Samverkan vid utvecklingssamtal : En intervjustudie utifrån pedagogernas perspektiv

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: Pedagogik

___________________________________________________________________________

Samverkan vid utvecklingssamtal

Resel Bååth

Självständigt arbete: Förskolepedagogik V

15 högskolepoäng

Sammanfattning

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Det har lett till studiens frågor: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal? Jag har genomfört en intervjustudie med fem pedagoger som utfört utvecklingssamtal.

Resultaten visade att pedagogerna är noggranna att förbereda sig inför i utvecklingssamtalet och det är viktigt att bygga relationer. Pedagogerna intar rollen som samtalsledare vid samtalet men behöver ändå vara lyhörda för vårdnadshavares funderingar och deras åsikter. Pedagogerna uttycker samtidigt att utvecklingssamtal är betydelsefullt för barnets utveckling och för verksamheten.

Förord

Inledningsvis vill jag tacka min handledare Britt Tellgren som tack vare ett stort engagemang och stöd varit behjälplig i min skrivprocess. Jag vill också rikta ett stort tack till alla pedagoger som tagit sig tid att ställa upp på mina intervjuer och bidra med spännande berättelser. Dessutom vill jag tacka min familj, mina svärföräldrar som varit en extra hand och tagit hand om min son så att jag kunnat skriva även på helgerna, och till min man som korrekturläst mitt arbete och till sist min son som är min inspiration och källa av solsken i svåra tider att skriva.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1. Syfte och frågeställning ... 2

1.2. Uppsatsen disposition ... 2

1.3. Begreppsdefinition ... 3

2. Bakgrund ... 4

2.1. Vad är utvecklingssamtal? ... 4

2.2. Förberedelse inför utvecklingssamtal ... 4

2.3. Pedagogernas roll vid utvecklingssamtal ... 6

2.4. Samverkan mellan föräldrar och förskollärare ... 7

3. Tidigare forskning ... 8

3.1. Databassökning ... 8

3.2. Utvecklingssamtalets olika perspektiv ... 9

3.3. Kommunikativa strategier ... 9

3.4. Samverkan mellan vårdnadshavare och pedagogerna ... 10

3.5. Sammanfattning tidigare forskning ... 12

4. Metod ... 14

4.1. Forskningsdesign ... 14

4.2. Urval………..14

4.3. Genomförande ... 15

4.4. Dataanalys……….15

4.5. Kvalitet i kvalitativ forskning ... 16

4.6. Etiska regler ... 17

5. Resultat ... 18

5.1. Pedagogernas möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet ... 18

5.2. Pedagogernas förberedelse inför utvecklingssamtal ... 20

5.3. Pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal ... 24

6. Diskussion ... 26

6.1. Metoddiskussion ... 26

6.3. Relevans för yrket ... 29

6.4. Förslag till fortsatta studier ... 29

Referenslista ... 30 Bilagor ..……. ... 33 Bilaga 1………..34 Bilaga 2………..35 Bilaga 3………..36 Bilaga 4………..37 Bilaga 5………..38

1

1 Inledning

I läroplanen för förskolan Skolverket (2018) står det att:

Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen (Skolverket, 2018, s. 8).

Citatet ovan lyfter fram att förskolan och hemmet ska skapa ett förtroendefullt samarbete med varandra. Skolverket (2018) beskriver att arbetslaget ska utföra samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande. Skollagen anger att förskollärare ansvarar för samtal med barnets vårdnadshavare minst en gång om året och att utvecklingssamtal ska genomföras för barnets utveckling och lärande (Skollagen, 2010). Förskolan är en mötesarena där det förekommer en mängd olika samtal beskriver Ann-Marie Markström och Maria Simonsson (2013). Det kan handla om informella och formella samtal mellan de olika aktörerna och med varierande syften. Informella samtal kan också benämnas som vardagsamtal som betyder ett spontant möte mellan aktörerna. Den sortens möten är inte planerade och innehållet är inte förutbestämt. Formella samtal karakteriseras däremot, enligt Markström och Simonsson (2018) som ett institutionellt samtal där det finns en detaljerad struktur som är konstruerad med ett syfte och ett planerat mönster om hur samtalet ska gå till även vilka aktörer som ska delta är oftast bestämt i förhand. Inga-Lill Jakobsson och Marianne Lundgren (2013) skriver att målet med formella samtal handlar om planering och genomförande av det konkreta arbetet och om dokumentation av olika pedagogiska verksamheter. Det förekommer olika formella samtal och möten i förskolan och ett av dem är utvecklingssamtalet.

Att genomföra utvecklingssamtal kan vara utmanande för en nyutbildad förskollärare då de inte har samma erfarenhet att hantera ett utvecklingssamtal. Därför uppstod mitt intresse att undersöka ämnet utvecklingssamtal. Under min VFU praktik fick jag ingen möjlighet delta vid något utvecklingssamtal det saknade jag under praktiken. Jag valde ämnet utvecklingssamtal för att kunna få mer kunskap och förståelse om samtalet som jag anser är relevant för yrket och för nyutbildade förskollärare. Saknar man kunskaperna om hur man

2 genomför utvecklingssamtal och bemöter vårdnadshavare så riskerar man att missa barnets behov och dess trygghet. I förskolans läroplan Skolverket (2018) framgår att ”förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar” s.8. Därför vill jag med min studie hjälpa pedagoger att bli bättre på att förbereda sig och genomföra utvecklingssamtal för att det är betydelsefullt för samhället och förskolans verksamhet för att på bästa sätt samverka mellan förskolans miljö och hemmet för barnets lärande och utveckling. Genom att använda mig av intervjuer vill jag få fram respondenternas åsikter, erfarenheter och kunskaper om utvecklingssamtal.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. Därför lyder mina frågeställningar:

• Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? • _{Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen?}

• Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal?

1.2 Uppsatsen disposition

I bakgrundskapitlet presenteras litteratur, artiklar och styrdokument. För att kunna presentera bakgrundsdelen gör jag tematisering gällande vad är utvecklingssamtal, förberedelse inför utvecklingssamtal. Därefter förklarar jag förskollärarens roll vid utvecklingssamtal och vad samverkan mellan föräldrar och förskollärare innebär.

I det tredje kapitlet i studien introduceras den tidigare forskningen från både svenska och internationella artiklar. Jag kategoriserar där utifrån utvecklingssamtal och samverkan. Efter det sammanfattas de olika artiklar som är relaterade till ämnesområdet.

I det fjärde kapitlet presenteras metoddelen av studien som utgår från mitt syfte där jag genomför en kvalitativ undersökningsmetod. Samtidigt förtydligar jag metoden genom att belysa de tillvägagångssätt i studien med urval, dataanalys och etiska principer.

3 I kapitel fem redogörs resultatredovisningen av det empiriska materialet från respondenternas svar därefter utför jag sammanfattning av resultatet.

I ett sjätte kapitel redovisar jag diskussionskapitlet och den sammanfattande diskussionen som är kopplad till backgrundslitteratur och tidigare forskning. I kapitlet ingår även en metoddiskussion och en genomgång som tar upp relevans för yrket samt förslag till nya studier diskuteras.

1.3 Begreppsdefinition

Vårdnadshavare: Begrepp som oftast förekommer i studien är vårdnadshavare då det utifrån Regeringskansliets (2017) hemsida framgår att vårdnadshavare har det juridiska ansvaret om barnet.

Samverkan: Jakobsson och Lundgren (2013) skriver att begreppet samverkan har olika betydelse och definitioner då det beror på vilka aktörer man utgår ifrån. Det handlar om att olika aktörer når ett gemensamt beslut vid varierande sammanhang. Mötet mellan de olika aktörerna som vårdnadshavare och pedagogerna har en relevant funktion för barnet i verksamheten på förskolan. Vårdnadshavare och pedagogernas relationer präglar förhållningssätt, kommunikation, planering och samverkan.

Pedagoger: Begreppet pedagog använder jag i min studie för att beskriva förskollärare och barnskötare som utfört utvecklingssamtal i förskolan. Skolverket (2018) lyfter fram att förskollärare ansvarar för den pedagogiska utbildningen med målinriktade arbeten för att kunna främja barns utveckling och lärande. Samtidigt menar Bim Riddersporre (2010) att två yrkesgrupper som förskollärare och barnskötare ansvarar för förskolans verksamhet. Tillsammans fungerar båda yrkesgrupperna som ett team där de arbetar nära, parallellt och komplementärt med varandra.

Utvecklingssamtal: Utvecklingssamtal ska genomföras för barnets utveckling och lärande (Skollagen, 2010)

4

2 Bakgrund

I den här delen behandlas och redovisas vad litteraturen och förskolans styrdokument säger om det som rör samverkan vid utvecklingssamtal.

