Vikten av att iscensätta
demokrati och värdegrund
i SO-undervisningen
En intervjustudie om hur lärare realiserar demokrati- och
värdegrundsbegreppet i de samhällsorienterande ämnena i årskurs
4–6.
KURS: Examensarbete för grundlärare åk 4–6, 15 HP
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Miranda Pacolli
EXAMINATOR: Rebecka Florin Sädbom TERMIN: VT21
2 SAMMANFATTNING
Miranda Pacolli
’’Vikten av att iscensätta demokrati och värdegrund i SO-undervisningen’’ – En
intervjustudie om hur lärare realiserar demokrati- och värdegrundsarbetet i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6.
’’The importance of teaching democracy and social values in the social orientated subjects’’ – A qualitative subject on how teachers include democracy and social values in the
social orientated subject in the grades 4-6.
Antal sidor: 36
Sökord: demokrati, värdegrund, rättigheter, skyldigheter, samhällsorienterande ämnen, skola,
lärare, elever, arbetssätt, didaktik, ämnesdidaktik Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare implementerar demokrati- och värdegrundsarbete i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Detta har gjorts med hjälp av kvalitativ metod där fyra lärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien riktar sig mot hur lärare arbetar med demokrati och värdegrund i de olika SO-ämnena. Vid analysen av intervjuerna har hermeneutikens spiral varit i utgångspunkt och åtanke för att skapa en god tolkning kring lärarnas svar på intervjufrågorna. Studien har vilat på teorierna läroplansteori, deliberativ demokratiteori och den deltagande demokratiteorin. Resultatet har utgått från forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att lärarna finner demokrati och värdegrund som en nödvändig del av elevernas skolgång. Respondenternas arbetssätt skiljer sig åt när de fostrar eleverna till goda samhällsmedborgare.
The purpose of this study is to investigate how teachers in the social orientated subjects implement democracy- and social value-based work in the social orientated subjects. This has been done by using a qualitative method where four teachers have been able to take part in semi- structured interviews. The main focus on the study is how teachers work with democracy and values in the social orientated subjects. In the analysis of the interviews, the spiral of hermeneutics has been a central point and a thought for creating a good understanding of the teachers answers to the interview questions. The study has been based on the theory’s curriculum theory, deliberative democracy theory and participatory democracy theory. The result has been based on the research questions. Compilation of the results is that the teachers find democracy and values as a necessary part of the students schooling. The respondents working methods differ when they educate the students to be good citizens.
Examensarbete för grundlärare åk 4–6, 15 HP. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4–6.
Vårterminen 2021 JÖNKÖPING UNIVERSITY
3
Innehållsförteckning
1. Inledning... 5
2.Syfte och frågeställningar ... 6
3.Bakgrund ... 7
3.1Läroplanens första kapitel ... 7
3.2Kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena ... 8
3.2.1 Geografi ... 8
3.2.2Historia ... 9
3.2.3 Religionskunskap ... 10
3.2.4Samhällskunskap ... 10
3.3Demokrati och värdegrundsbegreppet kopplat till skolans ... 12
styrdokument ... 12 4.Teorier... 13 4.1 Läroplansteori ... 13 4.2Deltagande demokratiteori ... 14 4.3Deliberativ demokratiteori ... 15 5.Tidigare forskning ... 16
5.1Tidigare forskningsstudier som betonar vikten... 16
5.2 Arbetssätt som utvecklar elevers kunskap och förståelse om demokrati och värdegrund 17 6. Metod och material ... 18
6.1 Metodval ... 18
6.2 Urval och avgränsningar ... 19
6.3 Tillvägagångssätt ... 20
6.4 Metod för bearbetning och analys av data ... 21
6.5 Etiska överväganden ... 22
7. Resultat ... 23
7.1 Hur bedriver lärarna demokrati- och värdegrundsarbetet i de samhällsorienterande ämnena? ... 23
7.1.1 Verktyg som lärarna finner givande för elevernas förståelseutveckling gällande demokrati och värdegrund ... 25
7.1.2 Lärarnas ställningstaganden när elever uttrycker sig kränkande utanför och i undervisningssammanhang ... 26
7.1.3 Diskussioner tillsammans med eleverna som berör demokrati och värdegrund ... 27
7.2 Lärarnas uppfattning av begreppen demokrati och värdegrund ... 29
7.2.1 Elevinflytande vid planering av undervisning ... 30
7.2.2 Elevernas förståelse av deras rättigheter och skyldigheter i samhället ... 31
7.3 Skolans arbete med dagar som berör mänskliga rättigheter ... 32
4
8.1 Metoddiskussion ... 33
8.2 Resultatdiskussion ... 36
8.2.1 Lärarens uppfattning om arbetet ... 36
8.2.2 Lärarens förhållningssätt ... 39
8.3 Idé till vidare forskning och avslutning ... 39
Referenslista ... 41
Bilagor ... 45
Bilaga 1 Intervjuguide ... 45
5
1. Inledning
Varför ska lärare implementera demokrati- och värdegrundsarbetet i undervisningen? Hur kan lärare fostra elever till att bli demokratiska medborgare med goda värderingar? Svaret på dessa frågor är inte enkla men enligt skolans styrdokument ska skolan grundas i demokrati och värdegrund för att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Dagens elever är vår framtid och därför är värdegrunds- och demokratiarbete något lärare ständigt ska arbeta med.
Redan i de första kapitlen i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Lgr 11) betonas de krav på att skolan ska vila på en demokratisk grund. Skolan ska vara en trygg plats för alla elever oavsett ålder, kön, sexuell läggning eller etnicitet. Elever tillbringar den mesta tiden i skolan och därför ska lärare tillsammans med elever forma skolan till en trygg plats för alla som är verksamma i skolan. Genom att fostra elever till demokratiska medborgare förebygger lärare diskrimineringar, kränkningar och trakasserier som annars uppstår på grund av okunskap. Undervisning som berör mänskliga rättigheter, människors lika värde, jämställdhet och solidaritet utvecklar elevernas förståelse för att kunna acceptera människors olikheter (Skolverket, 2019). Dessutom betonar forskningsstudier tonvikten i varför elever ska utveckla förståelsen och kunskapen om demokrati och värdegrund. Ersoy (2015) menar att elever bör utveckla denna förståelse för att bli goda samhällsmedborgare i det svenska samhället.
Skolan har två uppdrag att arbeta med, det ena är kunskapsuppdraget och det andra är demokrati- och värdegrundsuppdraget (Lgr 11). Den första meningen i läroplanen lägger tonvikt på demokratin på följande sätt ’’skolväsendet vilar på demokratins grund’’ (Lgr 11, s. 5). Detta tyder på att demokrati- och värdegrundsarbetet är ett viktigt uppdrag i skolverksamheten. ’’Skolan är den viktigaste samhällsinstitutionen för fostran till demokratiskt förhållningssätt’’ (Skolverket, 2019, s. 19). Kunskapsuppdraget är ett uppdrag som är självklart eftersom elever behöver utveckla sina kunskaper inom de olika ämnena då det är en del av demokratin. I de samhällsorienterande ämnena tillkommer flera begrepp som demokrati, etik,
moral, förståelse för människors värderingar och livsåskådningar, jämställdhet och jämlikhet
(Lgr 11). Dessa begrepp går in i värdegrundsarbetet och dessutom demokratiarbetet som skolans grund ska vila på. Lärare kan utifrån de begreppen skapa möjligheter för eleverna att omsätta väsentliga begrepp teoretiskt och praktiskt i undervisningen för en bredare kunskap och förståelse.
6 Utifrån min egen erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har upplevelsen varit att lärare inte har några riktlinjer i hur de ska arbeta med värdegrund och demokrati i undervisningen och det stället höga krav på lärarna och utbildningen. Utifrån mina VFU:er anser jag att elevernas väg till att utvecklas till demokratiska medborgare kan vara komplex då deras åsikter är delade kring de demokratiska värderingarna som samhället vilar på. De elever jag stött på under den verksamhetsförlagda utbildningen har funnit moment som diskussion om könsroller, sexualitet och frågor som obekvämt och krävande. Forskning betonar att diskussioner om könsroller och sexualitet är viktigt för ungdomar för att arbeta bort sexism (Skolinspektion, 2012). Detta är en av anledningarna till varför jag valt att undersöka hur lärare i olika städer arbetar med demokrati och värdegrund inom de samhällsorienterande ämnena. Lärarna har blivit intervjuade och har dessutom fått beskriva sin egen uppfattning om demokrati- och värdegrundsuppdraget.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare iscensätter demokrati- och värdegrundsarbetet i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena.
