SEXKÖPAREN
EN KVALITATIV STUDIE OM VARFÖR MÄN
KÖPER SEXUELLA TJÄNSTER
LINNÉA JONSSON
SANDRA PETERSSON
THE SEX BUYER
A QUALITATIVE STUDY OF WHY MEN
PURCHASE SEXUAL SERVICES
LINNÉA JONSSON
SANDRA PETERSSON
Jonsson, L & Petersson, S. Examensarbete i social arbete 15hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, enheten för social arbete, 2013.
Abstract: The purpose of this study is to explore professionals’ view on why men
purchase sexual services with a focus on heterosexual prostitution where the man is the buyer and the woman is the seller. To achieve the studys’ purposes and to be able to examine professionals’ views a qualitative approach is taken with semi-structured interviews. Six professionals who work or have been working in the organisation KAST (Buyers of sexual services, own translation), who are situated in Malmö, Gothenburg and Stockholm, have been interviewed. To get wider empirical data, a leading researcher within the subject of matter has also been interviewed. Furthermore, the study is based on current and historical research that shows that prostitution is a subject influenced by traditional views, countries regulations and globalisation with changing fields. Previous research has showed that a main focus has been on women who sell sexual services, the man who exploits prostitutes and his causes are less explored. The theoretical approach of this study is the theory of sexual scripts. The result has been analysed through three different levels that the theory gives, which are a structural perspective, an interpersonal level and an individual level. The aim is to get a holistic view on the subject and have a more social constructed approach. Several explanatory models are used in the study to make it possible to further understand men’s reasoning to buy sexual services. The findings of this study show that professionals’ views on why men purchase sexual services differ and there is not just one reason behind men’s causes. This demonstrates the complexity behind the field of prostitution and shows that one can’t categorise the type of man whopurchases sexual services.
Key words: conception of sexuality, pornography, prostitution, purchase of sex,
FÖRORD
Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till vår handledare Lars Plantin (forskare vid Enheten för Socialt arbete på Malmö Högskola) för värdefulla synpunkter och ett stort engagemang som hållit vår motivation vid liv under hela arbetsprocessen. Dessutom vill vi tacka KAST och alla de informanter som medverkat i vår studie, utan er hade vår undersökning inte varit möjlig att genomföra. Er kunskap har varit otroligt värdefull och inspirerat oss till fortsatt intresse för frågan.
Vi vill även passa på att tacka Charlotta Holmström och Gabriella Scaramuzzino som hjälpt oss med tips och råd på vägen,
Tack!
Malmö juni 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 5 1.1 Problemformulering 5 1.2 Syfte 6 2. BAKGRUND 6 2.1 Historia 6 2.2 Lagen 7 2.3 Internet 8 3. TIDIGARE FORSKNING 8 3.1 Förklaringsmodeller 93.1.1 En önskan om att få det som är annorlunda 9
3.1.2 Ersättande av relation 10
3.1.3 Sexuella tjänster som handelsvara 11
3.1.4 Stereotypa könsroller 12
3.2 Pornografin som dragningskraft till sexhandel 12
3.2.1 Sexualmoralen i samhället 13
3.3 Slutsats av tidigare forskning 14
4. METOD 14
4.1 Urval 14
4.2 Materialinsamling 15
4.3 Genomförande och analys 15
4.4 Etiska övervägande 16
4.5 Tillförlitlighet 17
4.6 Metodreflektion 18
5. TEORI 18
5.1 Teorin om sexuella script 19
5.2 Traditionella könssynen 21
6. RESULTAT OCH ANALYS 21
6.1 Sexualitetens betydelse i förhållande till sexköp 22
6.1.1 Kunskap kring sexualitet 22
6.1.2 Föreställning om manlig sexualitet 23
6.2 Som en handelsvara 24
6.3 Viljan att få något annorlunda 26
6.4 Sexualisering av känslor 27
6.4.1 Sökande efter bekräftelse 27
6.4.2 Oreflekterad trauman 29
6.5 Sexmissbruk 29
6.5.1 Pornografin som inkörsport 32
7. SLUTDISKUSSION 33
7.1 Resultatdiskussion 34
7.1.1 Den ”vanliga” mannen 34
7.1.3 Sammanfattning 35 7.2 Implikationer till socialt arbete 36 7.2.1 Vidare forskning 37
REFERENSLISTA 38 BILAGA 1 40 BILAGA 2 41
1. INLEDNING
Sexualitet är något som det inte pratas särskilt mycket om, varken offentligt eller privat, och anses vara något som ska hållas i det fördolda. Sexualitet anses vara en del av vår identitet och något som ska uttryckas i personligheten. Detta syns i media där det privata har blivit offentligt med dokusåpor, bloggar och andra sociala medier. Trots att vi idag lever i ett modernt samhälle med allt mer jämlika förhållanden och större acceptans så existerar fortfarande ett traditionellt synsätt på sexualiteten. Det råder överlag en biologisk syn där männen har en högre könsdrift än kvinnor och har en okontrollerbar sexualitet. Hur kommer det sig att denna myt lever kvar och upprätthålls?
Vi tar ansvar för områden som rör det sociala livet och fungerar utifrån de normer som råder i samhället men vad är det som göra att vissa inte kan ta ansvar för sin sexualitet? Vissa män bryter mot normerna och går över gränser för vad som anses vara accepterat. Vilka är deras drivkrafter och upplever männen ett begär eller ett behov av att bli tillfredsställda?
Vid köp av sexuella tjänster köps en annan människa vilket i Sverige ses som en del av det sexualiserade våldet. Sexindustrin med bland annat prostitution är ett uttryck för det ojämlika maktförhållande som finns mellan kvinnor och män där kvinnan underkastas mannen. Sexindustrin finns runt omkring oss med det allt mer sexualiserade innehållet i media, där sexköpen har skapat nya arenor i och med internets framväxt. Fenomenet ser alltså annorlunda ut idag med hemliga rum, då det inte finns samma marknad på gatorna som det gjorde tidigare. Forskning kring frågor om prostitution har främst fokuserats på de kvinnliga sexsäljarna medan sexköparens roll inte har undersökts i lika stor utsträckning. Sexköparen har trots sexköpslagstiftningen även fått mindre utrymme i
samhällsdebatten och bilden på vem det är som köper sex blir därmed monoton. Vi är nyfikna på varför människor gör det de gör och olika samband i processer. Vad är det som driver dem till vissa handlingar?
1.1 Problemformulering
I debatten anses den manlige sexköparen ha en fast identitet som just sexköpare, något som de är konstant. Det är alltså inte en handling att köpa sex utan har blivit en identitet. Den allmänna uppfattningen av sexköparen är att han är en ensam man som inte kan ha sexuella relationer på något annat sätt än genom att betala för tjänsterna. Sexköparna framställs vara en homogengrupp med samma drivkrafter och begär samt där de anses vara perversa och blir fördömda av samhället. Preibe & Svedins (2012) studie visar dock att den genomsnittlige köparen är mellan 35-49 år gammal med partner och familj, han har dessutom högskoleutbildning och ett fast arbete. Sexköparen är alltså en helt vanlig Svensson med villa, Volvo och vovve.
I likhet med Preibe & Svedins (2012) studie menar Kulick (2005) att det är den ”vanliga” mannen som köper sexuella tjänster och att det är det svenska samhället som har konstruerat honom som den perversa. Samhället har skapat den ”onda” och ”goda” sexualiteten där den ”goda” sexualiteten är den enda accepterade formen. Sexköparen innefattas i den ”onda” sexualiteten och bör således straffas.
Hur kan detta förstås? Är alla män perversa eftersom det är vanlig Svenssons? Detta synsätt är dock en förenkling av den variation som finns inom gruppen. Idag finns det en verksamhet, KAST, inom prostitutionsgrupperna, som arbetar med köpare av sexuella tjänster. Vad har de för syn på sexköparna och deras
handlingar samt vad ser de är sexköparnas drivkrafter och orsaker?
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka professionellas syn på varför män köper sexuella tjänster.
De professionella är socialarbetare som arbetar inom verksamheten KAST samt en forskare. Vår studie har ett fokus på den heterosexuella prostitutionen där män är sexköpare och kvinnor säljer sexuella tjänster.
2. BAKGRUND
I detta avsnitt följer en kort genomgång av hur prostitution har sett ut genom historian, där kvinnans och mannens sexualitet framställs som biologiskt olika. Det presenteras även en kort redogörelse av sexköpslagen samt hur internet har skapat nya arenor för prostitutionen.
2.1 Historia
”Prostitution är när minst två parter köper eller säljer tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten” (Socialstyrelsen, 2008. s.10).
