Byggarbetare eller barnskötare?- En kvalitativ undersökning om studie- och yrkesvägledares syn på den könssegregerade arbetsmarknaden

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Byggarbetare eller barnskötare?

–

En kvalitativ undersökning om studie- och yrkesvägledares syn på den

könssegregerade arbetsmarknaden

Construction Worker or Child Carers? –

A Qualitative Investigation of Career Guidance View of the Gender – divided Labour Market

Marie Rinne

Frida Jönsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 HP Datum för uppsatsseminarium: 2019–06–04

Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Irene Andersson

Sammanfattning

Det har länge varit ett högt politiskt mål att jämna ut könsfördelningen på den svenska arbetsmarknaden. Trots omfattande insatser inom det svenska skolväsendet för att få elever att välja mindre könsstereotypt, visar studier på en liten eller oförändrad utveckling. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt vägledare förhåller sig, samt arbetar för att bidra till att elevers könsstereotypa föreställningar om studier och yrken inte upprätthålls. Vidare undersöks vilket förhållningssätt som informanterna tillämpar och vilka metoder som anses möjliggöra eller försvåra förändringsprocessen med att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval. Forskning presenterar olika perspektiv som kan ge möjliga förklaringar till den

rådande könssegregeringen, dels utifrån att individer gör fria rationella val dels utifrån

normerande strukturer.

Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grundskolan utgör urvalet. I resultatet framkommer det att informanterna huvudsakligen arbetar med att vidga elevers perspektiv, och de anser det vara svårt att koncentrera frågan till att endast handla om kön. Resultatet visar också att det anses vara svårt att förändra högstadieelevers redan etablerade uppfattningar om vad som anses manligt respektive kvinnligt, och anser därför att vägledande insatser bör införas i betydligt lägre åldrar.

Analysen visar att elevers val i stor utsträckning baseras på intresse, men också utifrån status, föräldrars påverkan och uppväxtmiljö. Analysen visar också att det efterfrågas mer utvärderingar och forskning om effekten av de satsningar som görs och vilken påverkan det har på elevernas framtida yrkesval.

Nyckelord: intresse, könssegregerad arbetsmarknad, könsstereotypt, studie- och yrkesval studie- och yrkesvägledning

Förord

Författarnas tack

Vi vill tacka vår handledare Irene Andersson för givande dialoger och konstruktiv feedback under arbetets gång. Vi vill också tacka våra informanter för att de avsatte tid till vår

undersökning. Utan dem hade vårt arbete inte kunnat genomföras. Tack också för er inspiration och era kloka funderingar. Dessa kommer vi bära med oss i vårt kommande yrke som studie- och yrkesvägledare. Vi vill också passa på att tacka varandra för gott samarbete under hela arbetets gång.

Arbetsfördelning

Inför detta arbete har vi tillsammans resonerat oss fram till valt ämnesområde, syfte och frågeställningar. En viss ansvarsfördelning skedde i uppstarten av arbetet där Marie tog ansvar för tidigare forskning och Frida ansvarade för teoridelen. Detta ansvar fördelades sedan och författandet av samtliga delar utfördes vidare gemensamt, så även intervjuerna. En viss fördelning gällande transkribering av intervjumaterial skedde, då vi valde att transkribera tre intervjuer var.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Innehållsförteckning ... 5

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Begreppsdefinition ... 8 1.2.1 Horisontell könsfördelning ... 8 1.2.2 Kongruens ... 8 1.2.3 STEM ... 8 1.3 Disposition ... 9 2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Möjliga anledningar till könssegregering på arbetsmarknaden ... 10

2.2 Studie- och yrkesvägledares möjligheter och hinder att motverka könsstereotypa val ... 12

2.3 Sammanfattning ... 14

3. Teoretiska utgångspunkter ... 15

3.1 Konstruktivistisk vägledning ... 15

3.2 Careership ... 16

3.3 The theory of circumscription and compromise ... 17

3.4 Hollands teori om yrkespersonlighet och arbetsmiljö ... 19

3.5 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Metodval ... 21 4.2 Urval ... 22 4.2.1 Informanter ... 23 4.3 Datainsamling ... 23

4.3.1 Validitet och reliabilitet ... 23

4.4 Analysmetod... 24

4.5 Etiska ställningstagande ... 25

5. Resultat och analys ... 26

5.1 Vidga perspektiv ... 26

5.1.1 Analys ... 29

5.2 Valbeteende - intressebaserat eller social påverkan? ... 30

5.2.1 Analys ... 32

5.3.1 Analys ... 35

5.4 Svårt att bara prata kön ... 36

5.4.1 Analys ... 38

5.5 Sammanfattning ... 39

6. Slutsatser och diskussion ... 41

6.1 Resultatdiskussion... 41

6.2.1 Författarnas slutreflektioner ... 44

6.2 Metoddiskussion ... 44

6.3 Teoridiskussion ... 45

6.4 Förslag till vidare forskning ... 46

Referenslista ... 48

1 Inledning

Enligt Världsekonomiskt forums (WEF) årsrapport från 2018, där man undersökt skillnaderna mellan män och kvinnor i 149 länder inom områdena utbildning, hälsa, ekonomiska möjligheter och politisk närvaro, rankas Sverige idag som ett av världens mest jämställda länder (Schwab 2018). Samtidigt visar Statistiska centralbyråns (SCB) yrkesstatistik att endast tre av de trettio vanligaste yrkena i Sverige har en jämn könsfördelning (Andersson, Lundström 2010), vilket gör att Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader (Schwab 2018). Regeringen har under närmre tre decennier på olika sätt gjort satsningar för att bryta könsuppdelningen på den svenska

arbetsmarknaden (Löfström 2004, 18) och idag rör även två av Sveriges nationella

jämställdhetsmål en jämställd utbildnings- och arbetsmarknad (Regeringskansliet 2017a). Skolverket (2016) fick i uppdrag av regeringen att genomföra olika typer av fortbildningsinsatser som främst riktar sig till studie- och yrkesvägledare. Dessa var avsedda att förbättra vägledningens kvalitet och för att motverka att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolverket (2018) gjorde även en revidering av den aktuella läroplanen för att förtydliga skolans uppdrag att främja jämställdhet och motverka könsmönster som begränsar elevers lärande, val och utveckling. Samtidigt som det görs flera ansträngningar för att påverka ungdomar att gå i riktning mot mer könsintegrerade gymnasieval, visar SCB:s (2018, 66–67) statistik att könsfördelningen inom utbildning och arbetsliv i stort sett är oförändrad. Bland annat omfattades förskolläraryrket av 96 procent kvinnor, medan träarbetare och snickare under samma år bestod av 99 procent män. Prognoser gällande könsstrukturer per utbildning ger heller inga indikationer om att det kommer att ske någon markant förändring i könsfördelningen inom utbildningar som exempelvis bygg, fordon eller VVS, där den manliga dominansen idag är näst intill total med 97 procent, och år 2030 beräknas uppnå cirka fyra procent kvinnor (SCB 2010, 21).

Då studie- och yrkesvägledares uppdrag är att motverka könsstereotypa studie och yrkesval (Skolinspektionen 2013,25) ämnar denna studie att undersöka vägledares uppfattning av deras möjligheter att kunna bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt vägledare förhåller sig, samt arbetar för att motverka att könsstereotypa föreställningar om studier och yrken upprätthålls. Vi vill också studera vilka möjligheter respektive hinder som kan gynna eller försvåra arbetet med att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval.

• På vilka sätt arbetar studie- och yrkesvägledare för att kön ej ska begränsa studie- och

yrkesval?

• Vilka möjligheter respektive hinder ser vägledare i arbetet med att verka för att elevers studie- och yrkesval ej ska begränsas av kön?

• Vilka är vägledarnas uppfattning av att elever ofta väljer könsstereotypt?