Detta syfte avser jag att uppfylla genom att besvara följande frågeställningar: - Hur uppfattar SO-lärare demokrati och värdegrundsarbetet?
- Hur beskriver lärare deras arbetssätt med demokrati och värdegrund i de samhällsorienterande ämnena?
7
3. Bakgrund
I detta avsnitt beskrivs bakgrundens ämne. Första avsnittet berör Läroplanens första kapitel
(3.1), därefter beskrivs Kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena (3.2) som innehåller
rubrikerna: Geografi (3.2.1), Historia (3.2.2), Religionskunskap (3.2.3), Samhällskunskap
(3.2.4) och slutligen Demokrati och värdegrundsbegreppet kopplat till skolans styrdokument (3.3).
3.1 Läroplanens första kapitel
Som tidigare nämnt är läroplanen uppdelad i två uppdrag, det ena uppdraget som är värdegrunds- och demokratiarbetet och det andra som är kunskapsuppdraget. I läroplanen kallas dessa delar för värdegrundsuppdrag, mål och riktlinjer i skolverksamheten. Läroplanens första del beskriver att skolan ska grundas och genomsyras i värdegrund och demokrati för att skapa goda möjligheter för trygghet och lärande. ’’Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära’’ (Lgr 11, s. 9). För att skapa god miljö för lärande och utveckling ska elever och lärare bemöta varandra med ömsesidig respekt. Skolverket (2019) betonar att elever bör få trygghet i utbildningen samt en arbetsmiljö som präglas av arbetsro och fri från kränkningar och andra negativa handlingar.
Skolan ska vara en plats där eleverna får kunskap om demokratiska värderingar samt mänskliga rättigheter som samhället vilar på (Skollagen, 2010:800, § 4). Kunskaper och värden som skolan ska förankra hänger samman. Demokrati- och värdegrundsuppdraget ska ske i skolan samt i undervisningen och är ett ansvar som personalen i skolan har (Skolverket, 2019). Värdegrunden grundar sig i att elever ska utveckla ett handlingssätt som berör kommande begrepp; solidaritet, medkänsla, medmänsklighet och sympati för andra som inte har samma förutsättningar som en själv.
I läroplanens första kapitel betonas det att skolan har i uppdrag att verka för jämställdhet så alla individer får samma rättigheter, möjligheter och dessutom skyldigheter oberoende på vad de har för kön. Alla elever ska känna trygghet och inte vara hotade av att känna sig mindre värda beroende på deras könstillhörighet. Skolinspektionen (2012) benämner att ämnen som berör sex och samlevnad är betydelsefulla för eleverna och kan främja jämställdhet och upphäva effekten av sexistiska trakasserier och föreställningar. ’’Barn och elever ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter, vilket också framgår i ämnesplaner för flera ämnen’’ (Skolverket, 2019, s. 18). I de samhällsorienterande ämnena tillkommer flera begrepp som berör demokrati-
8 och värdegrundsarbetet som kan befästa de gemensamma värderingarna som samhället är byggt på.
3.2 Kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena
I detta avsnitt går studien mer djupgående i hur värdegrundsarbetet och demokrati tillkommer i de samhällsorienterande ämnena Geografi (3.2.1), Historia (3.2.2), Religionskunskap (3.2.3) och Samhällskunskap (3.2.4).
3.2.1 Geografi
I kursplanen för Geografi beskrivs det att eleverna ska utveckla förståelse för människors levnadsvillkor. I syftesbeskrivningen står det att elever ska ’’genom undervisningen ska elever ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser […] och levnadsvillkor’’ (Lgr 11, s. 196). På så sätt kan elever utveckla kunskap om varför människor lever på ett visst sätt och dessutom hur det ser ut i andra länder där befolkningen inte har samma mänskliga rättigheter som Sverige har. Vidare i syftesbeskrivningen nämns det att elever ska utveckla sin förståelse i hur samspelet mellan människa och samhället ser ut (Lgr 11).
I det centrala innehållet för årskurs 4-6 beskrivs det att undervisningen ska behandla människofrågor som ’’Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgångar till utbildning och hälsovård’’ (Lgr 11, s. 199). Värdegrundsarbetet och demokratiuppdraget grundas i att elever ska utveckla förmågor som medkänsla, sympati, empati och solidaritet. I geografi undervisningen kan lärare betona ’’orättvisor’’ för att eleverna ska utveckla dessa känslor som en demokratisk medborgare. Skolan har även i uppdrag att elever ska få ett internationellt perspektiv för att utveckla internationell solidaritet som berör omvärlden (Lgr 11).
För att nå betyget E ska eleverna utveckla förmågan att kunna resonera kring frågor som berör konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ge förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras (Lgr 11). Levnadsvillkor är ett brett begrepp som kan tolkas på flera sätt. För att koppla det an demokrati och värdegrund kan levnadsvillkor ses vara hur människor lever sina liv, hur ett samhälle ser ut och om det finns rättvisa för människor i det området.
9
3.2.2 Historia
Kursplanen för historia tar med flera händelser som skapat historiska berättelser genom åren. De händelser som hör samman med demokrati och värdegrund är exempelvis; att kvinnor har fått kämpa för sin frihet, förintelsen som grundades på nazism, folkmord som skett runt om i världen och demokratins utveckling. I ämnet historia ska undervisningen eftersträva att elever utvecklar vetskap och kännedom om hur historian präglar vår syn i nutid och dessutom framtiden (Lgr 11). Syftesbeskrivningen beskriver att undervisningen i historia ska bidra till att elever utvecklar kunskaper om likheter och skillnader i människors värderingar samt levnadsvillkor och på så sätt utveckla förståelse om kulturella levnadssätt (Lgr 11). Undervisningen ska enligt det centrala innehållet tillämpa kunskaper som är förhistoriska och nutida för att elever ska få kunskap om människors rättigheter genom tiderna. Eleverna kommer på så sätt kunna reflektera och utveckla förståelse för begreppen jämlikhet, jämställdhet och medkänsla.
I undervisningen om folkmord, förintelsen, demokratins utveckling och kvinnors rättigheter kan flera begrepp inom värdegrunds- och demokratiarbete tillkomma såsom människors rättigheter, rasism, nazism, demokrati och främlingsfientlighet (Skolverket, 1999). I skolan ligger en tyngdpunkt i att kontinuerligt diskutera värdegrund, demokrati och människors rättigheter. Diskussioner som berör begrepp som rasism, nazism och främlingsfientlighet kan ge eleverna en djupare förståelse om hur människor blir behandlade och vad människor har varit med om. Detta kan utveckla elevernas empatiska känslor och utveckla deras medlidande. Undervisningen kan dessutom bidra med viktiga ståndpunkter om varför alla ska respektera varandra oavsett ursprung, sexualitet, religion och kön. För att motverka rasism, nazism och främlingsfientlighet behöver elever utveckla en kunskap om hur människor blir eller har blivit påverkade av att inte bli accepterade på grund av den människan de är.
Ett av kunskapskraven för betyget E i historia är ’’Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar’’ (Lgr, 11, s. 211). Som tidigare nämnt är historia ett ämne som kopplas an till begreppen demokrati och värdegrund på flera sätt. Värdegrunden tillkommer när historian berör begrepp som nazism eller rasism för att vidare utveckla elevernas kunskap om hur människor behandlades på grund av deras religion eller hudfärg. För demokratiarbetet kan eleverna få syn på vilka förändringar som har skett för
10 att förstå att människor en gång i tiden behandlades på ett visst sätt på grund av något de inte kunde påverka, exempelvis sitt ursprung.
3.2.3 Religionskunskap
I det första stycket i kursplanen för religionskunskap står det:
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. (Lgr 11, s. 215)
Demokrati- och värdegrundsarbete inom religionskunskap utgår från att alla människor ska få rättigheter i samhället oavsett vad människan har för kön, etnisk bakgrund, religion och med mera. Syftet är att alla ska få möjligheten till att få vara sin egen individ. Religionskunskap tar med flera begrepp som gynnar elevers arbete med demokrati och värdegrund som; religion,
etik, moral, identitet och livsåskådningar. Skolinspektionen menar att barn och ungdomar ska
redan i ung ålder arbeta med filosofiska samtal. Det kan vara samtal som berör etiska principer från personligt moraler i elevernas eget handlade (Skolinspektionen, 2012:9, s. 78).
