs upp och utvecklas genom erfarenheter och det kan vara förvirrande med allt som händer i kroppen med tankar och känslor. Det är många faktorer som påverkar och spelar in i denna identitetsutveckling och den pågår under hela ungdomstiden. Det kan vara lätt att känna sig vilsen i alla beslut som ska fattas och ta ställning till. Tankar om vem man är, vad som är viktigt och vad det är man vill få ut av livet är vanligt förekommande (Frisén & Hwang 2006, 126). Ungdomar ställer sig frågor som exempelvis vilken gymnasieskola ska jag välja? Vilket program? Vad ska kompisarna välja? Vad tycker familjen och vilka förväntningar och krav kommer ställas på ungdomarna?

Gymnasieskolan ska rusta eleverna för framtiden så att de kan bli utvecklingsbara och anställningsbara genom att utbilda den kompetens de behöver för att skaffa sitt första arbete eller att komma in på den utbildningen de önskar (Svenskt näringsliv, 2019). Ändå visar det sig att var fjärde elev i Sverige inte tar sin gymnasieexamen på tre år. Det finns många olika förklaringar till studieavhopp, det kan bero på individuella egenskaper som har att göra med individens egen förmåga. Det kan även vara strukturella som exempelvis brister i skolans sätt att ta ansvar för att stödja elever i behov av särskilt stöd (Skolverket 2019, 4).

Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar som är sammansatt av utbildningsdepartementet (SOU, 2013:13, 91) förklarar att det kan vara elevers socioekonomiska bakgrund och deras stöd hemifrån som bidrar till hur elever lyckas i skolan. Orsakerna till studieavbrott kan variera men mest förekommande är att eleverna valt fel utbildning, är skoltrötta eller pga. mobbning (Skolverket, 2019). Det finns även gymnasieelever som väljer att avbryta sina studier för att arbeta, studera utomlands eller prova andra studieformer. Enligt MUCF:s rapport (2017) är det 71 250 stycken unga individer i åldrarna 16-24 år i Sverige som varken studerar eller jobbar. Siffrorna ligger konstant sedan mätningarna började år 2007. Unga individer som står utanför

arbetsmarknaden riskerar i större utsträckning att förbli utanför arbetsmarknaden upp till medelåldern (Bäckman 2010).

Tidigare internationell forskning visar att personer som inte fullföljt gymnasiet eller motsvarande, löper större risk att hamna i arbetslöshet under längre tid och tjäna mindre under sin livstid. Det visar sig även att dessa individer har sämre psykisk och fysisk hälsa, är i större utsträckning inblandade i kriminalitet och mindre aktivitet i samhället jämfört med individer som har gymnasieutbildning (Rumberger & Lamb 2003).

Folkhälsorapport (2009, 208-209) presenterar hur ojämn hälsan är fördelat mellan samhällsklasserna: övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma är vanligare hos lågutbildade än de med högre utbildning. Det finns även tydliga samband mellan låg utbildning och depression (ibid., 100). Att inte gå färdigt sitt gymnasieprogram medför, förutom en klart försvagad position på arbetsmarknaden också en hälsorisk. Forskningsområdet kring ungdomars avhopp och hur de tar sig vidare till andra sysselsättningar upplever vi som begränsad. Inför vår kommande yrkesroll som studie och yrkesvägledare vill vi skapa en djupare förståelse för hur ungdomar tänker och agerar i avhopp och tiden efter avhoppet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer unga vuxna i åldern 18-20 år själv anser ligga bakom deras beslut att hoppa av gymnasiet, hur processen ser ut och vilken sysselsättning individerna har efter avhoppet samt hur de tog sig dit.

Våra frågeställningar:

 Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier?

 Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning?

1.2 Disposition

Uppsatsen följs nu av kapitel två till sex. I kapitel ett presenteras inledningen, undersökningens syfte samt frågeställningar och disposition. Kapitel två består av tidigare forskning indelat i fem underrubriker som beskriver olika orsaker till att ungdomar hoppar av gymnasiet ur ett individ- och samhällsperspektiv. I det tredje kapitlet tar vi upp de teoretiska utgångspunkterna som används för att analysera resultatet. I kapitel fyra beskrivs den valda metoden, urvalet av informanter, datainsamling, analys form samt de etiska ställningstagandena. I kapitel fem presenteras undersökningens informanter samt resultat och analys som är indelade i fyra olika huvudteman följt av underrubriker. Dessa huvudteman är: tidiga signaler på avhopp, perspektiv kring avhoppet-gymnasietiden, processen inför avhopp samt faktorer till vidare sysselsättning. I kapitel sex diskuterar vi resultatet, analysen, metodvalet, teorin och slutligen ger vi förslag på fortsatt framtida forskning.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning som vi funnit och anser vara relevant för att förklara vilka orsaker unga vuxna anser vara anledningen till deras beslut om att avbryta sina gymnasiestudier. Tidigare forskning som vi finner intressant behandlar olika perspektiv såsom sociala och individuella samt belyser även tidiga tecken till avhopp av unga vuxna inom skolan.

2.1 Olika orsaker till studieavhopp

Det finns en del forskning och rapporter som beskriver vilka faktorer som påverkar unga vuxnas beslut att avbryta sina studier. Forskningen visar att det inte enbart är en faktor utan i regel flera faktorer som spelar in vid gymnasieavhopp. Vi har funnit några rapporter som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Den första är en rapport från ungdomsstyrelsen (2013) 10 orsaker till avhopp som är en kvantitativ undersökning av 379 ungdomar som valt att avbryta sina gymnasiestudier. Anledningen till att vi valde denna rapport är för att den har liknande frågeställningar som vi fördjupar oss i men istället för en kvantitativ metod använder vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.

Ungdomsstyrelsens rapport (2013) 10 orsaker till avhopp är gjord i Sverige och sträcker sig från norr till söder och ungdomarna har en medelålder på 20 år. Undersökningen genomfördes genom att ungdomarna själva fick skriva ner sina svar på papper eller via mejl och skicka in. Förutom att fråga om ungdomarnas kön, ålder och vilket gymnasieprogram de hoppat av från använder författarna sig av tre huvudfrågor vilka är: Hur skulle en perfekt gymnasieutbildning vara enligt dig där nästan inga elever vill avsluta sina studier? Varför avslutade du dina gymnasiestudier i förtid? Vad hade kunnat förhindra ett beslut från din sida att hoppa av dina gymnasiestudier? I ungdomsstyrelsens rapport (2013) presenterar författarna en lista över vilka faktorer som främst anses ligga bakom unga vuxnas studieavhopp. Den vanligaste faktorn är

mobbing tätt följd av bristen på det pedagogiska stödet. Ungdomarna berättar att på grund av bristen av det pedagogiska stödet i skolan har de inte klarat av att nå sina kunskapsmål. Det ledde i sin tur till att ungdomarna kände sig stressade och oroliga och tilltron till den egna förmågan sjönk och det ledde till frånvaro och sedan till avhopp. Ungdomarna anser också att de blir dåligt bemötta av skolpersonal och andra vuxna i deras närhet som inte bryr sig och ungdomarna känner sig inte sedda (Ungdomsstyrelsen 2013, 6). Andra faktorer som ungdomarna anser vara bidragande till avhopp är att det saknas pedagogiskt stöd i skolan då en elev som varit sjuk en längre tid kommer tillbaka. Ungdomarna önskar mer praktik och mindre teori för att öka motivationen. Ytterligare faktorer som rapporten tar upp är en stökig skolmiljö, fel programval samt att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upptäckts för sent i utbildningen (ibid, 6-7). I rapporten nämner ungdomarna några insatser som kanske hade kunnat förhindra avhopp och de är vikten av att lärare och andra vuxna bryr sig och inte blundar för problem, det pedagogiska stödet i skolan som varit bristande samt avsaknaden av en individuell och anpassad studieplan med flexibla tider och scheman (ibid, 27).

