Resultatdiskussion

Enligt Skollagen (2010) ska utvecklingssamtal genomföras minst en gång per år och det är förskollärare som har huvudansvaret för samtal med barnets vårdnadshavare. Markström och Simonsson (2018) beskriver att det är viktig för pedagoger med kunskaper om hur man resonerar och arbetar kring utvecklingssamtal som en del av sin yrkesutövning. Det är förskollärarna som har det övergripande ansvaret vid utvecklingssamtal men i min studie visar det sig att även barnskötare genomför utvecklingssamtal med barnens föräldrar. Min egen uppfattning är att barnskötare med erfarenhet och god insikt i verksamheten har kompetens att utföra utvecklingssamtal med vårdnadshavare men det beror på individuella erfarenheter och egenskaper. Framförallt tror jag att det har mycket att göra med erfarenhet men finns kunskapen ser jag inga hinder i att barnskötare genomför utvecklingssamtal. Att två yrkesgrupper d.v.s. förskollärare och barnskötare fungerar som ett team där de arbetar och ansvarar för förskolans verksamhet (Riddersporre, 2010).

I studien framkommer att pedagogerna utfört utvecklingssamtal på höst- och vårterminerna. Pedagogerna uttrycker att samtalet skiljer sig från varandra. Höstens samtal handlar mer om barnets trivsel, intressen och om verksamheten på avdelningen. Däremot handlar samtalet på vårtermin mer om barnets utveckling med utgångspunkter i normer och värden, utveckling och lärande, och barns inflytande. Det visar sig i studien att utvecklingssamtalet ses som viktigt för barnens utveckling och för verksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. Genom samverkan med barnets vårdnadshavare får pedagogerna en möjlighet att samtala och utbyta information om hur barnet trivs i förskolans miljö. Studien visar även att pedagoger reflekterar över sin yrkes-praktik om hur man skapar en bra verksamhet för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. Detta är något som stöds av Simmons och Markström (2013) studie att utvecklingssamtalets mål är att kunna förmedla information mellan hem och förskola där båda aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra. Att utvecklingssamtal används som ett utvärderingsverktyg i verksamheten och inte endast anses som en granskningspraktik för det enskilda barnet utan som en självgranskning av professionen framhålls som viktigt. I resultatet beskriver pedagogerna att kommunicera med öppenhet mellan vårdnadshavare och pedagoger leder till en bra samverkan mellan hem och förskola.

28 I studiens resultat framkommer det vidare att pedagogerna lägger mycket tid på att planera och förbereda sig inför samtalet. De strukturerar och följer en samtalsmall för att genomföra utvecklingssamtalet. Jensen och Jensen (2008) beskrivning att vid förberedelse inför utvecklingssamtal kan man tillämpa de didaktiska frågorna som vad vi ska tala om, varför och hur. Då det gäller Vad – frågan uttrycker pedagogerna att det är viktigt att de beskriver barnet rätt och tydligt till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och berätta för dem om vad som görs i förskolan. Pedagogernas uttalande stöds av Markström och Simonsson (2018) att förskolläraren vid utvecklingssamtal beskriver barnets utveckling. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att utvecklingssamtal ska bli en dialog mellan hem och förskola. Uttalandet stöds även Vladavic, Simonsson och Markström (2017) som menar att föräldrarna känner tillit och trygghet till pedagoger som kan möta och diskutera deras barns utveckling. Genom utvecklingssamtalet skapas ett sätt för vårdnadshavare att vara delaktiga och samarbeta kring barnets bästa.

När det gäller didaktiska frågan Varför- så menar Granath (2008) för att barnen ska kunna utvecklas positivt måste mötet mellan vårdnadshavare och pedagog betraktas som rikt och positivt. Ett sådant möte ska lyfta barnet framåt och uppåt i sin utveckling och mötet ska bygga och skapa en bra kommunikation mellan hem och skola/förskola. Det speglas i studien att pedagoger använder utvecklingssamtalen till sin egen praktik för att tänka till och fördjupa sig i hur deras verksamhet kan ge de bästa förutsättningarna för varje barn. Samtidigt är det viktigt för pedagogerna att vårdnadshavare kan lita på personalen. Detta görs genom att man har den dagliga kontakten och tar sig tid att samtala när barn och vårdnadshavare kommer och när de går hem. Vidare lyfter även Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) fram att förskollärarens förmåga att få vårdnadshavares förtroende och då kunna relatera till sina egna personliga erfarenheter när man i sitt yrke möter och kommunicerar med barnens föräldrar.

Utifrån Hur- frågan menar Jensen och Jensen (2008) att samtalen ska vara strukturerat för att kunna stödja syftet och målet. Markström studie (2011) visar att pedagogerna använder kommunikativa strategier där samtalet ses som mild styrning som kallas soft governance. Samtalets innehåll är riktat mot både barnet och föräldrar, men förskolläraren använder även sin maktposition med olika strategier för att kunna styra samtalet om samtalet kommer in på ämnen som inte tillhör utvecklingssamtalet. Detta stämmer väl från pedagogernas svar att när man har samtal med vårdnadshavarna är det viktigt att hålla sig till det man ska prata om.

29 Ibland tar vårdnadshavarna upp känsliga privata saker och då får man ibland sätta gränser för vad som är viktigt att ta upp just i detta samtal. Pedagogerna beskriver också sin maktposition som samtalsledare för att styra upp samtalet så att det handlar om barnet och verksamheten. Det visar sig i studien av Pillet-Shore (2016) att pedagogernas handling vid utvärdering av barnet hänvisar till en stor omsorg när de ska förbereda sig inför samtalet. För att undvika konflikter behöver de agera med noggrannhet i sin förberedelse. Det visar sig i studiens resultat att pedagoger observerar barnet extra på situationer som är oklara för pedagogen. Dock har de samtalat med andra kollegor om olika situationer där tveksamhet råder. Men ändå vill man vara säker och noga beskriva barnet på rätt sätt för dess vårdnadshavare för att kunna undvika missförståelse. Jag uppfattade det som att det är viktigt för förskollärare att vara noggrann inför förberedelse vid utvecklingssamtal. Dock framgår det inte i förberedelserna att pedagogerna själva frågar barnet eller nämner något utifrån barnets funderingar vid utvecklingssamtal. Kanske det har att göra med att barnet i de här fallen, inte deltar vid utvecklingssamtalen?