1.2 Begreppsdefinition

1.2.1 Horisontell könsarbetsdelning

Att kvinnor och män i stor utsträckning tenderar att arbeta i olika yrken, branscher och sektorer (SOU 2014:81,49)

1.2.2 Kongruens

Inre samstämmighet (Egidius 2019)

1.2.3 STEM

1.3 Disposition

I det första kapitlet presenteras en inledning som redogör för undersökningens problemområde. Vidare introduceras studiens syfte och frågeställningar samt en begreppsdefinition. Det andra kapitlet lyfter genom tematiseringar fram forskning som är relevant för studiens syfte. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av presenterade teman. I det tredje kapitlet presenteras teorier som används för att analysera den insamlade empirin. Även detta kapitel avslutas med en sammanfattande del. Det fjärde kapitlet presenterar arbetets metod och har underrubrikerna metodval, urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden. I kapitel fem redovisas resultat och analys av insamlade data som är av relevans för studiens syfte. Detta kapitel presenteras genom tematiseringar som är framtagna för att kunna besvara våra frågeställningar. Varje tematisering avslutas med en analys med teorier som tidigare presenterats. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av det som framkommit i de olika tematiseringarna. I det sjätte och sista kapitlet diskuteras resultat, analys och slutsatser. Denna diskussion är vidare indelad i resultatdiskussion, teoridiskussion och metoddiskussion.

2. Tidigare forskning

Kapitlet behandlar tidigare forskning som undersökt möjliga orsaker till varför den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Kapitlet berör också forskning om studie- och yrkesvägledares möjligheter respektive hinder att motverka att könsstereotypa föreställningar om studier och yrken upprätthålls.

2.1

Möjliga

anledningar

till

könssegregering

på

arbetsmarknaden

Orsakerna till könssegregering på arbetsmarknaden kan generellt sett sorteras upp i två

tillspetsade idémässiga grupperingar. Den ena utgår från attindividergör fria rationella val

och den andra utgår från att det finns normerande struktureri samhället som är avgörande för

hur vi väljer. Löfström (2004, 34–35) skriver att i och med industrialismens framväxt påbörjades en uppdelning på vad som ansågs manligt arbete respektive kvinnligt arbete, och det var inte förrän på sextiotalet som denna könssegregering börjad minska. Detta berodde främst på ekonomisk utveckling, men också strukturella förändringar. Samtidigt visar Sinclairs (2015, 14) studie att Sveriges arbetsmarknad är fortsatt starkt könssegregerad. Hedenus et al (2015, 7) skriver att det länge varit ett högt politiskt mål att neutralisera skillnader i yrkesval och i arbetsliv, men den ambitionen har visat sig vara svår att komma till rätta med. Löfström (2004, 114) menar att detta kan bero på att vissa utbildningar är tydligt könsstämplade vilket även får konsekvenser i arbetslivet.

Tellhed, Bäckström, Björklund (2018, 1) menar att för att komma till rätta med, samt minska den horisontella könsfördelningen krävs det en förståelse för att det finns könsskillnader i karriärval. I en studie ville de ta reda på vilka psykologiska förklaringar som kan ligga bakom val av utbildning. I undersökningen studerades 1188 svenska elever som stod inför gymnasievalet. Resultatet visar bland annat att flickor generellt tvivlar över sin kompetens och förmåga att klara tekniska utbildningar.

Forskarna menar att detta kan vara en förklaring till varför flickor inte gärna väljer tekniska

utbildningar (Tellhed, Bäckström, Björklund 2018, 6). Andra argument som läggs fram är att

tekniska områden i huvudsak utgörs av män, vilket skulle kunna betyda att flickor av den

anledningen också tvivlar över sin förmåga mer än pojkar (Tellhed, Bäckström, Björklund

2018, 9). Andra forskare förklarar könsuppdelningen på arbetsmarknaden med andra

modeller, exempelvis utifrån forskning på personlighetsskillnader. Giolla och Kajonius (2018, 2) utförde en studie med över 130 000 deltagare från 22 olika länder som fick göra en personlighetstest. Testet mätte fem framträdande personlighetsdrag som alla människor har: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion/introversion, välvillighet och känslosamhet. Resultaten visar att när deltagarna själva får skatta sina personligheter är skillnaderna mellan män och kvinnor större i jämställda länder. Kvinnor i jämställda länder ser sig själva som mer oroliga (känslosamhet), sociala (extroversion/introversion), nyfikna (öppenhet), omhändertagande (välvillighet) och ansvarsfulla (samvetsgrannhet) än vad män gör (Giolla,

Kajonius 2018, 4). Anledningen till detta är oklart, men forskarnas egna slutsatser kring detta

är att män och kvinnor tenderar att dras mot mer traditionella könsbeteenden när länder blir

mer progressiva. Giolla och Kajonius (2018, 5) menar att det krävs att både

socialkonstruktivistiska och evolutionära aspekter tas i beaktning för att nå förståelse för detta fullt ut. Liknande undersökningar har gjorts för att söka förklaringar till varför länder med hög politisk jämställdhet har större könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Stoet och Geary (2018, 4) utförde en global studie som grundar sig i PISA-undersökningen 2015, för att studera underrepresentationen av flickor och kvinnor inom STEM-yrkena. Resultatet visar att flickor i länder med hög jämställdhet i minder utsträckning söker sig inom STEM-områden än flickor och kvinnor i länder med lägre jämställdhet (Stoet, Geary 2018, 3). En möjlig förklaring till detta enligt Stoet och Geary (2018, 13) är att länder med färre ekonomiska möjligheter gör de relativt välbetalda STEM-yrken mer attraktiva för kvinnor. I länder med stora möjligheter och lägre risker öppnar istället upp för individuella intressen och önskningar (Stoet, Geary 2018, 4). Forskarna utesluter inte andra förklaringsmodeller, inte heller att sociala faktorer påverkar könsskillnader inom STEM- ämnena.

Likväl visar resultatet att könsskillnaderna inom STEM är mer konsekventa i länder med högre jämställdhet och där individer kan göra mer fria val (Stoet, Geary 2018, 16). Hedenus et al (2015, 128) menar å andra sidan att problematiken ligger i att yrken och utbildningar är

tydligt maskulint, respektive feminint determinerade. Exempelvis beskrivs

kvinnodominerade yrken gärna som sociala och relationsorienterade. Denna ensidiga vinkling riskerar att omedvetet reproducera könsmönster, menar. Detta eftersom föreställningar och önskningar om framtida val i stor utsträckning bygger på självupplevda uppfattningar om styrkor och egenskaper, vilket också begränsar individens känsla av valalternativ (Hedenus et al 2015, 129).

2.2 Studie- och yrkesvägledares möjligheter och hinder att

motverka könsstereotypa val

Keynemo (2011, 9) gjorde en undersökning om hur vägledare upplever arbetet med att motverka könstraditionella yrkesval. Syfte var att skaffa sig redskap för att i praktiken kunna arbeta med jämställdhet som går i linje med lagar och riktlinjer som föreskrivits (ibid. 12). I resultatet framkommer det att vägledare är positiva till arbetet med att motverka traditionella könsmönster, men att det inom skolan finns en otydlighet kring hur detta arbete ska formas (ibid. 55). Resultatet visar också att det finns en stark ambition från skolledning och huvudmän att arbeta jämställt, men att den ambitionen sällan når ut i praktiken (ibid. 57). Keynemo skriver vidare att förståelse för jämställdhetsarbetets betydelse behöver öka, då vägledarna som deltog i undersökningen anser att arbetsformer som behandlar jämställdhet gynnar utvecklingen med att bryta traditionella könsmönster (ibid. 61). Detta framkommer också i slutbetänkandet av Flickor, pojkar, individer – om

betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99, 69). I

sammanfattningen av den utredningen framgår det att jämställdhet är i hög grad en fråga som handlar om att skaffa sig kunskaper om hur normativa föreställningar kring kön kan begränsas. Samtidigt skriver Hedenus et al (2015, 11) att studier visar att vägledare är kluvna till de politiska målen att bryta stereotypa val.

Resultatet av Borg och Svenssons (2013, 34) studie pekar i samma riktning, där vägledare generellt inte anser, eller är väldigt tveksamma till, att studie- och yrkesvägledare ska arbeta med att bryta könsstereotypa studie- och yrkesval. Vägledarnas argument är att det bryter den grundläggande yrkesetiska koden, som inte ger dem rätt att styra elever på något sätt.

