7. Slutsatser och diskussion
7.2 Metoddiskussion
7.2.2 Studiens genomförande, validitet och reliabilitet
Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas skolor och spelades in via ljudinspelning på båda våra mobiltelefoner. På så sätt kunde vi lägga vårt fokus på att lyssna ordentligt samt formulera relevanta följdfrågor. En fördel var att vi i efterhand kunde lyssna igenom inspelningarna på nytt, för att kunna tolka informationen och det som
förmedlades. Respondenterna gavs utrymme till reflektion under intervjun, vilket med slutna frågor inte hade varit möjligt (Bryman 2011). Däremot är vi medvetna om, efter
36
att lyssnat igenom intervjuerna, att vår intervjuteknik kan ha påverkat respondenternas svar. Ibland, istället för att invänta deras fullständiga formuleringar när de var tysta och funderade, var vi ivriga och ställde en följdfråga. Således, vi är medvetna om att
resultatet inte skulle bli detsamma om vi gjorde om studien, då vi kanske skulle ställa andra följdfrågor till respondenterna och att nya respondenter skulle ge andra svar. Validiteten i studien är relativt hög eftersom samtliga intervjufrågorna tar sin utgångspunkt i syfte och frågeställningar och därmed undersöker det som avses att undersökas (Alvehus 2015; Bryman 2011). Studiens reliabilitet säkerställs även genom en viss bredd bland de vi valde att intervjua (Alvehus 2015). Lärarna kom från olika skolor i olika kommuner med olika lång yrkeserfarenhet. Reliabiliteten stärks ytterligare i denna studie genom att ställa öppna frågor då det ger lärarna möjlighet att uttrycka sina egna åsikter som är vårt syfte med studien (Bryman 2011). Insamlade data
bearbetades noggrant genom inspelning och transkribering för att säkerställa att vi inte gick miste om relevant information samt att materialet tolkades så rättvist som möjligt.
7.2.3 Teoretiska ramverk
Studien utgick från de teoretiska ramverken TPACK och SAMR. Valet av dessa två ramverk gjorde det möjligt för oss att på ett konkret och tydligare sätt studera, analysera och förstå lärarnas svar. Vi valde två ramverk för att få en djupare analytisk förståelse för både frågan om lärares förhållningssätt och kompetens till digitala verktyg och hur de använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen. Dessa två ramverk har kompletterat varandra för att kunna besvara studiens syfte. Utan TPACK hade
undersökningen inte blivit lika tydlig gällande hur lärarkompetensen diskuteras och lyfts fram och utan SAMR hade det inte varit lika tydligt hur digitala verktygs potential synliggörs i lärarnas matematikundervisning.
37
Referenslista
Alvehus, Johan. (2015). Skriva uppsats med kvalitativ metod en handbok: [metoden,
skrivandet, fältarbetet, skrivbordsarbetet]. Johanneshov: MTM
Bai, Haiyan., Pan, Wei., Hirumi, Astusi., & Kebritchi, Mansureh. (2012). Assessing the Effectiveness of a 3-D Instructional Game on Improving Mathematics Achievement and Motivation of Middle School Students. British Journal of Educational Technology,
43(6), 993-1003. doi:10.1111/j.1467-8535.2011.01269.x
Bray, Aibhín., & Tangney, Brendan. (2017). Technology usage in mathematics education research - A systematic review of recent trends. Computers
& Education, 114, 255-273. doi: 10.1016/j.compedu.2017.07.004
Brunström, Mats. (2015). Matematiska
resonemang i en lärandemiljö med dynamiska matematikprogram [Elektronisk resurs].
Diss. (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Chandra, Vinesh., & Briskey, Jo. (2012). ICT driven pedagogies and its impact on learning outcomes in high school mathematics. International Journal of Pedagogies
& Learning, 7(1), 73-83. doi:10.5172/ijpl.2012.7.1.73
Faber, Janke. M., Luyten, Hans., & Visscher, Adrie. J. (2017). The effects of a digital formative assessment tool on mathematics achievement and student motivation: Results of a randomized experiment. Computers
& Education, 10683-96.
doi:10.1016/j.compedu.2016.12.001
Granberg, Carina., & Olsson, Jan. (2015). ICT-supported problem solving and
collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. Journal Of Mathematical Behavior, 3748-62.