Yvonne Svanström (2004; 2006) ger en historisk beskrivning över hur debatten kring prostitution i största del fokuserat på de prostituerade kvinnorna men sällan på de män som köper tjänsterna. De kvinnor som säljer sex framställs vara smutsiga individer som lever ett liv i synd och utanförskap, medan de män som köper ofta lämnas utanför för diskussion. Den svenska statens syn på prostitution har förändrats över tid, från att ha sett det som ett ordningsproblem som ska kontrolleras och regleras till att idag se det som ett socialt och
jämställdhetsproblem som måste bekämpas.
Under 1800-talet och fram till början av 1900-talet betraktades prostitution som en rationell lösning på att tillgodose mannens starka sexuella könsdrift. Sverige upprättade en officiell kontrollapparat där de kvinnor som var prostituerade regelbundet skulle undersökas för könsjukdomar och där dessa kvinnor skulle stå till förfogande för mannens sexuella behov. Mannen ansågs ha en naturligt starkare könsdrift än kvinnan, ett sexuellt begär som måste tillfredställas och han kunde till och med bli sjuk om han inte fick sitt sexuella behov tillfredställt. Kvinnan hade däremot kravet på sig att vara orörd och inte ha sexuella
förbindelser före äktenskap. Hon betraktades som en ren och respektabel kvinna som mannen avgudade likt en madonna. Tanken om den rena kvinnan krävde en motsats vilket då blev den smutsiga och lösaktiga kvinnan, det vill säga horan, som mannen kunde gå till för att få sin könsdrift tillfredställd (Holmström, 2008; Svanström, 2004; Svanström 2006). Sexualitet uppfattades vara oföränderligt och
eller personliga erfarenheter. 1800-talets essentialistiska syn på sexualitet där män och kvinnor uppfattas har olika sexualitet, lever till viss del kvar än idag.
Under andra hälften av 1900- talet förändrades dock synen på prostitution och på vilka individer som ansågs ha nytta av att det fanns kvinnor som sålde sexuella tjänster. Samhällets tidigare idé om att alla män hade behov av prostituerade för att hålla sig friska försvann och istället talades det om att det var de fysiskt eller psykiskt sjuka männen som var i störst behov att få betala för sexuella tjänster. Det fanns de som fortfarande menade att männen har ett starkare sexuellt behov än kvinnor men att det var de perverterade och funktionshindrade männen som faktiskt skulle tjäna mest på att prostitution blev statligt. Andra röster i samhället sa att det är de socialt utstötta männen som inte kan få en kvinna på annat sätt som behöver betala för sexuella tjänster. På 1990-talet förändrades debatten ytterligare och sexturism infördes i diskussionen kring prostitution. Synen på köparen
förändrades och han ansågs inte längre vara en funktionshindrad, socialt utstött man utan kan likaväl vara en affärsman från de högre samhällsskikten. De män som köper sexuella tjänster beskrivs i dagens samhälle som de speciella männen. Det talas fortfarande om prostitution som en samhällsnytta, men det finns också de som framhåller att prostitution är en form av exploatering och ett förtryck av kvinnan (Svanström, 2004; 2006).
2.2 Lagen
Köp av sexuella tjänster är sedan 1999 en brottslig handling. Lagen säger att den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning döms till böter eller fängelse upp till ett år (2011:517). När det först började diskuteras kring
kriminalisering av sexköp så var det de som föreslog att även försäljning av sexuella tjänster skulle vara brottsligt. Men remissinstanserna förhöll sig negativt till detta och det slutade med att endast köpet blev straffbart (Kuosmanen, 2008). Maxstraffet låg tidigare på sex månader men är idag ett år. År 2005 flyttades lagen till Brottsbalken (1962:700) då den ansågs mer passande där tillsammans med paragraferna om koppleri samt förförelse av ungdom som befinner sig där. Prostitutionsområdet är och har varit innan lagen, ett svår kontrollerat fält för myndigheterna då mycket av handeln av sexuella tjänster sker utomlands samt inomhus på bland annat hotell eller hemma hos säljaren. Marknaden blir på detta sätt gömd (a a). Studier visar att folk har en tro om att gatuprostitutionen har minskat men att den osynliga prostitutionen ökat sedan lagen trädde i kraft (Preibe & Svedin, 2012).
Det har genom åren genomförts ett antal studier för att undersöka män och kvinnors attityder relaterade till sexköp och sexköpslagen. Månsson genomförde en studie 1996 då 67 % av allmänheten förhöll sig negativt och 32 % förhöll sig positivt till en kriminalisering av köp av sexuella tjänster. Av de som var för en kriminalisering var 20 % män och 44 % kvinnor (Kuosmanen, 2008). Preibe & Svedin (2012) genomförde en studie 2011 om attityder till försäljning samt köp av sexuella tjänster. Där presenteras ett resultat som visar att 65 % vill behålla lagen. Det är fler kvinnor än män som vill ha ett förbud av köp av sex då det var 50 % av männen och 80 % av kvinnorna som förhöll sig positiva till lagen (a a). Dessa siffror visar att det är fler personer 2011, än innan lagens uppkomst, som förhåller sig positiva till sexköpslagen. Det går även att uttyda en trend att mäns attityder är mer föränderliga än kvinnors (Kuosmanen, 2008). Av de som svarade att de
någon gång hade köpt sex sa de flesta att dessa sexköp skedde innan lagen trädde i kraft.
Genom lagen, som trädde i kraft 1999, flyttades fokus från den prostituerade till den som köper den sexuella tjänsten. Detta perspektivskifte innebar även att mer ansvar skulle läggas på sexköparen och att det var två eller fler parter inblandade i sexköpet. Det finns dock ingen större påverkan på detta i forskning då där är ett fortsatt fokus på den prostituerade. Socialstyrelsen genomför vart tredje år
rapporter kring prostitution där det samlas in kunskap. Det syns idag inga resultat på att de har lyckats fånga helheten av prostitutionens omfattning (Holmström, 2008).
2.3 Internet
Internets existens med en global marknad av tjänster och information öppnar upp nya arenor för kommunikation inom sexindustrin. Det finns förutom
gatuprostitution även en innemarknad, som innefattar bland annat hotell och massageklinker samt en marknad på internet. Gränserna emellan de olika fälten kan vara överskridande bland annat beroende på vart det bestäms om utbytet, vart utbytet ska äga rum samt hur den prostituerade rör sig mellan fälten
(Scaramuzzino, 2007). Med den osynliga marknaden på internet kan det lätt antas att markanden på sexköp har ökat men det behöver inte vara fallet (Holmström, 2008). Scaramuzzinos (2007) kartläggning av sexköp i Öresundsregion beskriver det föränderliga inom sexindustrin. Det är föränderligt ur den bemärkelsen att bland annat arenorna för sexhandeln ändrar form, sökorden för att hitta
prostitutionssidor ständigt är i förändring samt att marknaden har blivit mer global då tjänster kan köpas utomlands (a a). Marknaden på internet tillåter även en rörelse inom landet. En prostituerad kan sälja en tjänst där denne befinner sig för att sedan åka till en annan ort och på detta sätt rör sig marknaden och blir
svåröverskådlig (Holmström, 2008). Prostitutionsforum har förändrats och utökats till att det nu även finns i form av bland annat kontaktsajter och chattar där det sker interaktion mellan sexköpare och mellan sexköpare och prostituerade. Sexköpare kan där utbyta tips på vart de kan köpa sexuella tjänster i olika städer samt att det även utväxlar tips på olika prostituerade. Internet öppnar även upp för ett större utbud av tjänster att tillhandahålla med bland annat webbcamsex som i sin tur kan fungera som en sorts marknadsföring för den prostituerade samt leda till ett fysiskt sexköp (Scaramuzzino, 2007).
3. TIDIGARE FORSKNING
Genomgående visar forskning på att det är svårt att fastslå individuella faktorer till varför individer väljer att betala för sexuella tjänster. Hittills har forskning mest fokuserat på den heterosexuella prostitutionen med män som köpare och kvinnor som säljare. Ett problem med detta fokus kan vara att den lätt fastnar i essentiella och egenskapsbaserade skillnader mellan könen. Förståelsen för varför män väljer att betala för sexuella tjänster måste dock ses i ljuset av det könsspecifika
normsystemet, som sätter upp olika spelregler för män och kvinnor i förhållande till sexualiteten. Normsystemet är både stabilt och föränderligt på samma gång och systemen utvecklas för att för att individen ska hitta godtagbara sätt att uttrycka sin sexualitet. Sexuella handlingar kan tolkas olika beroende på vilken
innebörd individen förknippar den med, vilket i sin tur även beror på faktorer som ålder, klass, etnicitet och kulturell bakgrund (Månsson, 2004). Månsson (2004) menar således att allt sexuellt beteende måste ses i sitt sammanhang, även sexköpet. Enligt Sanders (2008) kan sexköparens beteende förklaras utifrån motivationsfaktorer, som kan delas upp i två kategorier, push- faktorer samt pull- faktorer. Push- faktorer är de individuella orsaker som driver sexköparen att köpa sex och pull- faktorer är sexindustrin som drar och lockar till att konsumera sex. Hon menar att beroende på tidpunkt i livet finns det olika anledningar att köpa sexuella tjänster (a a).