2.1 Vad är utvecklingssamtal?

Utvecklingssamtal är ett formellt och professionellt samtal som är mer strukturerat än andra samtal. Samtalen genomförs av pedagoger eller en annan yrkesperson (Elsebeth Jensen & Helle Jensen, 2008; Markström & Simonsson, 2018). Pedagogerna planerar och skapar förutsättningar för utvecklingssamtalet. Man använder olika strategier för att nå det som kallas positivt samtalsklimat. Ett sätt att etablera en positiv miljö är att man först måste tänka sig att ingen får störa samtalet. Andra sätt är att skapa en trevlig miljö är till exempel att ”bjuda på fika” och att skapa en social kontakt så att man bryter av samtalet med någonting annat. Dock kan ”fikandet” missuppfattas och leda till ett mer oprofessionellt intryck. Det är också viktigt att skapa en bra relation med vårdnadshavare. Att det är nödvändigt att vårdnadshavare känner sig välkomna i förskolan. Bland annat att de känner sig trygga och kan vara delaktiga i samtalet (Markström & Simonsson, 2018)

2.2 Förberedelse inför utvecklingssamtal

Barns utveckling och lärande ska sättas i relation till de förutsättningar som förskolan bidrar med. Utvecklingssamtalet bör vara ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Barnets utveckling bör sättas i ett vitt pedagogiskt och socialt sammanhang utifrån samspelet med andra barn och vuxna där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv och inte heller utifrån fastställda normer (Skolverket, 2007, s. 26).

Citatet är taget från allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan som lyfter fram att utvecklingssamtalets struktur bör belysa bilden av barns lärande på olika sätt där barn utvecklas med de förutsättningarna som förskolan erbjuder. Enligt Jensen och Jensen (2008) är utvecklingssamtal ett professionellt samtal där pedagogerna strukturerar och förbereder sig inför samtalet genom att man sätter ramarna och att leda samtalet. En professionell förberedelse ska tillämpa de didaktiska frågorna som vad vi ska tala om, varför och hur.

5 Utvecklingssamtalets innehåll ska belysa om vad man ska tala om menar Markström och Simonsson (2018) och att det handlar om hur pedagogerna beskriver barnets utveckling inför dess vårdnadshavare. Det förväntas att samtalet leder till information om barnen och hur de ska få ökade kunskaper, hur deras barn utvecklas samt om barnets relationer i förhållande till andra barn och vuxna. Jensen och Jensen (2008) menar att beskrivningar av enskilda barn måste grundas på konkreta kunskaper och situationer bör återges med ett beskrivande språk. Att pedagoger berättar om situationen utifrån sin professionella bedömning med utgångspunkt i den kontext som barnen befinner sig i det vill säga hur barnet beter sig olika från situation till situation. När pedagogerna ska beskriva barnet ska de utgå från olika situationer där man tillämpar en förståelse och är öppen för att alla barn inte är lika. Vad som uppstår vid observation kan vara bra att anteckna för att kunna berätta det för vårdnadshavare. Det är viktigt att pedagogerna kan ge konkreta beskrivningarna av olika situationer som information. Kari Killén (2014) poängterar också att observationer med barnet behöver antecknas detaljerat. Om detta sker systematiskt kan pedagogen skönja särskilda mönster. Pedagogers pedagogiska kompetens att observera barnet kan hjälpa vårdnadshavare att få ny syn på barnets lärande.

Varför-frågan är viktig för att förstå syftet med samtalet. I uppdraget från förskolans läroplan Lpfö 2018 (Skolverket, 2018) står det att barnens lärande ska bygga på att de känner sig trygga, trivs i förskolan och lär sig utifrån de förutsättningar som förskolan bjuder (Skolverket, 2018). Det generella syftet med utvecklingssamtal är att pedagogerna ska förmedla informationen om barnen till vårdnadshavare. För att göra det behöver pedagoger konkret beskriva barnen från olika situationer som belyser de tre kategorierna om barnets trivsel, utveckling och lärande (Jensen & Jensen, 2008). Vidare ska samtalen informera eller utbyta information mellan förskolans verksamhet och vårdnadshavare där vårdnadshavarna även upplyser pedagogerna om olika förhållanden som påverkar barnen på olika sätt (Markström & Simonsson, 2018).

Hur-frågan lyfter fram att samtalen ska vara strukturerade för att kunna nå syftet och målet. Det kan utformas genom fem faser. För det första ett klargörande där man tydligt ska förmedla till vårdnadshavare om syftet med utvecklingssamtalet. Andra fasen är ett ömsesidigt utbyte av information om barnet. Här menas att man ska dela information om barnen från båda sidor både vårdnadshavare och från pedagogerna. Den tredje fasen är att undersöka särskilda fokusområden. Inför utvecklingssamtalen kan det vara bra att fråga

6 vårdnadshavare om de har ett särskilt område som man ska fokusera på när det kommer till deras barns lärande och diskutera det i kommande samtal. Då kan det ge möjlighet för pedagogerna att lägga tid på att observera det området. Nästa fas är framåtriktad hantering för att kunna hantera de omständigheter och händelser som kan komma i framtiden. Den sista fasen är utvärdering av samtalet där det är viktigt för pedagoger att reflektera över samtalet. Vad som var bra eller vad man kunde förbättrat i sitt utvecklingssamtal (Jensen & Jensen, 2008). Markström och Simonsson (2018) beskriver att förskolor har olika rutiner och blanketter inför förberedelse vid utvecklingssamtal där olika verktyg har prövats och använts över tid. Pedagogerna använder blanketter som skickas till vårdnadshavare och fylls i före samtalet. Frågorna från blanketter skapas i olika sociala sammanhang gällande barnen. Dessa frågor kopplas till förskolan och hemmet, som till exempel, trivs barnet i förskolan eller vilka favoritböcker har barnet? En annan fråga formuleras utifrån barnens motoriska, emotionella, kognitiva och sociala sammanhang. Exempelvis hur har barnet utvecklats i sin sociala kompetens. Pedagogerna utgår från samtalsunderlaget, de skriftliga noteringarna från observationer, dokumentation och information om barnet från andra kollegor inför utvecklingssamtal (Markström & Simonsson, 2018).

2.3 Pedagogernas roll vid utvecklingssamtal

Skolverkets allmänna råd anger att förskollärare bör ”säkerställa att utvecklingssamtalet bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande” (Skolverket, 2007, s. 24). Även i förskolans läroplan Lpfö 18 hänvisar man till att det är förskollärarens ansvar för att ”utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen” (Skolverket, 2018, s. 17). Det framgår av styrdokumentet att det är förskollärarens särskilda ansvar vid utvecklingssamtal och det blir då viktigt att förskollärare får de kunskaper om hur man resonerar och arbetar kring utvecklingssamtal som en del av sin yrkesutövning (Markström & Simonsson, 2018). I en artikel om möten för utveckling om utvecklingssamtal lyfter man fram att pedagogerna ska utföra mer professionella samtal än tidigare. Det kräver att man har kunskap och vilka tillvägagångssätt som ska användas för att organisera samtalen och vilka metoder och strategier man ska ha (Skolverket, 2001). För att kunna föra professionella samtal är det viktigt att pedagogerna reflekterar och utvärderar sina metoder och strategier för att lära sig av erfarenheterna. Tillsammans med arbetslaget i

7 förskolan eller individuellt görs en reflektion utifrån erfarenhet och ny kunskap (Markström & Simonsson, 2018).

2.4 Samverkan mellan föräldrar och förskollärare

En fördel vid samverkan med vårdnadshavare är om förskolan har sin stabila personalgrupp som har huvudansvar för barnen. Inför utvecklingssamtal ska pedagoger kontakta vårdnadshavarna då det är viktigt att vårdnadshavarna redan innan känner sig trygga och redan fått ett positivt intryck av personalen det kan ge en trygghet vid samverkan. Det är också bra att veta till vem vårdnadshavare ska vända sig när de kontaktar förskolan gällande deras barn (Ottosson, 2014).

När man ska förmedla information mellan hemmet och förskolan är det viktigt att glappet i språkkunskaperna uppfylls och då har tolken en viktig funktion för samtalet. Detta innebär att samtal med närvaro av tolk ska föra vidare vårdnadshavares frågor och synpunkter under utvecklingssamtalet (Markström & Simonsson, 2018). Vårdnadshavare kan reagera på olika sätt under samtalet, därför behöver pedagogerna uppmärksamma och ge plats för deras reaktioner vid mötet. En del vårdnadshavare blir ledsna och andra blir osäkra så det är möjligt att de inte alltid lyssnar på budskapet vid mötet. Det är betydelsefullt som professionell att man har kunskap och utvecklar sin förmåga att bli bättre på att hantera olika reaktioner från vårdnadshavare för att samverkan ska fungera bättre (Jensen & Jensen, 2008).

