Resultatdiskussion 49

Samhället har även enligt Stråhle, Walch och Sundgren (1989) en otydlig bild om vad förskolan egentligen är.

Är den barnpassning? Är den förlängning av den sociala familjepolitiken? Är den en kvalificerade pedagogisk verksamhet inför skolstarten? Eller kanske något annat? Vilken utgångspunkt som än väljs så skapas det ett språk, ett tankemönster, som sorterar de företeelser som man observerar. (Stråhle, Walch & Sundgren 1989:19)

Scherp (2005) beskriver kvalitet inom barnomsorg ur ett kundperspektiv. Han menar ”Kvalitet ska alltid definieras av kunden” (Scherp 2005:14).

Ett visst marknadstänkande hördes i respondenters utsagor. Förskolan ska vara en verksamhet där barnen och föräldrarna trivs. Förskolan har en servicefunktion som tillfredsställer föräldrarnas behov, enligt Åsén (2002). En god kommunikation mellan föräldrarna och pedagogerna gör att föräldrarna känner sig delaktiga i verksamheten, vilket kan föra till hög kvalitet i förskolan. Ingen förskoleverksamhet kan, enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999), uppfattas ha en god kvalitet om man inte samarbetar med föräldrarna (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999). Men får föräldrar utrymme att tala och göra sig hörda?

Respondenter uttrycker bestämt att det är förskollärarens skyldighet att följa läroplanens riktlinjer, men ingen nämner förskollärarens rättigheter. Förskolans uppdrag kan möjligtvis tolkas på olika sätt samt pedagogers arbete kan utföras på avvikande sätt, vilken kan leda till variation i kvalitet mellan förskolor. Här anser vi att det i den reviderade läroplanen finns en otydlig beskrivning av kvalitetsutveckling i förskolan. Respondenter har lyft fram resursinsatser, barngruppens storlek, personaltäthet och utbildning i sina utsagor om vad som är förskolans kvalitet. Under intervjuerna menar

50

respondenter att förskolan ska ha en god kvalitet och att verksamheten ska vara likvärdig för alla barn. Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) påpekar att kvalitet är beroende av tidpunkt, omgivande samhällssystem, verksamhetens profil och uppsatta mål (Sheridan och Pramling Samuelsson 2009). Svenska förskolan har ett decentraliserat system så att kommunerna ansvarar för barnomsorgen. Respondenter uppfattar att resursfördelningen ser olika ut mellan olika kommuner och att barn har olika förutsättningar för lärande i förskolan. Kan detta påverka barns rätt till likvärdighet? Kan det påverka förskolans kvalitet? Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) har ekonomiska resurser och resursfördelning stor betydelse för barns välstånd (Sheridan och Pramling Samuelsson 2009). En motsatt mening mot detta ger vissa respondenter uttryck för, att ekonomiska resurser inte påverkar kvalitet. Är det så att respondenterna distansera sig från sitt ansvar för kommunens ojämlika resursfördelning?

I Sverige har skola/förskola ett decentraliserat system. Hur kan en jämn kvalitet i förskolan garanteras i ett decentraliserat system? Politikers beslut implementeras i verksamheten genom ett top-down perspektiv, enligt Sannerstedt (2008). Ett beslut kan alltså subtilt förändras på sin väg ner genom hierarkin. Problem kan inträffa när politikers beslut ska implementeras på grund av politikernas brist på information eller på att målsättningar inte når ner i organisationen. Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) skapas god kvalitet av kommunikation mellan pedagoger, föräldrar och barn (Sheridan och Pramling Samuelsson 2009). Vi anser att kommunikation även behövs direkt mellan politiker och pedagoger.

I debatten om förskolan idag handlar ofta diskussionen om begreppen ”dagis” eller ”förskola”. Egentligen tror vi att det handlar om vilka föreställningar samhället har om förskola och förskolläraryrket. Dagens samhälle är det fortfarande många som ser att arbeta i förskola är barnpassning som inte kräver utbildning. Jan Björklund anser att ”Läraryrket har för låg attraktionskraft” (i Sandberg, Aftonbladet 2011). Samtidigt påstår Kärrby (1997) att många föräldrar har nu idag en förändrad syn på förskolan, de uppfattar den mer än förr som en pedagogisk resurs (Kärrby 1997). Men som kvinnoyrke med dåligt betalt så har förskollärare fortfarande en lägre status. Vad krävs mer för att höja det?

Förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet, understryks i respondenternas utsagor. Respondenter menar att förskola och förskollärares status höjs genom att förskolan fått sin egen läroplan. Är det verkligen så? Dessutom har en

51

förskollärarutbildning för med sig mer administrativt arbete för förskolläraren. Höjer detta förskollärarens yrkesstatus?

Förskolans uppdrag, även den pedagogiska lärandemiljön, pedagogens kompetens och samspel mellan pedagoger och barn har lyfts fram av respondenterna. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan har den pedagogiska miljön stor betydelse för barns lärande, därför ”ska den pedagogiska miljön vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande både underlättas, stimuleras och utmanas” (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999:93).

Förskolans läroplan har lyft fram att uppföljning, utvärdering och utveckling är viktiga områden för kvalitetsutveckling i förskolan. Därtill är det förskollärarens ansvar ”att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål intentioner” (Skolverket 2010b:16). Men återigen finns det ingen beskrivning i läroplanen om hur hela processen ska ske. Respondenterna använder inte ordet ”tidsbrist” i relation till det systematiska kvalitetsarbete som krävs i läroplanen, trots att det även krävs tid till reflektion och analys. Även Wehner-Godeé (2010) har ställt frågan ”När tiden inte räcker till de ålägganden som redan finns, hur ska vi då kunna klara av något så tidskrävande som att observera och dokumentera”? Ingen av våra respondenter nämner att det kan uppstå tidsbrist när läroplanens nya krav för kvalitetsutveckling i förskolan skall utföras. Samtidigt försöker respondenter ge lösningar på detta, till exempel att se över verksamhetsrutiner. Här uppstår verkligen ett dilemma. Wehner-Godeé påstår att observation och dokumentation är tidskrävande, å andra sidan anser respondenterna inte att det medför tidsbrist att göra det. I en rekommendation uppger Wehner-Godée att förskolan ska hitta sina egna metoder som inte är lika tidskrävande. Här anser vi att otydligheten i läroplanen kan orsaka förvirring och osäkerhet hos pedagogerna, vilken kan det påverka kvaliteten i förskolans verksamhet.

Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) påstår att kvalitet i förskolan handlar om bemötandet, relationsskapandet och kommunikationen mellan barn (Sheridan, Pramling och Johansson 2009). Förskolläraren kommer att bli den som har jämförelsevis minst tid av alla pedagoger att vara i barngruppen och skapa relationer med dem. Möjligen kan man ifrågasätta om detta är rätt väg att höja förskolans kvalitet? Den frågan kan inte besvaras ännu, det kommer att visa sig när implementeringen av

52

den reviderade läroplanen har pågått ytterligare en tid. Frågan är om den slutliga implementeringen kommer att ta tillvara de goda förutsättningar för god kvalitet som ges i den reviderade läroplanen. Vi tror att diskussionen om förskolans kvalitet sannolikt kommer att fortsätta länge ännu.

En av våra respondenter lyfte fram att läroplanen är förskolans kvalitet. Resursfördelningen, pedagogiska miljön, samspel mellan barn, föräldrar, pedagoger och även politiker, personalkompetens samt utbildning är ytterligare faktorer som påverkar förskolans kvalitet.

Här drar vi slutsatsen av vår studie att förskolan inte ska vara barnpassning, utan pedagogisk verksamhet. En god kvalitet i förskolans verksamhet innebär att barns omsorg, fostran och lärande skall ses som en helhet, dvs. omsorg och lärande kompletterar varandra. För att höja förskollärarens status och förstärka förskollärarens roll räcker det inte att skriva in i läroplanen att förskolläraren ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskolans verksamhet. Skyldigheter ska alltid följas av rättigheter, även i förskolans läroplan, anser vi. Barngruppens storlek och sammansättning, personalens förhållningssätt och samspelet mellan barn, föräldrar och pedagoger kan också påverka förskolans kvalitet. Oavsett om man ser förskolans kvalitet ur ett service, struktur, process eller resultat perspektiv är kvalitet i förskolan avgörande för en god omsorg och barnens lärande.