Förutom det individuella samtalet som sker mellan vägledare och individ, menar Lovén (2000, 30) att vägledning som riktar sig mot grupper i form av informationsmöten, klassundervisning eller gruppövningar är effektiva metoder för att lyfta fram kunskaper om arbete eller studier. Även ett tätare samarbete mellan skola - arbetsliv skulle gynnas av ett utbyte. Jutdal (2015, 129 - 130) menar att samverkan i form av studiebesök, temadagar och praktik, skulle ge elever värdefull kunskap om vilka yrken som finns, men också ge möjlighet till att upptäcka nya vägar som tidigare varit okända (ibid. 133). Kruxet med att få till ett fungerande samarbete är att det i de flesta kommuner saknas tydliga riktlinjer för ett sådant samarbete. I Skolinspektionens (2013, 6) kvalitetsgranskning, framkommer det att studie- och yrkesvägledning i grundskolan inte är något som prioriterats. Det saknas organisering för att planera, följa upp och utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolorna, vilket går ut över eleverna. Vägledning ses inte som en process som ska löpa genom hela utbildningen, utan ses mer som en engångsinsats inför gymnasievalet. Vägledning som löper genom hela skoltiden menar Jutdal (2015, 132) är en viktig faktor för att stödja elevernas valprocess, men brister i skolsystem, skolledning, samt huvudmäns engagemang, försvårar denna önskvärda process (Lovén (2015, 342).

Ett annat möjligt sätt för studie- och yrkesvägledare att få individen att reflektera kring stereotypa föreställningar om studier och yrken, är att använda sig av normkritiskt förhållningssätt. Wikstrand och Lindberg (2015, 33) beskriver skolan som en plats där normer produceras och reproduceras, men menar samtidigt att skolan skulle kunna vara en plats där normer istället utmanas (Wikstrand, Lindberg 2015, 11). För att kunna använda ett utmanande förhållningssätt, menar de att det är viktigt att vara medveten om vilka normer som finns, vilka som fungerar inkluderande och vilka personer som genom samma normer blir exkluderade (Wikstrand, Lindberg 2015, 31). Att vara normkritisk handlar till stor del om att se sig själv som en del i skapandet av rådande normer (Wikstrand, Lindberg 2015, 32).

I detta arbete behöver vägledare som arbetar i skolan få en större medvetenhet om sitt förhållningssätt och sitt språkbruk för att förstå sin egen roll i denna reproduktion (Wikstrand, Lindberg 2015, 11). Tanken med att arbeta normkritiskt handlar först och främst om att förstå hur normer påverkar ungas val och väljande (Wikstrand, Lindberg 2015, 34).

2.3 Sammanfattning

Löfström (2004) menar att könsuppdelningen beror på gamla föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt arbete. Denna uppfattning delas också av Hedenus et al (2015) som problematiserar kring att yrkesbeskrivningar är ensidiga, vilket gör att

könsstereotyper bevaras. Tellhed, Bäckström, Björklund (2018) menar att flickor tvivlar över

sin kompetens att klara teknisk utbildning vilket kan förklara att flickor i lägre utsträckning

söker sig inom detta område. Giolla och Kajonius (2018) samt Stoet och Geary (2018)

hänvisar istället till att könsuppdelningen kan bero på att det finns skillnader i personlighet vilket kan förklara att tjejer och killar väljer olika. Forskning visar också att det finns hinder för att upprätthålla kvalitativ vägledning i skolan. Bland annat att studie- och yrkesvägledningen lågt prioriterad och att ambitionen med att vägledning ska genomsyra hela utbildningen sällan når ut i praktiken. Wikstrand och Lindberg (2015) menar att ett möjligt sätt att förebygga stereotypa föreställningar om studier och yrken är att som vägledare använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt. Tidigare forskning berör således möjliga orsaker och förklaringar till den könssegregerade arbetsmarknaden, något som vidare kan appliceras på vår undersökning.

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som senare kommer användas för att analysera studiens resultat. Den första teoretiska utgångspunkten är utformad av Vance Peavy och belyser viktiga kommunikationsfärdigheter och förhållningssätt, något som är viktigt i arbetet med att öka individers perspektiv gällande vilka val som anses möjliga eller inte möjliga. Teorin är behjälplig för att analysera studie- och yrkesvägledares förhållnings- och arbetssätt i vägledningssituationer med elever. Careership teorins begrepp habitus och handlingshorisont, beskriver hur individer fattar rationella framtidsval utifrån vad den själv anser vara möjligt. Linda S. Gottfredsons teori circumscription and compromise ger möjliga förklaringar till ungdomars karriärutveckling. Avslutningsvis presenteras delar ut John L. Hollands matchningsteori om yrkespersonlighet och arbetsmiljö. Careership, Gottfredson och Holland ger oss möjlighet att analysera vilka faktorer som vägledare upplever styr elevernas studie- och yrkesval. Teorierna kan även analysera vägledares upplevda svårigheter med att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval.

3.1 Konstruktivistisk vägledning

Vance Peavy, en inflytelserik teoretiker som påverkat svensk vägledning har skapat en konstruktivistisk vägledningsmetod. Det konstruktivistiska perspektivet grundar sig i en holistisk syn på människan, och utgår ifrån varje individs unika livshistoria. Grundläggande i det konstruktivistiska vägledningsperspektivet är förståelsen för att individer formar och tilldelar mening till sina liv i relation till andra, vilket också gör oss medskapande till konstruktionen av våra individuella, liksom sociala verkligheter (Peavy 1998, 62–63). Själva fundamentet för vägledning anser han vara individens aktuella upplevelse av livet, och på vilket sätt den ges uttryck för (Peavy 1998, 38–44).

Peavy använder begreppet levnadsrum och beskriver detta som ett inre mentalt rum, vilket kan ses som en mall för hur individer tolkar sig själva och omvärlden.

Det mentala rummet påverkar också hur vi förhåller oss till vår omgivning, och fungerar som en kompass som guidar oss i vårt agerande. Denna kompass konstrueras av livserfarenheter och olika typer av intryck, och omfattas av bland annat värderingar, fördomar, vanor och inlärda beteenden som används då vi för oss i vårt sociala liv (Peavy 1998, 69).

För att få tillgång till en annan individs levnadsrum menar Peavy det ingår ett flertal olika grundläggande kommunikationsfärdigheter. Bland annat krävs det att vägledaren antar rollen som den ovetande, vilket gör att utgångspunkten för samtalet blir att den sökande är den som lär vägledaren om just sin historia, sin situation och sina svårigheter (Peavy 1998, 74). Då vägledningssamtalets primära syfte är att uppnå en ömsesidig förståelse, måste också kommunikationsprocessen under samtalet vara dialogbaserad, det vill säga bygga på en kommunikation som består av gemensam konstellation, där ingen är överlägsen den andra (Peavy 1998, 77). I ett dialogbaserat samtal anses därför också lyssnandet vara en grundläggande ingrediens. Att med skärpt uppmärksamhet lyssna intresserat på det som sägs, utan att låta fördomar och andra förutfattade meningar färga samtalet, gör det lättare för samtalspartnerna att upprätthålla en fungerande kommunikation (ibid).

3.2 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, 30) har utvecklat en sociologisk teori om karriärval, Careership theory. Hodkinson utgår från att individer föds in i ett socialt sammanhang vari den kultur som råder påverkar individers karriärval. Kultur definierar Hodkinson (2008, 5) som de kunskaper och värderingar en individ växer upp med, vilket formar dennes habitus.

Habitus är ett av de begrepp som Hodkinson och Sparkes (1997, 33) bygger sin teori på, men

som ursprungligen myntades av Pierre Bourdieu. Teorin beskriver att individen formas ur vilket sammanhang denne befinner sig i utifrån klass, kön och miljö, och det är utifrån dennes

habitus individen fattar rationella karriärbeslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).Utifrån

habitus formas värderingar och uppfattningar om vad som anses bra eller dåligt, möjligt respektive omöjligt. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) menar att habitus är flexibelt och kan utvecklas och modifieras genom livserfarenheter och nya möten, även om det kan vara svårt att göra några fundamentala förändringar.