8

3 Tidigare forskning

Kapitlet inleds med tidigare forskning både svensk och internationell som jag anser är relevant för min studie. Den tidigare forskning som jag har valt beskrivs utifrån kategorisering om utvecklingssamtal och samverkan mellan vårdnadshavare och pedagogerna.

3.1 Databassökning

De avhandlingar, vetenskapliga artiklar som varit viktiga för studien har hämtats från följande:

• https://www.nb-ecec.org/sv

• ERIC • EBSCOhost

Sökord som använts är vårdnadshare, samverkan, utvecklingssamtal och förskola och även sökningar på engelska som till exempel parents, preschool, teacher, collaboration, cooperation, and kindergarten. För att veta om artiklarna var vetenskapliga och publicerade i vetenskapliga tidskrifter begränsades artiklarna till academic journals och peer reviewed. Databaser som använts innefattar olika artiklar och det fanns inte mycket nyanserad och internationell tidigare forskning om utvecklingssamtal vid sökningarna. Som ett sista steg valde jag artiklar som publicerats i tidsspannet mellan år 1995- 2020 för att kunna avgränsade och hitta relevant forskning och litteratur. Jag har även hittat artiklar och avhandlingar i databasen och då var sökorden ”utvecklingssamtal i skolan” som jag också tagit med för att det var få artiklar inom mitt specifika undersökningsområde utvecklingssamtal i förskolan. Även utvecklingssamtal i skolan är relevant för min studie då det beskriver och handlar om hur man ska hjälpa barnet i sin utveckling genom samtalet. Urvalet i min sökning gjorde jag genom att först läsa rubriken från sökresultatet och sedan gå igenom sammanfattningen. Jag valde de artiklar och avhandlingar som var relevanta för min studie, de som behandlade främst ämnet om förskolans utvecklingssamtal och samverkan med vårdnadhavare. Förutom sökningar i databaser och vetenskapliga artiklar har jag även med artiklar som hittats i referenslistor från utbildningens kurslitteratur och andras uppsatser.

9

3.2 Utvecklingssamtalets olika perspektiv

Simonsson och Markström (2013) har i sin studie forskat kring pedagogernas perspektiv vid utvecklingssamtalet om hur de resonerar och tolkar samtalet i sin profession. Pedagogerna betonar att planera och genomföra utvecklingssamtal är ett stort ansvar. Resultatet av studien visar att syftet med utvecklingssamtal är att utbyta information mellan hem och förskola där båda aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra. Pedagogerna poängterade vikten av att skapa en bra relation mellan personalen och vårdnadshavare för att kunna underlätta ett samarbete. Bland annat visar resultatet att utvecklingssamtal används som ett utvärderingsverktyg i verksamheten. Utvecklingssamtal ska inte endast anses som en granskningspraktik för det enskilda barnet och för förskoleverksamheten utan som en självgranskning av professionen. Gunilla Granath (2008) skriver i sin avhandling att utvecklingssamtalet är ett institutionaliserande samtal som har varit relaterat till skolan där utvecklingssamtalets huvudsakliga syfte är att utveckla eleven. Mötet mellan vårdnadshavare och pedagog betraktas som rikt och positivt, och ska lyfta barnet framåt och uppåt i sin utveckling. Mötet ska bygga och skapa en bra kommunikation mellan hem och skola.

En annan studie av Alma Vladavic, Maria Simonsson och Ann-Marie Markström (2017) utgår utifrån vårdnadshavarens upplevelse av utvecklingssamtal. I resultatet framkommer det att vårdnadshavare är positiva och uttrycker att utvecklingssamtalet är betydelsefullt. Vårdnadshavare känner tillit och trygghet till professionella pedagoger som kan möta och diskutera deras barns utveckling. Vårdnadshavare framhåller de professionella pedagogerna som barnexperter. Dessutom beskrivs det i studien att utvecklingssamtal är ett sätt för vårdnadshavare att vara delaktiga i utvärdering av verksamheten och samarbeta kring barnets bästa.

3.3 Kommunikativa strategier

En studie genomförd av Markström (2011) har undersökt utvecklingssamtal mellan vårdnadshavare och pedagogerna i flera svenska förskolor. Undersökningen som är en kvalitativ studie utgörs av inspelade utvecklingssamtal mellan vårdnadshavare och pedagoger. Studien utgår och använder ett teoretiskt perspektiv inspirerat av Michel Foucault som belyser ett synsätt på samtal som skapas via interaktioner i tid och rum. Studien fokuserar på pedagogernas olika kommunikativa strategier där samtalet ses som mild styrning som kallas

10 soft governance. Utvecklingssamtalet karakteriseras här mellan den institutionella och vardagliga situationen och vad som gäller samtalens innehåll (vad) och dess form (hur). Innehållet är riktat mot barnen och även mot vårdnadshavare men pedagogerna använder även sin maktposition för att kunna styra samtalet. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare talar mer om vad som brukar kallas ”small-talk” eller småprat sådant som inte tillhör själva utvecklingssamtalet. Det visar också att föräldrar sällan tar initiativ att fråga om förskolan eller pedagogernas roll.

En liknande studie har genomförts av Maarit Alasuutari och Ann-Marie Markström (2011). Underlaget av studien bygger på en kvalitativ ansats där insamlade material består av 54 ljudinspelade utvecklingssamtal mellan vårdnadshavare och pedagogerna. Undersökningarna ägde rum i några av Finlands och Sveriges förskolor. Resultatet visar att utvecklingssamtalet handlar om utvärdering och karakterisering av barnens beteende som leder till bedömningar. Barnens sociala beteende och anpassning betonas vid utvecklingssamtalet. Dock samtalas det inte så mycket om att uppnå exempelvis utbildningsmål eller läskunnighet hos barnen.

I studien som är genomförd av Danielle Pillet-Shore (2016) handlar det om lärarnas agerande vid utvecklingssamtalet med vårdnadshavare gällande deras barns utveckling. Undersökningen använde sig av etnografisk metod där Pillet-Shore intervjuar och observerar fjorton lärare och sextio vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. I resultatet har det visat sig att lärarnas handling vid utvärdering av eleverna hänvisar till en stor omsorg när de utformar kritiska åtgärder. Det betyder att lärarna tar hänsyn till att agera och upprätthålla solidaritet med eleverna samt med deras vårdnadshavare och därmed undvika konflikter samtidigt som lärare har sitt professionella ansvar och institutionella rätt att utvärdera sina elevers utveckling. Men för att kunna undvika konflikter och klagomål från vårdnadshavare behöver lärarna agera med noggrannhet och utforma sina negativa utvärderingar som konstruktiv kritik och inte klagomål inför vårdnadshavare.

3.4 Samverkan mellan vårdnadshavare och pedagogerna

I en studie som genomfördes i Australia av Elizabeth Murray, Laura McFarland-Piazza och Linda Harrison (2014) undersöker de samverkan mellan hem och förskola. Undersökningen är en kvantitativ ansats som baserades på vårdnadshavare intervju och frågeformulär. Studiens syfte är att främja vårdnadshavares engagemang och effektivitet i kommunikation med

11 förskola och förskoleklass. Det visar sig i resultatet att genom förskollärarens intresse och kommunikation med vårdnadshavare skapas möjligheter att medverka till ökat engagemang för samverkan. I en liknande studie av Tuula Vuorinen (2010) som använder sig av en kvalitativ forskningsmetod där det handlar om pedagogernas samarbete mellan hem och förskola. Resultaten visar och karakteriserar olika punkter för att pedagogerna ska kunna stödja och stärka vårdnadshavares samverkan mellan hem och förskola. Första punkten är teambuilding och menas att en bra grund för samarbete är att pedagogerna kommunicerar kontinuerligt och delar sina erfarenheter. Att pedagogerna strävar efter att nå gemensamma beslut utifrån vårdnadshavares erfarenheter och åsikter i olika sammanhang. Den andra punkten är att beskriva det reflekterande att pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavare att reflektera med nyfikenhet och intresse över att hantera den specifika situationen. Nästa punkt är expert där vårdnadshavare förväntar sig att pedagogerna har mer kunskap som rör deras barns utveckling. Då pedagoger har daglig kontakt och umgås med barnen i förskolan som gör att pedagogerna kan se barnens förmågor där. Från det tar pedagogerna ställning till att involvera barnen i planering av aktiviteter och att ge barnen möjlighet att påverka verksamheten. Nästa punkt är det avgränsade att pedagogerna förstår att det finns en gräns mellan hem och förskola. Att pedagoger begriper vad som ingår i sin yrkesroll men om vårdnadshavare rådfrågar om något som rör föräldrarollen då visar det sig att pedagogerna är motvilliga att diskutera det. Sista punkten är personliga inställningar där det visar sig att pedagogerna ska agera professionellt och samtidigt ge personliga råd till vårdnadshavare där det kan uppstå utmaningar i pedagogernas yrkesroll. Effekterna av det kan bli att vårdnadshavare ser och känner utvecklingssamtalet som ett mer vänskapligt möte. Det förväntas att pedagogerna agerar professionellt och det innebär att uppmärksamma hur man ska förmedla förskolans uppdrag och riktlinjer för sin professionella roll.

