Resultatdiskussion

Inledningsvis, i resultatdiskussionen presenteras lärarnas intresse för digital teknik

påverkar hur de förhåller sig till dator och surfplatta i matematikundervisningen, följt

av digitala verktyg i matematikundervisningen används framförallt på ersättnings- och

förbättringsnivå i SAMR-modellen och slutligen integration av TPACK-modellen - möjligheter och utmaningar. Avsnittet avslutas med slutsatser för att besvara studiens

frågeställningar och förslag på vidare forskning.

7.1.1 Lärarnas intresse för digital teknik påverkar hur de förhåller sig till

dator och surfplatta i matematikundervisningen

Resultatet i studien visar på ett starkt samband mellan lärarnas TK och intresse för digital teknik. Utifrån resultatet framgår det att lärarna inte har någon teknisk fortbildning utan att det är deras eget intresse, att de vågar pröva och ompröva som ligger till grund för att de anser sig ha en tillräcklig TK. Emellertid, lärarna är eniga om att TK hela tiden behöver utvecklas. Lärarnas främsta skäl till att använda datorn eller surfplattan är dels att det är ett måste att skolan hänger med i samhällets digitalisering, dels att många digitala programvaror och spel har pedagogiska fördelar som till exempel omedelbar feedback, till såväl elev som lärare. Omedelbar feedback menar Hattie och Timperley (2007) samt Shute (2008) har större effekt på lärande och är även något som eleverna föredrar. Vidare anser Shute (2008) att eleverna tar feedback till sig när de i processen att lösa ett matematiskt problem stöttas i sitt matematiska tänkande. I likhet med vår studie visar forskning av Chandra och Briskey (2012), Faber et al. (2017) samt Olsson (2017) att applikationer som Skoolbo, Geogebra och Snappet ger omedelbar feedback.

32

7.1.2Digitala verktyg i matematikundervisningen används framförallt på

ersättnings- och förbättringsnivå i SAMR-modellen

Det framkommer tydligt i resultatet att datorn och surfplattan används övervägande till färdighetsträning i matematikundervisningen. Samtliga lärare berättar att de använder sig av olika digitala program och spel för att träna på matematik, där procedurförmågan står i fokus. Det allra vanligaste svaret av användningen i matematiken hamnar på SAMR-modellens nivå ett och två, det vill säga ersättning och förbättring. När digitala verktyg används för att lägga ut uppgifter digitalt istället för att ge eleverna det i tryckt format motsvarar det nivå ett eftersom undervisningen skulle kunna ske på samma sätt utan digitala verktyg. En förklaring till att lärarna hamnar på de två första nivåerna kan vara att de väljer att använda datorn och surfplattan när eleverna ska arbeta enskilt, eller som lärarna beskriver, att digitala verktyg underlättar individanpassning av

undervisning för eleverna. Det stämmer överens med tidigare forskning av Kong (2011) som menar att datorn och surfplattan möjliggör för elever att arbeta individuellt och i sin takt. Resultatet i vår studie kan jämföras med Bray och Tangney (2017) studie som visar att digitala verktyg används till 60% i matematikundervisningen i syfte att förstärka den traditionella praktiken. Det vill säga, digitala verktyg används inom ramen för uppgifter som kunde lösts utan digitala verktyg. Matematikundervisningen tenderar därmed att bli alltför individualiserad och det blir svårare att uppnå de högre nivåerna i SAMR-

modellen. Bray och Tangney (2017) samt Puentedura (2009) belyser nämligen att förändring- och omdefinieringsnivån innebär att undervisning och uppgifter anpassas och görs om så att elever, via digitala verktyg, medvetandegörs om sitt respektive andras lärande samt nya arbetssätt främjas där eleverna blir proaktiva i sitt eget lärande. Båda nivåerna förutsätter ett socialt lärande. Med mycket fokus på att individanpassa uppgifter till eleverna nås inte de högre nivåerna, då det är svårt att göra

kamratbedömning på helt olika typer av uppgifter.

7.1.3 Integration av TPACK-modellen - möjligheter och utmaningar

Resultatet visar tydligt att lärarna efterfrågar fortbildning inom digital teknik för pedagogiska syften såsom fler pedagogiska programvaror och hur man kan arbeta med programmering. Vår tolkning, förankrad i TPACK ramverket, är att lärarna har god vana vid att hantera digitala verktyg och god ämneskompetens men önskar, ur ett pedagogiskt perspektiv, mer kunskap om hur man i högre grad kan utnyttja datorns och

