Resultatdiskussion

4.2.1. Kvalitet med avseende på produkten 4.2.1.1. Måltidernas tillagning

Vårdtagarnas uppfattning var att rätt smaksättning var viktigt och att maten skulle smaka som förväntat vilket visats i tidigare studier (Dubé, Trudeau & Bélanger, 1994; Saletti, 2007;

Wikby & Fägerskiöld, 2004). Vikten av att maten tillagades av kompetent kökspersonal har även visats i en studie av Evans, Crogan och Shultz (2003). Vårdtagarna ansåg det viktigt att kökspersonal anpassade maten, exempelvis konsistensen, efter deras olika behov. Att

konsistensen är viktig för kvaliteten har även visats av Wikby och Fägerskiöld (2004).

För flera vårdtagare var det viktigt med kökets närhet och de uttryckte att maten borde tillagas på plats så att den serverades nylagad. Att storkök var associerat med sämre kvalitet på maten framkom även i en studie av Wikby och Fägerskiöld (2004). Vårdtagarna ansåg att de borde kunna kontakta kökspersonalen och ett närbeläget kök skulle kunna underlätta de äldres möjlighet till kontakt. Vid matleveranser skulle en rutin i form av exempelvis ett

återrapporteringssystem ge de äldre en möjlighet att framföra sina synpunkter.

23 Vårdtagarna ansåg att maten skulle vara färsk och att goda råvaror skulle användas och vikten av detta har även visats i tidigare studier (Dubé, Trudeau & Bélanger, 1994; Wikby &

Fägerskiöld, 2004). I resultatet framkom att matens utseende var viktigt vilket även Wikby och Fägerskiöld (2004), Evans, Crogan och Shultz (2003) och Saletti (2007) visat. Att maten var varierad på ett bra sätt ansågs som viktigt för kvaliteten och detta stöds av tidigare studier (Evans, Crogan & Shultz, 2003; West, Ouellet & Ouellette, 2003). Viktigt var att

temperaturen på de varma måltiderna var tillräcklig och detta visades även av Dubé, Trudeau och Bélanger (1994). För vårdtagare vars mat kallnar innan de ätit upp skulle personalen kunna erbjuda att värma upp maten igen.

Även om smaken inte kan passa alla är det rimligt att eftersträva en tillfredsställande

grundsmak. Under intervjuerna framkom att många vårdtagare var missnöjda med smaken.

Äldre har speciella behov gällande nutrition och svårigheter som påverkar förmågan att äta är vanligt förekommande i denna grupp (Abrahamsson & Ekblad, 2006; Larsson & Rundgren, 2003; Shtereva, 2006). Därför behöver kökspersonalen ha kompetensen att både tillaga maten så att den blir aptitlig och samtidigt anpassa den efter behov. Kökets placering är svår att förändra och därmed möjligheten för vårdtagarna att få nylagad mat men det finns

vårdboenden som har eget kök vilket visar att det går att genomföra. Oavsett kökets placering är det rimligt att det finns vägar för kontakt med köket. Vid uppläggningen av maten har omvårdnadspersonal möjlighet att påverka matens presentation med relativt enkla åtgärder såsom väl avskilda komponenter. I flera intervjuer framkom det att personalen gjorde fina uppläggningar vilket uppfattades som positivt. Vårdtagarna uttryckte vikten av matens variation och flera ansåg att maten i det stora hela var bra varierad.

4.2.1.2. Värdefulla valmöjligheter gällande mat

Resultatet visade att vårdtagarna självständigt ville välja det som gick med maten. För en del vårdtagare innebar denna valfrihet att välja att inte påverka och att personalen då genom erfarenheter eller tidigare uttryckta önskemål skulle veta hur vårdtagaren ville ha det. I intervjuerna uppgav flera vårdtagare att det var svårt eller omöjligt att påverka maten och svårigheter med detta har även framkommit i tidigare studier (Hellström & Sarvimäki, 2007;

Kofod & Birkemose, 2004; Saletti, 2007). Studiens resultat visade att det var viktigt att hänsyn togs till personliga önskemål gällande maten vilket stöds av flera studier (Evans, Crogan & Shultz, 2003; Hellström & Sarvimäki, 2007; Kofod & Birkemose, 2004; Saletti, 2007; Wikby & Fägerskiöld, 2004). De flesta vårdtagarna uttryckte önskemål om att få vissa

24 maträtter och vikten av att bli serverad dessa stöds av Wikby och Fägerskiöld (2004) som visade att vårdtagares aptit ökade när de blev serverade sina favoriträtter. Det var viktigt för vårdtagarna att själva få välja portionsstorlek och detta stöds av Evans, Crogan och Shultz (2003).

