Vidare studier

Förslag på vidare studier skulle kunna vara att jämföra läromedel på mellanstadiet och högstadiet för att undersöka texternas läsbarhet, typ av frågor och vilka läsförståelseprocesser som krävs för att besvara frågorna till texterna. Hur ser stegringen ut? Ett annat förslag är att jämföra det nationella provet i åk 3, läsförståelsedelen, med DLS läsförståelse som görs i åk 4. Är skillnaden lika stor här som mellan åk 6 och 7? Vidare skulle det vara av stort intresse att analysera fler läsförståelsetest. Vad testas och vad testas inte?

Referenser

Afferbach, Peter. (2007). Understanding and Using Reading Assessment, K-12. Newark. Delaware: International Reading Association.

Björnsson, Carl-Hugo. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.

Black, Paul. & William, Dylan. (2009). Developing the theory of formative assessment.

Educational and Accountability, 21 (1), 5-31.

Bråten, Ivar. (red), (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Carlson, E.Sarah., Seipel, Ben. & McMaster,Kristen. (2014). Development of a new reading comprehension assessment: Identifying comprehension differences among readers. Learning

and Individual Differences, 32, 40-53.

Elbro, Carsten. (2009). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Elley, Warwick.B & Mangubhai, Francis. (1992). Multiple-choice and open-ended items in reading tests: same or different? Studies in Educational Evaluation. 18 (2), 191 – 199. Elwér, Åsa. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Diss.

Distributed by Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköpning University. Emanuelsson, Ingemar., Persson, Bengt. & Rosenquist, Jerry. (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Liber.

Flavell, John. (1979). Metacognition and Cognitive Monitoring. A new area of cognitive development inquiry. American Psychologist. 901-911.

Fridolfsson, Inger. (2008). Grunderna i Läs- och Skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Garner, Rut. & Alexander, Patricia. (1989). Metacognition: Answered and Unanswered Questions. Educational Psychologist, 24 (2), 143-158.

Gough, Philip. & Tunmer, William. (1986). Decoding, reading and reading disability.

Remedial and Special Education, 7 (1), 6-10.

Guthrie, John. & Wigfield, Allan. (2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension. S. Paris & S. Stahl (red.), Children´s Reading Comprehension and

Assessment, 187-213. Mahwah, New Jersey: L. Erlbaum Associates.

Hellspong, Lennart. & Ledin, Per. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Herkner, Birgitta. (2011). Läsutveckling i årskurs 2-6 belyst genom standardiserade test och

nationella provet i svenska i årskurs 3. Licentiatuppsats. Stockholms universitet.

Iser, Wolfgang. (1979). The Act of Reading. A Theory of Aestethetic Response. Baltimore & London: Johns Hopkins University Press.

Järpsten, Birgitta. (2002). DLS Handledning. För skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.

Keenan, Janice. M. & Meenan, Chelsea. E. (2014). Test Differences in Diagnosing Reading Comprehension Deficit. Journal of Learning Disabilities, 2014, Vol. 47 (2), pp. 125 – 135. Keene, Ellin.Oliver. & Zimmerman, Susan. (2013). Years Later, Comprehension Strategies Still at Work. The Reading Teacher, 66, 601-606.

Klinger, Jeanette.K. (2004). Assessing reading comprehension. Assessment of Effective

Intervention, 29 (4), 59-70.

Liberg, Caroline., Folkeryd, Jenny. & af Geijerstam, Åsa. (2013). God läsförmåga – hur

fångas den? S. Bagga – Gupta, A-C.Evaldsson, C. Liberg & R, Säljö. (red.), 87-106. Malmö:

Gleerups.

Lundberg, Ingvar. & Herrlin, Katarina. (2003). God läsutveckling – Kartläggning och

övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundgren, Ulf. P. & Säljö, Roger. (2010). Skolans tidiga historia – från skrivarskola till

folkskola.

Mossige, Margunn., Röskeland, Marianne. & Skaathun, Astrid. (2008). Flera vägar mot mål.

Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB.

Myrberg, Mats. (2004). Att läsa och skriva – En kunskapsöversikt baserad på forskning och

dokumenterad erfarenhet. Myndighet för skolutveckling.

Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven?

Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (2), 124-138.