doi:10.1016/j.jmathb.2014.11.001
Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur
Hattie, John., & Timperley, Helen. (2007). The Power of Feedback. Review Of
Educational Research, 77(1), 81-112. Hämtad från Libsearch
Haydon, Todd., Hawkins, Renee., Denune, Hillary., Kimener, Lauren., McCoy, Dacia., & Basham, James. (2012). A Comparison of iPads and Worksheets on Math Skills of High School Students with Emotional Disturbance. Behavioral Disorders, 37(4), 232- 243. Hämtad från ERIC
Henderson, Sarah., och Yeow, Jeff. (2011). IPad in education: A case study of iPad adoption and use in a primary school. 2012 45th Hawaii International Conference on
38
System Sciences, System Science (HICSS), 2012 45th Hawaii on, 78. doi:
10.1109/HICSS.2012.390
Hilton, Annette. (2016). Engaging Primary School Students in Mathematics: Can iPads Make a Difference?. International Journal of Science And Mathematics Education, 1- 21. doi:10.1007/s10763-016-9771-5
Hoyles, Celia. (2016). Engaging with Mathematics in the Digital Age. Cuadernos de
Investigación y Formación en Educación Matemática 15: Trabajos de la XIV CIAEM
(pp. 225-236). Costa Rica: Universidad di Costa Rica
Jönsson, Per., Lingefjärd, Thomas., & Mehanovic, Sanela. (2010). Matematik och det nya medialandskapet- nationell webbplats för IKT. Nämnaren, (1)-84. Hämtad från Libsearch
Kihoza, Patrick., Zlotnikova, Irina., Bada, Joseph., & Kalegele, Khamisi. (2016). Classroom ICT integration in Tanzania: Opportunities and challenges from the perspectives of TPACK and SAMR models, International Journal of Education and
Development using Information and Communication Technology, 12(1), 107-128.
Hämtad från Libsearch
Kong, Siu. Cheung. (2011). An evaluation study of the use of a cognitive tool in a one- to-one classroom for promoting classroom-based dialogic interaction. Computers &
Education, 57, 1851-1864. doi:10.1016/j.compedu.2011.04.008
Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Lärarnas riksförbund. (2016). Digital framtid utan fallgropar: En undersökning om
lärares och elevers digitala kompetens. Stockholm: Lärarnas riksförbund
Mishra, Punia., & Koehler, Matthew. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record, 108(6), 1017-1054. doi:10.1111/j.1467-9620.2006.00684.x
Moeller, Korbonian., Fischer, Ursula., Nuerk, Hans-Christoph., & Cress, Ulrike. (2015). Literature Review: Computers in mathematics education – Training the mental number line. Computers In Human Behavior, 48, 597-607. doi:10.1016/j.chb.2015.01.048 Mylläri, Jarkko., Kynäslahti, Heikki., Vesterinen, Olli., Vahtivuori-Hänninen, Sanna., Lipponen, Lasse., & Tella, Seppo. (2011). Students’ pedagogical thinking and the use of ICTs in teaching. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5), 537-550. doi:10.1080/00313831.2011.555920
Olsson, Jan. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal Of Science And
Mathematics Education, 1-21.
39
Perry, K. David., & Steck, R. Andy. (2015). Increasing Student Engagement, Self- Efficacy, and Meta-Cognitive Self-Regulation in the High School Geometry Classroom: Do iPads Help?. Computers In The Schools, 32(2), 122-143.
doi:10.1080/07380569.2015.1036650
Puentedura, Ruben. R. (2009, 3 juni). As we may teach: Educational, From Theory Into Practice Tillgänglig: https://itunes.apple.com/us/podcast/as-we-may-teach-educational- technology-from-theory/id380294705?mt=2
Reed, Helen. C., Drijvers, Paul., & Kirschner, Paul. A. (2010). Effects of attitudes and behaviours on learning mathematics with computer tools. Computers & Education, 55, 1-15. doi:10.1016/j.compedu.2009.11.012
Shute, Valerie. J. (2008). Focus on formative feedback. Review of Educational
Research, 78, 153-189. doi: 10.3102/0034654307313795
Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets IT-
uppföljning 2015. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
(Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket
Sveriges riksdag. (2016). Digitaliseringen i skolan: dess påverkan på kvalitet,
likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag (Rapport från
riksdagen 2015/16: RFR18)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet
Von Schantz Lundgren, Ina,. & Lundgren, Mats. (2011). Unga elever med egen dator: några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. Utbildning & Lärande. 5(1), 74-91. Hämtad från Libsearch
Wright, David. (2010). Orchestrating the instruments: Integrating ICT in the secondary mathematics classroom through handheld technology networks. Technology, Pedagogy
40
Bilaga 1
41
Bilaga 2
42
Bilaga 3
Ålder: Utbildning: Erfarenhet: Undervisar i årskurs:1. Har du någon fortbildning inom digital teknik? - om ja; har det varit ett stöd? nej: skulle du vilja ta del av det?