3.1 Förklaringsmodeller
Nedan presenteras olika sociologiska förklaringsmodeller till varför män köper sexuella tjänster.
3.1.1 En önskan om att få det som är annorlunda
Månsson (2004) tar i sin studie upp fem olika teman som oftast är återkommande förklaringar till varför män köper sexuella tjänster. Första temat benämns som
fantasin om den smutsiga horan. Horan som är förenat med ett starkt sexuellt
begär är även förknippat med både skuld och hemlighetsmakeri. Hon är motsatsen till den rena kvinnan, madonnan, och bemöts ofta med förakt från samhällets sida, vilket väcker nyfikenhet och upphetsning. Bilden av den smutsiga horan
förstärker upphetsningen vilket tydligt visar att vissa sexköpare attraheras och blir upphetsade av det motbjudande och förbjudna begäret (a a).
Det andra temat handlar om föreställningen om en annan slags sexualitet. Sexköparen fantiserar om en kvinna med stor sexuell erfarenhet där han kan bli förförd av den initiativtagande horan. Månsson (2004) menar att vissa män vill lämna sin maktposition och underkasta sig den prostituerade kvinnan. Detta har dock inte något värde utanför situationen utan är högst villkorligt och
situationsbestämt. Mannen använder istället sin makt för att skapa en situation där de traditionella maktrelationerna helt och hållet kastas om. En annan vilja att få uppleva en annan sexualitet kan uppkomma vid frustration och otillfredsställelse i partnerförhållandet. Det kan då driva sexköparen att hitta andra alternativ och ser då en lösning och garanti till en bra och annorlunda upplevelse med en
prostituerad (Peng, 2009).
I likhet med Månsson (2004) problematiserar Dragomirescu m fl (2009)
svårigheten med hitta individuella orsaker till varför män köper sexuella tjänster. De har identifierat flera faktorer som kan vara tänkbara motiv, men är försiktiga med att inte kategorisera sexköpare då de menar att sexköpare inte ska ses som en homogen grupp. Ett genomgående tema sexköparna anger som orsak, är att de inte kan få den typen av sexuell tjänst hemma, som till exempel oral- eller analsex. Antingen på grund av att deras flickvän inte vill, eller för att de på grund av skamkänslor inför sitt begär, inte vill ha den typen av sexuell upplevelse
tillsammans med sin partner. I hans ögon är hon en respektabel kvinna som inte ska syssla med handlingar som kan likställas med en prostituerad. Den tjänst sexköparen vill ha kan med andra ord inte tillgodoses med en kvinna som inte är prostituerad (Dragomirescu m fl, 2009).
Sanders (2008) menar att otillfredsställt eller frånvaro av sexliv med sin partner, då mannen känner ett fysiskt behov av intimitet kan driva på valet till sexköp. Eftersom mannen inte upplever sig ha ett sexliv med sin partner eller om där inte
är någon romantik överhuvudtaget ser mannen en lösning i att gå till en prostituerad. Där får han utlopp för det sexuella utan att blanda in känslor. På detta sätt anser mannen att han fortfarande är trogen sitt förhållande. Mannen kan även känna att han behöver komma ifrån samhällets krav på att ständigt prestera och vill unna sig ”egen-tid”. Valet att köpa sexuella tjänster blir då en lösning som ger mannen kravlös tid (Sanders, 2008).
3.1.2 Ersättande av relation
De män som betalar för sexuella tjänster i syfte att ersätta en relation de saknar i sitt vardagliga liv tas upp i Månssons (2004) tredje tema. Genom att se den prostituerade som den godhjärtade trösterskan legitimerar sexköparen sin handling med att det inte är på grund av sex utan på grund av ensamhet som han köper hennes tjänster (a a). Det kan vara både yngre och äldre män som köper sex. En av anledningarna till att de yngre männen uppsöker prostituerade kan bero på att de är i en ålder då de flesta har partner och att de befinner sig i en miljö där det är svårt att träffa någon. De äldre männen kan förklara deras val att köpa sex med avsaknad av en relation samt en önskan om ett sexuellt utforskande (Sanders, 2008).
Månsson (2004) menar att den prostituerade har som uppgift att få sexköparen att känna sig som en man. Det kan innebära att hon ska göra honom potent. Skulle den prostituerade misslyckas med det finns det en risk att mannen blir aggressiv (a a). En del av sexköparna anser att deras dominans över den kvinnliga
prostituerade är självklar och då hon får betalt för att utföra sina tjänster ska hon inte ifrågasätta mannens önskemål (Peng, 2009). Det finns en variation bland sexköparna där inte alla är dominanta och explorativa. En del av köparna
behandlar de prostituerade med respekt och de prostituerade upplever både ”bra” och ”dåliga” köpare. Dock bidrar även de ”bra” köparna med att upprätthålla ett system som medverkar till kvinnors sårbarhet för våld (a a). Köparna saknar ofta förmågan att se sin delaktighet i systemet samt svårigheter att urskilja våldet i både sitt eget och andras beteende (Monto, 2004). Sanders (2008) menar i sin studie att det är en liten grupp män av de som köper sexuella tjänster som är våldsamma och som skulle skada de prostituerade, fysiskt eller ekonomiskt. Det är dock denna grupp som format synen på sexköparna och färgat stigmatiseringen (a a).
Blevins & Holts (2009) studie visar på att den prostituerades attityd och känslomässiga engagemang värdesätts och spelar en stor roll. När det finns ett stort engagemang där den prostituerade får mannen att känna att det är en äkta relation och inte något som är betalat för, kallas det för girlfriend experience (en flickväns upplevelse), vilket är efterfrågat. Även Milrods & Montos (2012) studie visar att en prostituerad som ger en girlfriend experience är eftertraktad. Många av sexköparna vill att den prostituerade ska vara romantisk och öm mot dem. De har även en favorit som de återkommer till och som de i en del fall har känslor för. Detta kan tolkas som att mannen söker en autentisk relation och den prostituerade får ersätta en efterfrågad flickvän (a a). Mannens vilja att ha samma prostituerade som han återkommer till, kan alltså förklaras genom mannens behov av både emotionell och fysik intimitet som speglar det autentiska förhållandet. Mannen kan även ge presenter och ha en vilja att uppvakta den prostituerade, vilket ger förväntningar samt gör att det liknar en riktig dejt (Sanders, 2008).
Trots en efterfrågan på girlfriend experience och känslomässig relation visar en svensk studie att majoriteten av respondenterna gav som orsak till att köpa sex berodde på en stark sexuell lust samt att de ville ha enkel och snabb sex (Preibe & Svedin, 2012). Forskningen går mot olika håll i denna fråga och en förklaring till viljan att uppleva girlfriend experience kan orsakas av att sexköparen vill
rättfärdiga samt minska sin skam inför utnyttjandet av de sexuella tjänsterna. Det kan även tolkas som att denna upplevda ömsesidighet hjälper att minska den stigmatisering som är förknippat med att betala för sexuella tjänster. Makten och kontrollen är dock hos endast honom då ”förhållandet” är på hans villkor och den prostituerade ständigt måste vara som han behagar och kan inte ställa något i gengäld mer än pengar (Milrod & Monto, 2012).