Olovsson, Tord Göran. (2014). The assessment progress in two different year – five classrooms in Sweden. Education Inquiry, 5 (4). doi: 10. 3402/edui. V5.24619. Palincsar, Anne-Marie Sullivan. & Brown, Ann. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension – Fostering and Comprehension – Monitoring Activities. Cognition and

Instruction, 1 (2), 117-175.

Rassmussen, Jay Beck. (2003). Reading Literacy Performance in Norway: current practice and critical factors. European Journal of Education, 38 (4), 427-443.

Reichenberg, Monica. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. Diss. Göteborg: Universitet.

Samuelsson, Stefan. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.

Sjunnesson, Helena. (2014). Bedömning av läsförståelse – och sen då? Pedagogers

meningsskapande i en kommunövergripande bedömningsprocess. Licentiatuppsats. Malmö

Högskola.

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 – om 15-åringars läsförståelse och

kunskaper i matematik och naturvetenskap. Skolverkets rapport, 352. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i åk 4 i ett internationellt

perspektiv. Skolverkets rapport, 381. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016a). Att läsa och förstå- Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.

Stanowich, K. (2000). Progress in Understanding Reading; Scientific Foundations and New

Frontiers. New York: The Guilford Press.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Taube, Karin. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts.

Tengberg, Mikael. (2009). Läsarter och lässtrategier i skolans litteratursamtal – en pilotstudie.

Didaktisk tidskrift, 18 (4).

Tetler, Susan. (2005). Tensions and dilemmas in the field of imclusive education. In Anders Gustavsson, Johans Sandvin, Rannveig Traustdottir & Jan Tössebro (Eds.) Resistance,

Reflection and Change. Nordic Disability Research. Lund: Studentlitteratur.

Torgesen, Joseph. K. & Hudson, Roxanne. (2006). Reading Fluency: Critical issues for struggling readers. In S.J Samuels and A. Farstoup (Eds.). Reading Fluency: The forgotten

dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association Monograph of

the British Journal of Educational Psychology.

Varga, Anita. (2013). Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas I att utveckla metacognition via samtal om skönlitteratur? Didaktisk tidskrift, 23 (1), 439 – 512.

Varga, Anita. (2015). Metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen – en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur. Nordisk tidsskrift för Allmän Didaktik, 1 (1), 43-60. Vygotskij, Lev. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wang, Danhua. (2006). What can standardized reading tests tell us? Question – answer

relationships and student´s performance. Journal of collage reading and learning. 36 (2), 21 – 37.

Westlund, Barbro. (2009). Att undervisa I läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, Barbro. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska

och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm:

Stockholms universitet.

Westlund, Barbro. (2015). Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse.

Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.

Wharton – McDonald, Ruth. & Swiger, Shannon. (2009). Developing Higher Order

Comprehension in the Middle Grades. S.E. Israel & G.G Duffy (red.), Handbook of Research

on Reading Comprehension, 510-530. London: Routledge.

Wiksten Folkeryd, Jenny, af Geijerstam, Åsa. & Edling, Agnes. (2006). Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. Louise Bjar. (red.), Det hänger på språket! 169-188. Lund: Studentlitteratur.

William, Dylan. (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Digitala referenser.

Lärarnas Riksförbund.(2014) Elevernas läsförmåga i grundskolan – en undersökning av lärarnas riksförbund inom ramen för projektet En Läsande Klass. Hämtad 2017-06-01från

https://www.lr.se/download/18.2131e309146c51dbf30db53e/1404200666451/Elevernas+l%C3%A4 sf%C3%B6rm%C3%A5ga+i+grundskolan+201407.pdf

Skolverket. (2016b) Anpassningar av nationella prov. Hämtad 2017-06-01 från

https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/anpassning

Skolverket. (2016c) Bedömning av nationella prov. Hämtad 2017-06-01 från

https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan/arskurs- 6/amnesprovet-i-svenska-svenska-som-andrasprak-1.197449

Skolverket. (2016d) Läroplaner ämnen & kurser. Kunskapskrav. Hämtad 2017-0601 från

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska#anchor4

Skolverket. (2016e) Läsförståelseprocesser och lässtrategier. Hämtad 2017-0601 från

https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/bedomartraning/svenska-och- svenska-som-andrasprak/bedoma-lasforstaelse/lasforstaelseprocesser-och-lasstrategier-1.189941

Språkens hus – ett center för språkstörning och flerspråkighet. Bedömningsmaterial för skolordförråd.(2012) Hämtad 2017-06-01 från https://www.sprakenshus.se/material