Hodkinson och Sparkes (ibid) beskriver handlingshorisonten som ett fält inom vilken individen agerar och fattar beslut. Fält kan liknas vid en spelplan vari olika aktörer, resurser och mål har olika spelregler (Hodkinson 2008, 5). Då en individ fattar sina karriärbeslut utgår denne från sin handlingshorisont, som är ett samspel mellan individens habitus, samt det fält individen befinner sig inom. Denna handlingshorisont kan både begränsa eller bredda individens syn på vad som är möjligt. Vid karriärval är det inte bara habitus som påverkar individens handlingshorisont, utan också strukturerna på arbetsmarknaden (Hodkinson, Sparkes 1997, 34).

3.3 The theory of circumscription and compromise

Linda S. Gottfredson, författare och professor i pedagogisk psykologi har utvecklat en teori som förklarar hur barn och ungas yrkesdrömmar växer fram. Teorin redogör för hur barn och unga skapar sin yrkesidentitet, och kan förklara hur individen utifrån sin omgivning begränsar och kompromissar med sig själv gällande val av yrke och utbildning utifrån kön, ålder och social bakgrund (2002, 86). Gottfredsons teori lägger fokus på individens självbild vilket syftar till bilden individen har av sig själv som både offentlig och privat person. Självbilden består av många olika element där värderingar, kön, förmågor och plats i samhället är exempel på sådana (Gottfredson 2002, 88). Enligt teorin skapar också barn, trots begränsade kunskaper, i väldigt tidig ålder en bild över olika yrken och vilka som utövar dem. Bland annat tillskriver bilden stereotypa föreställningar om vilka egenskaper yrkesutövarna har, hur de lever sina liv och framförallt vilket kön de tillhör (Gottfredson 2002, 93). Enligt Gottfredson är självbilden integrerad i den kognitiva utvecklingen och sätts vidare i kontrast till bilden man har av olika typer av arbeten. Enligt teorin värderas sedan de yrken högst som stämmer bäst överens med individens självbild, medan yrken som matchar minst, väljs bort. Individen begränsar och anpassar på så vis sina drömyrken efter vad som anses möjligt och valbart utifrån den egna självbilden (Gottfredson 2002, 86–96).

Gottfredson menar att utvecklingen av en individs självbild och yrkesmässiga ambitioner kan delas in i fyra olika steg, där varje successivt steg är kopplat till generell intelligens och mental utvecklingsnivå (Gottfredson 2002,96). Då det finns individuella skillnader i individers utveckling, anses stegen vara godtyckliga. Stegen ser ut som följer:

Steg 1:

I åldrarna 3–5 utvecklar barnet en förmåga att klassificera andra människor utifrån enkla attribut. Exempelvis kan de inom denna fas börja skilja på stora och starka från små och svaga. Gottfredson menar också att det är nu barn börjar förstå att människor inte kan ändra sitt kön genom att byta kläder (Gottfredson 2002, 96).

Steg 2:

I åldrarna 6–8 börjar orienteringen mot specifika könsroller. Det är nu barn får en uppfattning om vilka yrken som anses manliga, respektive kvinnliga. Det är även inom denna fas som barn känner igen allt fler yrken, framförallt de som har tydliga tillhörande attribut. Gottfredson menar också att det är denna fas inom vilken barn i högre grad själva väljer sina aktiviteter, och således också börjar forma sin egen väg i livet. Dock menar Gottfredson att de aktiviteter som erbjuds barnen, ofta ligger inom ramen för vad som anses socialt acceptabelt utifrån barnets kön (Gottfredson 2002, 96–97).

Steg 3:

I åldrarna 9–13 blir barn tydligt medvetna om vad andra tycker, och börjar nu gradvis koppla samman status med yrken. I stegets senare del menar Gottfredson att barnet utvecklat näst intill samma förmåga som vuxna att koppla samman yrken med status, och det har nu blivit tydligt för dem att det finns en yrkeshierarki som inverkar på individers levnadssätt, något

som i sin tur påverkar hur de blir betraktade av andra (Gottfredson 2002, 97–99).

Steg 4:

I åldrarna 14 år och uppåt, börjar en orientering mot det inre unika jaget. Inom detta steg börjar ungdomar sökandet efter det yrke som utifrån dem själva skulle kunna ge störst tillfredsställelse.

Processen med att matcha olika yrken mot den egna självbilden blir mer utvecklad, samtidigt som den faktiska kunskapen om olika yrken fortsatt är relativt begränsad. Detta då ungdomar ännu inte fått chans att prova på så många arbeten, och heller inte än känner till vilka

möjligheter som finns (Gottfredson 2002, 99–100).

Gottfredson menar således att ju mer individen får förståelse för yrken och den egna självbilden, desto fler yrken väljs bort (2002, 96).

3.4 Hollands teori om yrkespersonlighet och arbetsmiljö

John L. Holland (1919 - 2008) psykolog och professor i sociologi har skapat en karriärutvecklingsmodell som grundar sig i teorin Holland's theory of vocational choice (1997). Den grundläggande tanken i teorin är att det måste finnas en matchning mellan individens personliga egenskaper i förhållande till motsvarande egenskaper i yrkesmiljön för att skapa tillfredsställelse i arbetet (Holland 1997, 1). Holland menar att yrkesvalet är en spegling av individens personlighet och intresse snarare än isolerade arbetsfärdigheter (Holland 1997, 9). Holland delar in människor i sex olika personlighetstyper Realistic,

Investigative, Artistic, Social, Enterprising och Conventional (RIASEC). Till dessa sex

personlighetstyper finns sex motsvarande typer av yrkesmiljöer och individen söker sig i

första hand till en miljö som motsvarar individens personlighet (Holland 1997, 2). Holland

(1997, 13) menar dock att teorin inte kan tillämpas framgångsrikt utan att vissa variabler tas extra hänsyn till, vilka är: ålder, kön, intelligens, etnicitet, klass, kultur, hälsa och utbildningsnivå.

Holland menar att en hög kongruens mellan personlighet och yrkesmiljö resulterar i en mer stabil karriär och bättre trivsel (Holland 1997, 11). En social person tycker exempelvis om att ägna tid tillsammans med andra och en realistisk person söker sig till mer praktiska kontexter (ibid). För att förstå detta samspel har Holland skapat en modell som kan förklara olika yrkesbeteenden (Holland 1997, 14). Holland utgår inte från att individer endast tillhör en av de sex typerna, utan kan utgör flera kombinationer. Inte heller menar han att det endast finns sex personlighetstyper i världen då även sociala kontexter har betydelse för personligheter (Holland 1997, 3).

3.5 Sammanfattning

Peavys konstruktivistiska vägledningen utgår från individens upplevda verklighet. Levnadsrummet beskrivs som ett mentalt rum vari individen tolkar och uppfattar världen och vilken är central för vägledaren att få tillgång till för att kunna skapa förändringar. I likhet

med levnadsrummet beskriver Hodkinson och Sparkes handlingshorisont som den arena

inom vilken individen agerar och fattar beslut. Habitus formar handlingshorisonten och fungerar som en kompass för vad som anses möjligt eller omöjligt. I likhet med både Peavy och Hodkinson och Sparkes menar Gottfredson att individen begränsar och anpassar sina drömyrken efter vad som anses möjligt och valbart utifrån den egna självbilden. Gottfredson menar att yrkesskapande är ett resultat av en process som formats av omgivningen genom tidiga faser i livet. Holland menar att för att individen ska uppleva maximal tillfredsställelse med arbetsuppgifter bör det ske en matchning mellan personlighetstyper och arbetsmiljöer. Holland anser att yrkesval speglar en individs personlighet och intressen mer än att de är avskilda kompetenser, men bortser inte från att yrkesval och valbeteende också påverkas sociala faktorer.