2.2 Ungdomar utanför gymnasieskolan

Den andra rapporten som vi anser vara av relevans för vår undersökning heter

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun och är

ett delbetänkande av en tillsatt utredningsgrupp från utbildningsdepartementet: Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:13). I rapporten framgår att problemet till ungdomars studie avhopp kan förstås utifrån olika perspektiv. Om vi i vår undersökning ska ha möjlighet att förstå ungdomarnas anledningar till studie avbrotten, behöver vi i första hand studera avbrotten utifrån ungdomarnas perspektiv men även ur samhällsperspektivet. Det kan vara individuella egenskaper där problemen har att göra med individens, i detta fall ungdomens egen förmåga men även strukturella (samhället och skolan) där orsakerna kan vara brister i skolans stödsystem. Skolans ansvar är bland annat att stödja elever i behov av särskilt stöd och utifrån detta perspektiv beror avhoppen på att skolan inte har gjort tillräckligt utifrån elevens behov. Studieavbrott kan även sättas i relation till elevers socioekonomiska bakgrund men

också huruvida stödet hemifrån ser ut påverkar och kan ha en avgörande betydelse för hur elever lyckas i skolan. Oavsett vilket perspektiv man väljer kan det vara av intresse att ta del av elevernas egna åsikter om varför de avbrutit sina studier (SOU, 2013:13, 91). Denna rapport tror vi är användbar för oss eftersom den lyfter fram ungdomars och skolans perspektiv men också vikten av vuxnas stöd både i skolan och utanför.

2.3 Reasons for dropout for vocational high school

students

Denna studie är precis som vår undersökning gjord med hjälp av kvalitativ metod men med något fler informanter. Det är intressant att se om vi kan upptäcka likheter eller skillnader mellan våra informanter som bor i Sverige och studiens informanter som bor i Turkiet, om de nämner samma faktorer som påverkat deras beslut till avhopp. Studien tar upp några andra påverkansfaktorer än de vi nämnt i ovanstående rapport som vi anser kan vara lämpliga att ha med för vår egen undersökning. Faktorerna som nämns i studien är främst skolk, intensiv läroplan och dåligt bemötande från lärarna i skolan. Som vi uppfattar det kan avhopp bero på individens trivsel och hur den känner att den klarar av att utföra sina skoluppgifter.

Studien är gjord i Turkiet (2013) Reasons for dropout for vacational high school

students av Tas Ali, Selvitopu Abdullah, Bora Veysel, Demirkaya Yusuf med syftet att

ta reda på orsakerna till studieavbrott för personer som valt att hoppa av sin yrkesutbildning i gymnasiet. Författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med 19 personer. De anser att det är brist på teorier kring ungdomars förklaringar till studieavhopp. Studiens resultat visar att orsakerna till att personerna väljer att hoppa av består av olika orsaker och de har valt att dela upp dessa i fyra kategorier, individuella, skolan, familjen och grannarna. Flertalet av ungdomarnas studieavhopp beror på individuella faktorer som skolk, intensiv läroplan, kamrater eller att de behövt gå om ett år i skolan. Andra faktorer som spelat in vid ungdomarnas avhopp är socio-ekonomiska problem inom familjen. Ungdomarna har helt enkelt varit tvungna att börja jobba istället för att gå i skolan. I studien framkommer vidare att ungdomarna inte kände något behov att prata med en psykolog eller vägledare eftersom de inte ansåg att de kunde få den

hjälp som de behövde. De hade redan bestämt sig för att hoppa av så därför menade de att det skulle vara meningslöst att prata med en vägledare. I några fall berodde avhoppet på att lärarna var dåliga på att bemöta och tillgodose elevernas behov. Endast en av ungdomarna nämnde att orsaken till avhoppet berodde på att grannarna var otrevliga och opålitliga men som tyvärr bidragit till att personen hoppat av skolan. Det framgår i resultatet att de flesta ungdomarna som hoppat av gymnasiet hade socio-ekonomiska svårigheter men de kände ändå att de hade bra stöd av sina familjer.

2.4 Dropout Prevention Intervention with Secondary

Students: A Pilot Study of Project GOAL

Det finns en del studier som belyser hur man tidigt kan identifiera och förebygga eventuella avhopp om de upptäcks i tid. Vi tror att det är relevant för vår undersökning att använda oss av denna tidigare forskning för att förklara om det eventuellt förekommer tidiga tecken som exempelvis ångest hos våra informanter. Även orsaker som är av relevans utifrån vårt syfte är om informanterna anser att de har fått stöd från lärare eller annan skolpersonal för att förhindra avhopp. Tidiga tecken kan vara en bidragande faktor till avhopp och för vår undersökning är det intressant att se om våra informanter visar liknande tendenser från grundskolan som Fall, Pyle och Wexler´s studie visar.

Fall, Pyle och Wexler (2015) har gjort en tvåårig pilotstudie där syftet var att titta på hur man eventuellt förebygger avhopp genom att systematisera olika insatser. I studiens resultat framkommer att varningstecken visas redan så tidigt som i förskolan och kan identifieras i mellanstadiet. Författarna menar att det är viktigt att lärare och annan skolpersonal identifierar elever i riskzonen och ingriper så fort som möjligt för att förbereda ungdomarna vid övergångstider exempelvis grundskolan till gymnasiet. Skolan bör förbereda ungdomarna för framgång och förhindra avhopp som kan grunda sig i ångest vilket kan leda till att det blir svårt att hänga med i skolan och ökat olämpligt beteende kan uppstå. Frågan om när exakt det är mest effektivt att fånga upp elever som är i riskzonen förblir obesvarad (Fall, Pyle & Wexler 2015, 142-143).

För oss är det intressant att undersöka om det finns tidiga tecken hos våra informanter såsom exempelvis ångest och om hur de anser att skolan bidragit till att förbereda dem inför övergången från grundskola till gymnasieskola.

2.5 Skolans perspektiv för att förebygga avhopp

Det finns forskning som beskriver vikten av att ungdomar känner en trygg skolmiljö och hur den kan påverka ungdomars förmåga till utveckling och trivsel. Vi är intresserade av att undersöka om våra informanter anser sig ha upplevt trygghet, delaktighet, inflytande, en främjande skolmiljö med lärare eller om dessa faktorer saknats. Vi önskar få svar på vilka faktorer som eventuellt inverkat vid informanternas beslut att hoppa av skolan. I skolverkets (2019) rapport framgår det att en viktig del i det förebyggande arbetet med att motverka studieavhopp är att arbeta på universell nivå där hela skolan är involverad. Syftet med detta är att utveckla ett tryggt inkluderande klimat, med goda relationer mellan lärare och elever som verkar främjande för lärandet (Skolverket 2019, 3). Själva skolmiljön har stora betydelser för hur eleverna ska lyckas med sina studier. Lärare bör ha fokus på elevernas behov såsom bemötande och förhållningssätt genom ett tydligt ledarskap. Eleverna behöver ett intensivt och individualiserat stöd från lärarna där höga förväntningar samt känsla av meningsfullt lärande är viktiga inslag i undervisningen. Skolverket anser att insatserna skall riktas till att stötta eleverna att utveckla ett produktivt beteendemönster för att underlätta skolarbetet genom ökad läxläsning, närvaro samt olika former av anpassningar och stöd. Brister i det relationella arbetet mellan ungdomar och skolpersonal, skolmiljö och undervisningens kvalité ökar risken för studieavbrott (Skolverket 2019, 4-8). Vidare skriver skolverket (2019) att det inte enbart är individuella faktorer som inverkar vid studieavbrott utan även faktorer som påverkar hur eleven klarar att knyta an till skolan. Det handlar om elevens delaktighet och inflytande, studiero och trygghet. Dessa faktorer berör bland annat meningsfullhet och den psykologiska tillhörigheten. Om dessa faktorer upptäcks tidigt kan de verka förebyggande så att förändringar kan åtgärdas innan eleven påbörjar en spiral av distansering från skolan. När ökad frånvaro och försämrade skolresultat upptäcks har i regel elevens distansering pågått en längre tid. Ett studieavbrott görs inte från en dag till en annan utan är en process (ibid, 6). Kanske kan denna rapport bidra till en djupare förståelse för hur våra informanter