Syftesbeskrivningen för Religionskunskap uttrycket att undervisningen ska bidra till att elever ska utveckla kunskaper om religioner och hur livsåskådningar ser på frågor som berör jämställdhet, sexualitet, kön och relationer (Lgr 11). Genom att utveckla sådan kunskap utvecklar eleverna ett tankesätt som acceptans för människors levnadssätt och olikheter. Det centrala innehållet tyder på att undervisningen ska beröra frågor som identitet, livsfrågor, etik, religion, livsåskådningar och samhälle.
För att elever ska få betyget E i slutet av årskurs 6 ska de kunna reflektera och föra enkla resonemang som berör vardagliga moraliska frågor och vad goda handlingar innebär (Lgr 11). Praktiska övningar som kan utveckla elevernas förmåga att reflektera kring moral och etik är exempelvis fyra hörn eller etiska dilemman som berör begrepp inom demokrati och värdegrund (FN-förbundet, 2016).
3.2.4 Samhällskunskap
Samhällskunskap grundar sig i att elever ska utveckla förståelse och kunskap om hur samhället påverkar befolkningen och vilka rättigheter människor har i det samhället de lever i. ’’Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga
11 rättigheterna och med de demokratiska processer och arbetssätt’’ (Lgr 11, s. 224). Demokratiska processer och arbetssätt kan vara att vara delaktiga i planeringen av undervisningen och ge alla utrymme för att tala och uttrycka känslor och tankar.
I det centrala innehållet för årskurs 4–6 ska undervisningen behandla viktiga frågor som berör värdegrund och demokrati. Undervisningen ska utbilda eleverna om hur olika familjer ser ut och deras samlevnadsformer. Exempelvis att alla familjer inte innehåller en mamma och pappa utan att det kan se olika ut i varje familj. I denna del inkluderas begreppen sexualitet, könsroller och jämställdhet som kan visa på att en familj idag inte alltid följer normerna som finns i samhället och att det är fullkomligt normalt. Frågor som berör sexualitet, könsroller och jämställdhet är ett komplext område att undervisa i. Värdegrundsarbetet strävar efter att ingen individ ska kränkas beroende på kön eller sexualitet då alla människor har samma rättigheter (Skolverket, 2019). Att utveckla ett tankesätt som accepterar andra människor är en god bit på vägen för att utvecklas till en god demokratisk medborgare.
Samhällskunskap ska belysa de olika skyddsnäten som finns för ungdomar för att visa vilka rättigheter alla barn har i det svenska samhället. På så sätt blir eleverna informerade om att de ska växa upp i en trygg vardag och har möjlighet till hjälp om de befinner sig vid besvärliga livssituationer. Undervisningen ska dessutom betona de skyldigheter elever har. Till exempel vilka skyldigheter de har när de fyller 15 år och vidare tills att de fyller 18 år för att visa samhällets lagstiftning och handlingar som anses vara kriminalitet och deras konsekvenser. Undervisningen ska även betona hur individer kan påverka olika beslut genom röstning i val eller uttrycka sina åsikter i sociala medier. Samhällskunskapen ska utveckla elevernas förståelse i vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Eleverna ska även bli informerade om deras rättigheter enligt barnkonventionen. I skolan ska alla individer få vara sig själva utan att bli kränka, diskriminerade eller trakasserade för deras livsstil. Människors rättigheter och innebörden av begreppen är något som ska undervisas i samhällskunskap för att förstå varför alla ska acceptera varandra oavsett livsstil. Demokrati och demokratiska beslut ska inkluderas i utbildningen (regeringen, 2018). Undervisning som berör samhället ska ge eleverna den kunskap om att de är en del av samhället och att det inte är endast en sak som finns. Utvecklas till medvetna demokratiska medborgare utvecklar elevernas tankesätt och förståelse kring vilken påverkan de har på samhället vi lever i.
12 parterna för att nå betyget E i slutet av årskurs 6. De kunskapskrav som ställs är ’’Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer’’ och ’’Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang’’ (Lgr, 11, s. 230).
3.3 Demokrati och värdegrundsbegreppet kopplat till skolans styrdokument
Folkmakt och folkstyre beskriver demokratins betydelse enligt Sveriges riksdag. Ett demokratiskt samhälle grundas sig i att människor får vara en del av samhället samt möjlighet att påverka den. Regeringen (2000, s. 16) förklarar hur demokrati skapas i samhället på följande sätt ’’en trovärdig demokrati är beroende av att det finns en värdegrund i samhället som gör demokratin möjlig.’’ Skolans uppdrag är att arbeta med värdegrunds- och demokratiarbete för att både demokratin och värdegrunden förhåller sig till varandra eftersom de besitter samma uppfattning om mänskliga rättigheter och hur människors tillvaro ska vara i ett demokratiskt samhälle.
Dagens unga är samhällets framtid. Skolans mål är att fostra elever till demokratiska medborgare. Fostran för barnen sker i två stadier, den primära fostran sker i hemmet och den sekundära fostran uppstår i skolan (Lundgren, 2014). Formandet till demokratiska medborgare sker när elever år kunskap om människors lika värde. Utbildningen ska förmedla respekt för alla människors lika värde. Utbildningen ska förmedla respekt för alla människors rättigheter och de fundamentala demokratiska värderingar som samhället i Sverige vilar på (Skollagen, 2010: 800, § 4).
Svensk skola vilar på en demokratisk grund som ska ge eleverna möjlighet att delta i. Elever ska under sina skolår bli förberedda inför framtiden när de ska komma ut i samhället. Skolinspektionen (2012) menar att det finns kompetens som värderas demokratiska som teorikunskaper och kunskaper om demokratiska värderingar. Deltagandet i det demokratiska samhället sker genom praktiska färdigheter som är nödvändiga så som läs-, skriv- och kommunikationsförmågor (Skolinspektionen, 2012). Yttrandefrihet är centralt inom demokratin och därav är dessa förmågor essentiella för att uppnå demokrati i samhället
13 (Sundgren, 1996). Steinberg och Sourander (2019) nämner flertal moment som sker i skolan som anses vara demokratiska som ställa frågor, handuppräckning, omröstningar och slutligen yttrande frihet. ’’I undervisningen behöver eleverna få träna på att uttrycka sina tankar och åsikter och att motivera dem inför andra’’ (Skolinspektionen, 2012, s. 18).
Enligt Lönnerblad (2018) har skolan den mest centrala rollen för barnen att utveckla kunskaper om mänskliga rättigheter. I dagens skolor finns det pågående mobbning som sker mellan ungdomar som kränker deras sexualitet, religion, etnicitet med mera. Genom att kränka, diskriminera eller trakassera exempelvis en människas identitet strider man mot demokrati- och värdegrundsprinciperna. Åstrand (2018) menar att skolan ska kämpa för att motverka kränkande handlingar för att bevara en trivsam miljö i skolan. Alla människor har rätt till att yttra sina tankar och åsikter så länge man inte kränker en annan individ (Lönnerblad, 2018). ’’Främjande arbete är också att stärka demokratisk kompetens genom undervisning om mänskliga rättigheter, jämställdhet, sex och samlevnad och liknande (Skolverket, 2019, s. 10). För att förhindra kränkande behandlingar i skolverksamheten sinsemellan elever ska skolan präglas av demokratiskt förhållningssätt för att stärka elevernas kunskaper om de demokratiska värdena (Skollagen, 2010:800). Utbildningen ska forma elever till respektfulla samhällsmedborgare som har god kunskap om allas lika värde.
Skolinspektionens hemsida skriver att skolor som inte följer värdegrunden eller demokratiskt förhållningssätt i undervisningen eller verksamheten skapar en otrygg grund för eleverna och ser allvarligt på det (Skolinspektionen, 2020). Genom att inte följa skolans värdegrund bryter man emot skollagen och skollagen ska följas av alla som är verksamma inom skolan.
4. Teorier
I detta avsnitt presenteras studiens teorier. Första teorin presenteras Läroplansteori (4.1), nästkommande är Deltagande demokratiteori (4.2) och sist Deliberativ demokratiteori (4.3).