Flera vårdtagare i studien fick välja portionsstorlek och dryck självständigt och detta är något som samtliga vårdtagare borde erbjudas. Det framkom i intervjuerna att personalen ibland hällde upp dryck i förväg vilket gjorde det svårt för vårdtagarna att be om en annan dryck.

Eftersom det är svårt att krydda maten så att den passar allas smak är tillgång till kryddor på borden en möjlighet som kan erbjudas och på flera vårdboenden fanns denna möjlighet. Det var endast undantagsvis som de förväntade tillbehören inte fanns och grönsaker var något som erbjöds till alla vårdtagarna men vissa uttalade att de ville ha mer. Möjligheten att påverka matsedeln såg olika ut på olika vårdboenden. Eftersom de som hade möjligheten att påverka matsedeln uppskattade detta och de som saknade möjligheten efterfrågade den, borde det eftersträvas att erbjuda denna möjlighet till de som önskar den.

4.2.2. Kvalitet med avseende på rummet 4.2.2.1. Trivsam miljö

Det framkom i intervjuerna att det var viktigt att miljön var trivsam runt måltider vilket stöds av Wikby och Fägerskiöld (2004). Vårdtagarna ansåg att matro såsom att få lämna bordet vid valfri tidpunkt samt att slippa tidspress, för snabb avdukning och störande faktorer, var viktigt vilket överensstämmer med en studie av Sydner och Fjellström (2005). Genom att aktivt försöka eliminera störande bakgrundsljud samt låta vårdtagarna äta i lugn och ro kan matron bli bättre.

Bordsskicket framkom som viktigt vilket stöds av tidigare studier (Sidenvall, 1995; Sidenvall, Fjellström & Ek, 1994; Wikby & Färgerskiöld, 2004). Enligt vårdtagarna var renlighet, en fin dukning och goda matdofter viktiga aspekter för en trivsam miljö. Att dessa aspekter är viktiga för vårdtagare i och med att de ökar aptiten har vistas av Wikby och Fägerskiöld (2004). Med relativt enkla medel såsom fina servetter och vackra blommor kan dukningen göras trivsam.

Att få sitta på samma plats vid måltider höjde kvaliteten för vissa vårdtagare vilket även framkommit i en studie av Wikby och Fägerskiöld (2004).

25 Det framkom att bakgrundsmusik vid måltider var viktigt för en del vårdtagare vilket även påvisades av Evans, Crogan och Shultz (2003) i deras studie på ett vårdboende. En del vårdtagare ansåg dock måltidsmusik vara störande. Det är viktigt att försöka anpassa möjligheten till musik vid måltider efter individuella önskemål men problem kan uppstå då vårdboenden ofta har en stor gemensam matsal som inte kan delas av.

Det är rimligt att miljön runt måltiden är trivsam vilket de flesta vårdtagarna uppgav att den var. De allra flesta vårdtagarna ansåg att dukningen var fin och att personalen försökte göra det bästa av tillgängliga medel. Matro vid måltiderna bör vara en självklarhet men i

intervjuerna framkom att det inte alltid var så. Renligheten beskrevs ofta som god även om det ibland förekom klagomål. Problem med bordsskick är sällan möjliga att åtgärda men bör i så stor utsträckning som möjligt tas hänsyn till vid exempelvis bordsplacering. Det är rimligt att ta hänsyn till vårdtagarnas vilja när det gäller bordsplaceringen och flera uppgav att personalen var duktiga på detta. Goda matdofter uppkommer främst vid tillagningen och förekommer därför inte i någon större utsträckning när köket inte ligger i anslutning till vårdboendet. Vikten av en tempererad matsal uttrycktes av två vårdtagare som ansåg att deras matsal var för kall och även om det kan anses rimligt att matsalen har en behaglig temperatur kan husets förhållanden vara svåra att förändra.

