Resultatdiskussion

I det tidigare kunskapsläge som presenteras i uppsatsen redogör forskarna för bemötandets betydelse för individen, och för de förutsättningar som krävs för att goda levnadsvillkor som är berättigade enligt lag ska erhållas brukaren. LSS lagstiftning redogör för goda

levnadsvillkor och det stöd som ges i form av insatser från personal ska leda till en möjlighet att leva som andra (Lewin, 2011). Forskarna beskriver relation mellan brukare och personal som avgörande för om målen med LSS uppnås, och bemötandet som essentiellt för goda levnadsvillkor (Giertz, 2012; Lewin, 2011; Sprague & Hayes, 2000). Forskarna menar att det bemötande som ges inom ramen för LSS ska spegla en humanistisk människosyn och alla människors lika värde (a.a), och beskriver hur bemötandet lämnar ett avtryck i den andra personens erfarenheter och självkänsla (Blennberger, 2013; Heller m.fl., 2011). Forskarna redogör för hur det professionella bemötandet ska präglas av en professionell hållning, respekt och empati (Blennberger, 2013; Lewin, 2011), och beskriver det som en professionell

skyldighet både gentemot den verksamhet den professionelle representerar, men framförallt gentemot de individer den professionelle i sitt yrke möter, att reflektera över och kritiskt granska sitt bemötande i syfte att upptäcka eventuella brister och på så sätt utveckla det egna bemötandet (Banks, 2007, Blennberger, 2013). Enligt den forskning som presenterats i uppsatsen krävs det förutom kompetens och en adekvat utbildning, en förståelse för den

34 ojämlika maktsituationen mellan brukare och personal (Banks, 2007; Giertz, 2012; Lewin, 2011, Skau; 2007).

I uppsatsens empiriska material framgår det att personalen i de verksamheter där intervjuerna genomförts berättar att de dagligen utifrån olika infallsvinklar reflekterar över sitt bemötande av brukarna. De arbetar på olika sätt med att främja bemötandet, vilket sker genom

fortlöpande utbildning och kompetensutveckling i bemötande. Informanterna berättar att man inom personalgruppen arbetar med bemötande på en daglig basis i form av diskussioner och med hjälp av varandra, men även strukturerat i form av möten som sker varje vecka där man pratar om bemötande. I en av verksamheterna beskriver informanterna att de arbetar med en form av öppet klimat där syftet är att arbetskollegor ska ge varandra konstruktiv kritik i förhållande till bemötandet. Arbetsgivarna framställs av informanterna som drivande i att reflektion kring bemötande görs, och har tillsammans med personal tagit fram konkreta mål för hur bemötandet ska se ut i verksamheten. Informanterna anser att det i verksamheterna där intervjuerna genomförts finns den kompetens som krävs för att kunna ge ett bra bemötande som är förenligt med målen för LSS. Utifrån uppsatsens teoretiska aspekter blir det tydligt att personalen intar ett professionellt empatiskt förhållningssätt och att känslostormar och stress identifieras som eventuella kommunikationsstörningar som kan påverka det professionella bemötandet. Utifrån vad personalen som intervjuats i uppsatsen berättat är de medvetna om att insatserna ska ges utifrån brukares individuella behov. Personalen är också medvetna om den ojämlika maktrelation relationen som finns mellan brukare och personal då brukaren är beroende av de insatser som personalen utför. Slutsatsen är att den personal som intervjuats har utifrån vad de har berättat, och utifrån den teori och forskning som presenterats i

uppsatsen, de verktyg som krävs för att ge ett bemötande som är förenligt med målen för LSS.

7.3 Metoddiskussion

För att ta reda på hur personal inom LSS-verksamhet berättar att de arbetar med bemötande valdes den kvalitativa metoden som tillvägagångssätt (Bryman, 2011). Det empiriska materialet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer som är personal på LSS-bostäder. Innan intervjuerna hölls förberedes en intervjuguide, innehållande teman, som baserades på uppsatsens syfte och frågeställningar (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann 2009). De tre huvudtemana var ”Kompetensen i verksamheten”, ”Hur personalgruppen arbetar med bemötande” och ”Reflektion över bemötande”. Varje tema hade ett antal

stödpunkter som var behjälpliga som stöd under intervjuernas gång, dels för ett förtydligande av uppsatsens teman, och dels, för att hålla intervjuerna inom ramen till uppsatsens syfte och frågeställningar. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för att det empiriska

materialet skulle bli så tillförlitligt som möjligt (Aspers, 2011; Bryman, 2011).