4. Metod

I detta kapitel redovisar vi för våra val kring metod, urval, datainsamling, validitet och reliabilitet, analysmetod samt etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

Vi har använt oss av den hermeneutiska metoden i vår undersökning, då syftet med vår uppsats är att få en djupgående förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar. Det hermeneutiska synsättet har en utpräglad humanistisk inriktning med utgångspunkt att det inte finns en universell måttstock om vad som är rätt eller fel (Thurén 1991,14). Med den bakgrunden vill vi undersöka och studera hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att motverka att elevers val inte begränsas av kön, vilket på sikt skulle kunna främja en mindre könssegregerad arbetsmarknad. För att få djupgående svar till vår undersökning har vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerad intervju (Larsen 2018, 139), då det ger möjlighet till bredare förståelse av undersökningsområdet. Enligt Larsen (2009, 26–27) är fördelarna med kvalitativ metod att det ges möjlighet att ställa kompletterande frågor och be om fördjupade förklaringar. Metoden minskar även riskerna för ofullständiga och begränsade svar, vilket är en av nackdelarna med att använda sig av en kvantitativ metod (Larsen 2009, 26). Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide med frågor nära kopplade till uppsatsens frågeställningar. I den semistrukturerade intervjun är intervjuguiden flexibel och tillåter informanten att vidareutveckla sina svar (Larsen 2018, 139). Den främsta nackdelen med att utföra intervjuer med kvalitativ metod, är enligt Larsen (2009, 27) den så kallade kontrolleffekten som kan uppstå̊ i mötet med en respondent. Det innebär att den intervjuade påverkas av intervjuaren och vidare anpassar sina svar efter vad denne tror intervjuaren vill höra. Detta var något vi under intervjuerna var medvetna om, och även tog hänsyn till då vi analyserade vår insamlade data.

Vi var även medvetna om att det fanns en risk att respondenterna inte alltid svarade uppriktigt på̊ frågorna som ställdes, då de inte hade samma anonymitet gentemot oss intervjuare som de hade haft vid exempelvis en elektronisk svarsenkät (Larsen 2009, 27).

4.2 Urval

För att kunna genomföra vår studie har vi kontaktat studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma inom grundskolan i tre olika kommuner i Skåne. Urvalet skedde genom att förfrågningar skickades ut via mejl, där vi presenterade oss, beskrev kortfattat syftet med vår undersökning samt gav förslag på mötesplats (se bilaga 1). Grunden för urvalet baserades på ett så kallat bekvämlighetsurval då vi ville begränsa vårt upptagningsområde till kommuner som för oss låg geografiskt lättillgängligt. Med bekvämlighetsurval är tanken att det ska vara så lätt som möjligt att få tag på informanter (Larsen 2009,79). Vårt val att begränsa oss till närliggande kommuner fattades framförallt på basis av tid och resursmässiga skäl, samt att vi ville möta våra informanter ansikte mot ansikte. Detta hade varit svårare med ett bredare geografiskt upptagningsområde. Vårt krav för urval av respondenter var att samtliga avlagt examen på̊ någon av Sveriges studie- och yrkesvägledarutbildningar, vilket också gjorde det lättare att avgränsa urvalet då förfrågningar om medverkan skickades ut. För att hitta kontaktinformation använde vi oss av sökfunktionen Google. Vi beslöt oss sedan för att använda oss av de informanter som först tackade ja. Vi diskuterade ifall vi skulle skicka ut intervjuguiden till informanterna i förväg, men beslutade oss för att avstå då vi inte ville ha inövade svar. Eftersom vår studie främst koncentrerar sig till ett begränsat antal studie- och yrkesvägledares tankar och erfarenheter, använde vi oss av ett icke-sannolikhetsurval. Ett icke-sannolikhetsurval är enligt Larsen (2009, 77) inte generaliserbart, då undersökningsmetoden främst fokuserar på att nå maximal kunskap utifrån deltagarna i studiens subjektiva uppfattning.

4.2.1 Informanter

Informant 1: Lea. Examensår 2000. Arbetar på en grundskola. Informant 2: Anja. Examensår 2003. Arbetar på två grundskolor. Informant 3: Ann. Examensår 2017. Arbetar på en grundskola. Informant 4: Jonna. Examensår 2016. Arbetar på två grundskolor. Informant 5: Lisa. Examensår 1991. Arbetar en grundskola. Informant 6: Hedvig. Examensår 2013. Arbetar på en grundskola.

4.3 Datainsamling

Intervjuerna genomfördes på informanternas respektive arbetsplats. För att kunna koncentrera oss bättre på informanternas berättelse, spelades intervjun in med en ljudinspelningsfunktion på mobiltelefon. Denna datainsamlingsmetod ansåg vi vara den mest optimala, då det annars är lätt att missa viktig information. Samtliga informanter gav sitt godkännande att låta oss använda ljudupptagning. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide, (se bilaga 2) med öppna frågor av relevans för vår studie och som färdigställts före intervjun. Enligt Larsen (2018, 139) används semistrukturerad intervjumetod med fördel då man vill skapa utrymme för informanten att tala fritt. Varje intervjutillfälle tog mellan 45 och 60 minuter och vi har båda varit närvarande vid samtliga intervjutillfällen. Transkribering av det inspelade materialet gjordes kort tid efter avslutad intervju.

4.3.1 Validitet och reliabilitet

Larsen (2009, 80) menar att validitet innebär giltighet eller relevans, och handlar om att samla in data som är relevant för studiens frågeställning.

Enligt Larsen (2009, 81) kan högre validitet vara enklare att säkerställa i kvalitativa undersökningar, då det vid exempelvis intervjusammanhang ger informanterna möjlighet att själva utforma svar och framhäva det som anses vara viktigt. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer som byggde på öppna frågor, något som gav våra informanter utrymme att tala fritt kring olika ämnesområden, och på så vis också delge information de själva ansåg vara av relevans.

Reliabiliteten i ett arbete avgörs av huruvida arbetsförloppet präglas av noggrannhet och precision. Larsen menar att det vid observationer skapas möjligheter för olika typer av tolkningar beroende på vem som observerar, något som i sin tur gör det svårare att säkerställa hög reliabilitet i kvalitativa undersökningar (Larsen 2009, 81). Vi deltog båda vid samtliga intervjutillfällen. En utförde intervjun och den andra observerade, ansvarade för ljudupptagning och ställde kompletterande frågor vid behov. Detta anser vi höja undersökningens validitet eftersom informationen tolkades av oss båda.

Ytterligare en svårighet med att säkerställa en hög reliabilitet vid kvalitativa undersökningar är att informanten vid intervjutillfället kan påverkas av situationen eller av intervjuaren (Larsen 2009, 81). Detta kan i vårt fall ha lett till att informationen som delgavs hade kunnat se annorlunda ut om intervjun hade utförts av andra personer, eller vid ett annat tillfälle. Vidare anser vi oss ha varit noggranna med hanteringen av det inspelade materialet, samt haft god kontroll på de efterföljande transkriberingarna. Detta är även något som Larsen menar säkerställer hög reliabilitet (ibid).

4.4 Analysmetod

För att analysera det insamlade materialet valde vi att använda oss av innehållsanalys, då denna metod enligt Larsen (2009, 101–102) är användbar för att identifiera konkreta mönster och samband. Likheter och skillnader utvärderades sedan i förhållande till vald forskning och teori. Första steget i analysprocessen var transkribering av de inspelade samtalen. Varje intervju transkriberades till skriven text kort efter intervjutillfället. Efter alla transkriberingar ville vi få en övergripande bild av vårt arbetsmaterial. I nästa steg sorterades det vi ansåg ligga utanför vårt undersökningsområde och som inte var relevant för den här studien bort.

Utifrån den sorteringen sammanställdes sedan exempel och konkreta svar som var relevanta för studien. Vi valde därefter att kategorisera vårt resultat och analys efter olika teman som vi ansåg skulle kunna belysa vårt forskningsområde. Därefter drogs paralleller till de utvalda resultat och analysbegreppen: Vidga perspektiv, valbeteende-intressebaserat eller social påverkan, hinder och möjligheter i arbetet, svårt att bara prata kön. För att kunna besvara våra frågeställningar har teorier som tar hänsyn till både yttre och inre faktorer prövats. Selekteringen ledde till att valet föll på de teorier vi ansåg belysa våra undersökningsfrågor bäst.

