Nedan beskrivs de tre kategorierna som framkom i resultatet, om faktorer som motiverade personalen vid införandet av det nya arbetssättet.
Att göra det bästa för mor och barn
Resultatet att göra det bästa för mor och barn var enligt informanterna en motiverande faktor, med fokus på att minska separationen mellan mor och barn men även från partnern. Att göra det bästa för mor och barn går helt i linje med SÖS värdegrund (2018) som är hur förändringen blir bra för patienten. Genom att minska separation kan barn vårdas hud mot hud med sin moder, vilket främjar amningen (Thernström Blomqvist & Hedberg Nykvist, 2012). Informanterna såg en vinst med att kunna sy bristningen på förlossningsrummet då modern besparas från en onödig transport till operationsavdelningen som upplevdes motiverande. Informanterna upplevde att det var en trygghet för den nyblivna modern att sy bristningen på förlossningsrummet, då familjen var tillsammans och med personal som hon känner. Studiens resultat stöds av förändringsarbetes resultat då de nyblivna mammorna kände en trygghet att var kvar i förlossningsrummet och slippa förflyttas till operationssalen.
Att få feedback och stöd i genomförande av det nya arbetssättet
Patientberättelse som användes under implementeringsveckan i förbättringsarbetet, tyckte informanterna var motiverande då de fick feedback från patienterna vilket stöds av Morrise och Stevens (2013) och Iveroth och Hallencreutz (2016). En annan motiverande faktor som uppkom i studien var informanternas reflektioner att ta del av medarbetarnas berättelser då de delade sina erfarenheter av att arbeta efter det nya arbetssättet. Att använda sig både av patient och personal perspektivet vid införandet av det nya arbetssättet upplevdes som en motiverande faktor. Denna lärdom kan även användas inför kommande förändringsarbeten, då det är viktigt att ta vara på medarbetarnas upplevelse då de testar ett nytt arbetssätt (Ahrenfelt, 2016).
Målet med en patientberättelse var att väcka känslor och förståelse för patientens upplevelse som kan leda till att påverka process eller policy (Morrise & Stevens, 2013). Iveroth och Hallencreutz (2016) påpekar att storytelling har ett värde vid samtal om förändringar då förklarande berättelse stärker viljan för förändring vilket bekräftas av studiens resultat.
Att vara delaktig i processen
Informanterna i studien upplevde att delaktighet i processen och återkommande information vid implementering av förändringsarbeten var en viktig motivationsfaktor, detta fynd stöds av Somerbakk, et al. (2016) som menar att det är viktigt med regelbundna utbildningar och att öka personalens delaktighet i genomförandeprocessen. Att vara delaktig i processen och påverka utvecklingen av arbetssättet genom att förstå nyttan och ha möjlighet att fråga för att förstå och komma med idéer till utveckling var viktig för motivationen. Detta stöds av Iveroth och Hallencreutz (2016) som beskriver sensegiving-sensemaking aktiviteten som en metod att skapa förståelse för förändringen och ta del av nya idéer.
Att ha förändringen förankrat i chef och medarbetar gruppen var enligt informanterna viktigt för motivationen. Det var även motiverande att ta vara på kollegor som utfört det nya arbetssättet och låta de berätta om sina erfarenheter och ”skapa ringar på vattnet”. Ahrenfelt (2016) beskriver detta med ett samlingsnamn som organisatorisk energi, att ta vara på medarbetarnas kunskap och låta de dela med sig av sin lärdom av att utföra det nya arbetssättet. Att medarbetarna användas som lärare av förändringsarbetet kan vara bättre än att cheferna står och mässar.
25 Sammanfattning
Förbättringsarbetets gång har varit framgångsrikt då förändringsledaren haft tid till att utföra arbetsmomenten tillsammans med medarbetare. Att tidigt ha med medarbetarna med i processen var viktigt för motivationen för det nya arbetssättet. Att förändringsledaren var en del av arbetsgruppen och känner till organisationen var en styrka i detta förbättringsarbete. Genom sensegiving- sensemaking aktiviteten kunde medarbetarna bidra till utvecklingen av arbetssättet, vilket enligt informanterna i studien var motiverande. Att ta del av patientberättelser gav en känsla om varför detta arbetssätt var viktigt: att göra det bästa för mor och barn. Enligt informanterna var det en motiverande faktor att ta del av medarbetarberättelser och dessa berättelser ger ringar på vattnet. Att ha medarbetare som ambassadörer var en lärdom att ta med i nästa arbete. Att testa i liten skala och utarbeta en arbetsbeskrivning gav en känsla av att vara delaktig, delaktighet i utvecklingen av arbetssätt var motiverande enligt informanterna.