4.1 Läroplansteori
Samhället förändras ständigt och denna förändringsprocess pågår hela tiden (Linde, 2012). Detta är en faktor som påverkas skola och elevers uppväxt samt skolgång. Ekman (2011) benämner att skolan har i uppdrag att förmedla demokratiska värden och förhållningssätt.
14 Konsekvensen blir att lärare främjar elevers lärande och därigenom får elever kunskap om demokratiska färdigheter och kompetenser som ett demokratiskt samhälle vilar på (Ekman, 2011). Läroplansteorier grundar sig i hur lärare tolkar läroplanen och hur den används i undervisningen. Lundgren (2014) menar att lärarens tolkning är avgörande för elevernas inlärning när demokratiska värden och värdegrundsarbetet transformeras till undervisningen. ’’Det finns ett upplevt tolkningsutrymme i skolans styrdokument, vilket dock bland många lärare uppfattas som en välkommen frihet att utifrån professionella överväganden lägga upp undervisningen som de själva önskar’’ (Ekman, 2011, s. 8).
Läroplanen innehåller text som beskriver skolans mål och innehåll för den pedagogiska verksamheten. Wahlström (2018) beskriver läroplanen som en teori, eller som hon kallar det ’’en samling teorier’’ då den problematiserar vad kunskap egentligen är, vad är det som betyder att elever ska kunna något i ett ämnesinnehåll och vilka mål ska de uppnå? Läroplansteorin kan bestå av flera teorier som kategoriseras utifrån olika läroplanskoder. Dessa läroplanskoder anses vara demokratiska. För att elever ska formas till demokratiska medborgare ska skolan lära ut mänskliga värden, kunskaper om demokrati och förmåga att medverka i samhällets demokrati (Linde, 2012).
Denna teori bidrar med goda tankesätt till studiens syfte då studien handlar om hur lärare iscensätter demokrati och värdegrund i undervisningen. Lärarens tolkning påverkar elevernas kunskap och kan dessutom påverka elevernas syn på demokrati och värdegrund. Ett av de få uppdragen skolan har är att utveckla elever till goda samhällsmedborgare och lärarens tolkning, syn, tankar och åsikter kan påverka samhällets framtid eftersom ungdomarna är samhällets framtid.
4.2 Deltagande demokratiteori
Den deltagande demokratiteorin grundas i människors deltagande som demokratiska medborgare i samhället. Långström och Virta (2011) menar att människor ska vara en del i att bestämma om viktiga frågor som påverkar och berör dem. Denna potential utvecklas när människan lever i jämlikhet, gemenskap, tillit samt gemensamma intressen med andra individer. Regeringen (2000) betonar att när människor lever i gemensamma politiska praktiker deltar människor automatisk i uppfattningen om vad som är rätt och fel. Genom att ge elever utrymme till att aktivt delta i skolan förbereds de inför att delta i samhällslivet (Wahlström, 2018).
15 Det demokratiska samhället bygger på att människor ska delta i gemensamma beslut och det anses även vara en plikt. Människor som inte deltar i gemensamma beslut, i exempelvis skolan eller hemmet, beror på att individen i fråga har delegerat bort sin makt (Regeringen, 2000). Kunskap om samhällets strukturer är en grund för att utvecklas till en deltagande demokratisk medborgare (Skolverket, 2017). I skolsammanhang kan eleverna delta i planeringar av undervisningar, aktiviteter eller annat för att vara en del av demokratin. På detta vis ger det elever möjlighet att utveckla sitt kunnande och sin förmåga i att ta ansvar och inflyta med sina åsikter. I läroplanens syfte (Lgr 11) står det att elever ska få vara en del av planeringen berör undervisningen. Det centrala innehållet för samhällskunskap benämner att elever ska utveckla kunskaper i vad begreppet demokrati betyder. Den deltagande teorin har en koppling till skolans styrdokument då den berör demokratiska förhållningssätt samt hur människor utvecklas till goda demokratiska medborgare. Enligt läroplanen ska elever utveckla demokratiska kompetenser och förhållningssätt så som att vara med i planeringar av undervisningen, rösta, göra olika val, stå i kö och mycket annat.
4.3 Deliberativ demokratiteori
Argumentation och samtal har en fundamental betydelse i den deliberativa demokratiteorin. Samtalet och kommunikationens utformning är betydelsefull då den är grunden för att utveckla kunskap om demokrati och värden (Regeringen, 2000). ’’Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på ’’ (Skollagen 2010:800, § 4). Detta tyder på att skolväsendet har i uppdrag att förmedla demokrati så elever kan utveckla demokratiska kompetenser. Definitionen av den deliberativa demokratiteorin är att människor, i detta fall; elever, ska få möjlighet till att uttrycka sina åsikter, tyckande och utveckla förmågan att bemöta ståndpunkter eller synpunkter som går emot deras åsikter. ’’Undersökningar visar också att ju mer kunskaper elever har om samhället och demokratiska värderingar, desto större benägenhet har de att engagera sig i samhället, till exempel genom att rösta eller på andra sätt aktivt verka för att förändra något’ (Odenstad, 2013, s. 16). Den deliberativa demokratiteorin grundas i att skapa ett gott samhälle för alla människor och därför har teorin en viktig del i studien eftersom den betonar vikten i att utveckla demokratiska kompetenser. När elever utvecklar goda demokratiska kompetenser utvecklas även samhället.
16
5. Tidigare forskning
Detta avsnitt presenterar vad tidigare forskning säger gällande elevernas kunskapsutveckling om demokrati och värdegrundsarbetet i de samhällsorienterande ämnena. I avsnittet presenteras
värdegrundsbegreppet (5.1), därefter beskriver avsnittet Arbetssätt som gynnar elevernas kunskapsutveckling (5.2).
5.1 Tidigare forskningsstudier som betonar vikten av demokrati- och värdegrundsarbetet
Enligt tidigare forskning finns det flera möjliga sätt att behandla begreppen demokrati och värdegrund i de samhällsorienterande ämnena. För att skapa goda kunskaper för demokrati och värdegrund grundas processen mycket i hur utbildningens atmosfär ser ut (Vinterek, 2010). Den största avgörande delen handlar om attityden som tillkommer i demokratiska principer och viljan att delta. Värdegrunden utgår från att utveckla förståelse för alla människors lika värde, jämställdhet samt att alla människor ska få vara sig själva utan att bli kränkta. Ersoy (2015) menar att samtal om samhällsproblem fostrar eleverna till att förstå de mänskliga rättigheterna och utvidga sin kunskap om värdegrundens beståndsdelar. För att kunna uppnå så elever utvecklas till goda samhällsmedborgare bör kursplaner, aktivt deltagande, demokratiska skolkultur sammanbindas under utbildningen för att utveckla den aktiva medborgarbildningen (Ersoy, 2015).
I värdegrundsarbetet betonas det att människolivets okränkbarhet är en central del (Edvardsson, 2020). Samanci som är en forskare har observerat olika skolor fick ändå syn på att en del elever tycker att dödsstraff borde tillåtas (Samanci, 2016). Detta går emot värdegrunds- och demokratiarbetet då ingen människa ska diskrimineras, kränkas eller trakasseras. Detta är en sammanställning som bevisar att lärare behöver inkludera värdegrund och demokrati i undervisningen för att utveckla elevernas sätt att tänka. Den utbildning som grundas på en demokratisk grund bidrar till att elever utvecklar kunskap om värdsliga perspektiv och förståelse för andra kulturer (Collins, Hess & Lowery, 2019).
En stor faktor i hur eleverna utvecklar sin kunskap grundar sig i lärarens kunskap i ämnet. Det kan handla om elevernas kunskap inom ämnet och vilka aktiviteter som tar del i undervisningen. Vinterek (2010) menar att lärarens val av metoder, strategier påverkar elevernas attityd mot demokratin. Att informera eleverna om vilka rättigheter och skyldigheter de har i samhället
17 skapar förutsättningar för demokratiska kompetenser (Oscarsson, 2003). En vetenskaplig studie som är skriven av Atakan (2019) visar på att elever behöver utveckla sin kunskap i att delta i kontroversiella frågor. För att utvecklas till goda samhällsmedborgare ska man utveckla förmågan att förstå och lyssna på andras tankar och åsikter då kommunikation utgör en stor del i samhället. Atakan beskriver vidare att lärare är stora förebilder för barnens utveckling samt inflytningsrika gällande deras kunskapsutveckling. Han menar att elever som har engagerade och motiverade lärare uppnår oftast höga resultat i demokratiarbetet samt utvecklar en djupare förståelse kring medborgarskap.