2. Har du någon erfarenhet av att arbeta med datorn/surfplattan i matematikundervisningen? Om ja: Hur länge har du använt dig av datorn/surfplattan i matematikundervisningen? Hur ofta använder du datorn/surfplattan i matematikundervisningen?
3. Skulle du vilja använda dig mer av datorn/surfplattan i
matematikundervisningen än vad du gör i dagsläget? Om ja: Vad är det du upplever som behövs för att du ska göra det? Om nej: vilka är dina argument för att inte använda det mer?
4. Hur ser tillgången ut av digitala verktyg på denna skolan?
5. Upplever du att du har tillräcklig digital kompetens i att använda digitala verktyg i pedagogiskt syfte?
6. Använder du datorn och/eller surfplattan i din matematikundervisning? Om ja: Vad använder du den till? Hur använder du det? Några speciella programvaror och spel? Varför använder du datorn/surfplattan i matematikundervisningen? Kan du beskriva mer ingående vad applikationen/programvaran används till, vilka möjligheter erbjuder det? Vilka utmaningar finns med det? Andra programvaror och applikationer du använder i matematikundervisningen? Om nej: Använder du den i andra ämnen? Hur och till vad? Möjligheter och utmaningar i andra ämnen? Varför använder du den inte/använder den mer i matematiken tror du?
7. Vilken betydelse upplever du att datorn/surfplattan har för elevernas lärande i matematik? Vad anser du att eleverna lär sig med just datorn/surfplattan i matematikundervisningen?
8. Vilka didaktiska val och pedagogiska tankar upplever du som viktiga vid användning av digitala verktyg i undervisningen?
43
9. Till vad, alltså vilka arbetsformer används datorn/surfplattan i
matematikundervisningen enligt din erfarenhet? (En och en? gruppuppgifter? osv.)
10. Vilka områden inom matematik har eleverna möjlighet att jobba med via datorn/surfplattan?
11. Upplever du att det är nån skillnad i användningen av datorn/surfplattan i matematiken i jämförelse med andra ämnen?
Följdfrågor: Vad/hur menar du? Varför? Kan du utveckla ditt svar? På vilket sätt? Vad det så här du menade?
44
Bilaga 4
Presentation av lärarna
Behörighet Ungefärlig
ålder Undervisar i årskurs Erfarenhet Tillgång till digitala verktyg i klassrummet
Sixten 4-6 (Ma, Id,
Sv, Eng) 20-30 år Åk 3 ½ år 1:1 surfplatta, smartboard, Apple TV George F-6 (Ma, Sv,
NO, Te) 30-40 år Åk 4 10 år 1:1 dator, kan boka surfplattor, projektor Sara 1-7 (Ma, No,
Te)
40-50 år Åk 6 17 år 1:1 dator, smartboard, kan boka surfplattor
Mats 1-7 (Ma, NO,
Te) 30-40 år Åk 6 15 år 1:1 dator, kan boka surfplattor, projektor Clara 4-9 (Ma, Sv
NO, Te)
50-60 år Åk 4 och åk 6
45
Bilaga 5
Analysmall TPACK
Technological Knowledge (TK)
Kommentarer om digitala verktyg, såsom dator och/eller surfplatta. Även kommentarer om applikationer (t.ex. Showbie, Nomp), digitala programvaror (t.ex. Google Classroom), matematikspel (t.ex. Elevspel, webbmagistern). Kommentarer om förståelse för digitala verktyg, t.ex. uttrycker trygghet i att välja och hantera digitala verktyg.