3.1.3 Sexuella tjänster som handelsvara
Föreställningen om sex som förbrukningsvara är det fjärde temat och i vilket
prostitution kan likställas med vilken vara som helst. Mannens sexuella lust jämställs med ett fysiskt behov som med jämna mellanrum behöver tillfredställas där det då är den prostituerades uppgift att stå till förfogande (Månsson, 2004). Monto (2004) menar att synen på den prostituerade som en handelsvara kan förklaras ur en historisk kontext. Vissa män hävdar att rätten till sexuell
tillfredställelse är och har alltid varit en essentiell del av maskuliniteten. De köper sexuella tjänster som en vardaglig rutin där den prostituerade ses som en
handelsvara. De menar att det är det absolut snabbaste sättet att få sexuell
njutning. Vissa har varken tid eller lust att engagera sig i ett fast förhållande, men har ett sexuellt behov som den prostituerade kan tillfredsställa. Mannen får vad han vill ha utan vidare skyldigheter gentemot kvinnan, vilket är precis det
sexköparen efterfrågar. Även dejtingmiljön med pub och alkoholmiljö, passar inte alla och att betala för sex är ett billigare alternativ samt ger garanti till sexuell tillfredsställelse (Dragomirescu m fl, 2009; Monto, 2004; Sanders, 2008). Tidigare forskning har i huvudsak fokuserat på sexköpare som har köpt sexuella tjänster på gatan. Sedan 1990- talet då internet breddes ut har det öppnat upp till en ny arena där sexköpare och prostituerade kan mötas (Milrod & Monto, 2012). I dessa forum kan sexköpare utbyta erfarenheter och information om de
prostituerade, den prostituerades attityd och uppträdande diskuteras (Blevins & Holt, 2009). Miljön på internet med en anonymitet tar även bort en del av den stigmatisering både sexköparen och den prostituerade kan uppleva i samband med sexköpet(Milrod & Monto, 2012). Peng (2009) gör en liknelse mellan prostitution och andra marknader där kunden både får välja ut sin ”vara” och avfärda ”varor” samt bli garanterad tillfredsställelse. När sexköpare pratar om sig själva och sexköpet använder de neutrala begrepp, detta reflekterar en attityd över att
sexköpet inte är något fel och att det är en form av intresse. Sexköparnas språk om sexköpet på amerikanska internetsidor framställer, som nämnts ovan, handeln av sexuella tjänster likvärdig andra handelsvaror. Detta språk ger ett mer respektfullt intryck samt neutraliserar de negativa perspektiven, samtidigt behandlas den prostituerade som en handelsvara och inte som en människa. Att den prostituerade är en vara speglas genom olika graderingsskalor där bland annat hennes utseende och service betygssätts. Detta ger en bild av vikten av att utvärdera den
prostituerade på samma sätt som en annan vara (Blevins & Holt, 2009; Peng, 2009). Sanders (2008) menar att det inte bara är utseendet som är av vikt utan även den prostituerades uppträdande. Om hon är en bra skådespelare och kan förmedla en bra upplevelse är det god service. Den prostituerade framställs som nämnt som en vara samtidigt som hon anses vara en ”affärskvinna” eller
”serviceförmedlare”. Detta språk kring sexköpet och känslorna skapar normer att förhålla sig till och som formar attityder och relationer mellan sexköparna samt relationen mellan sexköpare och prostituerad (Blevins & Holt, 2009).
3.1.4 Stereotypa könsroller
Det femte och sista temat handlar männens föreställning om en annan slags
kvinna. Föreställning bottnar i gamla antifeministiska uppfattningar om mäns
makt över kvinnor, att det finns en grundläggande skillnad mellan könen. Den minskade makten i mannens relation med den svenska kvinnan, kan göra att han söker sig till utländska kvinnor som de anser uppfyller önskan om en kvinna som behandlar honom som en ”riktigt man”. De menar att de stereotypa könsrollerna bör upprätthållas och bevaras. Kvinnans uppgift är att tillfredsställa mannens sexuella behov vilket i sig rättfärdigar användning av sexuella tjänster (Månsson, 2004). Sedan 1996 har sexköp på semester i annat land ökat och det är landets lagar och normer som påverkar personen i dess val av land då den väljer att resa utomlands för att köpa sex. I en del länder såsom Thailand och Sydkorea anses det vara en ritual att köpa sex för att bli inkluderad i det manliga kollektivet
(Kuosmanen, 2008). Det kan även bland unga män i Sverige upplevas som stigmatiserande att i 20-årsåldern fortfarande vara oskuld. Det finns en viss press att ha sexuell erfarenhet, att det är ett tecken på att vara en ”riktig” man och att man då blir inkluderad i det manliga kollektivet, vilket kan bidra till att män uppsöker prostituerade (Månsson, 2004). Trots att sexköpen utomlands har ökat visar en svensk studie att det finns en tendens att de som köper sex ofta, gör det i Sverige medan de som köper få gånger, gör det utomlands (Preibe & Svedin, 2012).
Genomgående i Månssons (2004) teman är att de alla berör mäns fantasier och föreställningar om den prostituerade kvinnan. Dessa föreställningar speglar på olika sätt rådande köns och sexualitetsmönster i samhället. Det är sällan som dessa teman berör mäns fysiska eller kroppsliga behov som orsak till att betala för sexuella tjänster, vilket han menar kan bero på att handlingen har större betydelse i fantasin än själva innebörden av handlingen. Monto (2004) utvecklar processen kring sexköpet där fantasin är i centrum. Processen består av en planeringsfas som kan börja flera veckor innan köpet för att bygga upp spänningen och mötet och trigga fantasin kring hur upplevelsen kommer att bli (a a).
3.2 Pornografi som dragningskraft till sexhandel
Pornografi och prostitution ses av många feminister som en symbol för mäns makt över sexualiteten. Kvinnan framställs som underordnad mannen och att hon njuter av att bli förödmjukad och dominerad. De menar vidare att kvinnans sexualitet i pornografin internaliseras av kvinnor i allmänhet då de i det patriarkala samhället saknar kunskap om och uttrycksmedel för sin egen sexualitet. Pornografi där kvinnan framställs som sexuellt passiv, men samtidigt alltid är tillgänglig för mannens sexuella lust och behov uppfattas vara normal samt den sexualitet som kvinnor i allmänhet har. Pornografin är inte ett problem i sig utan det är hur den speglar mäns och kvinnors olika sexualitet. Pornografin skapar inte några behov som männen inte redan har utan speglar snarare hur sexualiteten ser ut i vårt samhälle (Gemzöe, 2010). Östergren (2006) menar istället att pornografi är en kommersiell handel med handlingar som har sexuella innebörder för de inblandade. Hon menar dels att människor har olika definitionen på vad sex innebär och dels att porr inte alltid behöver innebära att någon får sexuell
utlösning. Pornografin är således en sexuell tjänst där de inblandade får betalning för att utföra handlingar med sexuella innebörder framför en kamera.
Löfgren – Mårtensson & Månsson (2006) beskriver i sin studie hur ungdomar uppfattar män och kvinnors sexualitet i media och pornografi. I likhet med
Gemzöes (2010) resonemang vittnar ungdomarna om könsstereotypa utseende och prestationsideal där kvinnan är underordnad mannen och bedöms utifrån sitt utseende, medan mannen främst värderas utifrån den manliga prestationen. Studien visar på att det finns en större acceptans gentemot hur pornografi
konsumeras och synen på användningen är inte längre lika skamfull. Internet har stor betydelse för pornografins spridning och följden av lättillgängligheten medför en viss normalisering. Löfgren- Mårtensson & Månsson (2006) menar att det finns både positiva och negativa konsekvenser med en avdramatisering av pornografin. Det positiva skulle kunna vara att det sker en upprensning inom pornografins utnyttjande och förnedring av kvinnor. Det negativa skulle å andra sidan vara att pornografin istället befäster och legitimerar en konservativ och fördomsfull syn på sexualiteten och relationerna mellan könen. För vissa ungdomar, speciellt killar, har pornografin ett starkt genomslag för deras egna sexuella handlingsmönster. Sanders (2008) menar att sexindustrin är uppbyggd kring och har för avsikt att möta mäns fantasier. Fantasierna blir som en verklighetsflykt för mannen och är därmed starka faktorer som lockar mannen till sitt agerande. Sexindustrin med den alltmer accepterade pornografin kan vara en dragningskraft till att introduceras till handeln av sexuella tjänster, med det förbjudna, fantasieggande, förväntansfulla och stereotypa som omger den (Sanders, 2008). Pornografin, men även andra medier med sexualiserat innehåll, skapar sexuella förväntningar och krav på hur sexuella möten ska eller bör ser ut. Den tidigare bilden om att ungas sexuella handlingar sker i kärleksförhållanden har fått allt minskad betydelse. Normen är att allt fler kan tänka sig ha en tillfällig förbindelse utan känslor och utan att känna personen särskilt väl (Löfgren- Mårtensson & Månsson, 2006).