En annan forskningsstudie som är skriven av Joanne Lunn Brownlee och fler har grundats sig i att undersöka vad elever finner vara rätt och fel. Deras studie har grundats sig i intervjuer där eleverna har fått tala om vad de finner vara rätt och fel i skolsammanhang. Deras sammanställning av intervjuerna visade på att lärare bör inkludera arbetssätt som berör moraliska värden och utveckla elevernas inlärning om vad som är rätt och vad som är fel. De finner som Atakan (2019) att lärarens pedagogik och motivation utgör en stor del i elevernas kunskapsinlärning.
5.2 Arbetssätt som utvecklar elevers kunskap och förståelse om demokrati och värdegrund
Tidigare undersökningar har visat att aktiviteter som rollspel, representationer av partier, diskussioner och argument i de samhällsorienterande ämnena utvecklar elevernas demokratiska färdigheter och eleverna får upp ögonen för vad demokrati och värdegrund egentligen innebär (Samanci, 2010). Rollspel anses vara ett verktyg som utvecklar elevers sätt att tänka samt utvecklar elever till goda samhällsmedborgare. Story Path är arbetssätt som enligt McGuire et al (2019) utvecklar elevernas kunskap om demokrati och värdegrund. Aktiviteten grundar sig i att elever ska skapa en berättelse om en karaktär och därefter leva sig in i berättelsen i samband med rollspel. Denna typ av rollspel stimulerar elevernas kunskapsutveckling samt deras förmåga till att fantisera. Mc Guire med flera (2019) menar på att lärare kan använda sig av olika teman. Exempelvis kan lärare planera en lektion där temat är att känna medkänsla med människor som inte har det bra ställt.
Tidigare forskning visar att elever som gör sina egna val och beslut förbereder dem inför framtida sammanhang där eleverna får ta ställning till deras egna åsikter och tyckande (Brownlee, 2019). Utöver rollspel har diskussioner om mänskliga rättigheter och demokrati
18 varit en god metod att tillämpa i undervisningen för att utveckla förmågan att framföra sin åsikt. I undervisningen beskriver Ersoy (2015) att diskussioner om problem som finns i samhället skapar en djupare vetskap om hur verkligheten ser ut och utvecklar elevernas intresse att delta i diskussioner och andra demokratiska moment i utbildningen. Genom att beröra frågor som står nära eleverna utvecklar eleverna förmågan att aktivt delta i diskussioner. Holmes (1999) betonar tonvikten i att eleverna ska få diskutera begrepp som rättigheter, ansvar och respekt för att få genomleva demokratin i undervisningen. Frågor som berör elever kan exempelvis vara
Varför bör alla barn få gå i skolan? och Varför är det viktigt att barn lever med trygghet i hemmet? Aktiviteter där eleverna får diskutera kring olika påståenden och utveckla deras
förmåga att framföra deras åsikter samt tankar utvecklar dessutom deras kunskaper inom den sociala och emotionella förmågan (Samuelsson, 2016).
6. Metod och material
I detta avsnitt presenteras följande delar; Metodval (6.1), Urval och avgränsningar (6.2),
Tillvägagångssätt (6.3), Bearbetning och analys av data (6.4) och Etiska överväganden (6.5). 6.1 Metodval
Studien grundar sig på kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av lärare som undervisar i årskurs 4–6 i de samhällsorienterande ämnena. Mitt intresse med studien är att utveckla en djupgående förståelse för hur lärare iscensätter begreppen värdegrund och demokrati i ämnena geografi, historia, religions- och samhällskunskap. Den metod som är lämpligast för studien är semistrukturerande intervjuer för att få möjlighet till att ställa följdfrågor för djupare resonemang (Bryman, 2018, s. 832). Syftet med intervjuerna är att studera vad för pedagogiska verktyg lärare använder sig av i undervisningen för att utveckla elevernas kunskap för de demokratiska värdena som samhället vilar på samt hur lärare fostrar eleverna till goda samhällsmedborgare. En kvantitativ studie är utformad för att samla in mätbara data som i detta fall inte blir passande för studiens syfte (Bryman, 2018, s. 203). Lärare har dessutom fått beskriva hur de i undervisningen bemöter elever som har synpunkter och åsikter som kan kränka andra människor under etik och moralundervisning.
Den semistrukturerade intervjuguiden är ett mellanting mellan strukturerad och öppen ostrukturerad intervju. Bryman (2018) beskriver att respondenten har en större frihet vid
19 utformning av svaren som framkommer under intervjun. Bengtsson (1999) säger att om en individ vill få reda på information eller fakta ska man fråga för att få reda på någonting. En semistrukturerande intervju gör det möjligt för forskaren att ställa följdfrågor för att klara ut oklarheter. På så sätt kan de delaktiga inom intervjun vara öppna för större infallsvinklar (Bryman, 2018). Denna form av intervju påverkar också följden på frågorna beroende på respondentens svar på frågorna som ställs. Jag anser att kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer är den metod som kan besvara mina frågeställningar.
6.2 Urval och avgränsningar
Studiens urval har utgått från fyra lärare som undervisar inom de samhällsorienterande ämnena i årkurs 4–6. Anledningen till varför det blev fyra respondenter var för att det var flertalet lärare som inte valde att delta i intervjun. Huvudsaken i urvalet har varit att respondenterna ska undervisa någon elevgrupp i årkurs 4–6. Vilken årkurs lärarna undervisar i har varit fokus i denna studie eller en väsentlig del av i studien. Fokus har varit att lärarna ska vara behöriga i att undervisa i årskurs 4-6. Urvalet har en geografisk spridning då respondenterna arbetar i Östergötlands och Jönköpings län. Det som varit intressant i arbetet med urval är hur vida skolorna är mångkulturella eller inte för att få syn på skillnader i undervisningen om begreppen demokrati och värdegrund. För att få en övergripande bild om hur lärare arbetar med demokrati och värdegrund har jag valt att intervjua kvinnliga och en manlig lärare samt att lärarna är i olika åldrar. De lärare som deltagit i studien har dessutom avidentifierad med fingrande namn. Respondenterna presenteras nedanför som deltagit i intervjuerna:
Alice: Kvinna. 25 år. Hon har sedan sin examen endast arbetat på den skolan hon är anställd på
i nuläget sedan 2018 augusti. Respondenten är utbildad som grundskollärare i årskurs 4–6 i ämnena svenska, engelska, matematik. I nuläget undervisar hon i svenska, engelska, SO och NO. Hon undervisar i årskurs 5.
Bengt: Man. 35 år. Han har och jobbar idag som lärare i 10 år på endast en skola. Respondenten
är utbildad som grundskollärare i årskurs 4–6 med inriktning på de samhällsorienterande ämnena. Han undervisar främst i de samhällsorienterande ämnena (SO) i årkurserna 4–6 och svenska i årskurs 5. Han är behörig i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik och SO.
20 skola tidigare än den hon jobbar i nu. Där finner hon en skillnad då skolorna är olika varandra då ena skolan är mer mångkulturell än den andra. Respondenten är utbildad till grundskollärare i årskurs 4–6 med inriktning på de samhällsorienterande ämnena. Hon undervisar i matte, svenska, engelska och SO.
Diana: Kvinna. 40 år. Hon har arbetat som lärare i 15 år. Hon är utbildad till lärare i årskurs 4–
9 med behörighet i historia, religion, svenska och svenska som andra språk. I dagsläget undervisar hon i geografi, historia, religion- och samhällskunskap.