Då empirin tagits fram med hjälp av intervjuer med personal innebär detta att informanternas berättelser utgör en stor del av uppsatsen. Då människor har en tendens att måla upp en bild av verkligheten på ett sätt som kan gynna dem själva kan muntliga berättelser anses som opålitliga källor. Å andra sidan har uppsatsen tagit hänsyn till den källkritiska principen tendensfrihet, vilket innebär att källans tillförlitlighet ökar om det inte finns skäl att misstänka att informanten har ett egenintresse i att inte redogöra för det som är sanningsenligt. Eftersom informanterna i denna uppsats är anonyma och deras identitet inte på något sätt kan röjas, medför det att informanternas orsak till att inte tala sanningsenligt minskar (Thuren, 2013). Det hade varit fördelaktigt att göra observationer i verksamheterna för att se om personalen

35 arbetar med bemötande på det sätt som de har berättat att de gör i intervjuerna (Bryman, 2011). Med en annan metod eller ett större urval kunde det kanske ha dragits andra slutsatser. Det hade varit intressant att göra ytterligare intervjuer i andra verksamheter för att se om resultatet hade blivit lika positivt.

7.4 Slutliga reflektioner

Som författare till denna uppsats blev jag positivt överraskad över hur arbetet med

bemötandet såg ut i de verksamheter där intervjuerna gjorts. Några funderingar som växt fram är, som nämns i avsnittet ovan, huruvida det ser ut på samma sätt i alla verksamheter i

Malmö, eller om de verksamheter där intervjuerna gjorts är ”utstickande”. En tanke som slog mig under processen var personalens berättelser om hur drivande deras chefer var i arbetet med bemötande, vilket de uppgav bidrog till att deras kompetens och reflektioner ökade kring just bemötandet. Tanken som slog mig då var hur det hade sett ut om de hade en annan chef och om alla chefer inom LSS-verksamhet är lika drivande inom detta ämne? Eftersom uppsatsen utgår från personalens berättelser kring arbetet med bemötande hade det varit intressant att undersöka brukarnas upplevelse kring bemötandet, om de ser på det likadant som personalen gör. Något som också skulle vara intressant i en framtida studie är att titta på både brukarnas och personalens upplevelser och sedan jämföra dessa. Mitt tips kring framtida forskning inom detta ämne är att göra en sådan studie.

36

REFERENSER

Alander, N. & Strand, H. (2018). Missförhållanden på LSS-boenden anmäls inte. Hämtad 2018-08-12, från: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/missforhallanden-pa-lss-boenden- anmals-inte-23065

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Stockholm: Liber.

Banks, S (2007). Ethics and Values in Social Work (Third Edition).The British Journal of

Social Work.

Bergstrand, B. O., & Larsson, M. e. (2015). LSS : stöd och service till vissa

funktionshindrade. Helsingborg : Komlitt, 2015 (Estland).

Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. Lund : Studentlitteratur, 2013.

Bohlin, H. e., & Eklund, J. e. (2013). Empati : teoretiska och praktiska perspektiv. Lund : Studentlitteratur, 2013 (Danmark).

Bringsrud Fekjear, S. (2016) Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups : Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dahlkwist, M. (2012). Kommunikation. Stockholm : Liber, 2012 (Kina).

Eide, T., Eide, H., Kärnekull, B. t., & Kärnekull, E. t. (2006). Kommunikation i praktiken :

relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö : Liber, 2006

(Slovenien).

Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier. en introduktion. Stockholm Wahlström & Widstrand 1997.

Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten : en studie av inflytande och

självbestämmande med LSS. Växjö : Linnaeus University Press, 2012 (Kållered : Ineko).

Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare : de utvecklingsstördas historia. Stockholm : Gothia, 2009 (Slovenien).

Heller, Tamar, Schindler, Palmer, Wehmeyer, Parent, Jenson, Abery, Geringer, Bacon, & O`Hara (2011). ”Self-Determination across the Life Span: Issues and Gaps” i Exceptionality: A Special Education Journal. Vol. 19 ss. 31-45

Herz, M., & Johansson, T. (2015). Det professionella mötet : en grundbok. Lund : Studentlitteratur, 2015 (Polen).

Hilmarsson, H. a. (2018). Empati : nyckeln till samarbete i professionella samtal. Lund : Studentlitteratur, [2018]

Holm, U. (1987). Empati: att förstå andra människors känslor. Stockholm : Natur och kultur, 1987 ; (Lund : Rahms i Lund).

Johansson, A. (2015). Tvång och straff på gruppboende. Hämtad 2018-08-12, från; http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tv%C3%A5ng-och-straff-p%C3%A5- gruppboende-1.53820

37 Jönson, Håkan (2010) Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning och socialt

arbete. Malmö: Liber.

Kindwall, K. (2016). Habiliteringen. Lagstiftning och föreskrifter.

Hämtad: 2017-12-22, från: http://habilitering.se/om-habilitering-halsa/vart- uppdrag/lagstiftning-och-foreskrifter

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Kvale, S., & Torhell, s t. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997 ; (Lund : Studentlitteratur).

Lewin, B. (2011). För din skull, för min skull eller för skams skull? : om LSS och bemötande. Lund : Studentlitteratur, 2011 (Spanien).

Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Laappalainen, R. & Jacobsson, K. (2015) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och kultur

Meeuwisse, A. e., Sunesson, S. e., & Swärd, H. e. (2006). Socialt arbete : en grundbok. Stockholm : Natur och kultur, 2006 (Falköping : Elander Gummesson).