upplever huruvida de känt sig delaktiga genom att ha inflytande men också om de känt att de haft tillgång till studiero och trygghet.

2.6 Sammanfattning

Anledningen till att vi valt de artiklarna och rapporterna som vi gjort är för att vi tänker att de kan hjälpa oss förstå och förklara det vi avser att undersöka samt hjälpa oss få svar på våra frågeställningar som är: vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier, hur ser processen ut från att unga vuxna bestämmer sig för avhopp till de avslutar sin utbildning och vad påverkar unga vuxna ut till vidare sysselsättning? Vi använder en kvalitativ metod då vi vill undersöka på djupet utifrån ett individperspektiv. Det är svårt att finna forskning som utgår från unga vuxna eget perspektiv, individperspektivet. Vi fokuserar på att försöka förklara unga vuxna erfarenheter samt vilka faktorer som bidragit till att de valt att hoppa av gymnasiet ur deras eget perspektiv samt hur processen ser ut och vad de har för sysselsättning idag.

3. Teoretiska utgångspunkter

För att analysera unga vuxnas egna erfarenheter kring gymnasieavhopp och vilka faktorer som spelat in använder vi en teori vilken vi anser vara oss behjälplig att förstå och förklara resultatet.

3.1 Careership

Careership teorin är en sociologisk teori som beskriver hur olika sociologiska faktorer spelar in vid individers beslutsfattande. Careership teorin är utformad av två professorer Phil Hodkinson, University of Leeds och Andrew C. Sparkes, University of Exeter. Deras forskning visar att olika faktorer som t.ex. kön, social klass och etnicitet påverkar människors val i livet liksom den sociala miljön som människan befinner sig i. Hodkinson & Sparkes tankar grundar sig i sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält där individer påverkas av de sociala sammanhang som en individ växer upp med som i sin tur påverkar deras olika val (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Alla individer formas och påverkas av olika faktorer i det sociala sammanhang man föds in i och befinner sig i och detta påverkar individer och deras framtid. Alla är utrustade med habitus men det är omgivningen och de andra människorna som avgör hur vårt habitus värderas. Habitus utvecklas hela livet (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Ett annat begrepp som Hodkinson & Sparkes använder sig av är en individs kapital vilket innebär tillgångar som en individ besitter både symboliska och materiella. Kapital är någonting relativt. Om det inte finns en efterfrågan för det aktuella kapitalet är värdet lågt och är det stor efterfrågan är värdet högt. Det finns olika sorters kapital och de är socialt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Det sociala kapitalet handlar om vänskapsrelationer eller andra sociala sammanhang som en individ befinner sig i. Det kulturella kapitalet innebär en individs språkliga förmåga och kulturella erfarenheter och det ekonomiska kapitalet innefattar materiella tillgångar och olika utbildningsnivåer. Slutligen är det begreppet fältet kvar som kan liknas vid en

arena där människor uppträder och samspelar med varandra eller som en plan där deltagarna spelar olika roller med olika mycket makt och kapital vilket bestämmer maktbalansen i kontexten (Hodkinson & Sparkes 1997, 36).

3.1.1 Handlingshorisont

Individer gör karriärbeslut utefter deras handlingshorisont och den innefattar en individs tankar om vad som är valbart och möjligt. Handlingshorisonten skapas av habitus, klass, kön samt erfarenheter. En individ fattar beslut utifrån det den anser vara möjligt och redan känner till. Handlingshorisonten möjliggör men även begränsar bilden av världen och de val som en individ gör. Hodkinson och Sparkes (1997) ger exempel på hur det kan yttra sig och det är att även om det finns arbete för tjejer inom tekniska yrken spelar det ingen roll så länge tjejen inte själv anser detta vara ett passande yrke som stämmer överens med hennes självuppfattning. En anledning till att människor förkastar vissa alternativa yrken är att dessa yrken inte finns inom deras handlingshorisont. Handlingshorisonten är ett sätt för människan att sortera och kategorisera sin omgivning och kan fungera både bra och begränsande när olika val skall göras (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Enligt Hodkinson och Sparkes är ungdomar delvis rationella i sina val och valen har de grundat i deras habitus. Individens habitus formas efterhand som individen skaffar sig livserfarenhet och för ungdomar kan dessa arbetslivserfarenheter vara exempelvis praktik, sommarjobb eller timanställning vilket innebär att de fattar beslut på otillräcklig information. Det kan även handla om vänners och släktingars erfarenheter från ett specifikt yrke. Deras beslut är mer praktiska än systematiska och är alltid relaterade till vilken kontext det handlar om. Besluten hänger ihop med ungdomarnas familjebakgrund, kultur och livshistoria och är baserade på slumpartade kontakter och erfarenheter. Enligt Hodkinson och Sparkes är besluten inte helt rationella då ungdomar också är påverkade av sina känslor och sinnesstämningar. Ungdomars beslut blir då vanligtvis ett accepterande av en valmöjlighet snarare än ett väljande bland olika alternativ (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

3.1.2 Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes beskriver brytpunkter som uppkommer då en individ byter, börjar eller slutar på ett jobb eller utbildning/skola. Det finns tre olika delar av brytpunkter, strukturella, frivilliga och påtvingade. En strukturell brytpunkt är en brytpunkt som är vanligt förekommande, förutsägbar och kopplad till samhällets institutioner. Exempel på strukturella brytpunkter kan vara övergångar från grundskola till gymnasieskola eller från gymnasieskola till arbetslivet. En frivillig brytpunkt är en övergång som inte sker automatiskt utan som en individ själv tar initiativ till. Som exempelvis när en individ bestämmer sig för att byta yrke. En påtvingad brytpunkt är en övergång som sker ofrivilligt, exempelvis om en individ blir uppsagd från sitt arbete. Hodkinson och Sparkes menar att en del av de karriärövergångar som sker i verkligheten är en kombination av de tre olika typerna av brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997, 38-40).

3.1.3 Rutiner

När en individ har varit med om en brytpunkt följer en period av rekognosering. Individen skall förverkliga sitt beslut och bli ett med sin förändrade situation. Det är tiden mellan dessa brytpunkter som Hodkinson och Sparkes har valt att kalla för rutin. Det finns fem olika rutiner som en individ skapar sig efter en brytpunkt. Den första är en bekräftande rutin som innebär att individen utvecklas i den önskade riktningen, vilket förstärker valet. Den andra rutinen kallas en motsägande rutin och innebär att individen känner sig missnöjd med valet. När en ny yrkesidentitet, som till en början inte var önskad, skapas och blir önskvärd hos individen, kallas detta för en

socialiserande rutin. En störande eller förskjutande rutin är när en individ har svårt att

acceptera en ny påtvingad identitet som denne inte trivs med, exempelvis vid en fysisk eller psykisk skada som påverkar möjligheten att arbeta med samma sak som tidigare.

