Resultatdiskussion

Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt vägledare förhåller sig, samt arbetar för att motverka att könsstereotypa föreställningar om studier- och yrken upprätthålls. Vi ville också studera vilka möjligheter respektive hinder som kan gynna respektive försvåra arbetet med att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval. Med analysen som utgångspunkt tar resultatdiskussionen upp de delar som besvarar våra tre frågeställningar, vilka är:

-På vilka sätt arbetar studie och yrkesvägledare för att kön ej ska begränsa studie- och yrkesval?

-Vilka möjligheter respektive hinder ser vägledare i arbetet med att verka för att elevers studie- och yrkesval ej ska begränsas av kön?

-Vilka är vägledarnas uppfattning av att elever ofta väljer könsstereotypt?

Av det som framkommit kan vi se att vägledare använder sig av olika metoder och arbetssätt för att göra eleverna medvetna om att kön ej ska begränsa deras studie- och framtida yrkesval. Även om vissa praktiska metoder lyfts fram som användbara, som normbrytande filmer och yrkeskort, verkar vägledarna anse att det främst handlar om att vidga och bredda elevernas, i många fall, bristande insyn i vilka yrken som finns.

I detta arbete ser vi att det finns en upplevd medvetenhet kring att det egna förhållningssättet bör präglas av neutralitet, och att egna föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt inte påverkar samtalet. Detta medvetande anser vi tyder på att vägledarna har en förståelse för att normer och föreställningar reproduceras genom eget språkbruk och inställning, något Wikstrand och Lindberg (2015) menar är en förutsättning för att kunna arbeta normkritiskt. Detta anser vi ge svar på vår första frågeställning gällande vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att kön ej ska begränsa studie- och yrkesval. Samtidigt som det neutrala förhållningssättet anses viktigt, framkommer också vissa svårigheter med att erbjuda yrkesinformation om arbeten vägledarna själva inte har erfarenhet inom. Detta tyder på att det kan vara svårt att inte omedvetet blanda in egna föreställningar i samtal med elever. Vägledarna resonerar även att elever känner sig trygga i de omgivningar de känner till och att det därför är naturligt att söka sig till de yrken som ligger nära förhållanden i uppväxten. Därför går det att anta att uppväxten begränsar valmöjligheterna eftersom elever ofta bara kommer i kontakt med vissa yrken. Utgångspunkten i Hodkinson och Sparkes (1997) vägledningsteori är att allt sker i en kontext. Handlingshorisonten beskrivs som den inramning vari flera dimensioner har betydelse för ungas väljande. Val kan enligt denna teori därför bara ses som delvis rationella eftersom valbeteende påverkas av omgivningen, men också beroende på vilka arbets- och utbildningsutbud som finns tillgängliga.

Som blivande vägledare anser vi det vara viktigt att utgå från att tjejers val att inte studera bygg eller teknikämnen har giltiga skäl. Vi anser inte att grunden till stereotypa val i första hand ska hänvisas till bristande självkänsla eller tvivel över sin kompetens, vilket Tellhed, Bäckström, Björklund (2018) menar ligger som förklaring till att flickor inte väljer tekniska utbildningar. Vägledarna i vår studie menar att de flesta elever grundar sina val på intresse, med viss påverkan från föräldrar och uppväxtmiljö, men de upplever inte att det handlar om att tjejer inte har självförtroende att välja bygg eller teknik om de själva vill. De upplever inte heller att elever uppfattar yrken och utbildningar som maskulint eller feminint fastställda, vilket Hedenus et al (2015) resonerar kring i sin studie. De menar snarare att elevens motivation ofta utgörs av en strävan efter att det egna intresset ska få komma till uttryck i kommande utbildning. Andra anledningar som belyses i resultatet är att val ofta blir könsstereotypa då det finns en föreställning om vad pojkar och flickor kan utföra. Detta anses i sin tur bygga på samhälleliga normer och attityder kring manligt och kvinnligt.