3.2.1 Sexualmoralen i samhället
Östergren (2006) menar att det svenska samhällets sexualmoral idag fortfarande är näst intill traditionell och har inslag av att sex är något idylliskt. Sex ska endast åtnjutas i fasta relationer med ömhet, närhet, glädje och kärlek. Sexakten ska dessutom vara samlag med penis och vagina i missionärsställning. Ett tydligt exempel på hur sexualmoralen framställs är att pornografi ofta ställs emot erotik, där pornografi är dåligt och erotik är bra. Pornografi innehåller bland annat tvång, underkastelse, lust hos en part, övergrepp, mannen som dominerande och en betoning av könsorgan medan erotik istället skildrar frivillighet, jämlikhet, känslor, inget våld samt att båda är lustfyllda och aktiva.
Kulick (2005) menar att det är den ”vanliga” mannen som köper sexuella tjänster och att det är det svenska samhället som har konstruerat honom som den perversa. Han diskuterar vidare att det i samhället har formats en tanke kring den ”goda” och den ”onda” sexualiteten där den ”goda” sexualiteten anses vara sex med känslor i en ömsesidig relation. Sexualitet som hamnar utanför samhällets acceptans anses vara ”ond”. ”Ond” sexualitet kan till exempel vara sex där roller vänds upp och ner och där utbyte av pengar sker. Det finns alltså speciella åsikter om vad sexualitet är och hur den ska utövas. De som själv inte anser sig tillhöra varken den ”goda” eller den ”onda” sexualiteten utesluts från samhällsdiskursen och där med problematiseras inte normerna. Östergren (2006) menar liksom Kulick (2005) att samhället har skapat en norm kring hur, när och var sex bör ske.
Uppfattningen om att kvinnans sexualitet ska ske i hemmet med en och samma man gör att porr och prostitution blir en stigmatiserad fråga som ingen riktigt vill eller vågar ta i (a a). De rådande attityderna i samhället kring prostitution
tillskriver en identitet till de män som köper sex istället för att sexköpet ses som en handling. Sexköparen patologiseras genom att samhället har skapat en personlighetstyp i form av ”sexköparen”. De andra egenskaperna som formar personen och som inte innefattas i sexköpet ignoreras och suddas ut, handlingen blir därmed personligheten (Kulick, 2005).
3.3 Slutsats av tidigare forskning
Det finns lite forskning kring sexköparen och orsaker till sexköp, istället är det ett fokus på den prostituerade kvinnan. Den forskning som finns visar på svårigheten med att fastslå individuella faktorer till varför män köper sexuella tjänster.
Forskningen visar istället på att orsakerna måste ses ur ett samhälleligt perspektiv där normer styr individers val. Den moderna teknologin har skapat nya vägar för prostitutionen och nya mönster har utvecklats inom sexhandeln, där köpare och säljare kan utbyta erfarenheter och ge varandra råd. Dessa erfarenheter och råd utbyts på olika forum och chatter som har skapats på internet, där prostitution allt mer framställs som en handelsvara. Forskare diskuterar hur pornografin påverkar människors synsätt och attityder på sexualitet och hur det i sin tur färgar
pornografins område.
4. METOD
För att svara på studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Den kvalitativa forskningsstrategin är en metod som används bland annat för att identifiera sociala företeelser, egenskaper och innebörder. Metoden innebär att tolka något och genom användning av språket som verktyg få en djupare förståelse för den sociala företeelsen (Starrin & Svensson, 2007). Syftet med studien är att undersöka och få en förståelse till varför människor agerar som de gör, vilket i vår studie avser att undersöka professionellas syn till varför män köper sexuella tjänster. Vi har använt oss av en explorativ ansats där fokus ligger på att se fenomenets djup och ett utforskande intresse av att upptäcka mindre studerade företeelser. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av
semistrukturerade intervjuer av professionella som arbetar eller har arbetat med sexköpare (Rosengren & Arvidson, 2002).
4.1 Urval
För att få ett urval med en fördjupad förståelse av den forskningsfråga som undersöks valde vi att använda oss av ett målinriktat urval. Målet med ett målinriktat urval är att på ett strategiskt sätt välja ut personer som kan tänkas ha relevant information eller särskilda kvaliteter för det valda ämnet (Bryman, 2011). Vi började därför med att undersöka vilka verksamheter och personer som kunde tänkas svara på vårt syfte. I Sverige finns det tre verksamheter som arbetar med män som köper eller har köpt sexuella tjänster vilka vi kontaktade via telefon samt mail. Personal på två av verksamheterna accepterade att bli intervjuade medan en verksamhet på grund av tidsbrist var tvungen att avböja. Två personer som
tidigare varit anställda inom en av verksamheterna kontaktades och tid för intervju bokades. Vi kontaktade även en forskare inom området då denne både har stor kunskap kring ämnet och kan se fenomenet ur ett annat perspektiv.
Intervjupersonernas egenskaper skiljer sig ifrån varandra vilket ger en variation i den företeelse vi undersöker (a a).
4.2 Materialinsamling
Då studien ämnar undersöka professionellas uppfattning kring varför män köper sexuella tjänster har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in data. För att erhålla informanternas egna uppfattningar har intervjuerna varit av semistrukturerad karaktär. Det semistrukturerade angreppssättet innebär att det finns en intervjuguide med ett antal förbestämda frågor, men att de går att
modifiera och fungerar som riktlinjer under intervjun. På detta sätt blir det en mer informantstyrd intervju med fokus på informanten (Robson, 2002). Vi har
behandlat sex olika teman som berör informantens bakgrund, vem sexköparen är, sexualitet, parrelationer, makt och genus samt sexköpet som handling. Varje tema har fungerat som öppna frågor då informanterna pratat förhållandevis fritt kring de teman som valts ut. Fördelarna med öppna frågor är att informanterna väljer själv vad denne vill säga och har chans att reflektera vilket innebär att de inte styrs av forskarens formuleringar och tankar. Nackdelarna med öppna frågar är att det är tidsödande i både intervjusituationen samt vid bearbetningen av data. Frågorna kan ställas på olika sätt och informanten har högre krav på sig än vid slutna frågor (Bryman, 2011). Det formulerades ett antal frågor vid utformningen av
intervjuguiden som har fungerat som stöd för oss under intervjutillfällena. De sex temana skickades ut till informanterna cirka en vecka innan intervjuerna.
Informanterna blev därmed införstådda med vad intervjuerna skulle innehålla och gav dem chansen att förbereda sig inför intervjutillfället.
4.3 Genomförande och analys
Intervjuerna med de sju informanterna, tre kvinnor och fyra män, har ägt rum i olika miljöer och intervjuerna har varit olika långa beroende på vilka
omständigheter som varit runt omkring. De två första intervjuerna tog ca en timma vardera och ägde rum i Göteborg på informanternas kontor. Det var positivt ur två olika aspekter, vi fick dels se hur miljön ser ut dit sexköparna kommer för terapeutiska samtal, samt var det en miljö där informanterna kände sig trygga. Två av informanterna var från Stockholm där vi genomförde
telefonintervjuer som tog ca 30-40 min. Telefonintervju kan upplevas positivt eftersom informanten kan befinna sig på en plats som denne själv väljer samt att det är mindre tidskrävande. En annan fördel med telefonintervju är att faktorer hos forskaren, som bland annat ålder och etnicitet, är dolda eller mindre tydliga för informanten och undviker att påverka dennes svar (a a). Det negativa är att den fysiska interaktionen försvinner och att det är svårt att bygga upp en kemi mellan informant och den som intervjuar. Anledningen till att dessa intervjuer blev kortare än de andra beror troligtvis på att svaren blir mer koncisa då intervjun mer liknar en utfrågning med direkta frågor, än ett flytande samtal. Svårigheter
uppstod under en av telefonintervjuerna då informanten inte hörde oss tydligt, denna faktor upplevdes hindra samtalets flöde. Den femte intervjun utfördes på informantens kontor i Malmö, där stämningen var trygg och avslappnad.
Intervjuns längd blev ca 45 minuter då informanten hade andra saker inbokat. Den sista intervjun ägde rum på ett café, två informanter intervjuades samtidigt och varade i 1½ timma. Caféet bedömdes vara en avslappnad miljö där parterna kunde känna sig trygga och intervjun hade känslan av en samtalskaraktär. Det negativa med att intervjua i en cafémiljö kan vara att en mängd ljud hörs i bakgrunden, vilket kan distrahera både informanterna samt den som intervjuar. Café är dessutom en offentlig miljö vilket kan hindra informanterna att uttrycka sina
åsikter och tankar. Denna aspekt gav dock intrycket av att inte påverka informanterna i deras svar.
Samtliga intervjuer har spelats in efter medgivande från informanterna. Syftet med inspelning av intervjuerna har varit att få med detaljer och att inte gå miste om nyanser och tonläge. Vi stötte på en svårighet vid överföring av en intervju från Göteborg då 90 % av materialet gick förlorat. Det kompletterande
anteckningar har vid detta tillfälle hjälpt oss sammanställa intervjun. Det insamlade materialet har transkriberats och sedan tematiserats.