33

surfplattans potential för lärande. Lärarna beskriver att datorn och surfplattan erbjuder ett varierat arbetssätt där olika applikationer motiverar elever till färdighetsträning och där matematikundervisningen kan individanpassas. Detta överensstämmer med tidigare forskning av Henderson och Yeow (2011), Hilton (2016) samt Moeller et al. (2015) som poängterar att det finns ett stort utbud av applikationer och pedagogiska spel som kan tillmötesgå elevernas olika kunskapsnivåer och intressen. Även Hilton (2016) studie visar att digitala programvaror och applikationer erbjuder ett varierat undervisningssätt. Skolans digitalisering och den nya reviderade läroplanen ställer nya komplexa krav på lärare att utforma en undervisning med digitala verktyg som främjar både

individanpassning och ett socialt samspelt och lärande elever emellan. Studien visar att det finns möjligheter och utmaningar ur ett lärandeperspektiv med de digitala verktygen som, å ena sidan, har möjligheten att främja social interaktion mellan elever. Å andra sidan, det förutsätter att lärare besitter en god teknisk kompetens för att sammanfoga teknikanvändning med ämnesinnehåll och pedagogik (TPACK). För att en undervisning ska skapa förutsättningar för elevers lärande behöver lärare en nyanserad förståelse för de komplexa förhållandet mellan TK, PK och CK (Mishra & Koehler 2006). Att lärare har en god vana och teknisk kompetens (TK), är en god pedagog eller har goda

kunskaper om vilka svårigheter och missuppfattningar ett ämne inbegriper, räcker inte för att uppnå en framgångsrik undervisning. Sveriges riksdag (2016) bekräftar

kompetensbehov och poängterar att de lärare som förmår att anpassa sin undervisning till att bli alltmer digitaliserad är de lärare som har en välutvecklad digital kompetens.

7.1.4 Slutsatser

Hur förhåller sig verksamma lärare till digitala verktyg i matematikundervisningen?

Samtliga lärare är positiva till att använda digitala verktyg som ett bra hjälpmedel i matematikundervisningen med många positiva möjligheter. Datorn eller surfplattan är smidig att ta med sig, fördelaktig för fotografering och kan, med utbudet av

applikationer, bredda förståelsen för matematik. Samtliga lärare använder datorn eller surfplattan i större eller mindre omfattning men, i jämförelse med andra ämnen är förekomsten av digitala verktyg minst i matematikundervisningen. Lärarna anser att det finns tillfällen då de prioriterar att eleverna räknar matematik med penna och papper. De upplever även att de har god digital kompetens (TK) för att kunna använda digitala

34

verktyg i undervisningen och som ett medel för ett varierat arbetssätt. De behöver dock mer fortbildning för att kunna använda datorn och surfplattan i pedagogiska syften.

Hur använder läraren datorn/surfplattan i sin matematikundervisning?

Samtliga lärare använder datorn och surfplattan till färdighetsträning i matematiken, för att utveckla procedurförmågan. Eleverna arbetar individuellt, på sin egen nivå, i sin egen takt och med det eleven behöver träna på. Lärarna använder även datorn för att lägga ut information och uppgifter till eleverna på en digital plattform. Det är relativt ovanligt att lärarna använder sig av digitala verktyg vid grupparbete, men det finns undantag. Sixten och George använder surfplattan för att skapa filmer. Datorn och surfplattan utgör även en stor del i lärarnas administrativa arbete som verktyg för dokumentation, där det effektiviserar och underlättar planering och undervisning.

Vad ser lärare för möjligheter och utmaningar med surfplatta och/eller dator i matematikundervisningen?

Lärarna beskriver att möjligheter är individanpassning, variation i undervisningen, interaktion elever emellan, omedelbar feedback, att eleverna tycker det är roligare och att dokumentation underlättas. De utmaningar som beskrivs av lärarna är att kontrollera vad eleverna gör på datorn eller surfplattan, att eleverna lätt blir distraherade, att det är svårt att välja och granska i det stora utbud som finns samt att det är en kostnadsfråga.

7.1.5 Förslag på vidare forskning

Studien har utgått från lärares perspektiv och kan därmed utgöra ett bidrag till verksamma lärare i form av tankar och idéer kring hur digitala verktyg kan

implementeras i matematikundervisningen. Studien kan även bidra till skolledning och rektor med att erbjuda dem en inblick hur användandet av digitala verktyg i

matematikundervisningen ser ut, vilken typ av kompetensutveckling och digitala tekniksatsningar som efterfrågas ute i fältet och hur kompetensutvecklingen skulle kunna utformas för framtiden. För vidare forskning vore det intressant och relevant för vår yrkesprofession att ta reda på rektor- och skolledningens inställning och attityd gentemot digitala verktyg och dess användande i matematikundervisningen. Hur de förhåller sig till digital kompetens bland sina anställda och hur de avser utveckla sina lärares digitala kompetens för framtiden. Ett annat område som varit intressant att undersöka är att söka upp lärare som kommit fram till bra strategier för hur man kan

35

arbeta med digitala verktyg och undersöka hur de tänker kring och upplever sin kompetens.