Slutsats
Författaren till detta arbete har inte funnit någon forskning inom området ”kvinnors upplevelse av separation med sitt barn vid suturering av förlossningsbristning”. En bred sökning utfördes tillsammans med bibliotekarie den 23:e oktober 2019, med sökord; separation, attachment, bonding, storytelling, narrative, perineal rupture/tear och vaginal rupture/tear. De 16 kvinnor som deltagit i reflekterande samtal om sin upplevelse av suturering i detta förbättringsarbete var mycket nöjda med sin upplevelse att vara tillsammans med sitt barn och partner. För att få kunskap om upplevelsen av separation vid suturering borde vidare forskning i ämnet utföras.
Arbetet med att minska separationen mellan mor och barn fortskrider. Som förändringsledare ser jag inga hinder att utarbeta arbetssätt som möjliggör att barn och partner får följa med inne på operationssalen, om den nyblivna modern och hennes partner vill. Ett annat förbättringsarbete som kan utföras för att främja vård hud mot hud är att en ”time out” utförs innan en separation mellan mor sker. Detta för att separationer endast sker när det är absolut nödvändigt vilket Eva Lyberg (samtal, maj 2017) poängterar, om vikten av att i alla situationer undvika separation.
26
Referenser:
Ahrenfelt, B. (2016). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag
och organisation. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Armson, R. (2011). Growing wings on the way: systems thinking for messy situations. Axminster: Triarchy Press.
Barnmorskeförbundet, (2014). Bristningsregistret är färdigt att använda. Hämtad 20 december 2019, från, https://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/forbundet/bristningsregistret-ar- fardigt-att-anvanda/
Batalden, P., & Davidoff, F. (2007). What is ”quality improvement” and how can it transform healthcare? Qual.Saf.Health Care, 16, 2-3 doi.org/10.1136/qshc.2006.022046 Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet: från behov till användning. (5:e uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Biguet, G., Lindqvist, I., Martin, C., & Pettersson, A. (2015). Att lära och utvecklas i sin profession. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, U., Ellis, J., Baummann Gustafsson, B., Hammarström, M., Lilliecreutz, C., Nieminen, K., … Ryding, E. L. (2017). Förlossningsrädsla. Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial
Obstetrik och Gynekologi. Nr 77 2017. Hämtad från
https://www.sfog.se/natupplaga/1005623_A2fb46497-d45b-466d-8126-c58e99fe856d.pdf
Bolby, J. (2010). En trygg bas: kliniks tillämpning av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och kultur.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori:
Betydelsen av nära relationer. Stockholm: Natur och kultur.
Bystrova, K., Ivanova, V., Edhborg, M., Matthiesen, A.S., Ransjö-Arvidson, A.B., Mukhamedrakhimov, R,… Widström, A.M. (2009). Early contact versus separation: effects on mother-infant
interaction one year later. Birth, 36(2), 97-109.doi: 10.1111/j.1523-536X.2009.00307.x. Claton, R., Thomas, C. & Smothers, J. (2015) How to Do Walking Meetings Right. Hämtad 18 april,
2020, från https://hbr.org/2015/08/how-to-do-walking-meetings-right
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från ide till examination. (ss. 285-300). Lund: Studentlitteratur.
Ferlie, E. (2002). Organisational studies. I N. Fulop (Red.), Studying the organisation and supply of
health services. Research methods. (ss. 24-36). London: Taylor & Francis Books Ltd.
Graviditetsregistrets Årsrapport. (2018). Hämtad från
https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/2018%20GR%20årsrapp ort_2.0.pdf
Gustavsson, T. (2016). Agil projektledning (3. uppl.). Stockholm: Sanoma utbildning AB.
Henricsson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från ide till examination. (ss. 111-119). Lund: Studentlitteratur.
Hörnsten, Å. & Udo, C. (2018). Personcentrerad vård. I Vårdhandboken. Hämtad 15 november, 2019,
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och- omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
Iveroth, E., & Hallencreutz, J. (2016). Effective Organizational Change - Leading through
27
Langley, G. J., Moen, R. D., Nolan, K. M., Nolan, T. W., Norman, C. L., & Provost, L. P. (2009). The
Improvement Guide (1 ed.): Jossey-Bass.
Lindholm, C. (2018). Akuta sår. I Vårdhandboken. Hämtad 11 oktober, 2019, från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/sarbehandling/akuta-sar/
Lindstedt, M., Ivarsson. K. och Huss, F. (2016). Sårskador. Hämtad 11 oktober, 2019, från
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4569
Morrise, L. & Stevens, K. J. (2013). Training Patient and Family Storytellers and Patient and Family Faculty. The Permanente Journal, 17(3), 142-145. doi: 10.7812/TPP/12-059
Mårtensson, J. & Frilund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination. (ss. 421-438). Lund:
Studentlitteratur.