Nationalencyklopedin. (2017). Socken. Hämtad 2017-12-02,

från http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socken

Nelson, M. e., & Förhammar, S. e. (2004). Funktionshinder i ett historiskt perspektiv. Lund : Studentlitteratur, 2004 (Lund : Studentlitteratur).

Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2007). Kommunikation : samspel mellan människor. Lund : Studentlitteratur, 2007 (Polen).

Peterson, G. (2000). Specifik och generell lagstiftning. I M. Tideman, (Red.), Perspektiv på

funktionshinder och handikapp (s. 208-224). Lund: Studentlitteratur

Prop. 1992/93:159. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-stod-och- service-till-vissa-funktionshindrade_GG03159

Prop. 1999/2000:79. Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för

handikappolitiken.

Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2000/03/prop.-1999200079/ Regeringen. (2016). Att säkerställa en god statsförvaltning. Stockholm: Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/12/att-sakerstalla-en-god- statsforvaltning/

Regeringens skrivelse 2009/10:166 om uppföljning av den nationella handlingsplanen Från

patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/49b69b/contentassets/89a6d6b7b2014581954166682bbf1fba/uppfol jning-av-den-nationella-handlingsplanen-for-handikappolitiken-och-grunden-for-en-strategi- framat-skr.-200910166

SFS 2001:453 Socialtjänstlagen Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag Stockholm: Socialdepartementet.

38 SFS 2017:313. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Stockholm: Riksdagen.

Skau, G. M. (2007). Mellan makt och hjälp : om det flertydiga förhållandet mellan klient och

hjälpare. Stockholm : Liber, 2007.

Socialstyrelsens föreskrifter om rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Hämtad 2017-12-22 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18607/2012-2-17.pdf Socialstyrelsen. (2017). Funktionshinder. Hämtad 2017-12-02, från:

http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Socialstyrelsen. (2013). Termbanken. Hämtad 2017-12-02 från: http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=531 Socialstyrelsen. (2017). Termbanken. Hämtad 2017-12-02 från: http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=197

Socialstyrelsen. (2015) Socialstyrelsens jämförelse av äldreomsorg. Hämtad 2018-08-10 från: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg

SOU 1999:21. Lindqvists nia – nio vägar att utveckla bemötandet. Stockholm: Socialdepartementet.

Tillgänglig:http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga- utredningar/sou-1999-21-_GNB321 Hämtad 2017-12-01

SOU 2004:118. Beviljats men inte fått. Stockholm: Socialdepartementet Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-

utredningar/2004/12/sou-2004118/ Hämtad 2017-12-01

Sprague, Joey & Jeanne Heyes (2000). ”Self-Determination and Empowerment: A Feminist

Standpoint Analysis of Talk about Disability” i American Journal of Community Psychology.

Vol. 28:5 ss. 671-695.

Thurén, T, (2013) Källkritik. Stockholm: Liber.

Tideman, M. o. (2000). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund : Studentlitteratur, 2000 ; (Lund : Studentlitteratur).

39

Bilagor

Bilaga 1

Kontaktuppgifter:

Hanna Marbe

Socionomstuderande på Malmö Högskola Tfn: 0762249011

E-post: Hannamarbe@live.se

Hej!

För närvarande skriver jag en C uppsats som syftar till att undersöka hur personal på

gruppbostäder enligt LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade arbetar med sitt bemötande gentemot de boende. Jag är intresserad av dina tankar,

reflektioner, åsikter och din syn kring bemötande i din yrkesroll.

Jag skulle vilja intervjua dig och intervjun kommer att ta mellan 45 minuter till en timme. För att kunna fånga upp allt som sägs i intervjun kommer intervjun med ditt tillstånd att spelas in. Det är endast jag och eventuellt min handledare på Malmö högskola som kommer att lyssna på inspelningen. Alla personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och materialet kommer endast att användas till denna uppsats och inte till något annat. Inga namn eller någon information som skulle kunna identifiera dig att lämnas ut i uppsatsen. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan avsluta intervjun när du vill utan att behöva ange något skäl. Om du har några frågor är det bara att kontakta mig.

Med vänlig hälsning, Hanna Marbe

40

Bilaga 2

Intervjuguide

Kompetensen i verksamheten

Hur länge har du jobbat inom LSS? Vilka är dina främsta arbetsuppgifter? Har du någon utbildning, om JA, vilken?

Finns det någon mer utbildning som du tycker skulle behövas än den som du och dina kollegor har?

Hur funkar arbetsgivarens ansvar för vidareutbildning tex inom bemötande?

Har ni i arbetsgruppen tittat på hur ni i ert arbete ska förverkliga de mål som finns enligt lagstiftningen?

Vad är det bästa med ditt jobb respektive sämsta?

Hur personalgruppen arbetar med bemötande

Hur jobbar ni med bemötande här?

Diskuterar ni bemötandet i personalgruppen? Om JA, hur? Om en brukare blir ledsen eller arg hur gör ni då?

Pratar ni om dessa situationer i efterhand reflekteras det kring personals agerande då? Kan du berätta om en sådan situation hur ni gjorde och tänkte?

Reflektion över bemötande

Brukar du reflektera över hur du bemöter brukarna? Hur ofta?