Pedagogical Knowledge (PK)
Kommentarer om metoder, processer och arbetsformer. Hur lär elever? (interaktion) Elevers förkunskaper, möjligheter och missuppfattningar. Kommentarer kring hur undervisning planeras, utformas, genomförs och bedöms utifrån styrdokumenten. Diskuterar de didaktiska frågorna (vad, hur, när, varför, vem).
Individanpassning? Pedagogiskt syfte och mål med undervisningen beskrivs. Content Knowledge (CK)
Kommentarer om matematikämnet, vad som ska läras ut. Uttrycker kunskap om matematiska begrepp, procedurer, strategier och metoder.
Pedagogical Content Knowledge (PCK)
Kommentarer om hur läraren kan omsätta sina matematikkunskaper för att utforma en undervisning som tar hänsyn till elevers förutsättning, möjligheter och missuppfattningar.
Technological Content Knowledge (TCK)
Kommentarer kring lärarens val av digitala verktyg för att presentera nya infallsvinklar av ämnesinnehållet. T.ex. används till att öva på att lösa rutinuppgifter (färdighetsträning), problemlösning, resonemang, begrepp.
Technological Pedagogical Knowledge (TPK)
Kommentarer kring lärarens kunskaper om digitala verktygs förutsättningar för undervisning och lärande, såväl möjligheter som utmaningar. T.ex. att läraren använder dator/ surfplatta för att individanpassa elevers uppgifter i matematik.
Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)
Kommentarer kring hur läraren använder dator och/eller surfplatta i sin undervisning för att skapa struktur, stärka beprövade metoder, anpassa utifrån elevgruppen, utgår ifrån
ämneskunskaper, styrdokument och elevernas erfarenheter.
Kontexten (Context)
Kommentarer kring lärarens förutsättningar såsom klassammansättning, ålder på elevgrupp, klassrumsklimat och tillgång till material.
46
Bilaga 6
Analysmall SAMR
Substitution-Ersättning
Kommentarer kring att de digitala verktygen används som ersättning men ingen förändring sker i undervisningen. T.ex. eleverna har matematikboken på datorn/surfplattan istället för i tryckt form, använder datorn/surfplattan som skrivmaskin.
Augmentation-Förbättring
Kommentarer kring att de digitala verktygen förbättrar undervisningen. T.ex. eleverna kan få matematikboken uppläst via talsyntes på datorn/surfplattan, träna på färdighetsträning på datorn/surfplattan som ger omedelbar feedback till elev eller lärare. Kommentarer om att de digitala verktygen effektiviserar undervisningen, t.ex. läraren kan använda sig av Power Point presentation för ett nytt introducera område i matematik eller att
Modification-Förändring
Kommentarer kring lärarens anpassning av undervisning och uppgifter där de digitala verktygen främjar ett socialt lärande, där eleverna medvetandegörs kring sitt och andras lärande. T.ex. kan eleverna använda sin dator/surfplatta för att skriva ett blogginlägg om hur de löst en matematikuppgift, samt ta del av hur andra klasskamrater löst uppgifter. Här kan feedback även ges mellan elev-elev och inte enbart elev-lärare.
Redefinition-Omdefiniering
Kommentarer kring hur läraren gör om en gammal uppgift för att korrelera med digitala verktyg, nya arbetssätt främjas. Exempelvis använder eleverna datorn eller surfplattan för att presentera ett ämnesinnehåll såsom statistik i ett filmformat. Socialt lärande främjas och uppgiften hade inte varit möjlig utan datorn eller surfplattan.
47
Bilaga 7
Hej, vi är två studenter på Malmö Universitet som just nu är mitt uppe i vårt examensarbete. Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för hur lärare förhåller sig till och integrerar datorn/surfplattan i sin undervisning. Mer specifikt avser vi att undersöka verksamma lärares erfarenheter av datorn eller surfplattan i
matematiken samt deras upplevelser av förutsättningar, möjligheter och utmaningar för att implementera digital teknik. Vi hoppas därför att just Du som läser detta undervisar i matematik i årskurs 3–6 och skulle vilja ställa upp på en intervju för att hjälpa oss framåt i vårt arbete. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Din medverkan kommer även att anonymiseras och användas enbart i ett forskningsbaserat syfte för vårt examensarbete. Vi är mycket tacksamma för om du vill dela med dig av dina kunskaper och synpunkter inom detta ämne. Är något oklart eller du vill veta mer om arbetet kontakta gärna oss. Tack för att Du tog dig tid att läsa detta och för att Du hjälper oss framåt i vårt arbete!