Nelson, E. C., Batalden, P. B., & Godfrey, M. M. (2007). Quality by design: a clinical microsystems
approach. San Francisco: Jossey-Boss
Priebe. G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
ide till examination. (ss. 5-42). Lund: Studentlitteratur.
Region Jönköpings län, (2018). Etisk egengranskning av kvalitetsprojekt och liknande. Hämtad 13 maj, 2019, från https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=42265&childId=24558
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. Sfog och barnmorskeförbundet (u.å) Bäckenbottenutbildning: suturering. Hämtad 11 oktober, 2019,
från http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/suturering
SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 16 juni, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen, (2018). Komplikationer efter förlossning -Riskfaktorer för bristningar, samt direkta
och långsiktiga komplikationer. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-20.pdf
Socialstyrelsen, (2019). Identifiera, bedöma och analysera risker. Hämtad 2 april, 2019, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/systematiskt-patientsakerhetsarbete/att- identifiera-risker
Somerbakk, R., Faksvåg Haugen, D., Tjora, A., Kaasa, S. & Jensen Hjemstad, M. (2016). Barriers to and facilitators for implementing quality improvements in palliative care - results from a qualitative interview study in Norway. BMC Palliat Care. Jul 15; 15:61. doi: 10.1186/s12904- 016-0132-5. Hämtad från
https://bmcpalliatcare.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12904-016-0132-5
SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen Hämtad från, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2011-6-38.pdf
Sös. (2018). Vår värdegrund. Hämtad 4 mars, 2019, från https://www.sodersjukhuset.se/om- sos/vardegrund/#Patienten-forst
Thernström Blomqvist, Y., & Hedberg Nykvist, K. (2012). Vård enligt kängurumetoden. I P. Lundqvist (Red.), Omvårdnad av det nyfödda barnet. (ss. 91-126). Lund: Studentlitteratur.
28
Unneby, A. (2019).Smärtskattningsinstrument. I Vårdhandboken. Hämtad 20 januari, 2020, från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-
skattning/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument/
Vårdguiden (u.å) Smärtlindring under förlossning. I 1177 Hämtad 11 oktober, 2019, från
https://www.1177.se/Stockholm/barn--gravid/forlossning/smartlindring-under- forlossningen/
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till
examination. (ss. 169-188). Lund: Studentlitteratur.
Widström, A.M., Brimdyr, K., Svensson, K., Cadwell, K. & Nissen, E. (2019). Skin-to-skin contact the first hour after birth, underlying implications and clinical practice. Acta Paediatrica. Advance online publication. doi: 10.1111/apa.14754 Hämtad från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/apa.14754
Winston, R. & Chicot, R. (2016). The importance of early bonding on the long-term mental health and resilience of children. London Journal of Primary Care. 8(1), 12-14 .
doi:10.1080/17571472.2015.1133012
World Health Organization (WHO), (2003). Kangaroo mother care: A practical guide. Hämtad, 15 maj, 2019, från
29
Bilagor
Bilaga 1 Journalgranskning av 2018 års grad tre och fyra bristningar
Journalnummer Tid från förlossning till operationsstart (op. start)
Typ av
bedövning Operations tid Ofrivillig separation i tid från op. start till att mor är åter till avdelningen
Vårdtid på förlossningen 1 2 3 4 o.s.v
30
Bilaga 2 Riskanalys: Minimera separation mellan mor och barn då suturering grad 2, sker på
förlossningsrummet i spinal.
Genomförd: 191015 Analysledare: Karin Lundin Vilka risker för arbetsmiljön (och patienterna, analysledarens anmärkning) ser ni? Vad kan gå fel? Vilka konsekvenser kan det få? All- varligh ets- grad 1- 4 San- no- lik- het 1- 4 Risk- poäng över 8 kräver extra insatser och åtgärder
Åtgärdsförslag Vem ansvarar för att genomföra åtgärd? Pat får ett blodtrycksfall på vid anläggning av SPA
1 4 4 Följa pm. vid anläggning av
spinal på förlossningen, Efedrin ska finnas på sal
Ansvarig barnmorska, narkosläkare
SPA tar inte 1 2 2 Om spinalen inte tar, är patienten i behov av att sövas. Förflyttning av patient och personal till operation. Analyserar och dra lärdom av situationen Ansvarig förlossningsläkare, narkosläkare Förändringsledare Efter lagd spinal inser läkare att större ingrepp måste utföras på operation.
1 4 4 Förflyttning av patienten och personal till operation. Eventuellt lägga om spinal eller så behöver patienten sövas.
Analyserar och dra lärdom av situationen Ansvarig förlossningsläkare, narkosläkare Förändringsledare Sutureringen drar ut på tiden, bedövningen släpper.
1 4 4 Kan inte lägga om spinalen,
utöka bedövning med lokalbedövning och lustgas.
Ansvarig
31
Bilaga 3