Resultatdiskussion

Det resultat som har åstadkommit visar att lärare idag finner att demokrati- och värdegrundsarbetet är lika viktigt i undervisningen som i lärares förhållningssätt. Som även nämnt i bakgrunden ska skolan grundas på en demokratisk grund. En utbildning som är demokratisk klargör elevers värdsliga perspektiv och vetskap för andra kulturer (Collins, Hess & Lowery, 2019). Under intervjuerna fick jag som intervjuare en klar bild kring hur mycket lärarna arbetar med demokrati och värdegrund i de samhällsorienterade ämnena. Respondenterna arbetar mycket med att deras förhållningssätt ska vara demokratiskt för att eleverna ser lärarna som en förebild och därför är det viktigt att lärarna uppfattas som goda förebilder. Undervisningen bidrar till att eleverna förstår vad innebörden är men har svårt att undervisa det adekvat för eleverna. Detta understryks även av Atakan som gjort en tidigare studie om hur elever uppfostras till goda samhällsmedborgare. I hans forskning har det framkommit att lärare är stora förebilder för eleverna. Han benämner även att lärare som är motiverade och insatta i begreppen demokrati och värdegrund har en grund som gynnar elevernas kunskapsutveckling och fostran till goda samhällsmedborgare (Atakan, 2019). Holmes (1999) uttrycker att lärare ska inkludera moment där eleverna får diskutera begrepp som berör deras rättigheter och skyldigheter samt begrepp som respekt och ansvar för att demokratin ska upplevas i undervisningen.

8.2.1 Lärarens uppfattning om arbetet

Utifrån den analys och bearbetning som gjorts av datainsamlingen så har det kommit fram att samtliga lärare finner demokrati- och värdegrundsarbetet som en viktig del i de samhällsorienterande ämnena. Många lärare betonade demokrati och värdegrund som något som sker per automatik och ofta någonting man inte tänker på. Det är något som ska genomsyras i skolans verksamhet. Ersoy (2015) beskriver i sin artikel att fostran till goda samhällsmedborgare sker inte enbart i undervisningen utan är en kombination som ingår i kursplanen, demokratiska skolkulturen och att det alltid ska ske aktivt deltagande under utbildningen. Det resultat som sammanfattades från intervjuerna var att en del lärare arbetade mer med att elever fick delta i planeringar medan de andra pedagogerna gav eleverna möjlighet i att bestämma vilket sätt de vill examineras på.

37 Det som framkommit är att lärarna finner att demokrati och värdegrund är begrepp som är enklare att inkludera i ämnena historia, religion- och samhällskunskap. Till en början betonade samtliga lärare att samhällskunskap är det ämne som de finner mest relevant för att utveckla elevernas förståelse kring demokrati och värdegrund. Därefter betonade lärarna ämnet religionskunskap som inkluderar området etik och moral som kan bidra till att eleverna utvecklar sitt tankesätt och principer. De moraliska värdena understryker även Joanne Lunn Brownlee (2019) ett arbetsområde som kan bidra till diskussioner om vad som är rätt och fel. Respondenterna fann ämnet historia som en nödvändig del för att utveckla elevernas förmåga att känna sympati och empati för människor som fått lida genom tiderna, vid exempelvis arbete med andra världskriget. Lärarna betonar att värdegrunden handlar om hur människor bemöter varandra och genom att få kunskap om vad andra människor har gå igenom bidrar till att undervisningen utvecklar eleverna till att känna medkänsla. Inom ämnet geografi fann lärarna det komplext att inkludera begreppen demokrati och värdegrund då de ansåg att det inte fanns en tydlig koppling till ämnet. Trots detta är kunskapskravet för geografi att ’’Eleven kan föra

enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika

levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras’’ (Lgr, 11, s. 201). Värdegrunden grundas i att förstå människors olika levnadssätt, livsstilar, acceptera människors religioner och andra aspekter som stämmer in. Levnadsvillkor är ett brett begrepp som kan tolkas på flera sätt. För att koppla det an demokrati och värdegrunden kan levnadsvillkor ses vara hur människor lever sina liv, hur ett samhälle ser ut och om det finns någon rättvisa för människorna i det området. Utöver att eleverna ska få kunskap om hur samhället ser ut bör de bli informerade om deras rättigheter och skyldigheter i samhället för att bibehålla det svenska samhället demokratiskt (Oscarsson, 2003). De elever som utvecklar sin förståelse för sina rättigheter och skyldigheter i samhället vet vilka ställningstagande de kan ta som vidare utvecklar deras demokratiska kompetenser (Oscarsson, 2003).