Evolutionära rutiner uppstår när en person gradvis förändras och växer ifrån sin karriär

identitet på ett sätt som individen anser vara acceptabel. Rutinerna kan användas var för sig men kan också användas parallellt med varandra (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

3.2 Sammanfattning

I detta kapitel har vi presenterat de centrala delarna inom careership teorin som vi anser vara av relevans för vår uppsats. Careership teorin hjälper oss att förklara hur olika faktorer kan spela in vid unga vuxnas beslutsfattande. Unga vuxna fattar beslut utifrån deras handlingshorisont, alltså inom det som unga vuxna känner till och har med sig i sitt habitus. Valen de gör utgår från det fält de befinner sig på med de kapital som de har hunnit skaffa sig. Ibland blir deras val påverkade av olika typer av brytpunkter som kan vara antingen strukturella, frivilliga eller påtvingade som sker utifrån en handlingshorisont och resulterar i olika rutiner som leder till ytterligare brytpunkter. Vi kommer använda oss av careership teorin för att analysera det empiriska materialet.

4. Metod

I detta kapitel beskriver vi tillvägagångssättet vi använt när vi genomfört vår undersökning. Först beskriver vi valet av metod följt av urval, datainsamling, analys form och avslutar med etiska ställningstaganden. Utifrån vårt syfte med denna uppsats ansåg vi att en kvalitativ metod var mest lämpad för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vi ville undersöka utifrån unga vuxnas egna perspektiv vilka anledningar och förklaringar som spelat in då de valt att avbryta sina gymnasiestudier. För att få kunskap och vetskap om det valde vi att göra intervjuer där individers egna berättelser skulle få komma fram.

4.1 Metodval

Syftet med vår uppsats är att få en inblick i unga vuxnas egna perspektiv på deras gymnasieavhopp och hur processen ser ut och vilken sysselsättning unga vuxna har efter avhoppet. En fördel med att belysa unga vuxnas tankar vid avhopp är att skapa en djupare förståelse utifrån deras egna perspektiv. En nackdel kan vara att vi får en begränsad bild av individers egna perspektiv eftersom vi endast undersöker ett fåtal i Skåne därav får vi inte en generaliserad bild över hur avhoppen ser ut i hela landet. Vi har genomfört intervjuer med sex unga vuxna i åldern 18-20 som avbrutit sina gymnasiestudier. För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer (Larsen 2018, 139). Detta kan bestå av intervjuer, observationer, ljudinspelningar men också dokument och texter (Larsen 2018, 135). Vi har använt oss av intervjuer, med ljudinspelningar samt transkribering. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod var att vi önskade en djupare förståelse för hur unga vuxna tänker kring gymnasieavhopp. Vi använde oss av en flexibel intervjuguide då vi hade möjligheter att ställa uppföljningsfrågor så att informanterna kunde utveckla sina svar och vara mer konkreta för att undanröja missförstånd. I kvalitativ metod handlar det om att samla in data som är relevant för problemformuleringen för att kunna få

giltiga slutsatser (Larsen 2018, 129). Informationen som samlas in är baserad på upplevelser och därav passar mycket bra in på vår undersökning (Larsen 2018, 135). Inför intervjuerna gjorde vi en intervjuguide med frågor som var som ett stöd för oss då vi inte tvunget behövde ställa frågorna i ordningsföljd (Larsen 2018, 139). Vi som intervjuade såg till att informationen vi behövde till våra frågeställningar kom fram under intervjuerna (Larsen 2018, 139). Fördelar med kvalitativ metod är att vi som gör undersökningen möter informanterna antingen via fysiskt möte eller via skype vilket minskar bortfall då det är svårare att dra sig undan från en intervju. Andra fördelar är att informanterna kan tala mer fritt och be om förtydligande om de inte förstår någon fråga samt att vi som intervjuar också har möjlighet att ställa följdfrågor (Larsen 2018, 36).

Nackdelar med kvalitativ metod kan vara att det är tidskrävande med att genomföra intervjuer samt transkribera all text som sedan ska tolkas. En annan nackdel kan vara att informanterna inte är helt ärliga när vi intervjuar eftersom de inte är anonyma i mötet, de kan känna sig påverkade att svara på ett visst sätt (Larsen 2018, 37).

4.2 Urval

Vårt syfte är att undersöka unga vuxnas orsaker till studieavbrott och deras egna tankar på beslutet att hoppa av och hur processen ser ut samt vilken sysselsättning ungdomarna har efter avhoppet. Vi valde att intervjua unga vuxna som hade påbörjat sin gymnasieutbildning i två större städer i Skåne men som sedan valt att hoppa av från sina studier. Vi inriktade oss på att försöka få tag i individer i åldern 17-21 eftersom vi ville att de skulle ha påbörjat en gymnasieutbildning och gått där så pass länge att de hade hunnit få en uppfattning om hur det var på gymnasiet. Vi avgränsade inte oss till genus, etnicitet, programval eller föräldrars utbildningsnivå eftersom det inte var vår tanke att undersöka just dessa kategorier. För att få tag i respondenterna använde vi oss av snöbollsmetoden som innebär att kontakt tas med personer som antas veta mycket om det aktuella ämnet. De personerna i sin tur gav oss upplysningar och kontaktinformation om andra personer som kunde vara lämpade för vår undersökning (Larsen 2018, 125). Unga vuxna hjälpte oss med första kontakten genom att informera respondenterna och förklarade vårt syfte och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp på intervjuer. Vi

fick tillgång till respondenternas telefonnummer så att vi kunde kontakta dem. Vi använde oss av mobiltelefonerna då vi kontaktade respondenterna, antingen ringde vi upp dem eller skickades sms. Några respondenter var svåra att nå vilket var tidskrävande men till slut genomfördes sex intervjuer. Eftersom tiden var knapphändig och vi behövde tiden till transkribering och bearbetning beslutade vi tillsammans att nöja oss med de intervjuer vi gjort. Vi är osäkra på om vår undersökning hade varit möjligt att genomföra om vi inte fått denna hjälp av unga vuxna då våra informanter verkade ha ett förtroende för de som hjälpte oss.

4.3 Datainsamling

Utifrån tidigare forskning väcktes nyfikenhet för att bredda perspektiven på kring unga vuxnas avhopp. Syfte och frågeställningar har varit grunden och utifrån dessa skapades en intervjuguide som har sin utgångspunkt från unga vuxnas egna perspektiv på vilka anledningar som låg bakom beslutet att hoppa av gymnasiet. Då vi studerade tidigare forskning upptäckte vi att många studier som gjorts haft andra perspektiv som tex samhällsperspektivet där man undersökt skolpersonal som lärare, skolledare och studievägledare eller andra vuxenperspektiv. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som spelades in dels via skype intervjuer och dels genom fysiska möten. Skype intervjuer gjordes med tre respondenter då de inte hade möjlighet att träffas fysiskt. Skype möten genomfördes med ljud och bild för att vi skulle fånga mer information som exempelvis ansiktsuttryck för att se om respondenterna var delaktiga. Både vid skype intervjuer och vid de fysiska intervjuerna spelades enbart ljudet in till transkriberingen. Vår upplevelse var att respondenterna var lika delaktiga vid fysiskt möte som vid skypemöte. Vi kunde inte se att det har påverkat vår datainsamling (Larsen 2018, 152). Vi ansåg att den kvalitativa metoden lämpade sig bäst då vi ville få en djupare förståelse för unga vuxnas upplevelser kring deras val att hoppa av gymnasiet. Vid intervjuerna användes en flexibel intervjuguide med färdigformulerade frågor med möjlighet att ställa uppföljningsfrågor så att respondenterna skulle kunna utveckla sina svar (Larsen 2018, 139). Efter genomförandet av intervjuer ansåg vi oss ha tillräckligt med information för att kunna analysera det empiriska materialet. Varje intervju varade i cirka 30 till 60 minuter.

Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning för att kunna hålla fullt fokus på lyssnandet och för att kunna ställa uppföljningsfrågor. Vi transkriberade våra intervjuer för att inte missa viktigt information.

Vi anser att de svar som framkom i intervjumaterialet var relevanta utifrån vår frågeställning. Detta var viktigt för att se till att det material vi samlade in besvarade vår frågeställning, med andra ord för att höja validiteten (Larsen 2018, 129). Det var svårt att säkerställa reliabiliteten då det kan finnas en möjlighet att informanterna blivit påverkade av oss som intervjuade dem. Vi är inte säkra på att resultatet blivit samma om intervjuerna skett vid en annan tidpunkt eller utförda av någon annan intervjuare (Larsen 2018, 129-132).

4.4 Analysform

Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter ordagrant. För att analysera vår empiri använde vi oss av innehållsanalys som betyder att det insamlade transkriberade intervjumaterialet kodats för att lättare få syn på mönster och gemensamma nämnare för att göra jämförelser samt se på skillnader och samband i materialet (Larsen 2018, 160-161). I denna undersökning har vi delat in det som kodats i olika teman som presenteras i resultatdelen. Innehållsanalysen valdes för att tydligt kunna analysera svaren vi fått av unga vuxna och samtidigt få nya perspektiv som hjälper oss att uppfylla syftet och frågeställningarna. I analysen har vi valt att förklara enskilda individers upplevelser vid gymnasieavhopp för att förstärka forskningsområdet och ta lärdom av resultatet inför vår kommande yrkesroll. Arbetet karaktäriseras av den abduktiva metoden vilket innebär att vi växlat mellan teori och empiri för att försöka förstå och förklara empirin (Larsen 2018, 30).

4.5 Etiska ställningstaganden

Under arbetets gång har vi utgått från de fyra grundläggande forskningsetiska principerna inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002).

Principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. De innehåller normer och regler som ska råda mellan forskare och

undersökningsperson. Innan vi genomförde våra intervjuer informerades informanterna om vilka vi är och vilket syfte med uppsatsen och intervjuerna var. Informanterna fick muntligen godkänna sitt samtycke för medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 7-8). Vi informerade informanterna om att intervjun kommer att spelas in och därefter transkriberas. Informanterna informerades även om att deras deltagande var frivilligt och när som helst kunde avbrytas om de så önskade (Vetenskapsrådet 2002, 9-10). Samtliga uppgifter från informanterna och de inspelade intervjuerna har vi behandlat med konfidentialitet och empirin har förvarats på ett säkert sätt (Vetenskapsrådet 2002, 14). De inspelade intervjuerna sparades och kodades direkt efter genomförandet och informanterna blev tilldelade fingerade namn som vi skulle använda oss av senare i uppsatsen. De fingerade namnen används på ett varsamt sätt så att ingen ska kunna sammankoppla personerna med deras svar. Syfte med den insamlade empirin är att användas i uppsatsen (Vetenskapsrådet 2002, 14). Transkriberingen och ljudinspelningarna kommer att förstöras när uppsatsen är färdig och godkänd.

5. Resultat och analys

I detta kapitel beskrivs mycket kort de sex informanterna som deltagit i vår undersökning. Samtliga namn är fiktiva med könsneutrala namn för att behålla informanternas anonymitet. Därefter presenteras resultat och analys från intervjumaterialet i olika teman utifrån vårt syfte och frågeställningar. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultat och analys är indelat i följande huvudrubriker: presentation av informanter, tidiga signaler på avhopp,

perspektiv kring avhoppet-gymnasietiden, processen inför avhopp och vidare sysselsättning. Av utrymmesskäl begränsas innehållet från intervjuerna till att redovisa

materialet som anknyter till undersökningens frågeställningar. Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning av de centrala dragen från resultatet och analysen.

5.1 Presentation av informanter

Robin 19 år. Kom inte in på sitt första val utan började studera på sitt andra val.

Förväntningar inför gymnasiet var att få bra vänner och bra lärare. Blev avstängd hösten årskurs två.

Kim 18 år. Kom in på sitt första val. Förväntningar inför gymnasiet var att det skulle

vara bättre lärarstöd. Avhopp från gymnasiet hösten årskurs två.

Taylor 20 år. Kom först in på sitt första val men bytte till annat program då första valet

inte matchade förväntad verklighet. Förväntningar inför gymnasiet var att det skulle vara sköna tider, mindre studier och mer tid för vänner. Avhopp från gymnasiet våren årskurs två.

Tintin 18 år. Kom in på sitt första val. Förväntningar inför gymnasiet var att det skulle

vara roligare då det var självvalt att studera på gymnasiet. Avhopp från gymnasiet våren årskurs två.

Ninja 19 år. Kom in på sitt första val. Förväntningar inför gymnasiet var att lärarna skulle vara trevliga och kunniga. Såg framemot ny utmaning och att få nya kompisar. Avhopp från gymnasiet hösten årskurs tre.

Tiger 19 år. Kom in på sitt tredje val. Bytte därefter till sitt andra val och slutligen till

sitt första val. Förväntningar inför gymnasiet var att lärarna skulle bedriva individ baserad undervisning i högre grad än grundskolan. Avhopp från gymnasiet hösten årskurs två.

5.2 Tidiga signaler på avhopp

För att få svar på första frågeställningen som handlar om unga vuxnas egna beskrivning till sina avhopp om vilka faktorer som påverkade dem är det viktigt att belysa tiden på grundskolan.

Det finns forskning som visar att skolpersonal kan upptäcka tidiga tecken hos eventuella avhoppare. Så tidigt som redan i mellanstadiet (Fall, Pyle & Wexler 2015, 142-143). Våra informanters skolgång skiljer sig något åt eftersom de har haft olika förutsättningar och behov av stöd. För de flesta av våra informanter började problemen med skolgången under högstadietiden. I undersökningen berättar två informanter om sin skolgång och tiden innan skol avhoppet att de redan i högstadiet upplevt svårigheter med sin närvaro. Tre informanter berättar om avsaknaden av stöd från sina lärare och två informanter har bytt skola under grundskoletiden.

I högstadiet var inte kul att gå dit jag var sjuk ofta, lärarna var inte jätte stöttande. Många byten av lärare och vi gjorde inte vad vi skulle göra på lektionen, många vikare många som sa upp sig det kom nya. Det funkade inte så bra (Kim)

Kom inte överens med lärare alls, min grundskola var väldigt stökig, eller jag hade mycket energi så jag eh visste inte. Jag kunde inte koncentrera mig riktigt liksom så jag var väldigt stökig. Lärarna började störa sig på en och så stör man sig på dem och så blir det en sån fram och tillbaka grej sen så slutade det inte bra med betygen. I sjuan hade jag ändå helt okej, åttan, halva åttan eh hade jag dåligt, hade F i ganska mycket, som var väldigt stökig och det var då jag bytte skola (Tiger)

Av samtliga informanter är det enbart en som berättar att grundskolan var riktigt rolig, älskade att lära sig nya saker och strävade efter bästa betyg.