Det transkriberade materialet lästes noggrant igenom och innebörden dikuterades grundligt. Därefter tillämpades meningskategorisering där meningsbärande ord valdes ut som ansågs relevanta för studiens syfte, för att sedan delas in i olika kategorier. Därpå valdes olika citat ut och ett antal teman formades som la grunden för analysen (Kvale & Brinkman, 2009).
4.4 Etiska övervägande
Inom forskning finns det olika etiska övervägande som forskarna bör reflektera över och ha i åtanke. Forskningsetiken består av olika principer som har som syfte att vägleda forskaren i processen och som beskriver vad som är ”rätt” och ”orätt”. Det finns krav på både forskaren och på själva forskningsprocessen där kraven är föränderliga i samband med utökade forskningsområden. Informanters situationer bör skyddas på så sätt att de inte far illa under forskningsprocessen. För att detta inte ska ske ska de fyra huvudprinciperna inom forskningsetiken följas och uppfyllas (Vetenskapsrådet, 2011).
Informationskravet innebär att informanterna blir informerade om studiens syfte
samt vilka moment som innefattas i undersökningen. Informanternas deltagande är i frivillig form. Förfrågan skickades först ut till enhetscheferna vid enheterna i Göteborg och Stockholm, där KAST är förlagt, för att få deras godkännande till att intervjua personalen i verksamheterna. Information om studiens syfte
meddelades via mail till informanterna i god tid innan intervjuerna samt i
samband med starten av intervjutillfället. Informanterna tillfrågades även ifall det gick bra att spela in intervjuerna, vilket samtliga godkände.
Samtyckeskravet gäller informanternas samtycke till att medverka i studien samt
rätt att avbryta sin medverkan. Detta avklarades vid inbjudan till intervjun eftersom informanten då tillfrågades ifall de ville medverka eller ej.
Konfidentialitetskravet syftar till att skydda informanternas personuppgifter och
ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Informanter har avidentifierats i studiens resultat med syfte att skydda enskildas åsikter och inge en större frihet för dem att kunna uttrycka sig.
Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in endast får användas till
studien och forskningsändamålet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2011). Informanterna är införstådda i att den information som framkommer endast kommer att användas i forskningssyfte.
4.5 Tillförlitlighet
Validitet och reliabilitet är viktiga kriterier för att fastslå undersökningens
kvalitet, dock har dessa kriterier i kvalitativ forskning inte samma relevans, vilket innebär att vi istället har valt att använda oss av begreppet tillförlitlighet.
Tillförlitlighet består av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).
Trovärdighet innebär att det kan finnas flera olika bilder av en social företeelse, men det är beroende på forskarens beskrivning och dess trovärdighet som
bestämmer hur acceptabel den blir hos andra människor. Resultatets trovärdighet uppnås genom att säkerställa att studien har utförts i enlighet med de regler som finns (a a). För att garantera trovärdigheten i vår studie har vi transkriberat intervjuerna ordagrant. Vi har även presenterat tidigare forskning som är relevant för studien och analyserat den insamlade data utifrån teorin om sexuella script. Under arbetets gång har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt för att på så sätt öka studiens trovärdighet.
Vid kvalitativa ansatser fokuserar forskaren vanligtvis på det unika i
sammanhanget samt att få ett visst djup av det valda ämnet. I kvalitativ forskning innebär således överförbarhet att ge så detaljrika och fullständiga beskrivningar om fenomenet som möjligt. De detaljrika beskrivningarna ska kunna ge andra människor material som kan hjälpa dem att avgöra om resultaten är överförbara till en annan miljö (a a). Vi har försökt att få så fullständiga beskrivningar som möjligt genom att intervjua informanter från olika fält som alla berör vårt ämne. Genom att ha en intervjuguide med olika teman har målet varit att få fylliga svar av våra informanter.
Pålitlighet i en kvalitativ studie innebär att forskningsprocessen ska granskas och att det därmed utgör en fullständig redogörelse på tillvägagångssätten samt faserna i processen (a a). Studiens pålitlighet avgörs av vad som händer och påverkar vid datainsamlandet samt att en viss frånvaro av slumpmässiga mätfel ska finnas. Det kan vara hur omgivningen ser ut där datainsamlingen sker, hur intervjuaren och informanten påverkar varandra samt temporära egenskaper hos informanten som påverkar (Rosengren & Arvidson, 2002). För att stärka
pålitligheten i studien har vi använt oss för studien relevanta intervjufrågor. Vid samtliga intervjuer har samma intervjuguide tillämpats vilket hade som syfte att informanterna skulle besvara samma sorts frågor. Följdfrågor har tillämpats vid intervjutillfällena för att få uttömmande svar samt för att säkerställa att vi har förstått varandra rätt. Som nämnt ovan så ägde intervjuerna rum i olika miljöer vilket både har berott på tidsbrist och ekonomiska skäl. Informanterna har dock själva fått välja den plats de vill genomföra intervjuerna, vilket möjliggör en bekväm interaktion mellan oss och de intervjuade. Vid de tillfällen intervjuerna ägde rum på informantens kontor kan ha varit en trygghet för dem.
Intervjutillfället då vi befann oss på ett café kan ha varit en svaghet för oss då informanten eventuellt kan ha känt sig begränsad.
Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskaren strävar efter en viss objektivitet i sin studie men med insikt att det är svåruppnåeligt i samhällelig forskning. De egna värderingarna eller teoretisk inriktning ska alltså inte få styra eller påverka slutsatserna (Bryman, 2011). Under arbetets gång har våra
värderingar styra och har därför genomfört kontinuerliga diskussioner i strävan att ha ett objektiv förhållningssätt.
4.6 Metodreflektion
Resultaten som framkommer i studien bör ständigt ifrågasättas. Hur och i vilken omfattning har forskarnas subjektivitet kommit att prägla studiens resultat (Bryman, 2011)? Det är ofrånkomligt att vi inte har en förutfattad bild i
forskningsfrågan. Även om strävan är att förhållningssättet ska vara objektivt är det möjligt att de subjektiva värderingarna kommit att påverka resultatet. Trots detta anses kvalitativ forskningsmetod vara den mest relevanta då syftet är att få fram ett djupt och detaljrikt resultat.
Studien berör ett område som är etiskt känsligt vilket vi har haft i åtanke gällande valet av informanter. Informanter som valdes ut i studien var personal som arbetar eller har arbetat med sexköpare samt en forskare. Genom valet av informanter har en något bredare perspektiv getts på sexköparens orsaker. I Sverige finns det enbart en verksamhet med ett begränsat antal professionella, som arbetar med köpare av sexuella tjänster, vilket har begränsat valmöjligheten i urvalet. Studien är avgränsad till att enbart undersöka heterosexuell prostitution där mannen är köpare och kvinnan är säljare. Anledningen är delvis för att det i tidigare forskning har fokuserats mest kring den heterosexuella prostitutionen och därför är det svårt att hitta annan relevant information. Det skulle även ha blivit en annan forskningsfråga om hela fältet hade undersökts.
Under arbetsprocessen gång har det framkommit att informanterna till största del möter de män som är motiverade att förändra sitt beteende och frivilligt söker hjälp. Studien har med denna anledning begränsats till att endast omfatta de män som frivilligt uppsöker hjälp för att förändra sitt beteende. Intention var att få en bredd gällande vilka män som köper sexuella tjänster och få en helhetsbild av gruppen. Intervjufrågorna utformades därav med syfte att passa hela gruppen och det gjorde att vissa frågor fungerade mindre bra. Detta hade kunnat undvikas om en pilotstudie hade genomförts.
Telefonintervjuerna har medfört vissa begränsningar då den fysiska interaktionen har varit frånvarande. Detta har ställts större krav på att intervjuaren är tydlig i sina frågor samt att kunna leda informanten tillbaka till frågans syfte. Valet att genomföra telefonintervjuer togs på grund av ekonomiska skäl samt tidsbrist, trots att det inte är optimalt för studiens syfte. Vid det tillfälle där två informanter intervjuades samtidigt kunde en begränsning finnas då deras enskilda berättelse inte fick lika stort utrymme.