4.5 Etiska ställningstagande

Vi har utgått från de forskningsetiska principer som enligt Vetenskapsrådet (2002) gäller för samhällsvetenskaplig forskning. Informationskravet uppnåddes genom att mail skickades ut där presenterade oss och vår undersöknings syfte, samt att deltagandet var frivilligt. Samtyckeskravet uppnådde vi genom att deltagarna själva fick välja ifall de ville medverka eller ej. För att uppnå konfidentialitetskravet underströk vi deras totala anonymitet genom att använda fiktiva namn. Vi meddelade vidare att vi hade för avsikt att radera inspelat material direkt efter transkribering skett. Vi informerade att vi endast hade för avsikt att använda den insamlade empirin för studiens syfte vilket därmed uppfyller nyttjandekravet.

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras insamlade data som är av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet har delats in i olika teman där varje del avslutas med en analys utifrån de teorier som tidigare presenterats. I det inledande temat lyfts studie- och yrkesvägledarnas arbete med att på olika sätt vidga elevers perspektiv fram. Därefter följer ett avsnitt som berör huruvida valbeteende anses vara ett resultat av social påverkan eller personlighet och intresse. Nästföljande avsnitt berör vägledarens tankar kring upplevda hinder och möjligheter med att arbeta för att förebygga könsstereotypa val. Avslutningsvis presenteras ett kapitel om svårigheter med att kategorisera kön som isolerad faktor i valsituationer.

5.1 Vidga perspektiv

För att vidga elevers perspektiv menar samtliga av studiens informanter att det krävs ett tydligt neutralt förhållningssätt i vägledande situationer. Något som är återkommande bland våra informanter är att det är viktigt att inte låta egna uppfattningar, erfarenheter eller preferenser färga samtalet, utan istället utgå från eleven och dennes tankar om vad som är möjligt och inte möjligt. Lea och Hedvig belyser vikten av att vara medveten om sina egna värderingar och sin egen subjektiva uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Lea säger:

Att inte jag hela tiden, när jag drar exempel. För det är väldigt lätt att göra det. Vad finns det för program? säger dom, och så börjar man kanske då är det en tjej som sitter där. Ja där är ju vet du vård och barn- och fritid och frisör och sen är där ju bygg säger man sen. Det måste man jobba bort.

Hedvig menar liknande och ger uttryck för att ifrågasätta det förgivettagna.

Att vidga perspektiv genom att delge information är något som är ständigt återkommande hos våra informanter. De menar att det blir svårt för elever att göra väl underbyggda val utan tillgång till information om samtliga alternativ.

Jonna anser det inte bara vara viktigt att lyfta fram alla program, utan också vara noggrann med att presentera lika mycket information om vartdera alternativ. Både Jonna och Ann menar att det är vanligt att vid en presentation av de olika programmen också lyfta tankar och funderingar med eleverna om vilka studier och yrken som anses manliga respektive kvinnliga, vilket i sin tur ofta leder till vidare funderingar om fler alternativ. Ett sätt att presentera de olika gymnasieprogrammen är genom filmer. Ann säger:

Jag visar även infofilmer om olika gymnasieprogram. Och det breddar ju också genom information. Och där är det ju också väldigt blandat. Där har du ju tjejer som presenterar fordonsprogram och filmerna är väldigt normbrytande.

Ann menar att tanken med filmerna är att elever inte ska låta sitt kön begränsa yrkesvalet, men säger samtidigt att denna typ av åtgärder inte påverkar eleverna att tänka annorlunda. Detta menar även Lisa som förklarar att elever idag redan har ett neutralt förhållningssätt till kön och yrkestillhörigheter och därför inte reagerar på denna typ av profilering.

Flertalet av våra informanter lyfter den enskilda samtalssituationen som en möjlig arena att starta tankeprocesser hos eleven om vad som, beroende på kön, anses valbart. Både Ann och Jonna menar att de i detta arbete ofta använder sig av bilder som representerar olika typer av yrken. Jonna upplever att denna metod gör det lättare för eleven att få en känsla över olika yrkesalternativ, samtidigt som det skapas möjlighet för eleven att reflektera över varför en del yrken väljs bort.

Hedvig talar om att det i samtalet är viktigt att utmana elevens egna föreställningar om sig själv och de egenskaper de själva anser sig ha, något som i sin tur kan begränsa valutbudet. Hon säger:

För då säger de så här. Jag är väldigt omhändertagande och jag är snäll och jag är duktig och sånt där, och då kan jag vara lite så att ok, det är det du är, men finns det någonting som du inte är som du skulle vilja bli?

Med citatet ovan menar Hedvig att det är viktigt att inte fastna i det som eleven redan vet eller känner till, utan istället ge denne möjlighet till vidare reflektion över outforskade möjligheter. Detta är något som flera av våra informanter också lyfter, och menar att det är viktigt att få eleverna intresserade av mer än det lilla de redan håller fast vid.

Dock anses det svårt att rucka på elevers redan etablerade uppfattning om inom vilka yrken de anser sig mest lämpade. Både Jonna och Hedvig uttrycker bland annat att en tidig social påverkan är svår att förändra. Hedvig säger:

Det är klart, om att du alltid från att du varit liten ha fått höra att vad bra du är på att ta hand om människor och du är så snäll eller så, då är det lättare att se sig själv i en roll som undersköterska än som lastbilschaufför.

Citatet indikerar att Hedvig tror att det kan vara svårt att förändra ungdomars redan rotade uppfattningar och självbild om vilka egenskaper de har, vilket i sin tur skulle kunna påverka och begränsa elevens framtida yrkesval. För att öka möjligheterna att bredda elevers perspektiv i dessa avseenden, anser informanterna i vår studie att vägledning bör erbjudas i mycket lägre åldrar. Anja menar att det redan i fjärde klass borde påbörjas en process så att elever blir bättre rustade att fatta väl genomtänkta beslut. Anja säger:

Jag hade tyckt det vore super om man skulle kunna göra portfolio med början i fyran, Vem är jag, Vad är jag, Vad kan jag? Femman, Vad tycker du att jag kan, var är mina styrkor, vad är jag duktig på? Sexan vill man få med. Sjuan, Vad finns det, vilka yrkesgrupper finns det, hur ser det ut på arbetsmarknaden? Åttan, ja då kommer ju programmen in, alltså skolor, vad kan jag bli, vad är viktigast när jag läser på gymnasiet? Och sen nian där har vi ju valet då redan och förhoppningsvis, med de här insatserna hela vägen, så hade man kunnat göra att väl underbyggt val. Idag finns det ingen möjlighet.

Flertalet av våra informanter anser att studiebesök och temadagar som belyser olika yrken är givande för att vidga elevernas perspektiv, samt ger möjlighet att synliggöra yrken de tidigare inte haft funderingar kring. Lea och Anja menar att prao är ett bra tillfälle för eleverna att utmana sina föreställningar och prova på olika typer av yrken. Samtidigt menar Lisa att praon är ett förlegat försök att ge elever nya insikter i arbetsmarknadens utbud, eftersom bekvämlighet och intresse oftast går före utmaningar. Lisa säger:

Jo, men lite omodern kanske...jag menar två veckor ger ingen fantastisk inblick i arbetsmarknaden och branscher och får upp ögonen för någonting. Det finns ju de som utnyttjar det söker sig till militären och det är ju jättebra, men de är få. De flesta frågar mamma om något de är intresserade av.

Att elever främst väljer praktikplats efter intresse då de ges möjlighet, är även något Hedvig talar om. Hon menar att tanken med praon är att eleverna ska utmanas och att deras perspektiv därigenom vidgas, men att detta blir svårare att uppnå om eleverna endast väljer att utföra praktik på platser de redan känner till. Hedvig ser därför fördelar med att tilldela eleverna platser men menar samtidigt att det finns andra dilemman som kan uppstå om placeringarna sker utan hänsyn till elevernas önskningar. Hon säger:

Man kan liksom inte bara vara så, att nu var det jättemånga killar som ville in på någon verkstad eller så, och ska vi då sätta en massa tjejer på verkstad som känner sig jätteobekväma, men killarna egentligen vill vara där. Den är jättesvår! Det känns inte helt rätt.

I citatet ovan uttrycker Hedvig svårigheterna med att medvetet verka för att luckra upp könsstrukturer vid praktiktillfällen. Hon menar att denna typ av styrning snarare resulterar i missnöje, både för eleverna och för henne själv.