I studien av Sehba Mahmood (2013) utgår man från en kvalitativ intervjustudie som genomförts i Nya Zeeland. Studien handlar om att undersöka nyutbildade pedagogerna om hur relationer fungerar och vilka utmaningar som inträffar i samarbete med vårdnadshavare. I resultatet kommer det fram att utifrån de nyutexaminerade pedagogerna perspektiv finns svårigheter med hur man involverar vårdnadshavare. Det var svårt att hitta sätt hur man ska kommunicera med vårdnadshavare enligt dem. Bland annat visar det sig att pedagogerna upplever att vissa vårdnadshavare inte gör några ansträngningar för att kommunicera. För att det ska bli en framgångsrik relation mellan pedagogerna och vårdnadshavare krävs att båda

12 tillsammans samarbetar. Det visar sig i en liknande studie av E M Lemmer (2012) som utfört en undersökning i Sydafrikanska skolor om vilka erfarenheterna är av att samarbeta vid utvecklingssamtal utifrån vårdnadshavare och lärarnas perspektiv. Det visar sig i resultatet att vårdnadshavare och lärarna upplevde svårigheter att samarbeta vid utvecklingssamtal. Utifrån vårdnadshavare perspektiv saknas det tid för interaktioner och kommunikation även med de barn som klarar sig bra i skolan. Lärarnas synpunkter av att samarbeta vid utvecklingssamtal i skolan var att det är väldigt stressande och tidskrävande. Samtidigt uttrycker sig några lärare att vissa vårdnadshavare är engagerade och lätta att samarbeta med.

Studien av Tuula Vuorinen, Anette Sandberg, Sonja Sheridan och Pia Williams (2014) handlar om att pedagogernas syn på kompetens inom sitt yrke i samband med samarbete mellan hem och förskolor. I resultatet framkommer det att pedagogernas kompetens utvecklar sig vid möten med vårdnadshavare. I dessa möten försöker pedagogerna lägga fram barnens formella kompetenser kring lärande och förmågor. Men vårdnadshavare är mer fokuserade på barnens sociala och kommunikativa färdigheter. Dessutom framkommer det i resultat att pedagogernas förmåga att få vårdnadshavare förtroende är relaterad till personliga egenskaper och erfarenheter.

Lars Erikson (2004) beskriver i sin avhandling att vårdnadshavares relationer med förskolan kan påverka barns utveckling. I relation till samverkan mellan vårdnadshavare och förskola betonar Erikson de fyra principerna. Detta är partnerskapsprincipen, isärhållandets princip, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. Partnerskapsprincipen handlar om att relationer mellan vårdnadshavare och förskola betraktas som partners. Detta kan tolkas som att gapet mellan vårdnadshavare och förskola minskar genom att ha gemensamt ansvar och kunna samarbeta tillsammans för barnets utveckling. Vidare är relationen mellan vårdnadshavare och förskola som ett partnerskap. Det kan då ge möjligheter i barnets utveckling om vårdnadshavare visar intresse av vad som sker i verksamheten.

3.5 Sammanfattning tidigare forskning

Sammanfattningsvis är utvecklingssamtalet mötet mellan vårdnadshavare och pedagoger för att kunna samtala och utbyta informationen mellan hemmet och förskolans verksamhet (Simonsson & Markström, 2013; Granath, 2008). Det är viktigt för vårdnadshavare att de känner sig trygga och att de har förtroendet för de professionella pedagogerna som de ska

13 samtala med och diskutera barnets utveckling (Vladavic, Simonsson & Markström, 2017). Samtalets innehåll karakteriseras utifrån vad och dess form (hur) och är riktat mot barnen. Detta leder till en utvärdering och karakterisering av barnens beteende som leder till bedömningar. Vid samtalet är det dock sällan att vårdnadshavare frågar om förskolan eller om att uppnå exempelvis utbildningsmål (Markström, 2011; Alasuutari & Markström, 2011). Pedagogerna tar hänsyn och med noggrannhet utformar de sina negativa utvärderingar som konstruktiv kritik och visar en stor omsorg vid sin utvärdering (Alasuutari & Markström, 2011; Pillet-Shore, 2016).

Pedagogernas intresse om att främja kommunikation mellan hemmet och förskolan skapar en möjlighet till att stödja och stärka samverkan mellan vårdnadshavare och pedagogerna (Murray, McFarland-Piazza & Harrison, 2014; Vuorinen, 2010 ). Ibland kan det uppstå utmaningar som till exempel svårigheter hur man involverar vårdnadshavare och där kan det vara svårt att hitta bra sätt hur man ska kommunicera med dem. Dessutom kan vårdnadshavare sakna tid för interaktioner och kommunikation (Mahmood, 2013; Lemmer, 2012). Att skapa förtroende hos vårdnadshavare kan vara relaterat till pedagogernas personliga egenskaper och erfarenheter. Det ger en möjlighet för pedagogerna att utveckla sin kompetens i sitt yrke genom möten med vårdnadshavare i samband med att samverka mellan hem och förskolor (Vuorinen, Sandberg, Sheridan & Williams, 2014). Relationer mellan vårdnadshavare och förskola betraktas som partners där att man har ett gemensamt ansvar för att kunna samarbeta tillsammans för barnets utveckling (Erikson, 2004).

De tidigare forskningarnas resultatet som presenterat kommer användas som stöd för att diskutera resultatet av denna studie. Vad som framkommit i tidigare forskning kommer att jämföras med resultatet av min studie, men även mitt resultat kan leda till nytänkande sätt och komplettera de tidigare forskningarna. Jag tog även med de tidigare forskningar som inspiration när intervjufrågorna formulerades till min studie.

14

4 Metod

I detta kapitel redovisas studiens kvalitativa undersökningsmetod som har använts för att kunna få svar på undersökningsfrågorna. Slutligen redogörs de tillvägagångssätt samt urval och etiska principer i studien.

4.1 Forskningsdesign

Undersökningsmetoden är en kvalitativ ansats där jag har valt att genomföra en intervjustudie. Utifrån mitt syfte där jag vill få mer förståelse och kunskap från pedagogerna som har arbetat med utvecklingssamtal. Därför har jag intervjuat pedagoger som ett sätt för att kunna ta del av deras egna perspektiv och reflektioner om samverkan vid utvecklingssamtal. Genom att formulera intervjufrågor på ett semistrukturerat sätt menar Cato Bjørndal (2005) att intervjuaren bör utgå från en intervjuguide där man oftast börjar med bakgrundsfrågor. Enklare frågor gör att deltagaren ska känna sig lugn och säkrare i situationen. Därefter följer de huvudsakliga frågor som berör syftet med studien. Respondenten har större utrymme att berätta om sina erfarenheter och med hjälp av uppföljningsfrågor kan man uppmana deltagaren att gå vidare i samtalet och mer ingående information.

Enligt Matthew David och Carole Sutton (2016) görs kvalitativa intervjuer vanligen när man är på samma plats och rum där kan man ses ansikte mot ansikte men man kan också utföra intervjuer via telefon eller dator. Det kräver att man ska ta hänsyn till alla dessa saker när man ska planera intervjun. Att uppmärksamma hur viktigt det är att hitta tid och plats så att respondenterna känner sig väl till mods. Håkan Löfgren (2014) beskriver att de strategier som intervjuaren behöver för att reflektera är att man ska vara intresserad och att lyssna på vad deltagarna har att berätta.

4.2 Urval

Respondenterna kommer från fyra olika förskolor varav två pedagoger från en och samma förskola. Det är fem pedagoger totalt som tackat ja och deltagit i min studie. På en av förskollorna har jag tidigare arbetat och med övriga respondenter har jag tidigare studerat, detta innebar att urvalet valdes ut genom tillgänglighetsurval (David & Sutton, 2016). Respondenterna valdes för att de var tillgängliga och intresserade att delta i

15 intervjuundersökningen. Samtyckesblanketten skickades till respondenterna som tackade ja till att medverka. Det var fyra förskollärare och en barnskötare som även genomför utvecklingssamtal. Samtliga deltagare har varierande yrkeserfarenheter från ett år upp till 40 år.

