Sexmissbruk

Majoriteten av informanterna menar att männens fantasier ofta inte stämmer överens med sin egen moral. Informanterna menar vidare att det inte går att se vem som köper sex utan det är ”vanliga” män i medelklassen med familj och arbete. De andra delarna i livet kan fungera bra med arbete och familj men att de har en hemlighet. De anser själva att deras handlingar inte passar ihop med hur de lever sitt övriga liv. Männen kan trots ett socialt nätverk vara väldigt ensamma, de har ingen att prata med då de upplever sitt beteende oerhört skamfullt, vilket har gjort att de hållit sig gömda med den här hemligheten. Vid de första

kontaktillfällena med informanterna vågar de inte komma på samtal personligen då de känner att beteendet är så pass skambelagt. En kvinnlig informant uttryckte följande:

”Om du låter bli att berätta det, om du skjuter undan det, kan du tänka dig den räntan om tio år? Tänk dig den räntan när någon annan ser… ‘Va! Har du skuld där?’ öppnar upp den här boken och ser… ‘Vänta lite här nu, vi har alltså levt ihop i tio år och du har haft det här vid sidan om.’ Och det här samspelet, för om jag vet att han alltid är skyldig mig något, så kan jag nyttja ganska så bra och utnyttja också kan vi säga. Vilket gör att det här blir en skuld- och skamspiral som aldrig tar slut.”

Den kvinnliga informanten talade om en skuld och skamspiral som männen upplever att de få leva med hela livet, både gentemot sin partner och samhället. Männen är medvetna om att de gör sina anhöriga illa genom sitt handlande och att det kan leda till att de förlorar både vänner och familj samt arbete, ändå fortsätter de att köpa sex. De upplever ofta sig själva som smutsiga och äckliga, de har ett oförstånd inför sina handlingar och det är inget det skulle stå för eller tycka är okej. Genomgående menar informanterna att männen eftersträvar ett

välbefinnande och att återuppleva en lustfylld känsla, vilket kan göra att en del män fastnar i sitt beteende. Männen förlorar tillslut kontrollen över handlandet och sig själva, det blir en nedåtgående spiral.

”Det är en del av fixeringen, det här letandet. De letar runt och kollar. En

beskriver sina sexköp i cykler… Han började lite oskyldigt men det tog över. Han sökte den där perfekta tjejen. Det kunde han hålla på med på halvtid i flera veckors tid, det var ett arbete i sig.”

Många av informanterna poängterar att det inte behöver vara själva köpet som är det viktiga utan det är hela processen med planering och letande som är lockande för många av männen. En av de manliga informanterna jämför denna process med planeringen inför en resa där perioden innan består av förväntningar och fantasier om hur det kommer att bli. Mötet med den prostituerade kan gå väldigt snabbt och nästa process med planering tar vid. Majoriteten av informanterna poängterar att spänningsmomentet inte bör förbises utan är en viktig del till varför männen fortsätter köpa sex. Informanterna förklarar vidare att männen upplever sig som offer för sina lustar och besattheten tar över vilket leder till ett allt mer destruktivt beteende. På detta sätt blir männen maktlösa inför sitt begär och det blir något de inte vill leva med. Informanterna menar att männens agerande är ett

tvångsmässigt sexuellt beteende, vilket i folkmun benämns sexmissbruk.

Informanternas åsikter går dock isär angående innebörden av begreppet sexmissbruk. De informanter som arbetar med råd- och stödsamtal ställde sig frågande till om sexmissbruk existerar medan de som har steg 1 utbildning anser att sexmissbruk finns, men vill istället benämna det som ett tvångsmässigt sexuellt

beteende. En av de manliga informanterna som arbetar med råd- och stödsamtal

förklarar att benämningen är något männen kan gömma sig bakom och förnekar det handlingsutrymme personen besitter.

”Det kan man jämföra med narkotikamissbruk. Då man tar amfetamin för att man responderar med ’ Så vill jag må.’ Man kryper ihop i en liten hög och sen är det jättekul att vara påtänd och känner att det är så här du vill vara. Men sen när det roliga är över så är självkänslan ännu sämre. För det

där var ju bara något du köpte dig till och det var bara en genväg till välbefinnande.”