5.1.1 Analys

I resultatet framgår att informanter anser det vara viktigt med ett öppet och neutralt förhållningssätt i mötet med elever. De menar också att stor vikt bör läggas vid att inte låta egna värderingar eller uppfattningar påverka det som sägs eller på annat sätt ges uttryck för. Detta förhållningssätt kan sättas i relation till det dialogbaserade samtalet i konstruktivistisk vägledning, där det anses vara viktigt att lyssna på den sökandes historia utan att låta den färgas av egna värderingar (Peavy 1998, 77). Enligt Peavy (1998, 44) är det också direkt avgörande att utgå från den sökandes verklighet och dennes upplevda situation, något som också går att knyta an till informanternas inställning om att utgå från vad eleven anser möjligt eller ej.

Av resultatet framkommer att informanterna använder sig både av det individuella samtalet och av olika typer av informationssammanhang för att utmana elevernas stereotypa föreställningar om yrken. Exempelvis använder vissa informanter sig av olika bildmaterial och filmer, andra menar att studiebesök, temadagar och prao är metoder för att utöka elevernas kunskap om nya yrken som kanske tidigare varit okända.

Dessa metoder kan ur Careershipteorin ses som tillvägagångssätt för att vidga elevernas handlingshorisont, då metoderna erbjuder en introduktion till yrken som för en del kanske inte ses som möjligt utifrån deras habitus, kön eller erfarenheter från uppväxtmiljön. (Hodkinson, Sparkes 1997, 34).

I resultatet framkommer att det anses vara viktigt, om än svårt, att utmana elevers föreställningar om sig själva och sina upplevda förmågor. Detta för att inte låta elevens subjektiva uppfattning om vilket kön som kan utföra vad begränsa elevers valalternativ. Informanterna menar därför att samtalet inte bara ska behandla det som för eleven redan är känt, utan även sådant som eleven ännu ej utforskat. Det informanterna ger uttryck för skulle enligt Peavys teori kunna översättas i ett försök till att utforska elevernas levnadsrum, vilket krävs olika färdigheter för att kunna få tillträde till (Peavy 1998, 74). För att istället se det genom Careershipteorin handlar det om ett försök till små förändringar av elevernas habitus, vilket i sin tur kan leda till att deras handlingshorisont vidgas (Hodkinson, Sparkes 1997, 34). Av resultatet framkom att det ansågs vara för sent att inleda arbetet med att bryta könsstereotypa föreställningar i högstadiet. Istället menar informanter att detta arbete måste påbörjas i mycket lägre åldrar. Enligt Gottfredson (2002, 99–100) har ungdomar i fjorton års ålder redan etablerat en tydligare uppfattning om vilket arbete som passar den egna självbilden, vilket kan ge en förklaring till informanternas upplevelse. Gottfredson (2002, 96–97) menar vidare att barn redan i sex års ålder börjar orientera sig mer mot specifika könsroller samt, börjar sortera in olika yrken efter kön. Detta kan relateras till informanternas önskan om att vägledning bör introduceras i tidigare ålder, då tidiga processer skulle kunna möjliggöra att barn i framtiden inte begränsas av sina valmöjligheter utifrån könsstereotyper.

5.2 Valbeteende - intressebaserat eller social påverkan?

Enligt vissa av informanterna är föräldrars yrkesbakgrund en viktig faktor när elever väljer gymnasieprogram. För elever som går på högpresterande skolor är det även viktigt att föräldrarna är nöjda med valet. Både Lisa, Anja och Hedvig menar att elevernas yrkesval i hög utsträckning grundar sig i föräldrars studie- och yrkesbakgrund. Lisa menar att föräldrarnas förväntningar påverkar mer än vad de kanske inser själva.

Hon säger:

För jättemånga av dem har föräldrar som är läkare. Då tänker de att de också ska bli det och föräldrar som är advokater. Då ska de bli det och föräldrar som är civilingenjörer etcetera.

Åsikten att föräldrars uppfattning spelar en stor roll när eleverna ska välja gymnasieutbildning delas av flera av våra informanter. En del föräldrar förväntar sig att deras barn ska studera på högre nivå som kan leda till en akademisk karriär. Lisa säger att alla elever på hennes skola kommer från akademisk bakgrund och att det också finns en nedärvd akademisk ambition bland eleverna. Hon menar samtidigt att det inte bara handlar endast om föräldrarnas förväntningar, utan lika mycket om att eleverna inte känner till något annat, samt att de har dålig inblick i arbetsmarknaden och vilka yrken som finns. Hon säger:

De är väldigt inskränkta gällande vilka yrken som finns att tillgå och det är ett stort bekymmer.

Samtidigt menar flertalet av våra informanter att yrkesval i hög utsträckning handlar om intresse. Informanterna menar att exakt vad som påverkar yrkesvalet kan bero på en eller flera faktorer. Både personlighet och inre drivkraft är centrala för vilka val man gör. Jonna och Hedvig menar att elevers studie- och yrkesval handlar om att de ska hitta någonting som de verkligen vill göra. Jonna uttrycker:

Men också att de är väldigt intressestyrt. Så det handlar ju också mycket om det, att de väljer efter sitt intresse, och det kan ju då vara att man som kille gillar att skruva med bilar till exempel och att det har varit så sedan de var väldigt små kanske.

Även Ann och Lea håller med om att intresse är en betydande faktor för det man väljer och att eleverna väljer utifrån det som de tycker är roligt. Anja tror inte att det finns en tydlig orsak till att val ofta blir könsstereotypa, Lea tror däremot att val i viss utsträckning kan förklaras av att det finns skillnader i personlighet som också är baserat på kön.

Hon säger:

Alltså ibland så känner man kanske att man passar för vissa grejer eller så inom vården behövs ju killar, men en tjej är på något sätt mer, alltså generna.

Lea anser att val dels styrs av biologiska faktorer, men betonar också att kontexten, i vilken man vuxit upp, är av stor betydelse för valbeteendet.

En del av våra informanter menar att lön är en viktig motivationsfaktor för elevers gymnasieval och att det på sikt ska leda till välbetalt arbete. Lea säger att det för vissa elever är viktigt med ett arbete där man kan tjäna mycket pengar, men det framkommer även att det finns andra faktorer som har större betydelse för beslutet. Hedvig menar också att lön är en viktig bricka i beslutspusslet, men att inre motivation är viktigare. Hon säger:

Ja, ibland funderar de ju på det just det här med lön är ju så tydligt eller såhär. Det är ju så stor skillnad i vad man får i lön liksom så jo, ibland funderar de, men sen kommer de fram till att det viktigaste är att de har roligt på jobbet, så för dem är det väldigt mycket intresse.

Hedvig uttrycker i citatet ovan att intresset är viktigare för yrkesvalet än yttre motivation i form av pengar och menar att vissa elever har en önskan om att tjäna bra, men att det är relativt lågt prioriterat i det faktiska yrkesvalet.

5.2.1 Analys

I resultatet framkommer uppfattningen av att elever är tydligt färgade av sin sociala miljö då det kommer till val inför gymnasiet. Bland annat menar informanter att det är vanligare för elever till föräldrar med akademisk bakgrund att begränsa sitt gymnasieval till högskoleförberedande program, då dessa ger en tydligare signal om att framtiden kommer präglas av en akademisk karriär. Hodkinson (2008, 5) menar att den sociala kontexten påverkar individens habitus, vilket kan ge en förklaring till att elever med denna typ av social bakgrund begränsar sitt upplevda handlingsutrymme till alternativ som matchar föräldrarnas bakgrund.

Samtidigt som den sociala bakgrunden lyfts fram som en möjlig påverkningsfaktor till elevers val inför gymnasiet, visar även resultat på andra möjliga förklaringar till elevers val av utbildning. Ett perspektiv som lyfts fram i resultatet är att informanterna ofta upplever det vara intresset som styr elever i sina val av gymnasieprogram. De menar att elevens motivation ofta utgörs av en strävan efter att det egna intresset ska få komma till uttryck i kommande utbildning. I relation till Hollands (1997, 1,9) teori kan detta förklaras genom att individers yrkesval är en spegling av personligheten och att det därför också behöver finnas en kongruens mellan de egna upplevda egenskaperna i relation till det specifika yrkesvalet. Samtidigt framkommer i resultatet att elever ofta tycks vara medvetna om vilka arbeten som i framtiden kommer generera störst ekonomisk vinst, vilket också verkar påverka ungdomarna, oavsett kön, i beslutsprocess. Även Hodkinson och Sparkes (1997, 34) menar att strukturerna på arbetsmarknaden påverkar individers upplevda handlingshorisont, och bidrar således även till upplevelsen av vad som anses valbart och ej.