4.2.2.2. Möjlighet att välja matrum

Resultatet visade att det var viktigt för kvaliteten vid måltiderna att ha möjlighet att välja mellan att äta i matsalen eller på det egna rummet vilket även visats i studier av Evans, Crogan och Shultz (2003) samt Kofod och Birkemose (2004). I resultatet framkom att möjlighet till egen mathållning på rummet och att få köpa hem egna varor ansågs viktigt.

När det inte föreligger några säkerhetsmässiga skäl exempelvis risk för att sätta i halsen bör vårdtagare erbjudas möjligheten att själv välja matrum och uppmärksammas på denna möjlighet. Några vårdtagare uttalade att de ville äta oftare på rummet än vad de gjorde eftersom personalen ansåg att de borde äta i matsalen. Flera vårdtagare hade kylskåp på rummet och därmed möjlighet till egen mathållning vilket är rimligt att erbjuda.

26 4.2.3. Kvalitet med avseende på mötet

4.2.3.1. Värdefulla önskemål gällande sällskap

De flesta vårdtagarna ansåg att sällskap var viktigt för kvaliteten vid måltider och att många vårdtagare föredrar sällskap stöds i tidigare studier (Evans, Crogan & Shultz, 2003; Kofod &

Birkemose, 2004; Wikby & Fägerskiöld, 2004). I resultatet framkom vidare att valfrihet gällande sällskap var viktigt för vårdtagarna och vikten av att själv få välja mellan att äta med eller utan sällskap har även visats av Evans, Crogan och Shultz (2003) och Kofod och

Birkemose (2004). För vissa av vårdtagarna var sällskap positivt endast då det var självvalt vilket stämmer överens med vad Saletti (2007) visade i sin studie.

Vissa vårdtagare som hade möjlighet att bjuda in gäster såsom släkt och vänner ansåg detta vara viktigt. I en studie av Wikby och Fägerskiöld (2004) framkom att vårdtagarna helst åt tillsammans med släktingar eller nära vänner och att detta ökade aptiten.

På ett vårdboende är det inte rimligt att alla kan välja sällskap eller sociala egenskaper hos sällskapet eftersom det skulle medföra prioriteringar och värderingar av vems önskemål som ska sättas först samt att det endast finns ett begränsat antal personer att välja mellan. Hänsyn till önskemål om sällskap kan exempelvis tas vid bordsplacering om det är möjligt. Att bli erbjuden att få välja mellan att äta med eller utan sällskap är rimligt och kan ske genom möjligheten att välja matrum. På flera vårdboenden fanns en lokal att låna för att bjuda in gäster.

4.2.3.2. Möten med personal

I resultatet framkom att möten med personal påverkade upplevelsen av kvalitet vid måltider vilket även framkommit i en studie av Dubé, Trudeau och Bélanger (1994). Vårdtagarna uppgav att det fanns viktiga egenskaper hos personalen och dessa egenskaper har även visats viktiga för vårdtagare av Evans, Crogan och Shultz (2003). För vissa av vårdtagarna var det betydelsefullt att måltiderna serverades på utsatt tid vilket stöds av Evans et al. (2003). I intervjuerna uttryckte vissa vårdtagare att det var viktigt att det fanns tillräckligt med personal vid måltider och att antal personal i förhållande till antal vårdtagare påverkade livskvaliteten visade Carrier, West och Ouellet (2009) i sin studie.

27 De egenskaper som ansågs viktiga hos personalen uppkom i de flesta intervjuer som

beskrivningar av hur personalen på vårdboendet var och de allra flesta vårdtagarna uppgav att personalen var bra. Det framkom att en del vårdtagare ansåg att det fanns för lite personal vilket ledde till stress för personalen och mindre möjligheter till hjälp vid måltider. Personal sågs inte som ett sällskap vid måltider utan de skulle främst ge bra service.

4.2.4. Valmöjligheter

Vårdtagarna uttalade en vilja om att få välja själva hur de ville ha sin måltidssituation. Det finns flera områden som bör vara möjliga att helt individanpassa som exempelvis val av portionsstorlek, dryck, matrum och sällskap eller ensamhet vid måltider. Att all verksamhet på vårdboenden ska bygga på respekt för människans självbestämmande regleras i

Socialtjäntslagen [SoL] (SFS, 2001:453) första kapitlet 1 §. Att självständighet och autonomi i samband med måltider är viktigt för livskvalitet har studier av Carrier, West och Ouellet (2009) samt West, Ouellet och Ouellette (2003) visat.