Informanten menar vidare att med ett drogmissbruk får personen abstinensbesvär men vid köp av sexuella tjänster blir det bara en tomhet som kan göra att han vill ha mer. Det fortsatta konsumerandet av sexuella tjänster kan förklaras utifrån att en del av männen är ute efter att uppnå samma kick och upplevelse som de fått tidigare i samband med sexakten. Det är starka krafter som sätts igång i hjärnan, men därefter följer ensamhet och tomhet vilket kan driva på fixeringen att få återuppleva kicken. En av de informanter som arbetar med råd- och stödsamtal menar att människor har ett behov av att sätta namn på sina beteenden för att förstå varför de handlar som de gör. Sexmissbruk är ett exempel på hur någon annan har satt ord på ett beteende vilket en del män identifierar sig med.

Diskursen kring sexmissbruk formas inom det kulturella scenariot, där samhället kräver ett förhållningssätt gentemot det normbrytande beteendet. Samhället har ett behov av att skilja på det inkorrekta- och det korrekta beteendet, vilket det gör genom att identifiera vad som är det inkorrekta beteendet. Detta skapar

förväntningar i olika situationer där det interpersonella scriptet kan underlätta interaktionen mellan olika människor. I mötet mellan människor kan det hjälpa att ha ett gemensamt begrepp, sexmissbruk, som båda parter kan relatera till och som bidrar till enighet i situationen.

Kulick (2005) menar att samhället har ett behov av att kategorisera beteenden såsom sexmissbruk, i ett försök att skapa förståelse kring handlandet. På detta sätt patologiseras sexköpare till att ha en sjukdom i likhet med alkoholism. Två av de intervjuade som arbetar med råd- och stödsamtal uttrycker det problematiska med termen sexmissbruk genom att poängtera skillnaden mellan missbruk och andra sjukdomar. Personen kan friskförklaras från en sjukdom men ett missbruk får de leva med hela sitt liv. Dessutom finns det en skillnad mellan sexmissbruk och andra missbruk, alkohol kan till exempel undvaras men det kan inte sexualitet. Enligt Kulick (2005) finns det många åsikter i samhället om sexualitet och hur det ska utövas. Genom att ha ett missbruk som aldrig försvinner tillskrivs mannen personlighetstypen sexmissbrukare, där andra egenskaper försvinner. Identiteten sexmissbrukare kan vara positivt till en början, genom att de själva kan relatera till sitt beteende, men att det i ett längre perspektiv kan vara negativt då identiteten kan vara stigmatiserande.

I de fall mannen inte identifierar sig med samhällets bild av sexmissbrukare kan han ha ett fortsatt oförstånd inför sina handlingar. Kulicks (2005) diskussion kring behovet av att kategorisera tilldelar mannen även en identitet som sexköpare. Denna konstruerade personlighetstyp speglar samhällets attityder och hur handlingen patologiseras. Mannens skuld- och skamkänslor kan bottnas i

samhällets bild av identiteten ”sexköpare” som pervers där han likställs med bland annat våldtäktsmän. Mannen identifierar sig inte med samhällets bild utan han har andra egenskaper och roller såsom familjefar, anställd och trädgårdsintresserad. Det kulturella scenariots krav och riktlinjer om hur sociala roller ska framträda speglas i samhällets förväntningar på hur mannen ska bete sig inom olika sfärer. Inom samhällets ramar anses sexköp vara ett inkorrekt beteende som inte är accepterat och fyllt med skuld och skam. Utåt sett håller sig mannen inom det korrekta beteendet och uppfyller kraven inom sfären för familj och arbete, men

hemligheten om hans sexköp medför att han placeras utanför samhällets normer, vilket han själv inte kan identifiera sig med.

Då mannen inte kan identifiera sig med samhällets bild av honom som ”sexköpare”, kan det uppstå en konflikt eftersom mannens begär inom det

intrapsykiska scriptet inte har kunnat knytas samman med det liv han lever i

övrigt. En manlig informant menar att männen ser sig som förslavade av sina begär och maktlösa inför sina lustar. På detta sätt styrs mannen av sitt

intrapsykiska script och sina begär. Mannen har svårt att förflytta sig mellan de

olika föreställningarna eftersom han inte delar samhällets syn på identiteten ”sexköpare”. Samtliga av informanterna berättar att skammen inför att ha köpt sex medför att många av männen inte vågar erkänna sina handlingar förrän långt senare och att de även försöker bortförklara beteendet. Mannen känner ett behov av att skapa ett manus som stämmer överens med hans beteende inom de olika sfärerna, men då skulden och skammen påverkar blir det svårare för honom att forma sitt script (Simon & Gagnon, 1999; Månsson, 2012).