5.3 Möjligheter och hinder i arbetet

Både Lea och Hedvig menar att det är lättare att leverera en mer nyanserad och ingående bild av vad ett yrke innebär om man har egna erfarenheter inom området. Utan en mångsidig bild av flera yrken riskerar att endast ett fåtal yrken ges mer djupgående beskrivningar.

Hedvig säger:

När jag ska berätta om yrken för eleverna, då berättar jag ju mycket det jag själv känner till och då har jag jobbat inom vården och hotell och vandrarhem och i skola och det är ju liksom det är ju det jag har lättast för att prata om.

Det Hedvig ger uttryck för i citatet delas även av Lea som menar att det blir ett annat djup i presentationen av de yrken hon har mest insyn i. För att kunna vägleda mot arbetsmarknaden är det, enligt våra informanter, viktigt att vägledare har så mycket kunskap som möjlig om olika yrken, inte bara de som de själva är bekanta med. En begränsad kunskap om arbetsmarknaden påverkar också deras möjligheter att bredda elevernas bild av vilka yrken som finns.

Därav efterfrågar både Hedvig och Lea en tätare samverkan mellan skola-arbetsliv, som dels skulle kunna fungera som en värdefull informationskälla för vägledaren genom att direktkontakter med olika branscher skulle öka deras insyn, dels för eleverna som skulle få större möjlighet att genom studiebesök på arbetsplatser få egna uppfattningar av vad olika yrken innebär. Hedvig funderar också på om vägledaryrket, som domineras av kvinnor, leder till att kvinnodominerade yrken får större utrymme vid informationer och yrkespresentationer och att det riskerar att reproducera könsstereotyper. Hedvig säger:

Jag vet inte, men det är ju många kvinnor som jobbar som syv och många har ett arbetsliv bakom sig och kommer kanske från mer ”kvinnliga yrken” så jag tänker att vi syv också har en lite ensidig bild av vad yrken är.

Informanterna är överens om att det är viktigt att arbeta med att elevers kön inte begränsar deras framtida studie- och yrkesval, dock har de lite olika syn på vad de anser sig sakna för att kunna bidra till att eleverna väljer mindre könsstereotypt. Jonna efterfrågar konkret material och fler utarbetade metoder att använda sig av. Hon ger exempel på befintligt material som hon anser vara bra, samtidigt som hon understryker problematiken med att det inte finns några utvärderingar som säger att metoderna fungerar. Även Hedvig menar att hon saknar kunskap gällande utfall av olika insatser som gjorts för att göra gymnasieprogrammen mer könsöverskridande. Bland annat nämner hon satsningar för att få fler flickor intresserade av tekniska yrken och utbildningar. Hedvig säger:

Alltså om vi har så här att tjejerna får titta mer på teknikyrken eller vara på teknikdagar, kommer det att göra att tjejer väljer mer teknik för det första? kommer dom sen gå klart gymnasiet? och kommer det sedan bli bra i framtiden? Alltså förstår ni hur jag menar? inte bara Väljer dom teknik? för det säger ju egentligen ingenting.

Det Hedvig ger uttryck för i citatet ovan är en efterfrågan på evidensbaserade utredningar av insatser som är ämnade att aktivt bryta könsstereotypa föreställningar om yrken. Vidare menar Hedvig att det blir lättare att arbeta för någonting om det finns belägg för att arbetssättet fungerar.

Även Lisa anser det vore intressant att få ta del av utvärderingar av insatser som utförts, även om hennes uppfattning är att arbetet med att få pojkar och flickor att välja mer könsöverskridande måste utgå mer från ungdomarnas perspektiv, samt med större hänsyn till vad det är ungdomarna egentligen vill. Hon säger:

Nej men jag tänker jag vill ha jag tycker att det är intressant mycket, mycket intressant med framtidsforskning hur ungdomar resonerar hur tänker dom? Vad är det de värdesätter? Sådant tänker jag att man måste utgå från för att kunna överbrygga detta.

Det Lisa uttrycker är en efterfrågan på fler perspektiv som skulle kunna ge förklaringar till att arbetsmarknaden är könsuppdelad. För henne räcker det inte med sociala faktorer som enda förklaringsmodell, utan är av åsikten att den könsuppdelade arbetsmarknaden är ett komplext problem som kräver flera betraktelsesätt. Det framkommer att hon har låg tilltro till punktinsatser som sätts in för att få elever att tänka normbrytande. Lisa uttrycker:

Ja, men sånt här gamla brytprojekt om man kör en drive här med tjejer mot byggbranschen så kommer dom att komma på att det är det de vill för så enkelt är det inte. Nej.

Det Lisa syftar på är att insatser som har för avsikt att leda in flickor i mer mansdominerade branscher inte är speciellt verksamma. Hon anser inte heller att det är den enskilda vägledarens uppgift att styra elever i riktningar de själva inte önskar utan menar att det ansvaret i så fall måste ligga på skolan. Hedvig säger liknande och anser inte att styrning av elevers val går i linje med hennes uppdrag som vägledare. Detta menar hon endast leder till missnöje. Hon menar istället att hennes uppdrag är att stötta och uppmuntra eleven att göra självständiga val utifrån sina egna intressen och önskningar.

5.3.1 Analys

Informanterna uttrycker att det är svårt att delge information om yrken de själva inte känner till eller har kunskap om. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) menar att en individs habitus begränsas av egna erfarenheter, vilket också påverkar det fält inom vilken individen befinner sig.

Utifrån resultatet framkommer det att informanterna saknar en viss kunskap om yrken och önskar ett tätare samarbete mellan arbetsgivare och olika branscher, för att på så sätt få möjlighet att lära sig mer om yrken de själva inte har känner till eller har erfarenhet av. Sett utifrån detta perspektiv kan informanternas begränsade förmåga att erbjuda fördjupad kunskap om yrken de själva inte har erfarenhet av, sättas i relation till det som Hodkinson och Sparkes (1997, 35) menar är en begränsad handlingshorisont.

Samtidigt som informanterna säger sig sakna inblick i vissa yrken som gör det svårare att erbjuda mångsidiga förklaringar, så uttrycker de en viss skepsis med att verka för att elever ska välja könsöverskridande, då det inte finns tillräcklig substans för att detta leder till att arbetsmarknaden blir mer könsintegrerad. Av den anledningen efterlyses utvärderingar och mer beprövade metoder om vad denna typ av insatser leder till. Informanterna anser att det är svårt att arbeta mot att bryta könsstrukturer och samtidigt ta hänsyn till elevernas intresse och värderingar. För att se detta ur Hollands (1997,14) teori som bygger på att det måste finns en interaktion mellan personlighetstyper och arbetsmiljöer för att förklara olika yrkesbeteenden, så är informanternas efterfrågan på genomarbetade strategier och utvärderingar adekvata, då de själva anser att deras uppgift är att ge elever stöttning som för dem är relevanta. De anser inte att det är vägledarens uppgift att styra in eleverna mot något de själva inte vill, då den typen av kontrollerande oftast leder till onödiga besvikelser. Med Hollands synsätt nås inte tillfredställelse i arbete om inte det yrkesmässiga innehållet stämmer överens med personliga intressen (Holland 1997, 11).

5.4 Svårt att bara prata kön

Samtliga av våra informanter menar att könsuppdelning inte går att förklara enbart genom att titta på kön, utan flera variabler behöver tas i beaktning för att kunna få en bild av möjliga orsaker som kan ligga bakom. Ett exempel som de flesta informanterna lyfter fram är elevernas hemmiljö. Både elever till föräldrar med akademisk bakgrund och elever till föräldrar utan akademiska meriter har en benägenhet att göra samma karriärval som sina föräldrar. Andra exempel som informanterna betonar är status. Skolans status har stor inverkan på vad eleverna i slutändan väljer.