5. TEORI
Resultatet i denna studie har analyserats med utgångspunkt i teorin om sexuella script. Med teorin om sexuella script förstås sexualitet utifrån ett social
konstruerat perspektiv istället för ett biologiskt synsätt. Teorin om sexuella script tittar på mellanmänskliga relationer med fokus på interaktion, tolkningar och definitioner av handlingar mellan olika parter. På detta sätt kan det utforskas hur människor tänker om sexualitet och det sexuella istället för vad som tänks
inom sexuella script, kulturella scenarios, interpersonella script och intrapsykiska
script. På det sättet tillåts det mänskliga beteendet förstås efter ett strukturellt
perspektiv, en mellanmänsklig nivå samt efter en individuell nivå. Vi anser att det är av intresse samt relevans att titta på dessa tre olika nivåer då studiens syfte är att undersöka professionellas syn på varför män köper sexuella tjänster.
Därigenom kan mer heltäckande förklaringsmodeller appliceras och en helhetssyn eftersträvas.
5.1 Teorin om sexuella script
Sexualiteten får sin betydelse genom att definieras av samhället och kulturen samt av individens egna erfarenheter. Sexualiteten har alltså inget värde i sig själv utan betydelsefullheten konstrueras. Denna definition på sexualitet avgör inte vilken plats den har i individens liv utan det säger endast något om det engagemang och uppmärksamhet det väcker hos kollektivet eller hos den personliga erfarenheten. Med andra ord kan man säga att sexualitet är skapat av den sociala omgivningen. Handlingsmönstret formas och utvecklas tillsammans med sociala inlärnings-processer. Handlingsmönstret blir till ett manuskript för hur sexualiteten ska presenteras i fråga om var, när, hur, vem och varför. Manuskriptet förhåller sig inom ett kognitivt ramverk där yttre stimuli och förväntningar existerar
tillsammans med individens egna handlingar. Detta hjälper oss att kunna tolka olika situationer och gester samt om de är sexuella eller ej. Personer kan uppleva och tolka situationer som sexuella och erotiska medan andra inte upplever det på samma sätt (Månsson, 2012). Med andra ord kan de sexuella upplevelserna beskrivas utifrån individens handlingar samt hur individen förstår handlingarna utifrån sexuella ideologier, alltså scripten. Därmed tolkas erfarenheterna och upplevelserna utifrån de kulturella samt sociala sammanhangen individen befinner sig i och varierar således därför över tid (Johnsdotter, 2012). Genom att prata om sexualiteten som något socialt konstruerat anses sexualiteten inte ha någon biologisk kärna och handlingar som kan framträda identiska skulle inte längre vara det om de blev placerade i olika kulturella sammanhang. Istället för att biologin skulle orsaka ett handlande påverkar den de förutsättningar och begränsningar som finns inom individen (a a).
Sexuella script är alltså en metafor för att fånga upp individers beteende i sig inom sociala sammanhang. För att ett beteende ska kunna utspelas måste det finnas något liknade script på tre olika nivåer: kulturella scenarier, interpersonella
scriptet och intrapsykiska scriptet.
Kulturella scenarier utspelar sig i det kollektiva livet, inom institutionella
arrangemang. Scripten ger riktlinjer för beteende hos individen och det är ett system med symboler och krav på hur sociala roller ska framträda. Rollerna speglar alltså direkt eller indirekt det korrekta beteendet. Riktlinjerna och reglerna för det korrekta beteendet är nedärvt och baseras på traditioner. Människor kan dock inte enbart förhålla sig till de kulturella scenariorna utan använder sig av individuella handlingar där gränsöverskridande och spontana beteende påverkar. Riktlinjerna är abstrakta på det sättet att det kulturella utspelar sig tillsammans med de tillfälliga interaktionerna och samspelen mellan människor, det är därför svårt att förutsäga beteenden. Därför behövs det interpersonella i samspelet av olika beteende (Simon & Gagnon, 1999; Månsson, 2012).
Det interpersonella scriptet har funktionen att minska det glapp som kan finnas
då från att vara enbart en rolltagare till att forma scriptet och materialet för den specifika situationen. Denna process är en mekanism där lämpligt beteende överensstämmer med de förväntningar som finns inom situationen. Beteendet grundar sig alltså i en anpassning och enighet mellan olika individer i den
specifika situation och de sammanhang de befinner sig i. Individer kan vara olika aktiva i sitt formande av scriptet beroende på situation. Individen kan vara en passiv aktör som är invand i sin roll eller vara mer aktiv och delaktig författare till scriptet. Som en variant eller motsats till den dominerande kulturen och scripten kan sexuella subkulturer bildas där sexuella livsstilar och identiteter formas. Då komplexitet och konflikter uppstår inom de kulturella scenariorna kan det bli för stor press på individens interpersonella script och ett intrapsykiskt script blir nödvändigt (Simon & Gagnon, 1999; Månsson, 2012).
Intrapsykiskt script formas inom individens jag. Där formas och omorganiseras
verkligheten så att den passar in på individens olika skikt och önskningar. Dessa önskningar och begär skapas i samstämmighet med formandet av jaget. Begären hos individen måste knytas samman med det sociala livet och det blir på så sätt en mening. Vid allt mer komplicerade och paradoxala samhällen ställs större krav på individens utformning av sin egen väg och sitt script. Det krävs att individen ska kunna hoppa mellan olika föreställningar och normer. Det finns ett behov samt möjlighet för var individ att skapa sitt egna manus och sexuella script så att det överensstämmer med de personliga erfarenheterna och den sexuella motivationen. I ett samhälle där det råder heteronormativa ideal kan en frigjord sexualitet vara förknippad med skam och skuld och det kan då vara lättare eller svårare för olika individer att forma sitt sexuella script. Med den anledningen blir det även olika uttryck hos olika individer (Simon & Gagnon, 1999; Månsson, 2012).
Inom olika situation råder olika nivåer av de tre scripten som påverkar individerna och samstämmigheten. I ett traditionellt samhälle kan de kulturella scenarierna dominera och de andra scripten tar mindre plats. Det krävs att det råder en
gemensam förståelse samt specifika och konkreta meningar mellan människorna. Vid motsatsen råder det inte någon sammanhängighet, de kulturella scenarierna saknar förutsägbarhet och blir endast till referenser. Resultatet i ett sådant samhälle blir att det finns en osäkerhet och anomi hos individerna (Simon & Gagnon, 1999).
En individs specifika beteende behöver inte avgöras utifrån vad som är bestämt i en given miljö. Personen kan antingen ha en traditionell sexuell mening
tillsammans med mer otraditionella objekt, eller ha otraditionella motiv genom en traditionell sexuell aktivitet. Vid frånvaro av samstämmighet mellan de sexuella scripten förvandlas det sexuella till ett metaforiskt beteende av otydlig karaktär. Resultatet kan bli ett uttrycksmedel för en mening bortanför de vedertagna
meningarna. På detta sätt växer den privata meningen fram ur det allmänna. Under ett sexuellt utbyte speglar det interpersonella scriptet både jaget samt den andre individen i utbytet. Det interpersonella scriptet blir en representation av den direkta sociala kontexten där omedvetna eller medvetna motiv underligger för vad som uppenbarar sig som ett sexuellt beteende. Det finns en stor variation och det finns många fler anledningar än sätt att bete sig sexuellt (a a).
Den erotiska handlingen grundar sig dels i det interpersonella scriptet där vi tillåts erotisera våra ideal, dels i det intrapsykiska scriptet där vi tillåts idealisera det erotiska. Dessa två processer gör det svårt för individen att kunna anpassa sig då
inslag från det interpersonella scriptet krockar med individens känslor och begär. Processerna skapar olika roller då individen till exempel kan vara åtråvärd eller åtrår, förförande eller förför (a a).
Sexuella script besitter funktionen att bekräfta identiteter så att de
överensstämmer i den aktuella relationen. När identiteterna och relationen är stabiliserade får det sexuella en mening och det interpersonella har en benägenhet att stabiliseras. En risk finns att önskningar och begär från det intrapsykiska scriptet blir inbäddat inom det interpersonella scriptet. På detta sätt kan individen bli en statist i någon annans föreställning (a a).
De flesta individers interpersonella script formas ofta genom det huvudsakliga
kulturella scenariot och speglas av individens upplevelser under tonåren och tidig
vuxenålder. Dessa interpersonella script tillsammans med det intrapsykiska
scriptet speglas och formar begären och fantasierna för det framtida interpsykiska scriptet (a a).
5.2 Traditionella könssynen
Enligt Dworkin & O’Sullivan (2007) socialiseras män till att vara den
initiativtagande parten till sexuell aktivitet samt vara den som leder den sexuella interaktionen i sexakten. Män har traditionellt sett ansetts ha behov av ett varierat och aktivt sexliv för sin fysiska hälsa och det har länge funnits en uppfattning att män bör tillåtas vara sexuellt aktiv innan äktenskap till skillnad från kvinnorna. Mannen är en ”riktig man” genom att ha kontroll över situationen och vara självständig och stark. Han får till och med använda våld om det skulle behövas, dessutom ska alla feminina egenskaper undvikas.
