Resultatet i förhållande till syftet

Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra läsförståelsetesten gällande läsbarhet, typ av frågor samt vilka förståelseprocesser som krävs för att besvara frågorna. Resultaten pekar på att stora skillnader finns mellan de båda testen, både när det gäller texternas svårighetsgrad och när det gäller frågetyper och läsförståelseprocesser. Det nationella provet består av totalt åtta texter. Två är berättande texter och tre är faktatexter. Tre av texterna är dikter och har lämnats utanför min analys då läsbarhetsindex inte är tänkt att användas på poesi. De berättande texterna är betydligt längre än faktatexterna men har ett lägre lixvärde. Det genomsnittliga lixvärdet för de berättande texterna ligger på 25, vilket, enligt Björnsson (1968), motsvarar en lätt text för åldern. Det genomsnittliga lixvärdet på faktatexterna ligger på 37, vilket motsvarar en svår text för åldern. Det genomsnittliga lixvärdet på alla texterna ligger på 30, vilket enligt Björnsson räknas som lätta texter för åldern. Dock bör nämnas att lixvärdet är i den högre delen av lätta texter. Ett lixvärde på 31 skulle klassas som en normal text för åldern.

DLS läsförståelsetest består av tre texter. Samtliga är faktatexter med karaktär av tidningstexter. Två av texterna är i form av artiklar och den tredje är en informationsguide över Stockholms utbud av muséer. Det genomsnittliga lixvärdet på texterna är 37, vilket motsvarar en svår text för åldern (Björnsson, 1968).

Det resultatet visar är att det är skillnad i texternas läsbarhet. Texterna i det nationella provet har genomsnittligt en lägre svårighetsgrad än texterna i DLS läsförståelsetest. Dock består det nationella provet av både berättande texter och faktatexter. De berättande texterna har ett betydligt lägre lixvärde än faktatexterna. Faktatexterna i det nationella provet har ett lixvärde likvärt med faktatexterna i DLS läsförståelsetest. Faktatexter förefaller således generellt vara av högre svårighetsgrad än berättande texter då de innehåller fler begrepp. En slutsats jag kan dra är att detta kan vara en tänkbar orsak till den stora skillnaden på resultaten av det nationella provet och DLS läsförståelsetest. Resultatet hade troligtvis sett annorlunda ut om DLS även innehöll berättande texter som generellt har en lägre svårighetsgrad. Det bör också lyftas fram att det är en enda person som har utformat textmaterialet i DLS. Hur påverkar det texternas läsbarhet och testets svårighetsgrad? Hade det sett annorlunda ut om det varit flera personer som tillsammans hade utformat materialet? Jag bedömer att så vore fallet.

Analysen av frågetyperna visar att det är stor skillnad i typen av frågor till texterna. Majoriteten av frågorna till det nationella provet är öppna inferensfrågor. Resultatet blir motsatsen för DLS läsförståelsetest, där är majoriteten av frågorna är textkontrollerade flervalsfrågor med fyra alternativ. Då textkontrollerade flervalsfrågor mäter ytliga kunskaper i en elevs läsförståelse och inte avslöjar så mycket om elevens egen förståelse av texten förefaller fokus på DLS läsförståelse vara den ytliga läsningen. Öppna inferensfrågor ger en större inblick i elevens läsförståelse, dock kan de missgynna elever som har svårt att uttrycka sig i skrift. Merparten av frågorna i det nationella provet är öppna inferensfrågor, dock förekommer det även rikligt med öppna textkontrollerade frågor. Fokus verkar ligga både på den ytliga läsningen men även på den djupa förståelsen. En annan slutsats jag kan dra är att de två läsförståelsetesten mäter olika delar i elevernas läsförståelse, DLS läsförståelsetest fokuserar på den ytliga läsförståelsen medan det nationella provet fokuserar både på den ytliga och den djupa läsförståelsen. Här drar jag paralleller till Keenan och Meenans (2014) undersökning som visade att olika tester ger olika bilder av en elevs läsförmåga.

Vad det gäller läsförståelseprocesser finns det även här stora skillnader i testen. I det nationella provet är frågorna relativt jämt fördelade om man tittar på genomsnittet av samtliga texter. En något högre andel av frågorna, 60 %, tillhör process 1 och 2, att hitta information i texten och att dra enkla slutsatser. När det gäller DLS läsförståelsetest tillhör en betydande del av frågorna process 1 och 2. Hälften av alla frågorna till testet tillhör process 1 – att hitta information i texten. Testerna ställer olika krav på läsförståelseprocesser. En orsak till detta skulle kunna vara att frågorna till faktatexterna, både i det nationella provet och DLS, till övervägande del är textbaserade och tillhör process 1 och 2. Frågorna till de berättande texterna tillhör i högre grad process 3 och 4. Då DLS läsförståelsetest enbart består av faktatexter är det inte förvånande att merparten av frågorna tillhör den textbaserade

förståelseprocessen. Jag drar slutsatsen att frågor till faktatexter i högre grad tillhör den textbaserade förståelseprocessen än den tolkande och värderande processen.