4.3 Genomförande

Innan undersökningsintervjun tillfrågade och skickade jag mail (se bilaga 2) till sex rektorer i olika förskolor i en mellanstor svensk kommun. Efter jag fått svar från fyra av rektorerna och fått veta vilka pedagoger som hade möjlighet att delta kontaktade jag pedagogerna via telefon. Efter att pedagogerna muntligt bekräftade medverkan i min undersökningsstudie skickade jag samtyckesblanketten (se bilaga 3) via mail där respondenterna fick information om syfte med min studie. Det var en utmaning att få deltagare till min studie men till slut lyckades jag få några som tackade ja. Respondenterna önskade om det var möjligt att intervjun kunde genomföras via telefon. Därför beslutade jag att utföra tre intervjuer via telefon och två på Zoom på grund av omständigheterna i samhället med Coronaviruset och svårigheter att få tag i respondenterna p.g.a hög sjukfrånvaro. Pedagogerna som gav sina samtycken att delta fick bestämma vilken tid och vilken teknik som skulle användas vid intervjun. Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor som var enklare frågor som t.ex. hur länge har du arbetat som pedagog i förskolan. Därefter följde huvudsakliga frågor som var kopplad till mitt syfte och med hjälp av uppföljningsfrågor (se bilaga 1). Med detta kunde jag fråga pedagogerna mer djupare och fick mer information. Varje intervju tog cirka 30 minuter. Jag benämner förskollärare och barnskötare för pedagoger A, B, C, D och E i mitt resultat och i analysprocessen.

4.4 Dataanalys

Att transkribera från en ljudinspelning är enligt Bjørndal (2005) att man överför verbala utsagor och återger vad som sägs i situationen genom transkriptionen. När man ska skriva ner respondenternas svar kan man i analysen använda sig av olika symboler och stödord för att komma fram till ett resultat. I denna analysprocess arbetar forskaren med datamaterialet som samlas in genom att organisera materialet och bryta ner det till användbara enheter, efter det kodar man och söker mönster i datamaterialet. David och Sutton (2016) beskriver att kodning är att identifiera gemensamma teman och de centrala punkterna av data som kan belysa likheter och olikheterna. För att kunna systematiskt analysera respondenternas svar har jag

16 transkriberat intervjuerna ordagrant och därefter läst igenom transkriberingarna och färgkodat utsagorna efter vad jag anser viktigt och relevant för mina frågeställningar. Därefter sorterade jag koderna för att få en struktur i hur resultatet skulle kunna beskrivas. Genom att analysera likheter och olikheter som fanns mellan svaren framträdde mönster som svarade på mina frågeställningar. De olika kategorier som kom fram i analysen var pedagogernas möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet, pedagogernas förberedelse inför utvecklingssamtalet, pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtalet. De tre kategorierna svarar mot studiens frågeställningar och används när resultatet presenteras. Löfgren (2014) förklarar att tematisk analys innebär att man får syn på vad som är viktigt för respondenterna och vad som kommer fram i deras berättelser. Det är också ett bra sätt för att kunna undersöka de olika respondenternas berättelser och hur de relaterar sig på olika sätt till samma fenomen.

4.5 Kvalitet i kvalitativ forskning

Kvalitet är viktiga begrepp som används inom forskning, oavsett metodanvändning i studier. Därmed ställer all forskning krav på att studien ska vara väl genomförd och presenteras och ge uttryck för god kompetens och hög kvalitet. Kvalitetsbegrepp karakteriseras av en noggrann, systematisk och väl genomförd studie där man med nytänkande balanserar väl med en kritisk analys. Studiens resultat och dess slutsatser ska dessutom utformas på ett noggrant och välskrivet sätt och ska vara väl förankrad i empirin. En studie med bra och hög kvalitét får läsarens intresse och säga saker som ”nu förstår jag” eller ” det här är sådant som jag kan använda i min egen praktik”. Forskning som har bra kvalitet är intressant för läsaren att läsa för att det finns en tydlighet, logik, nyanserande åsikter och det finns både kritisk och kreativ analys (Fejes & Thornberg, 2019). Detta har jag varit uppmärksam med under arbetet med min studie och dess resultat. Därför har jag varit så transparant som möjligt genom att belysa med varierande citat från respondenterna. Innan intervjun var jag dessutom noga med att kontrollerade intervjufrågorna med en utomstående person för att läsa dessa frågor och få veta om det var förståeligt och tydligt.

17

4.6 Etiska regler

Studien har en kvalitativ ansats där en intervjuundersökning genomförts för att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar. Det är viktigt att förhålla mig till samma etiska överväganden som forskare därför har jag i min tagit del av Vetenskapsrådets God Forskningssed (2017). Det innebär att jag ska förmedla pålitligt information i forskningen och kunna framföra respondenternas svar i mitt resultat och från metoder som använts i studien.

Innan jag intervjuade pedagogerna tillämpades forskningsetiken för att kunna skydda deltagarna och få dem att känna sig trygga. Då utgick jag från de forskningsetiska principerna Vetenskapsrådet (2002) för att skydda respondenternas integritet. De fyra forskningsetiska principerna är: Informationskrav som innebär att deltagarna inom forskning måste informeras om syfte och få information innan undersökningsstudien börjar, vilket skedde både muntligt och skriftligt. Deltagarna blev informerade genom samtyckesblankett om att deltagandet var frivilligt och att medverkan när som helst kunde avbrytas utan konsekvenser. Samtyckeskrav innebär att alla deltagare var vuxna och lämnade samtyckeskrav, efter kontakt med respondenterna fick jag muntliga samtycken via telefonsamtal efter att de har fått information om studiens beskrivning. Ett annat integritetsskydd som jag använder mig av är konfidentialitet d.v.s. att alla uppgifter om deltagare som kommer fram i undersökningsstudien ska bevaras med högsta konfidentialitet och innebär skydd mot att obehöriga får del av uppgifterna. Därför beskriver jag pedagogerna A, B, C, D och E för att kunna hänvisa till vad pedagogerna har svarat utan att skriva deras namn. Innan undersökningen påbörjades blev respondenterna informerade om att informationen om deras namn och arbetsplats inte ska kunna härledas till någon av respondenterna. Nyttjandekravet är att respondenterna fick information om att materialet som samlas in från intervjun endast ska användas i studien och även hanteringen av data ska behandlas med stor försiktighet vilket innebär att anteckningar och ljudfiler raderas efter att arbetet är klart.

Hänsyn har även tagits till dataskyddslagen GDPR där personuppgifter skyddats (Datainspektionen, 2020). Detta genom att jag skickade personbehandlingsblankett till Örebro universitet för att registrera att studien genomfördes och behandlade personuppgifter med hänsyn till GDPR lagen.

18

5 Resultat

Resultatet svarar på studiens syfte att bidra med ökad kunskap om och belyser utifrån pedagogernas perspektiv samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. De forskningsfrågor som studien utgår från är: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal?

Kommande del bygger på intervjuer med fyra förskollärare och även en barnskötare som utfört utvecklingssamtal med vårdnadshavare. För att inte peka ut någon så benämner jag alla som pedagoger och de får beteckningen pedagog A, B, C, D och E. Materialet som jag har samlat in från pedagogernas berättelse har indelats i olika kategorier därefter har varje underrubriken avslutas med sammanfattning.

5.1 Pedagogernas möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet Att bilda sig en helhetsbild av barnet genom hemmet

Pedagogerna uttycker att genom utvecklingssamtalen får man en möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur barnet trivs i förskolan genom att samtala med vårdnadshavare. I detta samtal får man en helhetsbild av barnet och man har en möjlighet att återkoppla med vårdnadshavare om hur barnet har det hemma. Dessutom resonerar pedagogerna att utvecklingssamtal är ett tillfälle att utbyta information mellan hem och förskola. Pedagogerna behöver kunna se barnets helhet och få inblick i hemmiljön genom samtalet för att se vad barnet tycker om att göra hemma och på förskolan. Detta uttrycks bland annat av Pedagog D som säger:

Det är bra om vi vet hur barnen leker hemma och vad de är intresserade av att göra så att vi får en bild av barnen för att kunna erbjuda dem en miljö och aktiviteter på förskolan som gör att de känner sig hemma.

Med denna information om barnen är viktigt att få veta för att barn är väldigt olika. När man har fått information som exempelvis att barnet gillar att rita eller dansa det kan då vara bra att använda när man ska planera verksamheten.