Hur lärare tolkar demokrati och värdegrund har en stor påverkan på vad elever tar för ställning till begreppen. Lärarens uppgift är att utveckla elever till goda samhällsmedborgare med hjälp av värdegrunds- och demokratiarbete (Wahlström, 2018). Lärarnas svar angående deras tolkning utifrån styrdokument och egna tankar och åsikter var rätt olika i resonemang. Vintereks forskning (2010) visar att lärarens kunskap om demokrati och värdegrund är den grundläggande faktorn som bidrar till elevernas förståelse. En del lärare fokuserad på demokrati och värdegrund

38 som något som ska tillämpas när de startar ett nytt arbetsområde medan en annan lärare fann begreppen som något undervisningen konstant ska byggas på med hjälp av diskussioner, rätten att påverka och frihet att uttrycka sina tankar. En annan lärare beskrev begreppen om att dagen ska starta i helklass och avslutas på samma sätt. Som intervjuare finner jag att tolkningen av begreppen är olika beroende på hur insatt lärarna är i demokrati- och värdegrundsarbetet. Respondenternas arbetssätt skiljer sig lite åt. Trots att respondenterna arbetade på olika sätt var det ingen av lärarna som benämnde att de arbetade med rollspel. Enligt tidigare forskning har rollspel en god påverkan på elevernas kunskapsutveckling gällande demokrati- och värdegrundsarbete. Samanci (2010) beskriver vikten i att rollspel är en aktivitet som utvecklar elevernas demokratiska färdigheter. Han menar att rollspel kan grundas i olika teman så som representationer av partier och ett verktyg för att argumentera om vad som är rätt och fel. Några andra forskare har undersökt arbetssättet Story Path som visar sig på att vara en variant av rollspel (McGuire et al, 2019). Denna metod bidrar till att eleverna får fördjupa sig i en berättelse och därefter utöva den i praktiken. Utöver att eleverna utvecklar förståelse för de demokratiska begreppen stimuleras dessutom deras fantasi.

Enligt den deliberativa demokratiteorin ska eleverna vara med och påverka för att utveckla demokratiska kompetenser (Regeringen, 2000). Två av fyra respondenterna ger eleverna möjlighet till att påverka sin undervisning under arbetsområdets gång. Skolverket (Lgr 11) menar på att elever utvecklar sin förmåga att utöva inflytande samt ta ansvar i samband med att delta i planeringar i elevers dagliga undervisning. Hälften av respondenterna menar att elever har rätt till att påverka vilket sätt de vill bli bedömda på men när det gäller vilket innehåll undervisningen har så hänvisar en av respondenterna att tala med Stefan Löfven. De andra två respondenterna arbetar mer med att ge eleverna möjlighet till att påverka sin undervisning för att få vara en del av att påverka elevernas egen skolgång. Genom att skapa tillfällen för eleverna att delta och påverka sin undervisning utvecklas deras förmåga att delta i gemensamma beslut och värderingar i praktiska handlingar (Lgr 11). Enligt Långström och Virta (2011) ska eleverna vara med i beslut som påverkar deras vardag. I detta fall bör eleverna inkluderas mer i planeringen av undervisningen för att utveckla förmågan att delta i demokratiska beslut. Utifrån de undersökningar som tidigare gjorts visar det sig att utbildningens atmosfär har en grundläggande del för att skapa deltagande i demokratiska beslut (Vinterek, 2010).

39

8.2.2 Lärarens förhållningssätt

Den deltagande demokratiteorin kommer till uttryck när lärarna ständigt arbetar med värdegrunden i sin undervisning och har det som ett kritiskt tänkande till sina egna handlingar. Samtliga respondenter uttryckte att värdegrundsarbetet är något som sker per automatik i sina handlingar mer än tillämpningen i undervisningen som även är ett sätt att skapa en god förebild för eleverna. Som lärare spenderar man mycket tid tillsammans med eleverna och därför ska lärare ständigt arbeta med ett förhållningssätt som skapar en god miljö i klassrummet och goda relationer mellan elever och lärare. Genom goda relationer får eleverna större utrymme att delta i sociala sammanhang som dessutom anses vara en beståndsdel i elevernas sociala kapital (Skolverket, 2009).

Resultatets sammanställning visar på att respondenterna är mycket insatta i vad demokrati och värdegrund har för betydelse. Det alla lärare var överens om var att de fann begreppen väsentliga för elevernas skolgång och något de ständigt arbetar med. I undervisningssammanhang använder lärarna främst arbetssätten i sina handlingar och förhållningssätt för att vara goda förebilder. Arbetet i att fostra elever till demokratiska medborgare sker främst i ämnena samhälls-, religionskunskap och historia. Tidigare forskning menar att lärarens sätt att implementera demokrati och värdegrund i undervisningen med hjälp av strategier och metoder påverkar elevernas attityd mot värdegrund och demokrati (Vinterek, 2010). Lärare är förebilder för elever och därför menar respondenterna, de teorier som tillämpats i studien och tidigare forskning att lärare ska sträva efter att ha ett demokratiskt förhållningssätt i utbildningen för att ha ett gott inflytande hos eleverna.