Resultatet av Microsoft-fall

Det har efter de konkurrensrättsliga utredningarna kring Microsofts beteende diskuterats kring effektiviteten och kompetensen hos domstolarna för tillämpningen av antitrustreglerna. För det första hävdades det att de berörda institutionerna var dåligt utrustade för att förstå den nya ekonomin och att de därmed inte kunde tillämpa konkurrensreglerna på ett korrekt vis för att angripa dess makt och beteende. För det andra ansåg Microsoft att berörda institutioner och domstolar agerade för långsamt för att det skulle resultera i en effektiv bedömning kring dynamiska marknader som Microsoft. Det första påståendet har dock påvisats vara fel då mångfalden av de institutioner som analyserade Microsofts beteende skapade väldiga möjligheter för samarbete och bidrog till ett betydelsefullt meningsutbyte mellan jurisdiktioner.¹⁰⁹ Det andra påståendet, däremot, har konstaterats var korrekt men kanske inte med samma grund. Systemet visade sig snarare vara för ineffektivt och för försiktigt för att kunna skydda konkurrensen från de effekter som uppstod genom Microsofts beteende. Vid tidpunkten då konkurrensförfarandet hade slutförts hade inte Microsoft samma maktposition som vid utredningens start, vilket medförde att sanktionerna till åtminstone viss del förlorade sin effekt.¹¹⁰

109 Gavil I., A. & First, H., The Microsoft Antitrust Cases: Competition Policy for the Twenty-first Century, s.

310-311.

110 A.a., s. 312.

4.5 Sammanfattande diskussion

Likt förra diskussionen anser jag att det är relevant och av intresse att belysa konkurrensrättens syfte och ändamål. I detta fall kan det vara intressant att undersöka om de olika lagstiftningarna har åtskilda syften och ändamål eller inte. Detta eftersom det kommer avspegla i hur de olika domstolarna dömer i fråga om ett konkurrensrättsligt fall då besluten bör överensstämma med vilket syfte lagstiftningen har för att reglerna ska fylla sin funktion på bästa sätt. Det kan konstateras att EU:s syfte och USA:s syfte skiljer sig åt på så vis att EU har en striktare syn och betoning av vikten att främja den ekonomiska integrationen samt öppna marknader inom unionen. USA däremot betonar istället särskilt vikten av konsumentvälfärd och inte det ekonomiska intresset lika mycket. Det har dock intagits olika synsätt kring hur konsumentvälfärd uppnås på bästa vis, där ett av dem är som nämnt ”Chicagoskolan”. Detta förhållningssätt har varit fokuserad på den ekonomiska analysen och på effektivitetsresonemang. De har även konstaterats att dessa förespråkare anser att marknadsmisslyckanden som missbruk av dominerande ställning kommer att ordnas av marknaden själv, genom etablering av nya företag. Detta förhållningssätt anser jag dock inte är hållbart i förhållande till de digitala plattformarna eftersom deras makt och utnyttjande av dess makt riskerar att resultera i att innovation går förlorad då de mindre och nyare företagen inte står en chans mot plattformsjättarna i den digitala världen. Det kan dock anses vara svårt att fastställa vilka åtgärder som främjar konsumentvälfärden bäst. Detta kommer att diskuteras vidare i uppsatsen.

EU:s syfte med konkurrensrätten har främst varit att upprätthålla fri konkurrens, att integrera den inre marknaden. För att nå sådan ekonomisk integration krävs det att undanröja eventuella hinder för en fri handel. Flera företag ska genom undanröjandet uppmuntras att utöka sitt verksamhetsområde till nya marknader i andra medlemsländer, vilket i sin tur ska bidra till en ökad valmöjlighet för konsumenterna i fråga om varor och tjänster. Genom de digitala plattformarna har den geografiska marknaden suddats ut och plattformen tillhandahålls av nästintill hela världen. Detta får anses vara en positiv utveckling eftersom det väsentligt förenklar det för företag att marknadsföra och erbjuda sina produkter/tjänster till, inte bara det land som det har ursprung i utan en mängd ytterligare länder. Detta medför även att konsumenterna kan tillhandahållas ett större och varierat utbud, vilket är i enlighet med EU:s mål. Risken med de digitala plattformarna är dock att denna positiva möjlighet som den medför kan gå förlorad i det fall plattformarna missbrukar sin marknadsmakt genom att t.ex. prioritera sina egna produkter och tjänster. Eftersom mindre och nyare företagen på ett sätt blir beroende av plattformarna får det anses vara av vikt att exempelvis sökresultaten är neutrala. Det har även framgått att Amazon utnyttjat sin marknadsmakt genom att pressa priser (trots att företaget ”blödde” pengar men klarade sig genom sina investerare) till det stadiet då konkurrenter inte klarar av att upprätthålla sin verksamhet. Detta scenario får anses angripas av art. 102 FEUF med hänsyn till ett tidigare fall från 2010, som ovan nämnt. I fallet tillämpade företaget en prispolitik som var avsedd att tränga ut konkurrenter från den aktuella marknaden, som inte hade möjlighet att möta den uppstådda konkurrensen med anledning av att deras finansiella kapacitet var lägre, vilket medförde att konkurrenternas inträde på den relevanta marknaden försvårades eller rentav uteslöts. Jag anser att detta scenario bör kunna jämställas med Amazons strategi. Detta kommer att utredas ytterligare under avsnitt 6.

Konkurrensen pressar även företag att sträva efter att ständigt erbjuda konsumenter de bästa möjliga produkterna till bästa möjliga pris, vilket i sin tur ska driva på innovation och en mer långsiktig ekonomisk tillväxt. Detta kan också riskera att minska då plattformarna är oberoende av sina konkurrenter samt utnyttjar den ställningen.

Intressant att belysa efter detta avsnitt är också fallet (eller egentligen fallen) kring Microsoft och antydan om att domstolarnas tillvägagångssätt är alltför långsamma för att effektivt kunna angripa de dynamiska marknaderna som Microsoft. Detta då ett beslut riskerar att bli mindre meningsfullt då förhållandena kring företagets marknadsmakt kan ha förändrats under utredningens gång. Huruvida detta konstaterande kan anses vara en anledning till att anta att lagen och verktygen kring konkurrensrättsliga bedömningar inte är anpassade efter de digitala plattformarna, diskuteras i uppsatsens avslutande reflektion.

5. Tillämpning av traditionella regler på de digitala marknaderna