19

Att skapa förtroende

Det framgår från intervjuer att några pedagoger förklarar att inför utvecklingssamtalen är det viktigt att skapa förtroende mellan vårdnadshavare och pedagoger genom kontinuerlig kontakt. Pedagogerna förklarar att de har ansvar att genomföra fem utvecklingssamtal per pedagog och termin. Det är betydelsefullt med utvecklingssamtal för att etablera en bra kontakt med vårdnadshavare genom att skapa deras förtroende och för att kunna förstå barnet rätt. Pedagog A förklarar så här:

Det är viktigt för samtalet, att man har byggt upp en bra kontakt med vårdnadshavarna, att de känner att de kan lita på oss lärare och att vi har en öppen och ärlig dialog med varandra. Viktigt också, att vårdnadshavarna känner sitt ansvar och kan känna sig delaktiga i förskolans arbete och i sitt barns utveckling.

Att skapa förtroende med vårdnadshavare genom den dagliga kontakten är minst lika viktig som utvecklingssamtalet pedagog D uttrycker så här:

Jag tror att utvecklingssamtal är viktiga. Men jag tror också att kontakten i hallen är minst lika viktiga. Att man tar sig tid att samtala med barn och föräldrar när de kommer och när de går hem. Jag tror att utvecklingssamtal kan fungera bra om man har en bra kontakt med vårdnadshavare.

Som jag tolkar det är att när man har en väl fungerande kommunikation med varandra och tar sig tid att samtala när vårdnadshavare kommer och när de går hem varje dag då underlättar detta sedan vid utvecklingssamtalet.

Att finna lösningar på problem

Pedagogerna upplever att det är viktigt att man ska arbeta tillsammans för att kunna hitta lösningar på problem och att stödja barnet. Vid utvecklingssamtal där det behövs hjälp från specialpedagog kan pedagogerna anordna det med vårdnadshavares tillåtelse. Att pedagogerna får hjälp från andra yrkesgrupper om hur man ska arbeta och hjälpa barnet att utvecklas på bästa sätt. Bland annat berättar Pedagog C:

Utvecklingssamtal är viktigt för att kunna samtala med vårdnadshavare om ett problem och försöka hitta en lösning tillsammans. Att arbeta extra med enskilda barns behov och hur vi kan hjälpa barnen på bästa sätt.

Om det finns problem ska vårdnadshavare kunna förmedla informationen till pedagogerna. Det är viktigt vid utvecklingssamtal att pedagogerna blir informerade om enskilda barn har

20 behov av extra stöd så att pedagoger ska ta hänsyn till det. Pedagoger förklarar att om det är något som inte fungerar så är det viktigt att detta kommer fram på ett ödmjukt sätt, så man tillsammans med vårdnadshavare kan hjälpas åt att rätta till det.

Att ifrågasätta sitt eget agerande

Några av pedagogerna lyfter fram att utvecklingssamtalet används för att kunna utvärdera sig själv om man har skapat någonting bra som kan ge bättre förutsättningar i verksamheten. Pedagog A berättar:

Utvecklingssamtal är också ett sätt för pedagogerna att tänka till och fördjupa om hur man ska ge bästa förutsättningar till varje barn.

Pedagoger reflekterar i verksamheten om hur man ska man hjälpa barnet på bästa sätt. Att barn är väldigt olika och därför hjälper det att vid utvecklingssamtalet få en inblick hur man som pedagog ska tänka och bjuda in barnet till verksamheten.

Sammanfattning

Några pedagoger förklarade att utvecklingssamtalet ger möjligheter för att kunna få en helhetsbild av barnet. Det är ett sätt för att kunna uppfatta vad barnet gör hemma och i förskolan genom att man får återkoppling när man ska samtala med vårdnadshavare. Resultatet visar att pedagoger behöver kunna samarbeta med vårdnadshavare för att skapa förtroende hos dem. Pedagogerna nämner att den dagliga kommunikationen med vårdnadshavare hjälper för att kunna etablera en bra kontakt och samverkan med varandra. Det framgår även i resultatet att vid utvecklingssamtal kan man få en möjlighet att samtala om det är någonting som inte fungerar bra eller om barnet behöver hjälp. Då kan pedagogerna tillsammans med vårdnadshavare hitta lösningar på problemen. Samtidigt framgår det från resultatet att utvecklingssamtal är ett sätt för pedagogerna att utvärdera sig själva om de har skapat en bra verksamhet för att kunna ge barnet de bästa förutsättningarna.

5.2 Pedagogernas förberedelse inför utvecklingssamtal Att förebereda utvecklingssamtalet för hösten samt våren

21 Under intervjuerna så framgår det att pedagogerna erbjuder formella samtal till vårdnadshavare som genomförs två gånger per år. Förskolorna har två inplanerade utvecklingssamtal med vårdnadshavarna ett på hösten och ett på våren. Pedagoger berättar att samtalet på höstterminen (se bilaga 4) kallar de för ”lära-känna-samtal” där det är vårdnadshavaren som ska berätta hur de anser att barnet trivs i förskolan, hur de tycker att barnet fungerar i olika situationer hemma, vilka intressen barnet har och vad barnet gillar och inte gillar osv. Det är också en genomgång om hur pedagogerna vill arbeta vidare med barnen och hur terminen ser ut, vilken verksamhet pedagoger har, projektarbetets inriktning och avdelningens rutiner. Sedan kommer pedagogerna in på hur barnet fungerar i gruppen och vilka kompisar som barnet leker med. Dessutom förklarar pedagoger att höstsamtalet är mer inriktat på att man ska lära känna varandra. Att vårdnadshavare får information om hur pedagogerna arbetar och att de följer förskolans riktlinjer. De formella samtalen på hösten är för att få respons och återkoppling. Vårens utvecklingssamtal(se bilaga 5) inriktar sig mer på barnets utveckling. Detta uttrycks bland annat av Pedagog A:

Utvecklingssamtalet på höst terminen handlar mer om att få respons genom att prata med vårdnadshavare om barnets situation. Att de inte går in på barnets utveckling så mycket, utan fokuserar pedagogerna mer på barnets trivsel, intressen och på verksamheten. Däremot utvecklingssamtalet på vårterminen är det mycket mera fokus på barnets utveckling. Med utgångspunkt i normer och värden, utveckling och lärande, och barns inflytande.

Att förbereda utvecklingssamtalet med dokumentation

Ett flertal av pedagogerna lyfter fram att tillvägagångsättet inför utvecklingssamtalet handlar om olika förberedelser. Samtalet varje termin skiljer sig från varandra men pedagogerna förbereder sig med samma process vid varje tillfälle. Pedagogerna observerar barnen i olika situationer och det ses som en viktig del inför förberedelse vid utvecklingssamtalet. Pedagog A berättar att:

Det första vi gör inför utvecklingssamtalet är att observera barnen i varje situation för att man ska kunna berätta för vårdnadshavare vad barnen gör i förskolan. Observationen av barnen kan handla om vad barnen är intresserade av att göra exempelvis rita, bygga eller att skapa.

22 När man observerar barnet i olika situationer är det bäst om barnet själv interagerar med andra barn lyfter pedagog C fram.

Vi har olika aktiviteter som vi har tagit utifrån barnens intresse. Då det är bra om kan observera barnet i olika situationer där barnen samspelar och leker tillsammans med de andra barnen.

Många pedagoger lyfter att man ska planera och ha gott om tid vid observationen för att man ska kunna samla in material och information om barnet. När man planerarar observationen av barnet behöver man tid för att kunna observera med noggrannhet. Att man tar sig tid och funderar hur man ska observera och agera på ett objektivt sätt där man kan iaktta barnet i tysthet. Samtidigt uttrycker flera av pedagoger att utav den dokumentation som pedagogerna lägger upp i Unikum kan man använda materialet för förberedelse inför samtal. Pedagogerna har samlat in olika material som exempelvis bilder med barnen under deras aktiviteter eller deras teckningar för att kunna visa upp för barnets vårdnadshavare. Det finns det även dokumentation och noteringar vad barnen har gjort eller vad de skapat m.m. som kan användas vid utvecklingssamtalen. Dock framgår inte vid intervjuerna om pedagogerna har pratat med barnen inför förberedelsen till utvecklingssamtal.

Att förbereda samtal genom samtal med kollegor

Vid intervjuerna svarade alla pedagogerna att de vid förberedelsen inför utvecklingssamtalet samtalar med andra kollegor om det finns några funderingar kring något barn i gruppen som de inte själv funderat över. Pedagogerna samtalar med andra kollegor för att få en andra synpunkt och vad de har sett utifrån barnet. När de diskuterar med varandra får pedagogerna mer förståelse och bredare kunskap om barnet. Pedagog A berättar att:

Om jag osäker och har funderingar om ett barn då samtalar jag med andra kollegor och det hjälper för att kunna förstå mer om barnet.