Detta menar vi belyser en del av de uppfattningar vägledarna har om varför elever ofta väljer könsstereotypa studie- och yrkesval.

SCB (2018) visar att trots omfattande ansträngningar för att öka tjejers deltagande inom teknik och bygg så är könsfördelningen inom dessa områden i stort sett oförändrad. Några av vägledarna anser att kampanjer som riktar sig till tjejer, och som ska få tjejer att välja teknik och bygg, egentligen är slöseri med energi och resurser. Vägledarna anser inte att den typen av satsningar leder till att tjejer av den anledningen i större utsträckning söker sig till fordonsprogram eller bygg. Grundproblemet, anses, dels grunda sig i att vägledning sätts in för sent. Gottfredson (2002) menar att barn i väldigt tidig ålder skapar bilder över olika yrken om vad som anses manligt och kvinnligt. Ur detta perspektiv menar vi att vägledning bör ses som en insats som ska starta i tidigare åldrar och som i längden skulle kunna bidra till att könsföreställningar om yrken neutraliseras. Att vägledning sätts in för sent ser vägledarna som ett hinder för att valet inte ska begränsas av kön. Vi tänker att vägledningsinsatser som startar tidigare skulle möjliggöra att utmana gränserna för vad som anses vara manliga och kvinnliga yrken. En annan anledning som framkommer i vårt resultat är att vissa branscher har attityder som många unga idag inte accepterar och som är en stor anledning till att de inte

vill söka sig till dessa yrken. En del av vägledarna menar att effektivare strategier skulle vara

att istället lägga resurser på att fånga upp de tjejer som verkligen vill gå bygg eller teknikprogram, men som ändå inte väljer det. De är dessutom tveksamma till om det är vägledarens uppgift att motverka könsstereotypa val, då det inte är vägledningens primära syfte. Deras uppdrag är att vägleda elever utifrån deras visioner, vilket är ett argument som också framgår i Borg och Svenssons (2013, 34) studie. Vi funderar på om ett bättre sätt skulle vara att vi som vägledare istället försöker förstå motiven till varför elever inte väljer det ena eller andra, skulle vi lättare kunna hjälpa dem att överbrygga eventuella svårigheter med att göra normbrytande val. Jutdal (2015) menar också att en bättre samverkan mellan skola- arbetsliv skulle öka möjligheterna till att ge elever värdefull kunskap om vilka yrken som finns och som kan leda till nya idéer och föreställningar om yrken. För detta krävs att vägledningen prioriteras och att det skapas välfungerande system där huvudmän och rektorer bidrar till att dessa processer blir möjliga, vilket både Lovén (2015) och Skolinspektionen (2013) menar är bristfälliga i dagens skola. Detta är också ett hinder som vägledarna upplever begränsar arbetet med att bryta stereotypa studie- och yrkesval.

Vi anser också att med hjälp av konstruktivistisk vägledning och de kommunikationsfärdigheterna som Peavy (1998) menar är grundläggande för att nå in i en annan individs levnadsrum, skulle kunna möjliggöra normbrytande val i högre utsträckning.

6.2.1 Författarnas slutreflektioner

Som vi skriver i inledningen så är Sverige ett av världens mest jämställda länder och vi funderar på om den obalanserade könsfördelningen på arbetsmarknaden står i direkt relation till det, då både Giolla och Kajonius (2018) och Stoet och Gearys (2018) forskning visar att människor tenderar att dras mot mer traditionella könsbeteenden i takt med att länder blir mer

progressiva. Stoet, Geary (2018) menar att kontexter med goda ekonomiska möjligheter och

större valfrihet resulterar i att individuella intressen och preferenser får större möjlighet att uttryckas i motsats till länder med lägre jämställdhet. Det betyder inte att vi som vägledare ska acceptera status quo, eller att vägledning inte kan hjälpa människor att förändras. Precis som

Wikstrand och Lindberg (2015) och SOU (2010) menar så anser vi det vara viktigt att vara medvetna om och ha kunskaper kring, att normer och föreställningar påverkar ungas val och väljande.