Kvinnan socialiseras istället till att vara avhållsamma eller vara den mottagande parten. Samtidigt som hon oroar sig över att skada sitt sexuella rykte ska hon tillgodose mannens sexuella behov (Dworkin & O’Sullivan, 2007; Giddens, 1995). Till skillnad från mannens sexuella lust finns det en föreställning om att kärlek är motorn till kvinnans sexuella lust. Kärlek är kvinnans motiverande faktor till den sexuella kraften och att vara kär gör kvinnan upphetsad. Som nämnt ovan får hon dock inte ha för många sexuella förbindelser, risken är då att hon uppfattas som lösaktig, en kvinna som ingen man vill ha. Hon ska istället vara ren i sexuell bemärkelse vilket innebär att hon inte hoppar i säng med vem som helst. Problemet är dock att kvinnan blir avsexualiserad om hon inte är tillräckligt sexuellt aktiv (Dworkin & O’Sullivan, 2007).
6. Resultat och Analys
I följande avsnitt redogörs det resultat som framkommit av intervjuerna samt en analys av materialet utifrån teorin om sexuella script. Resultat- och analysdelen är strukturerad utifrån de kategorier som kommit fram vid bearbetning av det
insamlade materialet. Informanterna är avidentifierade och kommer enbart benämnas som man eller kvinna.
Sex av informanterna arbetar eller har arbetat på KAST som är en verksamhet som vänder sig till köpare av sexuella tjänster. Verksamheterna finns i Malmö, Göteborg och Stockholm, där de arbetar både uppsökande och behandlande för personer som köper eller konsumerar sexuella tjänster samt pornografi. Personen
söker sig dit frivilligt och kan få rådgivnings- och stödsamtal via mail, telefon eller personliga möten, då KAST inte för några journaler kan klienten vara anonym. De erbjuder även stöd till anhöriga som upplever oro inför sin närstående.
Verksamheterna i de olika städerna arbetar utifrån olika metoder vilket har präglat deras svar och förhållningssätt inför frågan. Majoriteten av informanterna är utbildade socionomer, där tre av informanterna har steg 1 utbildning i psykoterapi och arbetar som terapeuter. Tre av informanterna arbetar med råd- och stödsamtal till klienterna, där två arbetar utifrån lösningsfokuserad metodik. Den sjunde informanten forskar inom frågan.
Målgruppen som söker sig till KAST är män som köpt sexuella tjänster och upplever att de har ett problem med sitt beteende. Det kan även röra sig om tvångsmässigt sexuellt beteende, där de har fastnat i porrsurfing, sex-chatter och sexdejting på internet. Männen som söker hjälp hos KAST är ofta motiverade till att förändra sitt beteende då de upplever att det har blivit ett bekymmer för dem. Åldern varierar allt från 25-75 år, där medelåldern ligger på cirka 35 år. Enligt informanterna kan de delas upp i två kluster, där de mellan 25-45 har ett tvångsmässigt sexuellt beteende medan de mellan 45- 65 år är sexköpare. Som målgrupp är köparna dessutom mindre än de som har ett tvångsmässigt sexuellt beteende.
6.1 Sexualitetens betydelse i förhållande till sexköp
Inom begreppet sexualitet ingår förväntningar och föreställningar, från både människan och från samhället. Vissa män har uppfattningen om att män och kvinnor är olika och därför ska bete sig på olika sätt utifrån de roller de har i samhället. Detta kan skapa en längtan efter något annorlunda, vilket kan driva dem till att uppsöka något annat än det de har.
6.1.1 Kunskap kring sexualitet
”Det finns människor som har alldeles för lite kunskap om sin sexualitet och om vad som är bra eller dåligt för dem. De låter staten bestämma om det är bra eller dåligt för dem. Det är upp till varje individ som ska bestämma om det är bra eller dåligt för dem. Det är där grunden är.”
Samtliga informanter berättade att det i samtalen med klienterna kom fram att de är de första personerna männen pratar med om sin sexualitet. Det upplevs som obekvämt att prata om den privata sexualiteten och informanterna anser att det saknas kunskap i hela samhället kring vad sexualitet faktiskt är. Sexualiteten ska inte tas bort och ses som en egen sfär utan är en viktig aspekt i varje människas liv som ingår i den sexuella hälsan. Avsaknaden av kunskap om sin egen sexualitet ser de som en bidragande orsak till varför vissa personer går över gränser gällande andras och sin egen sexualitet. Då det i samhället inte pratas om sexualitet finns det en risk att individer skapar en osund syn på sexualitet då de inte fått lära sig vad de föredrar. Samhället har en tydlig åsikt om vad som är bra sex och vad som är dåligt sex samt vad som är normativt sex. Det finns en kärleksnorm som är kopplat till tvåsamhet och något fint. En av de manliga informanterna uttryckte:
”… också levde de lyckliga i alla sina dagar. Men va fan, hur lyckades de leva lyckliga i alla sina dagar? Hur slutade sagorna där?... Men vi får
aldrig något recept om hur vi får en relation att fungera. Vad är en sexuell relation för oss? Vad tycker jag om?”
Den manliga informanten menar vidare, att inom det svenska samhället finns det en norm om en ”ren svenskhet”, där konsumtion av porr, sexköp och andra tabubeteende inte är accepterade. Då en individ rör sig inom dessa områden anses det av samhället att han eller hon smutsar ner den ”rena svenskheten”. Trots ett modernt samhälle finns de gamla värderingarna om sexualitet kvar. En av de manliga informanterna menar att utifrån de moraliska aspekterna ser samhället inte så olikt ut jämfört med vad det gjorde på 1950-talet. Det finns ett fokus på magkänsla istället för kunskap om sexualitet. Istället för att referera till kunskap uttrycker människor mycket åsikter om sexualitet, som skapar betydelse inom området.
De kulturella scenarierna ger riktlinjer till hur individer ska förhålla sig och agera, vilket skapar roller som visar vad som anses vara korrekt eller inkorrekt beteende (Simon & Gagnon, 1999). En manlig informant diskuterar hur samhället har en idealbild på hur det korrekta beteendet är, där individer ska vara moraliskt korrekta och duktiga. Individer är angelägna om att vara omtyckta och inte göra fel. Rollerna inom de kulturella scenarierna formar individerna att hålla sig inom det korrekta beteendet så att de inte blir utstötta. I de fall när individens olika sexuella script inte stämmer överrens kan det sexuella beteendet bli splittrat och hamna utanför de vedertagna meningarna. Några av informanterna menar att många av männen har uppfattningen av att sexualitet enbart handlar om sexakten i sig och att de aldrig har tänkt på att sexualitet också handlar om ömhet, närhet och interaktion. Östergren (2006) menar att sexualmoralen med kärleksnormen som individerna ska förhålla sig till är förlegad och att tvåsamheten med ömhet och kärlek är en traditionell bild av vad sex ska vara.
I likhet med den ”rena svenskheten” diskuterar Kulick (2005) samhällets syn kring den ”goda” och ”onda” sexualiteten. De som hamnar utanför samhällets acceptans anses utöva ”ond” sexualitet. Kulick (2005) betonar även hur starka åsikter bestämmer hur sexualiteten ska utövas och att det på detta sätt utesluter en samhällsdiskurs. Gemzöe (2010) menar istället att det är det patriarkala samhället, med pornografin, som bidrar till den okunskap och osunda syn på sexualitet som finns i samhället. Pornografins bild av vad som ska upplevas njutningsfullt för både mannen och kvinnan internaliseras hos människor och skapar en bild av hur sex ska vara.
6.1.2 Föreställning om manlig sexualitet
Genomgående berättade informanterna att de män som köper sex har mindre erfarenhet av sin egen sexualitet, trots att de själva har en föreställning om att de är erfarna och har kunskap om sig själva samt sina sexuella behov. En av de manliga informanterna beskrev männens föreställningar om deras egen sexualitet som skev, där de hade uppfattningen att deras sexuella begär måste tillfredsställas:
”Männen har en grov föreställning om sin egen sexualitet...de har en uppfattning om att den egna sexualiteten är ohejdbar. ’Jag har inte fått knulla hemma, nu bara måste jag få göra det här annars blir jag galen’. Att det finns någon sådan grej, att de placerar sig själva närmare djuren. Som apor, lukta varandra i häcken eller så där. Men att man är offer för sina lustar och begär.”