6.3 Tillvägagångssätt
För att få tag på respondenter till studien har lärarna fått en förfrågan om att delta i intervjun. De blev informerade genom en informationsblankett (se bilaga 2) som informerade lärarna om vad studien handlar om och hur den kommer att gå till. De deltagande respondenterna har fått läsa igenom och därefter återkopplat till mig genom mail för godkännande av personuppgifter. Intervjuerna bokades tätt inpå varandra på grund av att skapa mer tid till transkribering då det är en tidskrävande metod. Dalen (2015) betonar att forskning inte får utföras om intervjuaren inte har respondentens samtycke. Innan intervjun sattes igång fick alla lärare läsa informationsblanketten och återkoppla via mail för ett godkännande. Respondenterna fick dessutom information om intervjuns upplägg, studiens innehåll och upplysning om att intervjun skulle spelas in med hjälp av ljudinspelning. För att få respondenten trygg och säker under intervjun är det viktigt att meddela att intervjun kommer att vara avidentifierad (Denscombe, 2016). På grund av rådande situation har alla intervjuer skett under Zoom-möten och ett har skett genom Google-Meet. Här fick respondenterna själva välja om de ville ha kamera och mikrofon på eller endast mikrofon. Lärarna blev även informerade om att de under intervjun fick möjlighet till att avbryta när som helst under intervjun och fick möjlighet till att inte behöva svara på de frågor de inte känner sig bekväma med. Detta är en viktig del i intervjuer för att respondenten ska känna sig trygg i sitt deltagande och för att hen ska kunna svara fritt på de frågor som ställs (Dalen, 2015, s. 43).
De krav som ställs inför en intervju är att respondenterna ska godkänna de personuppgifter som behandlas, bli informerade om studien och att uppgifter ska behandlas konfidentiellt (Dalen, 2015). Lärarna har fått tagit del av sammanställningen av transkriberingen. Detta gav dem möjlighet att läsa igenom sammanställningen samt påverka den genom att få lägga till något i deras svar av frågorna eller ta bort gör att få en hög validitet. Detta skapar en deltagande
21 validitet då respondenterna får förändra det transkriberade materialet.
Genomgången av intervjuerna har skett på loppet av 5 dagar och tiden på intervjuerna har varit cirka 20–30 minuter. Det som påverkat intervjuernas längd har varit om följdfrågor har behövts ställas för djupare förståelse och resonemang. För att få en hög reliabilitet har intervjuerna spelats in med hjälp av telefon för att inte glömma eller undanhålla något respondenten har sagt under intervjun. Det som är positivt med ljudinspelning i en intervju är att den som intervjuar inte behöver tänka på att anteckna eller skriva ner något utan att endast fokusera på det respondenten har att säga vid besvarande av frågorna (Dalen, 2015). Eftersom intervjuerna genomfördes med kamera och mikrofon fick jag även se respondentens kroppsspråk, det vill säga den kommunikationen som inte är verbal.
6.4 Metod för bearbetning och analys av data
Datamaterialet har analyserats och bearbetas utifrån den hermeneutiska modellen. Denna modell arbetar man först för att tolka den transkribera texten och tolka textens helhet. Kvale och Brinkmann (2014) menar att de intervjuer som blivit transkriberade ska tolkas var för sig för att få en djupare kunskap och förståelse utifrån de svar man får av intervjuerna. Den hermeneutiska spiralen är byggd på att de olika tolkningarna bygger på varandra (Kvale & Brinkmann (2014). Det centrala i den hermeneutiska modellen är att tolka det uttalande som respondenten har sagt under intervjun och fokusera på ett mer ingående meningsinnehåll (Dalen, 2015). När intervjuerna har transkriberats har de lästs igenom ett flertal gånger för att gå in i djupet och tolka texternas innehåll. Hermeneutik betyder läran om tolkning (Dalen, 2015). Genom att läsa de olika texterna ett flertal gånger har det skapats en överblick om hur lärare uppfattar demokrati- och värdegrundsarbete samt hur de implementerar det i undervisningen.
Vid genomförandet av transkriberingen har det första steget varit att lyssna på varje inspelad intervju och skriva ner det som respondenterna svarar under frågorna. För att få med varje respondents mening och tolkning har inspelningarna under tiden pausats för att få med den information som bidrar med relevans till studien. Under tiden transkriberingen skedde har det dessutom lyssnats efter olika ljud ifrån respondenten så som betoningar vid en del ord, ifall respondenten är mer ambitiös inom ett visst område jämfört med det andra.
22 Fokus i intervjuerna var att finna vad det finns för likheter och skillnader i lärarnas arbetssätt med demokrati och värdegrund i samhällsorienterande ämnen. Hermeneutiken har varit en modell som en metod som bidragit till att skapa en djupare förståelse i studiens helhet och sammanhang.
6.5 Etiska överväganden
Studien har i utgångspunkt att utgå från de fyra forskningsetiska aspekterna. De fyra huvudkraven i forskningen är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet ska belysa respondenten om att deltagandet är frivilligt och att hen har möjlighet till att avbryta deltagandet (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenten ska även bli informerad om vad studien kommer att handla om samt vad som gäller för deras deltagande av studien. Samtyckeskravet betyder att den som ska intervjua någon ska alltid inhämta samtycke. ’’Ett frivilligt samtycke innebär att samtycket har lämnats utan yttre påtryckningar eller begränsningar av den personliga handlingsfriheten’’ (Dalen, 2015, s. 25). Den som deltar ska själv få bestämma hur länge hen vill delta utan att bli bemött på ett negativt sätt. De respondenter som deltagit i mina intervjuer har fått en informationsblankett om vad studien handlar om samt hur den kommer att gå tillväga. För att få ett samtycke har respondenterna fått återkomma via mejl för att godkänna punkter som berör deras personuppgifter och dessutom studiens innehåll (Se bilaga 2). Konfidentialitetskravet innebär att respondenten får vara anonyma och att den information som lämnas inte ska kunna spåras till respondenten (Dalen, 2015). För att inte identifiera respondenterna har de avkodats med fingrande namn; Alice, Bengt, Carina och Diana. Det sista kravet som kallas för nyttjandekravet innebär att den information som samlats in inte får användas för något annat syfte förutom forskningssyfte (Socialstyrelsen, 2016). Deltagaren i intervjun bestämmer hur materialet ska användas.
23
7. Resultat
Följande avsnitt besvaras studiens frågeställningar. Först berör resultatet Hur bedriver lärarna
demokrati- och värdegrundsarbete i de samhällsorienterande ämnena (7.1). Syftet är att
upplysa vilka metoder och verktyg som utvecklar elevernas kunskap i demokrati och värdegrund. Därefter beskriver avsnittet Verktyg som lärarna finner givande för elevernas
förståelseutveckling gällande demokrati och värdegrund (7.1.1), Lärarnas ställningstagande när elever uttrycker sig kränkande i skolan (7.1.2). Detta belyser lärares ställningstaganden ifall
elever uttrycker åsikter som kan skada andra individer i undervisningssammanhang som exempelvis etik och moral. Nästkommande berör Diskussioner tillsammans med eleverna som
berör demokrati och värdegrund (7.1.3). Därefter presenteras Lärarnas uppfattning av begreppen demokrati och värdegrund (7.2) som kan vara en avgörande del i elevernas
kunskapsutveckling då lärarna ska transformera läroplanens värdegrund och demokrati i undervisningen. Elevernas inflytande av undervisning som besvaras i avsnitt Elevinflytande vid
planering av undervisning (7.2.1).
7.1 Hur bedriver lärarna demokrati- och värdegrundsarbetet i de samhällsorienterande ämnena?
Under intervjun fick samtliga lärare frågan om hur de implementerar demokrati och värdegrund i de samhällsorienterade ämnena. Samtliga lärare arbetade på liknande sätt gällande demokrati och värdegrund i de samhällsorienterande ämnena. Sammanställningen av intervjuerna visade att lärarna fann demokrati- och värdegrundsarbetet som en väldigt viktig del i elevernas skolgång. Flertalet lärare betonade demokrati och värdegrund som något som sker per automatik och ofta någonting man inte tänker på. Inom kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena finns det flera aspekter som bygger på demokrati och värdegrund som nämnts tidigare i bakgrunden.
Alice benämnde under intervjun att värdegrundsarbetet tillkommer mesta dels i ämnet religionskunskap eftersom det handlar om att respektera andra människors livsstilar och bemöta dem på ett respektfullt sätt. Alice resonerade under intervjun att hon arbetade i ett väldigt utsatt område som bidrar till att värdegrunds- och demokratiarbetet är en stor del av elevernas skolgång. Gällande demokratiarbetet finner Alice det lättare att implementera i samhällskunskapen. Hon nämner att lärare kan i undervisningen i samhällskunskap bidra med kunskap om hur samhället fungerar och på så sätt förbereda elever inför samhället och ha de
24 rätta verktygen för goda medborgare.