Om oklarhet råder i samtalen med kollegorna då observerar man lite extra på det barnet. Även pedagogerna har diskuterat och pratat med varandra och man kan inte undvika att några har olika uppfattningar om hur barnet fungerar i någon situation.

Att förbereda samtal med en samtalsmall

Samtliga pedagogerna lyfter att när man strukturerar och genomför utvecklingssamtal då följer de en samtalsmall för att få en struktur. De skickar även blanketter till vårdnadshavare i

23 god tid så att de kan svara på dem. De olika punkterna i samtalsmallen som pedagogerna ska fylla i diskuteras innan med andra kollegor. Pedagogerna känner sig säkra på att processen i samtalet tar upp de viktiga punkterna som förskolans läroplan belyser i målet. Det innebär också att pedagogerna känner sig trygga och vet hur samtalet ska gå till vid användning av samtalsmallen. Pedagog C säger:

Vi har sedan en samtalsmall att gå efter för att förbereda samtalet, så att vi får med alla bitarna i barnets utveckling.

Samtalsmallens olika punkter följs av pedagogen för att kunna diskutera och utbyta information med vårdnadshavare. Dessa punkter är normer och värden, utveckling och lärande, och barns inflytande i förskolan. Pedagog B berättar:

Vid samtalet på våren är det mycket mera fokuserat på barnets utveckling och då följer jag samtalsmallen punkt för punkt och skriver ner mina observationer och funderingar innan samtalet.

Sammanfattning

Det framgår i studien att de formella samtalen erbjuds av förskolan två gånger per år ett på hösten och ett på våren. En av pedagogerna berättade att i deras förskola kallar de samtalet på hösten för ”lära känna samtal”. Det framgår i studier att samtalet på höst terminen har mer fokus på att man ska få respons och lära känna varandra. Samtidigt som utvecklingssamtalet på våren koncentrerar man sig mest på barnets utveckling och lärande. Inför utvecklingssamtalet tar pedagogerna till flera tillvägagångsätt för att kunna förbereda sig. Pedagogernas förberedelse bygger på dokumentation av barnet genom att observera barnet i olika situationer. Dock framgår det inte om pedagogerna tillfrågar barnet vid förberedelse inför utvecklingssamtalet. Resultatet visar att flera av pedagogerna lägger tid på att planera och observera barnet i god tid. De anser att observationen av barnet är viktigt och speciellt när barnet involverar sig i och samspelar med andra barn och vuxna. Pedagogerna tar också med de olika dokumentationer som de har lagt upp i Unikum och noteringar som de har gjort för att kunna visa för vårdnadshavare. Det visar sig också i intervjuerna att alla pedagogerna samtalar med andra kollegor om barnet som en del av förberedelsen för att kunna få en tydligare uppfattning om barnet. Resultatet visar även att pedagog C observerar en extra gång efter att hon har diskuterat och reflekterat tillsammans med andra kollegor eftersom hon vill vara säker på att beskriva barnet rätt inför vårdnadshavarna. Vidare framgår det i resultatet att samtliga pedagoger använder en samtalsmall. De anser att samtalsmallen är nödvändigt för

24 att genomföra utvecklingssamtalet så att alla delar som är viktiga för barnen kommer med vid samtalet med vårdnadshavare.

5.3 Pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal Att vara samtalsledare

I intervjuerna med pedagogerna diskuterar vi deras roll vid utvecklingssamtal och pedagogerna ser sig som samtalsledare i utvecklingssamtalen. Att samtala med öppenhet där vårdnadshavare ska känna sig delaktiga. Detta uttrycker bland annat pedagog C:

Min roll i samtalet är att vara samtalsledare, MEN kunna lyssna på och ta till mig av vårdnadshavares åsikter, funderingar och frågor.

Pedagogerna menar att när man är samtalsledare behöver man vara uppmärksam inför vårdnadshavarnas frågor. Att man ska försöka svara så ärligt som det går och berätta hur dagarna ser ut för att pedagogen vill även veta hur barnet fungerar hemma, och därmed öka förståelsen för barnet. De förklarar att vara samtalsledare är viktigt där man styr samtalet så de inte kommer in på ett ämne som inte tillhör samtalet. De upplever att man ibland inte kan undvika att man kommer in på ett annat ämne därför måste pedagogen styra tillbaka till vad syftet med mötet är. För pedagogen är det viktigt att mötet ska vara fokuserat på barnet och förskolans verksamhet. Pedagog A berättar att:

När man samtalar med vårdnadshavarna är det viktigt att hålla sig till det man ska prata om. Ibland tar vårdnadshavarna upp känsliga privata saker och då får man ibland sätta en gräns för vad som är viktigt att ta upp just i detta samtal. Att vara ”samtalsledare” där jag ska styra upp samtalet så att det handlar om barnet och verksamheten.

Utifrån vad pedagogerna säger att man vet vad uppdraget är och vad som ingår i sin profession. Pedagoger upplever sin roll som samtalsledare eftersom de strukturerar och vägleder vid utvecklingssamtal och de har ansvaret för planering och strukturering vid mötet.

Att vara lyhörd under samtalet

Flera pedagoger nämner att vid utvecklingssamtal är det viktigt att skapa en dialog med vårdnadshavare och även om pedagogernas roll är att vara samtalsledare så behöver de ändå vara lyhörda vid samtalet. Utvecklingssamtal på höst och vår är relevanta för barnets

25 utveckling. De upplever att kommunikation med öppenhet mellan vårdnadshavare och pedagoger leder till en bra samverkan mellan hem och förskola. Att alla medverkande kan utbyta information om barnets förhållande hemma och i förskolans miljö. Pedagog A uttycker att:

Det är viktigt under båda samtalen att vårdnadshavaren/ vårdnadshavarna får berätta, så att det blir en dialog. ”Hur gör ni hemma? Hur gör vi i förskolan?” ”Hur kan vi hjälpa barnet att utvecklas på bästa sätt? Var och när behöver barnet extra stöd och hjälp?

Utifrån pedagogernas förklararing att när man har skapat en bra relation med vårdnadshavare då det är lättare att prata med varandra. Det är viktigt att pedagoger och vårdnadshavare känner sig trygga och bekväma när de samtalar med varandra om barnets trivsel på förskolan.

Sammanfattning

I intervjuerna framkommer att pedagogernas roll vid utvecklingssamtal är att vara samtalsledare. De menar att utföra utvecklingssamtal är ett av pedagogernas ansvar där de erbjuder utvecklingssamtal till vårdnadshavare. Inför samtalet är det pedagogerna som strukturerar och förbereder sig. Pedagogerna upplevde att deras roll är att vara samtalsledare med öppenhet för vårdnadshavare funderingar och frågor. Därför är det viktigt att man har en öppen dialog mellan pedagogerna och vårdnadshavarna för att lättare kunna förmedla informationen. Det är viktigt för pedagoger vid utvecklingssamtal att man fokuserar på vad som är syftet med samtalet, hur barnet fungerar i förskolan men även hur barnet fungerar hemma så att man får ökad förståelse för barnet. Därför poängterar några pedagoger att de styr tillbaka samtalet om det kommer in på ämnen som inte tillhör utvecklingssamtalet.

26

6 Diskussion

Syftet var att bidra med ökad kunskap om och belysa utifrån pedagogernas perspektiv om samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. De forskningsfrågor som studien utgick ifrån var: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal?

Utifrån studiens syfte och frågeställningar presenteras en sammanfattande diskussion av signifikanta delar av studiens resultat i förhållande till tidigare forskning. Det syftar till att tydliggöra resultatets betydelse.

6.1 Metoddiskussion

Utifrån mitt syfte valde jag en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. David och Sutton (2016) beskriver att kvalitativa intervjuer kan utföras via telefon eller dator, vilket jag har genomfört via telefon och Zoom för att kunna uppfylla respondenternas önskningar. Det vanligaste sättet att utföra kvalitativa intervjuer är att man är på samma plats och rum menar David och Sutton (2016). På grund av covid 19 pandemin ville jag ta hänsyn till respondenternas önskemål och har därför utfört telefonintervjuer. Dock finns en nackdel med telefonintervju då man inte kan se respondentens ansiktsuttryck och kroppsspråk. Enligt Bjørndal (2005) ska man formulera intervjufrågor på ett semistrukturerat sätt där intervjuaren har en möjlighet att få mer detaljerad information från respondenterna med hjälp av uppföljningsfrågor. Att genomföra semistrukturerade intervjuer på telefon kändes naturligt och man kan ställa följdfrågor för att få en djupare kunskap från pedagogerna.