Ytterligare en skillnad gällande texterna i läsförståelsetesten är kontexten kring testen. Samtliga texter i det nationella provet är kopplat till ett gemensamt tema ”Bygga broar”. Till varje text finns minst en bild som också kan kopplas till temat. Innan eleverna gör delprov B1

och B2, läsförståelseproven, har de haft de muntliga proven och diskussioner har förts i klassrummet kring det aktuella temat. Eleverna borde därför vara väl förberedda på vad texterna kommer att handla om. Till texterna i DLS läsförståelsetest finns endast bilder till en av texterna, informationsguiden över Stockholms muséer. Bilderna visar utsidan av några muséer samt en karta över Stockholm. Till de två övriga texterna finns inga bilder alls. Texterna har inget gemensamt tema. De berör helt olika saker, från klotter och muséer till en lägenhetsbrand. Eleverna är inte på samma sätt förberedda på läsförståelsetestet som de är vid det nationella provet. Generella anpassningar som görs vid det nationella provet är möjlighet till förlängd tid, möjlighet att göra provet i en liten grupp, dela upp provet vid olika tillfällen samt att eleven kan få texten förstorad. Det finns inga generella anpassningar till DLS läsförståelsetest. Dessa faktorer - bildstöd, förförståelse och anpassningar, kan vara en av många orsaker till den stora skillnaden i resultaten på läsförståelsetesten.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det är en stor skillnad på läsförståelsetesten. Dels när det gäller läsbarhet, typ av frågor och vilka läsförståelseprocesser som krävs för att besvara frågorna, men även när det gäller kontexten kring testerna. Dessa olikheter kan vara en tänkbar orsak till den stora resultatskillnaden på testen. DLS läsförståelsetest består endast av faktatexter och dessa texter har ett högre lixvärde än de berättande texterna i det nationella provet. De kan alltså anses som svårare texter. Dock är texterna i DLS likställda med faktatexterna i det nationella provet, de har samma lixvärde och kan anses ha samma svårighetsgrad. Det nationella provet har en bredd, både i fråga om texter, typ av frågor och läsförståelseprocesser, medan DLS har ett smalare fokus med bara faktatexter och frågor som till övervägande del mäter den ytliga läsförståelsen. Det finns en stödjande kontext kring det nationella provet, vilket det inte gör till DLS läsförståelsetest. Testen mäter olika delar av elevernas läsförståelse och genomförandet av testen ser olika ut.

Både PISA-undersökningarna och PIRLS-undersökningarna har visat på en nedgång i läsförmåga hos svenska elever. Nedgången gäller främst läsning av sakprosatexter, d.v.s. faktatexter. Det Rassmussen (2003) såg i sin undersökning var att det inte arbetades särskilt mycket med faktatexter i de norska klassrummen. Fokus låg på skönlitterära texter. Då de norska PISA-resultatet haft en uppåtgående trend sedan Kunnskapsloftet infördes 2006, med fokus på att ge lärarna verktyg för att undervisa i läsförståelse både när det gäller skönlitterära

texter och faktatexter, drar jag slutsatsen att det finns ett behov i den svenska skolan att arbeta med läsförståelsestrategier i samband med faktatexter.

DLS läsförståelsetest är tänkt att genomföras under februari månad. Delprovet är standardiserat och normerat för att möjliggöra en normjämförelse. I detta fall genomfördes det i början av höstterminen, vilket gör att en normjämförelse inte är möjlig att göra. Det är möjligt att elevernas resultat sett annorlunda ut om testet genomförts under februari istället. Även om inte läsningen utvecklas i samma takt som i de lägre åldrarna, och ett par månader hit eller dit inte borde spela någon roll för resultatet på ett läsförståelsetest, så måste vi ha i åtanke att läskompetens är en färskvara. Många elever läser inte nämnvärt under sommarlovet, och att då mäta läsförståelse direkt efter ett lov är i mina ögon inte optimalt. Inte heller med tanke på den helt nya kontexten, att börja på högstadiet är för många elever stort och en orsak till oro och okoncentration. Ur elevsynpunkt är det bättre att vänta med ett läsförståelsetest tills eleverna har landat och är i gång med sin läsning igen.