Grundskolan tyckte jag var riktigt roligt. Just då älskade jag att lära mig nya saker, älskade matte vilket jag inte gjorde senare. Strävade alltid efter det högsta betyget (Taylor)

Trots att flera av informanterna upplevt svårigheter på grundskolan väljer samtliga att söka in till gymnasieskolan.

Samtliga respondenter svarar på frågan hur det kommer sig att de valt att söka in till gymnasiet att de anser det vara naturligt för att ha en stabil grund att stå på inför framtiden. Nedan beskriver Tintin såhär:

Jag tänker mer för att ha en grund att stå på alltså om man tar gymnasieutbildning så kan jag ändå liksom, då kan jag berätta för någon arbetsgivare eller någonting att jag har den utbildningen. Jag trodde liksom att det var obligatoriskt att alla skulle söka in på gymnasiet, det var det jag tänkte (Tintin)

Ninja beskriver följande:

Det kändes ganska självklart att efter högstadiet gjorde man det, alla andra gjorde ju det så det var liksom, man ska göra det. Man skulle gå i gymnasiet liksom (Ninja)

Tiger beskriver följande:

Ekonomi var ju mina föräldrar alltså min pappas företag och man kan tänka mamma i handel i och med att hon jobbade i butiken. Alltså när man har sett det i hela sin uppväxt så tror jag ändå det blir en undermedveten påverkan alltså att det bara blir så att man vill bli typ som sina föräldrar men jag vet inte riktigt om det är så men jag kände så i alla fall (Tiger)

Kim beskriver följande:

Det var nog när vi var på gymnasiemässan och att jag känner folk som går på det program som jag var intresserad av och de tycker det var jättebra, kul utbildning och sådant (Kim)

Utifrån vad informanterna berättar om föräldrar, vänner och intresse kan man tolka att det var av deras vikt för att de skulle kunna göra ett tillfredsställande gymnasieval. Valet ska stämma överens med individens självbild och uppfattning om vad som är passande. Dessa samband av inre och yttre är vad som inom careership teorin kallas för

handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Ju bättre kännedom om dessa

besitter. Därav finns en större bild av vilka vägar som är möjliga att gå. Vår undersökning visar att flera av våra informanter som har kämpat med skolgången i högstadiet ändå valt att söka vidare till gymnasiet. Det var ett självklart val inför framtiden och det råder full enighet bland våra informanter att gymnasiet skulle vara en nystart där lärarna var mer kunniga och engagerade. Skolan skulle vara mer intressant då de själv valt sina program.

5.3 Perspektiv kring avhoppet - Gymnasietiden

Anledningen till att informanterna valde att hoppa av skolan är många och individuella. Det är sällan tydligt vad som orsakat studie avhoppet då det oftast är flera faktorer som är avgörande för avhoppet. Enligt skolverkets rapport (2019) framgår det att en viktig del i det förebyggande arbetet för att motverka studieavhopp är att hela skolan är involverad. Syftet är att skapa en främjande skolmiljö som främjar lärandet. Eleverna behöver ha ett intensivt och individualiserat stöd från lärarna där meningsfullt lärande är ett viktigt inslag i undervisningen.

5.3.1 Brist på motivation

Två informanter beskriver att de tappade intresset för skolan därav den ena beskriver att skolan inte var en trivsam plats och i samma händelseförlopp började arbeta utanför studierna. Den andra informanten beskriver följande:

Ja, jag tänkte väl fan nu är jag vuxen och trött på att gå i skolan, jag vill hellre jobba och tjäna pengar. Så blev det ja, jag vet faktiskt inte jag orkar inte mer i skolan (Taylor)

Båda informanterna upplevde inte att lärandet var meningsfullt i deras liv.

Utifrån vad informanterna berättar har de tappat intresset för att gå i skolan. De båda beskriver en stark känsla av att få lov att arbeta istället för att gå kvar i skolan. Informanterna avbröt därför gymnasiestudierna frivilligt för att arbeta. Med detta sagt kan man tolka deras val att hoppa av studierna som en frivillig brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).

5.3.2 Det pedagogiska stödet

Det pedagogiska stödet från skolan har sett olika ut enligt informanterna. Tre informanter berättar att de hade ett eller några möten med studie- och yrkesvägledaren. Ingen av informanterna anser att det har varit ett pedagogiskt stöd utan att skolpersonal har kommit in för sent. Vid möte med studie och yrkesvägledare har unga vuxna redan börjat fundera på avhopp. Ninja beskriver att det fanns en mentor som var engagerad och gav stöd men saknade det pedagogiska stödet från andra vuxna på skolan. Ytterligare två informanter beskriver det bristfälliga pedagogiska stödet i citatet nedan.

Det var ju svårt eftersom vi hade så många olika lärare. Det var många olika lärare och ämnen så det blev så. Vissa lärare var typ inte där när man behövde (Taylor)

Då var jag mycket hos syv men ja vi snackade kanske tre gånger men min mentor rekommenderade mig att byta skola och då kände jag så att jaha om min mentor säger till mig byta skola alltså det, då tänkte jag alltså... (Tiger)

Informanterna anser inte att de fått det stöd och den hjälp som dem behövt för att klara av att nå sina kunskapsmål. Våra informanters syn på att klara sina studier på grund av det bristfälliga stödet i skolan har påverkat deras handlingshorisont då de har tappat sin motivation och tron på att de ska klara skolan. Enligt våra informanter kom det pedagogiska stödet in för sent och de ansåg det inte som möjligt att fullfölja sina gymnasiestudier. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan en individs tidigare erfarenheter och andras värderingar spela in när det gäller vad som anses vara uppnåbart och möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 35).

5.3.3 Praktik

Enligt tidigare forskning önskar unga vuxna mer praktik än teori men resultatet i vår undersökning visar att praktiken har varit en bidragande påverkansfaktor för avhopp (Ungdomsstyrelsen, 2013).

Informanterna beskriver att det inte är mer praktik som behövs utan bättre förutsättningar för att utföra praktiken. Informanterna upplever att de blev dåligt

bemötta av vuxna både i skolan och på praktikplatsen. Tintin beskriver ett händelseförlopp där arbetskollegor är arga och irriterade och skäller ut hen och handledaren på arbetsplatsen. Tintin får ingen handledning på sin praktikplats utan förväntas klara av uppgifterna för sig själv. Informanten tog illa vid sig och vill ej återgå till sin praktik. Skolan erbjöd samtal med Tintin men inte med handledaren vilket innebar att praktiken förblev oförändrad. Det resulterade i att Tintin vägrade återgå då arbetsmiljön på praktiken var otrygg.

Det var ju där det gick åt pipan just därför att dom tog ju inte hand om mig. Det var precis som att jag var bara en trasa dom slängde runt på och gav skitjobben åt (Tintin)

Robin berättar otydligt om sin upplevelse av praktiken. Återkommer flera gånger till maktlösheten gentemot mentorn som valde att stänga av Robin från programmet. Upplägget med praktiken kan tolkas som otydlig där informanten tror att strukturen är på ett vis och handlar därefter medan mentorn pekar på bristen på närvaro. Informanten ber mentorn kontakta handledaren på praktikplatsen för att bekräfta sin närvaro men det slutar med att skolan beslutar att stänga av Robin från programmet.