Att få tag respondenterna till min studie var svårt från början och några förskolor som jag frågade tackade nej eftersom de hade personalbrist. Till sist fick jag fler respondenter från en förskola där jag har arbetat tidigare och några respondenter som varit mina före detta klasskamrater som är färdigutbildade förskollärare. Fördelen med att jag kände några respondenter var att vi kände en bekväm stämning under intervju som var naturlig och öppen i dialogen. Jag kan tänka mig att nackdelen var att vi pratade även om sådant som inte tillhör ämnet och det tog mer tid än jag räknat med. Men med respondenternas svar jag anser att jag har fått förklaring och svar på mina frågor på ett nyanserat sätt, genom att pedagogerna

27 svarade på mina fastställda intervjufrågor utifrån deras erfarenheter och hur de har reflekterat när de gjorde utvecklingssamtal.

6.2 Resultatdiskussion

Enligt Skollagen (2010) ska utvecklingssamtal genomföras minst en gång per år och det är förskollärare som har huvudansvaret för samtal med barnets vårdnadshavare. Markström och Simonsson (2018) beskriver att det är viktig för pedagoger med kunskaper om hur man resonerar och arbetar kring utvecklingssamtal som en del av sin yrkesutövning. Det är förskollärarna som har det övergripande ansvaret vid utvecklingssamtal men i min studie visar det sig att även barnskötare genomför utvecklingssamtal med barnens föräldrar. Min egen uppfattning är att barnskötare med erfarenhet och god insikt i verksamheten har kompetens att utföra utvecklingssamtal med vårdnadshavare men det beror på individuella erfarenheter och egenskaper. Framförallt tror jag att det har mycket att göra med erfarenhet men finns kunskapen ser jag inga hinder i att barnskötare genomför utvecklingssamtal. Att två yrkesgrupper d.v.s. förskollärare och barnskötare fungerar som ett team där de arbetar och ansvarar för förskolans verksamhet (Riddersporre, 2010).

I studien framkommer att pedagogerna utfört utvecklingssamtal på höst- och vårterminerna. Pedagogerna uttrycker att samtalet skiljer sig från varandra. Höstens samtal handlar mer om barnets trivsel, intressen och om verksamheten på avdelningen. Däremot handlar samtalet på vårtermin mer om barnets utveckling med utgångspunkter i normer och värden, utveckling och lärande, och barns inflytande. Det visar sig i studien att utvecklingssamtalet ses som viktigt för barnens utveckling och för verksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. Genom samverkan med barnets vårdnadshavare får pedagogerna en möjlighet att samtala och utbyta information om hur barnet trivs i förskolans miljö. Studien visar även att pedagoger reflekterar över sin yrkes-praktik om hur man skapar en bra verksamhet för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. Detta är något som stöds av Simmons och Markström (2013) studie att utvecklingssamtalets mål är att kunna förmedla information mellan hem och förskola där båda aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra. Att utvecklingssamtal används som ett utvärderingsverktyg i verksamheten och inte endast anses som en granskningspraktik för det enskilda barnet utan som en självgranskning av professionen framhålls som viktigt. I resultatet beskriver pedagogerna att kommunicera med öppenhet mellan vårdnadshavare och pedagoger leder till en bra samverkan mellan hem och förskola.

28 I studiens resultat framkommer det vidare att pedagogerna lägger mycket tid på att planera och förbereda sig inför samtalet. De strukturerar och följer en samtalsmall för att genomföra utvecklingssamtalet. Jensen och Jensen (2008) beskrivning att vid förberedelse inför utvecklingssamtal kan man tillämpa de didaktiska frågorna som vad vi ska tala om, varför och hur. Då det gäller Vad – frågan uttrycker pedagogerna att det är viktigt att de beskriver barnet rätt och tydligt till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och berätta för dem om vad som görs i förskolan. Pedagogernas uttalande stöds av Markström och Simonsson (2018) att förskolläraren vid utvecklingssamtal beskriver barnets utveckling. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att utvecklingssamtal ska bli en dialog mellan hem och förskola. Uttalandet stöds även Vladavic, Simonsson och Markström (2017) som menar att föräldrarna känner tillit och trygghet till pedagoger som kan möta och diskutera deras barns utveckling. Genom utvecklingssamtalet skapas ett sätt för vårdnadshavare att vara delaktiga och samarbeta kring barnets bästa.

När det gäller didaktiska frågan Varför- så menar Granath (2008) för att barnen ska kunna utvecklas positivt måste mötet mellan vårdnadshavare och pedagog betraktas som rikt och positivt. Ett sådant möte ska lyfta barnet framåt och uppåt i sin utveckling och mötet ska bygga och skapa en bra kommunikation mellan hem och skola/förskola. Det speglas i studien att pedagoger använder utvecklingssamtalen till sin egen praktik för att tänka till och fördjupa sig i hur deras verksamhet kan ge de bästa förutsättningarna för varje barn. Samtidigt är det viktigt för pedagogerna att vårdnadshavare kan lita på personalen. Detta görs genom att man har den dagliga kontakten och tar sig tid att samtala när barn och vårdnadshavare kommer och när de går hem. Vidare lyfter även Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) fram att förskollärarens förmåga att få vårdnadshavares förtroende och då kunna relatera till sina egna personliga erfarenheter när man i sitt yrke möter och kommunicerar med barnens föräldrar.

Utifrån Hur- frågan menar Jensen och Jensen (2008) att samtalen ska vara strukturerat för att kunna stödja syftet och målet. Markström studie (2011) visar att pedagogerna använder kommunikativa strategier där samtalet ses som mild styrning som kallas soft governance. Samtalets innehåll är riktat mot både barnet och föräldrar, men förskolläraren använder även sin maktposition med olika strategier för att kunna styra samtalet om samtalet kommer in på ämnen som inte tillhör utvecklingssamtalet. Detta stämmer väl från pedagogernas svar att när man har samtal med vårdnadshavarna är det viktigt att hålla sig till det man ska prata om.

29 Ibland tar vårdnadshavarna upp känsliga privata saker och då får man ibland sätta gränser för vad som är viktigt att ta upp just i detta samtal. Pedagogerna beskriver också sin maktposition som samtalsledare för att styra upp samtalet så att det handlar om barnet och verksamheten. Det visar sig i studien av Pillet-Shore (2016) att pedagogernas handling vid utvärdering av barnet hänvisar till en stor omsorg när de ska förbereda sig inför samtalet. För att undvika konflikter behöver de agera med noggrannhet i sin förberedelse. Det visar sig i studiens resultat att pedagoger observerar barnet extra på situationer som är oklara för pedagogen. Dock har de samtalat med andra kollegor om olika situationer där tveksamhet råder. Men ändå vill man vara säker och noga beskriva barnet på rätt sätt för dess vårdnadshavare för att kunna undvika missförståelse. Jag uppfattade det som att det är viktigt för förskollärare att vara noggrann inför förberedelse vid utvecklingssamtal. Dock framgår det inte i förberedelserna att pedagogerna själva frågar barnet eller nämner något utifrån barnets funderingar vid utvecklingssamtal. Kanske det har att göra med att barnet i de här fallen, inte deltar vid utvecklingssamtalen?

6.3 Relevans för yrket

Jag anser att det valda ämnet om utvecklingssamtal är viktigt för alla pedagoger. Studien utgår från pedagogernas perspektiv där det visar sig att de har olika erfarenheter och olika kunskap. Pedagogerna uttrycker att det är en viktig faktor i deras yrke att vara väl förberedd för att kunna svara vårdnadshavare på funderingar om deras barn och verksamheten vid utvecklingssamtal. Pedagogerna vill ge ett intryck till vårdnadshavare att man är öppen och ärlig i sin dialog som exempelvis ”Hur gör ni hemma? Hur gör vi i förskolan?” och ”Hur kan vi hjälpa barnet att utvecklas på bästa sätt? Genom denna samverkan kan man hjälpa barnet i sitt lärande och i sin utveckling.

6.4 Förslag till fortsatta studier

I studien medverkar fem pedagoger som har genomfört utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Utifrån pedagogernas perspektiv är utvecklingssamtal viktigt för barnet. Att två yrkesgrupper arbetar tillsammans som ett team är nödvändigt för att kunna skapa bästa möjliga förutsättningar i förskolans verksamhet. Det vore intressant att intervjua flera pedagoger för att se hur de arbetar tillsammans vid utvecklingssamtal i förskolan och även kunna observera utvecklingssamtal.