Resultatdiskussion

I resultatet framkom det att det finns en kluvenhet i frågan inför varför män köper sexuella tjänster. Å ena sidan säger informanterna att det är en ”vanlig” man, där han har fallit offer för sina handlingar och traumatiska upplevelser. Å andra sidan är det en man som framställs ”pervers” med en skev syn på sexualitet, där han separerar sig själv från handlingen. Resultatet är dock begränsat då männen som berörs i denna studie är de som frivilligt uppsöker hjälp med att förändra sitt beteende. Alltså berörs inte de män som inte själva anser sig ha ett problem med sitt beteende. Resultatet kan möjligtvis ha sett annorlunda ut om hela gruppen sexköpande män varit inkluderade i studien.

7.1.1 Den ”vanliga” mannen

Den ”vanliga” mannen kan vara vem som helst och är socialt fungerande med bland annat familj, arbete och vänner. Han anser inte att hans handlande passar ihop med hans övriga liv och upplever skuld- och skamkänslor inför sitt beteende. Mannens skuld- och skamkänslor kan ses som en effekt av att mannen är

medveten om att de handlingar han begår inte är accepterat av omgivningen. Kulick (2005) benämner samhället som kategoriserande vilket medför att de beteenden som inte är accepterade stigmatiseras, så som att köpa sexuella tjänster. Mannen har en fungerande vardag men då han köper sexuella tjänster lever han med en dubbelhet inom sig. Å ena sidan vet han om vad som är accepterat i samhället och lever inom normerna, å andra sidan kan han inte upphöra med sitt beteende som han upplever skamfullt. Det finns alltså något annat inom honom som driver mannen att fortsätta köpa sexuella tjänster trots att det går emot hans egen moral. Informanterna menar att de bakomliggande orsakerna till varför männen köper sexuella tjänster ofta beror på oreflekterade trauman och som ett resultat av ångestreducering. Därav fortsätter han med sitt beteende även fast han är oförstående till sina egna handlingar och den upplevda dubbelheten.

Det oreflekterade traumat kan ge underliggande behov hos mannen såsom att ständigt bli bekräftad. Informanterna har även beskrivit hur många män söker denna sorts bekräftelse då han upplever en vanmakt inför de krav som ställs på honom. Kraven kan uppstå bland annat från partnern och samhället samt att han ständigt anpassar sig efter andras behov. På detta sätt sexualiserar han andra känslor och sexköpet behöver inte ha med sex att göra. Månsson (2004) menar att

den godhjärtade trösterskan bekräftar och tillfredsställer mannens sexualitet.

En del av informanterna pratar även om män som söker närhet och intimitet, vilket kan visa sig i form av att de umgås med de prostituerade genom andra aktiviteter än sex. Sanders (2008) förklarar detta fenomen som girlfriend

experience, där mannen eftersöker det vanliga sexet med samma prostituerade i ett

försök att få känslan av en riktig relation. Detta är även en form av

Detta resonemang blir dock problematiskt då informanterna säger att det även finns män i relationer som söker sig till prostituerade för att få det vanliga och intima. Dessa män har nämligen redan det vanliga med sin partner som han älskar, och hur kan det då förstås utifrån den forskning som finns? Informanterna vittnar om många fall där män har sexualiserat sina känslor, såsom ett bekräftelsebehov. Informanterna menar att beteendet kan övergå till ett tvångsmässigt sexuellt beteende där mannen känner sig maktlös inför sitt handlande. Mannen fastnar i en fixering, antingen kring porrsurfing eller att köpa sexuella tjänster. Det destruktiva beteendet är inget han vill leva med, men då han ständigt är på jakt efter att

reducera sin ångest genom kort tillfredsställelse, är han offer för sin tvångstanke. Åsikterna om tvångsmässigt sexuellt beteende går dock isär, där några av

informanterna menar att männen gömmer sig bakom offerrollen och inte utnyttjar sitt handlingsutrymme.

7.1.2 Den ”perversa” mannen

Helt plötsligt farmställs sexköparen inte alls vara den ”vanliga” mannen som fallit offer för sina handlingar utan snarare drivs han av en upplevd okontrollerbar sexualitet. Han framställs som den ”perversa” mannen där begäret styr hans handlingar. Mannen har en uppfattning om den traditionella könssynen där

mannen är den sexuellt aktive med ett begär som ska stillas medan kvinnan är den passiva och näst intill avsexualiserad. Mannen har likt Månssons (2004) tema om

fantasin om den smutsiga horan, två kvinnobilder i huvudet där partnern är madonna-lik och inte ska smutsas ner av hans sexualitet. Den andra bilden är av horan som ska möta hans begär och fantasier. Detta tema har gått som en röd tråd

genom hela studien och speglar även mannens skeva syn på sexualitet och kvinnor. Monto (2004) visar på en historisk förklaring där män anses ha en biologisk starkare könsdrift än kvinnor, vilket kan förklara varför vissa män har en skev syn på sexualitet. Detta resulterar i att mannen har ett behov av den prostituerade för att kunna tillfredsställa sina begär. Några av informanterna menar att det saknas kunskap om sexualitetet och att det är därför männen går över gränser. Genom att få kunskap i tidig ålder kan synen förändras.