En av lärarna menade att det är viktigt att värdegrund och demokrati implementeras i undervisningen på följande sätt:
Att undervisa elever i värdegrund och demokrati kan vara ett av våra största uppdrag i skolan som lärare. Elever ska få utveckla förståelse och kunskap i hur man ska bemöta andra människor samt hur man utvecklar ett skolklimat där alla verksamma känner sig trygga och respekterade. (Bengt)
Bengt menar att undervisning i religionskunskap som berör etik och moral kan utveckla elevernas förståelse för demokrati och värdegrund, samt utveckla deras tankesätt och förebygga främlingsfientlighet. I samhällskunskapen menar han att lärare har en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling om hur det svenska samhället ser ut och diskutera demokrati på olika sätt. Skolans värdegrunds- och demokratiarbete får eleverna arbeta med när Bengt undervisar om etik och moral i religionskunskap och på så sätt lyfta etiska aspekter från varje religion. Vidare på frågan finner Bengt att diskussioner i små grupper bidrar till god kunskapsutveckling och elever får på så sätt en förståelse för andras perspektiv. Carina ser däremot att undervisa elever i demokrati och värdegrund som en komplex del i undervisningen. Hon nämner att det som är simpelt är att utveckla deras kunskaper om vad demokrati innebär men att en viktig del ligger i att göra det adekvat för barnen. Hon uttrycker sig på följande sätt:
Det är lätt att prata om regeringen och riksdagen som hör med demokrati men för att barnen ska förstå innebörden av demokrati är jättesvårt. Jag upplever ofta att barn är duktiga på att prata om rätt och fel, men när det kommer till handlingar är de inte det. Då är det mycket svårare för dem att demokrati hamnar där. Många brukar säga ’’det blir aldrig det som jag röstar på’’, nej, för du tillhör minoriteten, de som har minst röster. Det är rätt svårt att få barnen att förstå det på ett sätt, sen hänger det ihop lite med ålder också. (Carina)
Carina ser värdegrundsarbetet som något som ska läras ut i handlingar och inte endast teoretiskt. Ett exempel kan vara hur man som lärare visar sina handlingar i en konflikthantering. Hon menar att varje elev har betydande åsikter oavsett vad för del eleven har i en konflikt. Samtliga lärare finner att värdegrundsarbetet ska vara med i all undervisning och att lärare ska ha det som ett kritiskt tänkande för sig själva. Carina finner samhällsorienterande lärare som en betydelsefull del i elevernas kunskapsutveckling då värdegrund och demokrati är begrepp som på ett eller annat sätt kan implementeras i undervisningen för utvecklandet av goda samhällsmedborgare. Hon benämnde att värdegrundsarbetet är enkelt att få med i samhällskunskapen då eleverna kan diskutera om mobbning och familjer och på så sätt få in
25 värdegrundsbitarna. Diana som varit lärare i 15 år finner att demokrati och värdegrund är begrepp som inkluderas i de samhällsorienterande ämnena. I nuläget undervisar Diana om parti, riksdag och regering som inkluderar begreppet demokrati. Tidigare har Diana undervisat om etik och etiska modeller som berör värdegrundsarbetet. Enligt henne finner hon att begreppen diskuteras i religionskunskap, historia och samhällskunskap.
Respondenterna finner det komplext att inkludera demokrati och värdegrundsbegreppet inom ämnet geografi. De finner det som en komplicerad del då geografin berör andra aspekter som inte riktigt kopplas samman till demokrati och värdegrund. Ett sätt att prata om demokrati och värdegrund inom geografi uttryckte Diana att hon nämner exempelvis vilka länder som är demokratiska eller diktaturer, men mer än så diskuteras det inte. Däremot resonerade Carina kring att det finns ett annat arbetssätt i ämnet geografi och det är att eleverna kan utveckla en förståelse om hur människor lever runt om i världen
7.1.1 Verktyg som lärarna finner givande för elevernas förståelseutveckling gällande demokrati och värdegrund
Resultatet från hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas förståelse om demokrati och värdegrunden har skillnader i val av strategier, metoder och aktiviteter. Undervisningen har berört från aktiviteter utomhus, inomhus, självständigt- och grupparbete i klassrummen. Alice talade om under intervjun att deras mål är att gå ut i samhället för att ge eleverna en bredare uppfattning och förståelse om hur samhället fungerar. Hon benämnde att ett flertal elever har inte haft möjligheten att åka stadsbuss. Alice berättar att hennes elever som är uppväxta i det utsatta området stannar i området och missar att det finns en värld utanför det område de lever i. Eleverna hade under utflykterna fått besöka bibliotek och olika larmcentral som exempelvis brandstationer för att utveckla förståelsen om hur de arbetar och vad de gör för det svenska samhället. Under Alices undervisning arbetar hon mycket med konsekvenser och belöningar. En belöning som hon använder sig av är att eleverna får stjärnor som visar på att deras handlingar kan leda till något bra. De elever som däremot gör någonting som är mindre bra brukar samtala tillsammans med läraren och ibland ringa till föräldrarna beroende på vad det har varit för handling som eleven har orsakat. Detta betonar Alice gör eleverna medvetna om deras konsekvenser.
26 Carinas arbetssätt skiljer sig från de andra respondenterna. Hon nämnde att hon arbetar mycket med bilder som visar den ’’råa sanningen’’ och att hon inte ser eleverna som barn utan tonårsvuxna. Syftet med bilderna är att väcka empati hos eleverna för att hon finner att det är något som alltid kan utvecklas. Hon resonerade på följande sätt:
Jag använder mig av jättemycket bilder för att de ska få syn på verkligheten. Att prata om barnen i Afrika har de hört hela livet, ’’tänk på barnen i Afrika’’, men det ger ingen bild av hur det ser ut. Jag använder mig av bilder för att de ska få se hur det ser ut för ett barn som jobbar varje dag, hur sover dem, vad äter dem, va har de på sig. Att tala om för eleverna att barn äter grillade råttor är inte lika jobbigt som att visa en bild på det. Lite jobba på att få fram deras empati för andra människor för att de ska förstå allvaret i det jag säger. (Carina)
Diana har arbetat på liknande sätt gällande att visa sanningen för sina elever. Hon beskrev att i början av yrket som lärare samarbetade lärarna tillsammans med bibliotekarien i deras hemort. Detta arbetssätt tillkom främst när skolan uppmärksammade viktiga dagar som exempelvis förintelsens minnesdag. Tillsammans med bibliotekarien skapade skolan en utställning där de bjöd in personer som hade överlevt förintelsen och fick prata om det som skedde i Auschwitz. Diana menade på att detta gav eleverna en syn på verkligheten och att de fick syn på någon som varit med i fysisk form. Hon nämner att nu för tiden har denna typ av aktivitet blivit mindre utav då det är svårt att få tag på personer som överlevt förintelsen.
Bengts tillvägagångssätt är genom att arbeta med demokratin fyra hörnstenar och regeringsformen. Mycket i hans undervisning i samhällskunskap utgår från att undervisa om de fyra grundlagarna som Sverige brås på. Han finner att demokratibegreppet är svårt att definiera eftersom det är ett brett begrepp. Han uttryckte att yttrandefrihet är något han har arbetet mycket med tillsammans med sina elever och se vart gränsen går. Han menar på att de har arbetat med övningar om ’’får vi verkligen skriva vad vi vill i media?’’ eller ’’när inkräktar en rättighet på en annan människa?’’ Detta för att utveckla elevernas förståelse för att de får tycka och tänka som de vill men att det finns en gräns om vad man uttalar sig om och hur man uttrycker sig.