Daniella Ström Andersson xxxxxxxxxxxxx
Isabelle Alpenberg xxxxxxxxxxxxx
48
Bilaga 8
Bingel
Bingel utgör ett digitalt självrättande hjälpmedel som erbjuder elever färdighetsträning i matematik och är utgivet av läromedlet Sanoma Utbildning. Via lärarens sida i Bingel har läraren insyn över hur många uppgifter varje elev gjort, hur de presterat på uppgifter samt övningar kan skapas och tilldelas utifrån elevernas utveckling och behov.
Beroende på hur många uppgifter de gör samlar de poäng, som de i sin tur kan använda till att köpa både spel, kläder och utrustning till sin Bingel avatar de fått då de startade Bingelkontot.
Code.org
Code.org är en hemsida där elever kan lära sig programmering och skapa och designa enkla applikationer.
Elevspel
Elevspel är en online webbsida som vänder sig till elever i grundskolan som genom att spela matematiska spel ges möjlighet att bekanta sig med, färdighetsträna och utveckla olika matematiska moment.
Google Classroom
Google Classroom är ett digitalt verktyg som omfattar Google Document, Google Drive och Googlemail. Läraren kan starta olika klassrum för olika kurser och ämnen,
publicera olika slags dokument och uppgifter. Eleverna läggs av läraren till i
klassrummet och får därmed tillgång till innehållet. Google Classrum möjliggör direkt kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar.
Google translate
En kostnadsfri översättningstjänst.
iMovie
iMovie utgör ett videoredigeringsprogram i vilken eleverna kan spela in och redigera filmsekvenser. Ytterligare funktioner är att lägga till bakgrundsljud, antingen musik eller berättarröst samt lägga till tillhörande text i filmen.
IntoWords
IntoWords är en inläsningstjänst som är användbar i svenskundervisningen samt moderna språk- och modersmålsundervisningen då tjänsten erbjuder läs- och stavningsstöd, skrivarstöd, anteckningsstöd och korrekturstöd på flera olika språk.
Kahoot!
Kahoot! utgör en spelbaserad plattform där elever kan skapa och spela egna spel och quiz, och dela quiz med andra utifrån olika ämnesinnehåll.
King of Math
King of Math är en applikation för färdighetsträning innehållande en variation av problem inom olika matematiska ämnesområden och olika svårighetsgrad.
49
Kojo
Ett lärandeverktyg för programmering och matematik. Kan användas för att skapa sköldpaddsgrafik, musik, animeringar, spel med mera.
Legimus
Applikationen Legimus är en inläsningstjänst där eleverna kan ladda ner och läsa talböcker på sin surfplatta.
Micro:bit
Micro:bit utgör ett programmeringsverktyg som kopplas till dator.
Nomp
Nomp utgör en digital applikation där elever ges möjlighet att färdighetsträna olika matematiskt innehåll. Nomp erbjuder olika svårighetsgrader och innehållet är indelat efter årskurs. Inom varje moment ingår de tre stegen; brons, silver och guld och de uppnås genom flera repetitioner.
Scratch
Med Scratch kan elever lära sig programmera interaktiva berättelser, spel och
animationer och utveckla det kreativa tänkandet, att samarbeta och föra systematiska resonemang. Programmeringarna kan i sin tur delas med andra.
Showbie
Showbie är en applikation som lärare kan använda för att publicera mappar i olika format som eleverna har tillgång. Eleverna kan ladda ner de uppgifter, bilder och filmer som läraren publicerar och kan även via applikationen skicka arbeten tillbaka till läraren och läraren kan registrera vilka elever som lämnat in.
Skolplus
Skolplus är en online webbsida där det finns övningar och spel som vänder sig till elever i grundskolan, främst årskurs F-6, som ska lära sig olika matematiskt innehåll genom färdighetsträning.
Padlet
Padlet utgör ett digitalt verktyg som kan liknar en anslagstavla eller tankekarta och kan kopplas upp mot en mobiltelefon, en surfplatta, dator och projektor. Innehållet kan delas med andra.
Youtube
En webbplats med videoklipp som laddas upp av dess användare, med tillhörande diskussioner och sociala medier-funktioner.