Genomgående lyfter informanterna fram pornografins progressivitet som en faktor till att män börjar köpa sexuella tjänster. De förklarar att männen vill se grövre och grövre pornografi samt att de önskar få uppleva det de ser. Gemzöe (2010) menar att pornografin bidrar till den skeva synen av sexualitet och att det skapas en bild av hur sex ska vara. Pornografins betydelse har genomsyrat studien då informanterna tydligt poängterar att männen nästan alltid börjat titta på pornografi för att sedan gå vidare till att köpa sexuella tjänster. Mannen varken vågar eller vill fråga sin partner om att göra det han ser i pornografin samtidigt som det finns en längtan att få uppleva något som han normalt sett inte har. Både Månsson (2004) och Dragomirescu m.fl.(2009) diskuterar mannens längtan efter att få uppleva det annorlunda där hans lösning på den upplevda otillfredsställelsen är att köpa sexuella tjänster.

Då mannen vill få sina begär tillfredsställda är han ute efter snabb och enkel sex som är fritt från känslor. Detta ställs i relation till vad informanterna tidigare har pratat om, där männen söker intimitet och bekräftelse. Synen med snabb och enkel sex kan likställas med Månssons (2004) tema om föreställningen om sex som

förbrukningsvara. Informanterna berättar att männen köper sig ett kontrakt och

sexuellt tillfredsställda. Detta bekräftas av Preibe & Svedins (2012) studie, där majoriteten av respondenterna angav att de efterfrågade snabb och enkel sex på grund av stark sexuell lust. Männens syn på kvinnan som en handelsvara går dock emot de män som köper sexuella tjänster för att få intimitet och bekräftelse samt känslan av en riktig relation.

7.1.3 Sammanfattning

Hur kan de ”vanliga” männen med sitt reflekterande förhållningssätt förstås utifrån moderniteten? Giddens (1995) menar att individer ständigt ställs inför olika val som han eller hon måste reflektera över. Valen som individen ställs inför har att göra med personlighet, kropp och livsstil. Det finns även ett krav på att göra det rätta valet, där risken för att göra fel val skapar en osäkerhet hos individerna (Ritzer, 2009; Giddens, 1995). Genom att den ”vanliga” mannen uttrycker att han är ett offer för sitt handlande utnyttjar han heller inte sitt

handlingsutrymme. Den ”perversa” mannen anser dock att han är ett offer för sitt begär och inte har något val, vilket gör att han inte reflekterar över att göra de rätta valen. På detta sätt kan dessa män tolkas vara antimoderna då de inte reflekterar över sina val och inte utnyttjar sitt handlingsutrymme.

Giddens (1995) menar även att intimiteten tar sig nya uttryck i moderniteten där

den rena relationen är i förändring. Förr var kärleken sekundär och sexualiteten

skulle hållas inom äktenskapet. I dagens samhälle är relationen det viktiga, vilket kan innebära ett känslomässigt förhållande med någon annan. Människor ingår i en relation för sin egen skull och det är av vikt att relationen ger så pass stor tillfredsställe att de två parterna vill behålla den. På detta sätt blir det en mer jämlik relation som har demokratiserats (Giddens, 1995). Samtidigt som männen inte förhåller sig reflexivt och är antimoderna, rör de sig inom det moderna

samhället. Prostitution är kanske idag en ren relation? Arenorna där prostitutionen rör sig på ser annorlunda ut idag jämfört med hur det historiskt har sett ut. Det vore konstigt om förhållandena inom prostitution inte hade förändrats i takt med det moderna samhället. Internet har skapat nya forum för sexköparna där de finns plats för att skapa nya identiteter och en större valmöjlighet (Holmström, 2008). Hur kan detta resultat förklara fenomenet bakom varför män köper sexuella tjänster? Det är tydligt att där finns en kluvenhet i frågan, både mellan KAST- verksamheterna samt inom informanterna själva. Bilden av den ”vanliga” mannen och den ”perversa” som samma person återkommer ständigt i informanternas beskrivningar till varför män köper sexuella tjänster. En manlig informant uttrycker kluvenheten följande:

”Man vill ju att sexköparen ska vara en viss typ. Det finns ju vissa likheter men det finns ju inte en typ. Det är ju en del av ens liv. Sexköparen har ju ett annat liv med egenskaper, ungefär som rattfyllot eller knarkaren.”

Informanternas kluvna bild representerar komplexiteten i prostitutionsfrågan samt att det illustrerar att det inte bara finns en sorts sexköpare med en viss uppsättning orsaker.