Först i början var jag på praktik och sedan hade jag åkt utomland i en vecka, sen kom jag tillbaka då hade jag lov. Kom tillbaka och tydligen säger de att jag inte har varit på min praktikplats, ingenting. Så hade någon sagt att jag hade varit utomlands till lärarna under min praktiktid. Jag sa till dem att ni kan ringa min chef, min gamla chef och fråga han. Dom bara, nej vi tror inte det. Sedan sa dem att de inte vill ha mig här längre (Robin)

Ninja berättar att skolarbetet låg efter men upplevde att det enbart var lite och att det skulle gå snabbt att komma ikapp med skoluppgifterna. Skolan hade en annan uppfattning och beslutade att Ninja skulle vara kvar i skolan och göra klart sina uppgifter och därav erbjöds ingen praktik. Enligt Ninja skulle det ta en vecka att komma ifatt men skolan beräknade att det skulle ta hela praktikperioden som var på fem eller sex veckor. Ninja hade en önskan om att få göra några veckors praktik som sina klasskamrater men skolan stod fast vid sitt beslut. Maktlösheten bidrog till att Ninja valde att stanna hemma.

Fick ju ingen praktik i vintern i tvåan så skulle jag vara ensam med en till i klassen på att gå till skolan för att jag inte fick praktikplats och då så tänkte jag så fan jag vill inte gå dit och vara där hela tiden liksom för jag låg inte ens så långt efter så jag kunde jobba ikapp snabbt (Ninja)

Utifrån vad Tintin beskriver kan det tolkas som att hen upplever en maktlöshet då det

sociala kapitalet är begränsat när det gäller om hur människor samspelar på det nya fältet (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Unga vuxna som provar på arbetslivet genom

praktik upplever ett nytt fält med andra spelregler än på gymnasiefältet. Detta kan tolkas som att ungdomar som praktiserar kan uppleva maktlöshet då de inte känner sig trygga inom detta fält (Hodkinson & Sparkes 1997, 36).

Robin blir avstängd från skolan i samband med sin praktik på grund av utebliven närvaro och det leder till att skolan tvingas ta till disciplinära åtgärder. Skolans åtgärd kan tolkas utifrån careership teorin, som en strukturell påtvingad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).

Utifrån Ninjas berättelse kan det förstås som att situationen påverkar individen negativt som då väljer att förändra situationen med hjälp av en brytpunkt. Informanten är själv den drivande kraften till att förändra den negativa situationen genom att göra sig av med det som påverkar negativt vilket kan tolkas som en frivillig brytpunkt. Ungdomar fattar beslut inom det som de känner till och har med sig i sitt habitus och

handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35, 39).

5.3.4 Fel programval

Den sista påverkansfaktorn som framkommer i vår undersökning som även ungdomsstyrelsen (2013) i 10 orsaker till avhopp belyser handlar om ungdomars felval (Ungdomsstyrelsen 2013, 6).

Två av informanterna i vår undersökning berättar att de avbrutit sina gymnasieutbildningar på grund av att de gjort fel programval. Informanterna har inte känt att utbildningen varit rätt för dem. Deras bild av hur det skulle vara på utbildningen stämde inte överens med hur det var i verkligheten. Utifrån careership teorin kan deras val tolkas som en frivillig brytpunkt eftersom de själv valt att avbryta sin utbildning. Sammanfattningsvis till att svara på vår frågeställning om vilka faktorer som spelar in i unga vuxna beslut att hoppa av sin gymnasieutbildning visade det sig att det inte var en faktor utan flera. Det var inte helt tydligt vilken faktor som var avgörande för avhoppet för alla informanterna. De som var mest framträdande i intervjuerna har vi belyst i ovanstående kapitel. Att ha i åtanken så var det inte enbart en faktor som fick informanterna att hoppa av sin gymnasieutbildning utan att det var flera faktorer som

påverkade innan beslutet togs. I intervjuer kommer det fram små händelser som inte har varit den konkreta faktorn till avhoppet men varit delaktiga i processen fram till avhoppet. Informanterna berättar att inför gymnasiet så var tankarna på att det skulle vara lättare med skolarbetet då de själva har valt programmet. Men det framkommer att eleverna inte var beredda på det stora ansvaret som friheten med egenansvaret innebär. Lärarna lämnade större ansvar till eleverna att sköta sina studier, förstå studieplattformen, ordna egen praktik mm. Det var ett stort steg från grundskolan till gymnasiet och till slut valde samtliga informanter att hoppa av skolan efter samtal med föräldrar eller andra vuxna.

5.4 Processen inför avhopp

Här redovisas resultatet som besvarar vår andra frågeställning som belyser processen som ungdomar går igenom före avhoppet.

Själva skolmiljön har stor betydelse för hur eleverna ska lyckas med sina studier. Skolverket (2019) skriver i sin rapport om vikten av hur eleverna klarar av att knyta an till skolan kan påverka vid studieavbrott. Det handlar om elevens delaktighet och inflytande, studiero och trygghet men också om att känna meningsfullhet och tillhörighet. Om dessa faktorer uteblir eller saknas kan eleverna få svårigheter med att klara sitt skolarbete och skolresultatet sjunker. Detta kan leda till att eleven distanserar sig, stannar hemma och processen om att avbryta sina studier har påbörjats. Ett studieavbrott görs inte från en dag till en annan (Skolverket 2019, 4-8).

I resultatet framgår att unga vuxna befinner sig i en svår stressande situation under en längre period innan de fattade sitt fullständiga beslut om att hoppa av gymnasiet.

Tre av informanterna pratar om att de kände att det blev för mycket skolarbete och att de inte hann med alla uppgifter och då kom stressen vilket skapade ångest. Ångesten blev större, motivationen minskade och frånvaron ökade. Informanterna berättar att det upplevde att det inte var lönt att gå dit eftersom de tappat motivationen för att ta igen det förlorade skolarbete. Tankarna på att de kanske inte skulle klara av skolan kom allt oftare och till slut blev det övermäktigt.

Jag hade en sån tanke att här slutar jag för att jag orkar inte mer. Sen under jullovet hade jag jätte många tankar alltså jag grät ju nästan varannan kväll för att jag kände att det här var ju inte alls rätt så här ska det inte vara och det var ju liksom att jag försökte glömma det och nu har jag typ glömt det. Em men det jag känner är det att jag känner så att det borde inte vara såhär. Jag satt och grubblade under hela jullovet, vad ska jag göra? (Tintin)

Det mesta var att jag bara satt och hade ångest och bara gjorde inte det, vet inte varför men det bara blev så mycket att jag kände att jamen det är inte lönt nu ens, jag vet inte varför jag tänkte så men det blev så, det blev för mycket (Tiger)

Så tänkte man så fan jag pallar inte, jag vill inte gå dit liksom och sen redan då kände man ju, man kände ju att man inte trivdes där direkt utan alltså klassen var inga problem, resten av skolan var ingen trygg miljö som jag var van vid sen högstadiet (Ninja)

Vid en brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten ändras och detta sker under en längre period. Informanterna har inte känt att det varit lönt att kämpa vidare, har saknat meningsfullhet och inflytande och upplevelsen av att inte hinna med skolarbetet blev övermäktigt. Informanternas handlingshorisont började bli begränsad och utifrån deras habitus var det svårt för dem att se vad som var möjligt och de valde till sist att avbryta sina studier. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) fattar ungdomar oftast inte helt rationella beslut eftersom de är påverkade av sina känslor och sinnesstämningar utöver deras familjebakgrund och egna erfarenheter. Utifrån careership teorin kan det tolkas vara en frivillig brytpunkt men med inslag av den

strukturella brytpunkten eftersom skolan har en struktur som ska följas för att

informanterna ska klara av att uppnå sina mål (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35). Sammanfattningsvis är det stressen över att inte hinna med skoluppgifterna som startar processen som leder till att informanterna hoppar av. Det är för många och svåra uppgifter i skolan och när de hopar sig blir det stress och frustration som går över till ångest. Det blir för mycket för informanterna och de väljer att distansera sig då de inte känner någon delaktighet, meningsfullhet eller tillhörighet och bestämmer sig för att hoppa av skolan.