7.1.2 Lärarnas ställningstaganden när elever uttrycker sig kränkande utanför och i undervisningssammanhang
Under intervjun ställdes en fråga som bidrog till att lärarna fick resonera hur de skulle hantera en situation i undervisningen där en elev uttrycker sina åsikter som kan kränka en annan elev. Det som alla lärarna svarade gemensamt på frågan var att det beror på hur eleven uttrycker sig och i vilket sammanhang. Samtliga lärare skulle samtala med den eleven och försöka gå in på
27 djupet i varför eleven uttrycker sig på det sättet. Alice skulle beroende på situation ringa hem för att tala om för föräldrarna vad som hade hänt och om de har någon aning om varför eleven har uttryckt sig på det viset. Bengt hade liknande resonemang men att han endast skulle tala med eleven och försöka få en inblick i varför eleven tycker som den gör och därefter försöka samtala med eleven för att hen ska få ett annat perspektiv. Carina menar på att det skulle vara annorlunda beroende på hur och var eleven uttrycker sig. Hon nämner att ifall en elev kommer fram till henne enskilt skulle hon öppna upp sig mer för att förstå varför hen tycker som hen tycker och fråga vad som är bakgrunden till hens åsikter. Hon tycker det är viktigt att förklara för eleven att man inte får uttrycka sig som man vill i skolan utan det får man göra hemma hur mycket man vill. Beroende på vad eleven skulle sagt till Carina hade hon förmodligen ringt samtal till elevens föräldrar och talat om vad som uttryckts i skolan och att oavsett vad det finns för åsikter hemma, uttrycker man sig inte så i skolan. Hade eleven däremot uttryckt sig exempelvis homofobiskt i en gruppmiljö hade Carina givit eleven en rejäl tillsägelse att så får man inte uttrycka sig. Detta säger hon är främst för eleven men även kompisarna omkring för att de ska förstå att det inte är rätt genom hennes ställningstagande. Ifall någon elev hade känt sig kränkt av den andra elevens uttalande hade Carina i så fall gjort en kränkningsanmälan. Hon nämner även ’’Är det bedömningsmoment hade jag klargjort att jag inte kan bedöma det för att det strider mot skolans värdegrund men att de får en ny chans att prata om det i ett annat ämne. Jag hade inte fällt eleven på grund av det.’’ Diana uttryckte sig på följande sätt:
Skulle det ske skulle jag tydligt markerat att det inte är okej att det är ingenting vi pratar om i klassrummet. Vi pratar mycket om yttrandefrihet, åsiktsfriheten men att det kommer krav. Man kan inte säga vissa saker. Du har rättigheter men också skyldigheter att man inte ska skylla på att man inte visste att någon blev kränkt. Detta är en individs skyldighet att hålla koll på. (Djana)
Ingen av respondenterna hade varit med om en sådan händelse utan dessa tankar är något de har föreställt sig ifall de skulle vara med om situationen.
7.1.3 Diskussioner tillsammans med eleverna som berör demokrati och värdegrund
Vid intervjuerna framgick det att samtliga lärare diskuterar olika frågor inom ämnena tillsammans med eleverna som berör demokrati och värdegrund. Alice använder sig av frågor som berör någon film eleverna fått se under lektionen. Hon hade nyligen en lektion där eleverna fick se en film som visade hur andra människor lever i olika delar av världen. Eleverna fick jämföra huvudkaraktärens liv med sitt egna för att se skillnader och likheter. Hennes syfte med
28 undervisningen var att beröra elevernas känslor med frågor som ’’vad tror ni flickan känner? och ’’hur känner ni?’’ Bengt anser att frågor som berör begreppen är väldigt viktiga för att eleverna ska utveckla förståelse för demokrati och värdegrund. Han anser att lärare behöver arbeta med att öppna upp elevernas sinne och utveckla deras kunskap för att vidare skapa en god grupp dynastisk och samhörighet. Han menar på att fokus ligger på att lyfta fram det uppdrag som lärare har i skolan.
Ja, väldigt mycket. Men det kan vara för att jag är väldigt insatt i SO-ämnena. Jag försöker få med det så mycket som möjligt. För att skapa en god grupp dynastisk och samhörighet så försöker jag lyfta fram frågor som berör demokrati och värdegrund. Frågor kan vara ’’hur är vi som grupp?’’, ’’hur kan vi utvecklas tillsammans för att bli bättre?’’ och liknande. De lär sig att fungera med alla individer oberoende på vem det är. Fokus ligger nog på att lyfta fram det uppdrag vi har som lärare. (Bengt)
Carina lyfte att eleverna ofta under hennes lektioner får arbete i grupper och resonera kring frågor som berör demokrati och värdegrund. Hon brukar under diskussionerna inkludera sådant som hon finner att eleverna är väldigt insatta i. Att lyfta sådant eleverna är intresserade av kan skapa en annan typ av kunskap hos eleverna. Enligt henne finner hon att barn är pålästa och vet vad som sker på nyheterna. Hon arbetade tidigare med rörelsen Black Lives Matter (BLM) då det blev en stor rörelse runt om i hela världen. Hon anser att det är viktigt för barnen att prata om sådant som sker på sociala medier. Trots att hon vet att det inte är något hon ska undervisa kring på grund av att det inte står i läroplanen finner hon det betydelsefullt att låta sina elever ställa sina frågor om rörelsen för att få den sanna förståelsen och inte det som baseras på media. Diana finner även att detta arbetssätt leder till att eleverna utvecklar god kunskap om vad exempelvis demokrati betyder. Samtal sker i hennes klassrum kring av demokrati innebär och på så sätt får eleverna uttrycka sina tankar i diskussioner. Det som hon finner som en positiv del i hennes situation är att hon har två elever som flytt en diktatur och ska få presentera hur det var att leva i det landet samt hur dessa elever har tagit sig till Sverige. Hon uttrycker att eleverna kan få en annan typ av förståelse och empati när de får höra vad andra personer nära dem har fått gå igenom.
Sammanfattningsvis finner alla respondenter att diskussioner som berör demokrati och värdegrund leder till att eleverna får utveckla sin kunskap på ett djupare plan. Att lyfta händelser som kan väcka känslor anser lärarna är ett sätt att utveckla elevernas sympatiska- och empatiska förmåga.
29
7.2 Lärarnas uppfattning av begreppen demokrati och värdegrund
Som nämnts i studiens bakgrund har värdegrunds- och demokratiarbetet en stor vikt för elevernas skolgång. Dessutom betonar läroplansteorin att eleverna får den kunskap som läraren transformerar till undervisningen. Elevernas kunskap grundas på lärarens kunskap. Respondenterna har fått beskriva hur de tolkar värdegrunden och demokratin utifrån eget perspektiv. När Alice resonerar om demokrati tänker hon på rättvishet, att alla människor ska vara med och att ett samhälle är folkstyrt. Hennes resonemang angående värdegrund handlar mer om respekt och hur människor ska vara gentemot varandra.
När det gäller demokrati så tänker jag på rättvishet, alla ska få ta del att vara med, folkstyrt. Värdegrund tänker jag handlar lite mer om respekt och hur man är mot alla andra. (Alice)
Bengt beskriver begreppen demokrati och värdegrund som rättighet att få vara sig själv, att människor ska få en grundlag och att alla har en skyldighet att ge varandra för ett bättre samhälle. Carina finner at demokrati är rätten att kunna påverka och vara med i val. Hon beskriver värdegrunden som bygger på hela vårt svenska samhälle. Här tänker hon liknande som Alice och Bengt att det handlar om hur människor är mot varandra och att alla människor är lika mycket värda. Carina uttryckte att värdegrunden är baserad på de mänskliga rättigheterna. Diana använde sig av samma begrepp som Alice när hon beskrev innebörden av demokrati för folkstyre. Gällande värdegrund finner hon det komplext att förklara innebörden men att det handlar om människors sätt att vara mot varandra.
Under intervjun fick lärarna också beskriva hur de uppfattar begreppen utifrån skolans styrdokument. Alice tolkar demokrati och värdegrundsbegreppet som något man bör arbeta med när lärare startar ett nytt ämnesområde. Hon menar på att lärare ska lära ut demokrati och värdegrund så utvecklat som möjlig eftersom det är något vårt samhälle kommer att bygga på då dagens elever är vårt framtida samhälle. Bengt uttryckte det som ett uppdrag att främja ett skolklimat så alla känner sig trygga och respekterade. Carinas resonemang utgick från att sin egen tolkning och begreppen utifrån styrdokumenten går hand i hand. Demokrati handlar enligt henne att få vara med, påverka, tycka, tänka och vara en del av sitt skolsammanhang medan värdegrunden belyser på att alla har lika mycket rätt till det. Hon menar på att oavsett om en person har en funktionsnedsättning, en annan religion, annat kön eller beroende på ålder har alla lika mycket rätt till att få vara med. Begreppen finner hon bygger på varandra och är viktiga för elevernas skolgång.