Begären inom det intrapsyikiska scriptet speglas i mannens fantasier, vilket också är det som driver honom till att köpa sexuella tjänster. Monto (2004) menar att det är fantasin och spänning kring sexköpet som står i centrum. Anledningen kan vara att det är triggande att göra något förbjudet och gränsöverskridande. Fantasierna kring handlingen kan alltså ha en större innebörd än handlingen i sig (Månsson, 2004).

Giddens menar att det moderna samhället är grundat på vetenskaper där

människorna är medvetna om dessa vetenskaper. Vetenskaperna har gett en social medevetenhet vilket har resulterat i en insikt om risker och tillit i valet av

handlingar. Detta ger nya sociala strukturer där reflexivitet har blivit en norm i sig då individen ständigt behöver reflektera över de olika val och alternativ som den ställs inför. I samhället finns det ett krav på att vara självförverkligande genom att vara ”sig själv”. Giddens kallar detta för ett självreflexivt projekt där personen ska hitta sin identitet i ett abstrakt samhälle där det sker möten mellan olika roller (Moe, 1995). Valen individen ställs inför har även att göra med hur den väljer sin identitet och val av personlighet, kropp och livsstil. Samhällets kunskap kring tvångsmässigt sexuellt beteende och krav på självreflexiviteten kan vara

bidragande orsak till att mannen identifierar sig som sexmissbrukare. Dessa val kan dock skapa en otrygghet då verkligheten kolliderar med mannens

förväntningar på att ha gjort det rätta valet, vilket gör behovet ännu större för honom att tolka och förstå sig själv (Ritzer, 2009). Det kan dock tolkas som att mannen inte har reflekterat över sina val då han, enligt en informant, inte utnyttjat sitt handlingsutrymme och frånsagt sig sitt ansvar.

6.5.1 Pornografi som inkörsport

Gemensamt för många män är att de har haft ett förhållande med pornografin sen ungdomen, och att det har varit en inköpsport till vidare konsumtion som de inte har kunnat ta sig ur. En kvinnlig informant beskriver hur sexkonsumtionen kan ta över en mans liv:

”Det finns dem som har slutat med porrsurfing som får så mycket tid att de inte vet vad de ska göra, för så mycket tid har det tagit. De har inte kunnat sova på nätterna för de har familj och porrsurfar på nätterna. De sitter hellre hemma än går ut. Det tar mycket mer tid än vad man tror.”

Genomgående pratar informanterna om pornografins progressivitet, där

porrsurfing och chatter är väldigt lättillgängligt idag i och med internets framväxt. Progressiviteten har förändrat synen på pornografin och samhället signalerar att det är allt mer accepterat. Det kan bidra till att övergången från att konsumera porr till att köpa sexuella tjänster inte är så svår att genomföra:

”Vissa säger att de aldrig skulle falla dem in att köpa sex men då tror jag att de förnekar vilken enorm grov porr man tittar på, på nätet.”

Lättillgängligheten kan vara svårare att hantera för vissa män då pornografin endast finns ett knapptryck bort. Männen har hela utbudet på internet vilket kan medföra att det är svårare att bryta beteendet, det blir som en ond spiral där männen blir ännu mer ensamma.

Löfgren- Mårtensson & Månsson (2006) diskuterar hur konsumtionen av pornografi inte längre är lika skamfull. Samhällets signaler och pornografins lättillgänglighet bidrar till en normalisering samt att det kan påverka sexuella handlingsmönster. Pornografin ger en skev bild av sexualitet, där kvinnor och mäns sexualitet framställs olika och är uppbyggd kring att möta mäns fantasier (Gemzöe, 2010; Sanders, 2008). Det finns en risk med pornografins acceptans då denna skeva bild internaliseras redan i tonåren, vilket kan vara fallet hos dessa män. Sanders (2008) menar att konsumtionen av sexindustrin kan vara en introduktion till handeln av sexuella tjänster. En av informanterna säger att gränserna mellan porrsurfing och sexköp är svåra att hålla isär och det finns ett begär att se grövre och grövre porr.

Den allt större acceptansen av pornografin kan liknas med hur män och kvinnor sexualiseras i media och framställs med allt mer nakenhet samt med stereotypa roller. Detta har skapat nya ramar inom det kulturella scenariot för individen att förhålla sig till vilket speglar det allmänna förhållningssättet kring sexindustrin. Scripten förändras på så sätt över tid och visar sig i personers förändrade beteende och attityd, vilket illustreras på internet där sexköpare kan utbyta olika

erfarenheter samt åsikter utan att bli dömda.