5.5 Vidare sysselsättning

Här redovisas resultaten som förklarar vad som påverkar unga vuxna till vidare sysselsättning. En gemensam aspekt som samtliga informanter nämner är tilliten att ha en förälder eller annan vuxen att vända sig till.

5.5.1 Betydelsen av vuxna utanför skolan

Utredning Om unga som varken arbetar eller studerar pekar på att vikten av stöd hemifrån har en avgörande betydelse för hur elever lyckas (SOU 2013, 19). I vår undersökning bekräftar fem informanter att de hade samtal med föräldrar där föräldrarna försökte påverka ungdomarna att fortsätta sina studier och inte hoppa av gymnasiet. Två informanter beskriver följande

Jag pratade med mina föräldrar om det men mamma främst och min flickvän som jag hade. Mamma sa väl nej hon tyckte det var dumt och min flickvän sa gör vad du vill. (Taylor)

Jag ville hoppa av och då berättade jag det för min mamma och så sa hon att du kan vara hemma nu för det är höstlov. Så var hemma denna vecka så ser du sen. Men så gick den veckan och jag kände fortfarande jag vill hoppa av. Då sa hon sjukanmäl dig denna vecka och testa sen igen och så gick den veckan då kände jag nä men jag vill inte (Kim)

När de unga vuxna beskriver sin valsituation kan det tolkas som att det var ett svårt beslut då de själv ville hoppa av men föräldrar uppmanade dem att gå kvar i skolan. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan ungdomarna vara rationella när det ska göra sina val. De väljer utifrån vad familjen, kompisar sagt eller känner press fast de inte är redo. De kan exempelvis avvisa eller påbörja ny utbildning grundad på råd från närstående som har kunskap inom området. Ungdomar som gjort ett val och insett att de är fel och väljer att hoppa av sin utbildning har blivit påverkade av andra och utgått från det. De kan både ha blivit påverkade negativt men även positivt (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

Unga vuxna beskriver att de har fått fint stöd av sina föräldrar och andra vuxna som lyssnat på dem i deras beslut. De har fått bestämma själv med stöd av vuxna vilket gör att de växer och utvecklas mer. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att vid en

brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten förändras. Mellan brytpunkterna infinner sig rutiner och informanterna beskriver att de utvecklas när de får bestämma själv med stöd av vuxna. Detta kan tolkas vara en bekräftande rutin då individen utvecklas i den önskade riktningen (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

Sammanfattningsvis var informanterna tydliga med att det inte var ett enkelt val att hoppa av gymnasiet. Med hjälp av föräldrar och andra vuxna individer söker de stöd för att få bekräftat att deras handling är ok. Unga vuxna känner att de har växt som individer i sitt beslut då stödet av vuxna gav tillit och stärkte deras identitet. Informanterna bekräftar att de är nöjda över sitt beslut att hoppa av utbildningen vilket har lett till ny sysselsättning där de trivs bra.

5.5.2 Avhopp behöver inte vara negativt

I en rapport från skolverket (2019) framkommer det att studieavbrott inte behöver vara negativt för individen. De finns ungdomar som väljer att avbryta sina studier för att arbeta, prova andra studieformer eller studera utomlands (Skolverket 2019, 10).

Vi har i tidigare kapitel nämnt vilka faktorer som påverkat informanternas beslut när det gäller avhopp. Samtliga informanter har efter avhoppet funnit nya vägar och skaffat sig ny sysselsättning.

En informant har fått arbete genom det kommunala aktivitetsansvaret där det förmedlades en kontakt mellan arbetsgivaren och informanten.

En annan informant frågade vuxna i sin närhet om de kunde rekommendera ett arbete. Informanten tog själv kontakt med arbetsgivaren och har idag en visstidsanställning. Är garanterad en tillsvidaretjänst om hen väljer att utbilda sig inom yrket. Företaget har lovat en deltidstjänst under studietiden om informanten väljer att utbilda sig.

En informant har sökt och fått ett arbete inom sitt intresseområde. Är så tacksam, glad över möjlighet att arbeta och få lön.

En informant berättar om sin visstidsanställning inom familjeföretaget. Har sökt och fått ett annat arbete men kan inte påbörja det förrän truckutbildningen är genomförd. Alla skolor är stängda pga pandemin men så fort som möjligt kommer hen att ta sitt truckkort och påbörja sin anställning.

En informant har fått visstidsanställning inom familjeföretaget. Berättar om sin pappa som lär ut genom att visa hur man bedriver företag. Men även hur det är att gå till arbetet och hur man ska bemöta kunderna.

Det är inte att bara pengarna utan också att kunderna ska också vara nöjda liksom så det är det som gör det mer som ett jobb liksom det är inte bara att vara där och bara göra utan komma dit med bra attityd göra kunderna nöjda bra service sådant som tillkommer till att jobba (Tiger)

En informant beskriver sin sysselsättning på följande vis

Praktik på förskola, sökt in på nya utbildningar till hösten. Jag vill inte sitta hemma och inte ha någonting att göra utan jag vill alltså det är lite problem med mig att jag vill ha någonting att göra hela tiden så att jag kan liksom inte sitta hemma (Tintin)

Ett avbrott från gymnasiet kan innebära något nytt och kan bli en positiv erfarenhet exempelvis genom en praktikplats där man får prova på arbetslivet eller något annat som man är intresserad av. Informanterna får möjlighet att vidga sina vyer och upptäcka nya yrken samt lära känna nya individer vilket ökar deras handlingshorisont. Fem av informanterna har fått anställning eller vikariat och en informant har praktikplats. Informanterna har gjort en övergång som inte sker automatiskt utan är frivillig och de har själv tagit initiativ till den. Vi tolkar det utifrån careership teorin (1997) som att detta är en frivillig brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Informanterna gör även

strukturella brytpunkter som är kopplade till samhällets institutioner som i detta fall är

övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Informanterna byter fält när de kommer ut i arbetslivet där det är nya regler och där de ska samspela med nya individer (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Detta tolkar vi utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teori som att individen vidgar sin

handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). När en individ har varit med om en

brytpunkt följer en period av rekognosering. Individen skall förverkliga sitt beslut och bli ett med sin förändrade situation. Informanterna berättar att de är nöjda med sin tillvaro och valet de gjort vilket Hodkinson och Sparkes beskriver som en bekräftande

rutin (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

Sammanfattningsvis har det enligt informanterna gått bra efter deras gymnasieavhopp. De berättar hur handlingskraftiga de har varit för att hitta en sysselsättning. Några av informanterna har fått hjälp med kontakter men kontakten har

de själv fått skapa för att erbjuda sina tjänster. Alla informanter är nöjda över att ha en sysselsättning några av dem kommer att söka in till gymnasiet igen efter att ha fått arbetslivserfarenhet.