Enligt Socialstyrelsen (2013) framgår det i rapporten ”Bättre vård- mindre tvång? att nästan hälften av slutenvårdens vårdplatser är belagda med patienter som vårdas under LPT. Dessa patienter anses ha ett stort vårdbehov och kräver stora insatser från samhället.
Tvångsåtgärder är något som med största sannolikhet påverkar synen på den psykiatriska vården då det bedrivs vård som strider mot patientens vilja. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som lyfts i massmedia och skapar en negativ bild av psykiatrin men framförallt den negativa effekt det kan få på stigmatiseringen av den enskilda patienten. Därför är arbetet med att lyfta fram omvårdnadsåtgärder i samband med tvångsåtgärder en ständigt aktuell fråga och ett arbete som måste vara levande. Hur patienterna upplever tvångsåtgärder är starkt förknippad med hur omvårdnaden ser ut i övrigt enligt tidigare forskning.
Tvångsåtgärder är att beakta som en kränkande behandling och ett etiskt dilemma för
sjuksköterskan, detta framkommer också i tidigare forskning. Därför bör det finnas ett behov av att lyfta fram omvårdnadsåtgärderna i syfte att försöka minska patientens upplevelse av att bli kränkt i tvångsåtgärder och istället respektera och bevara patientens värdighet. Genom att se människan bakom sjukdomen och se personen som en kapabel människa även med en försämring i sin sjukdom möjliggörs delaktighet för patienten och vården kan bli mer
personcentrerad.
Vidare kan man också dra slutsatsen att på lång sikt kan ett aktivt arbete med omvårdnadsåtgärder gynna den personliga hälsan för vårdpersonalen eftersom
tvångsåtgärder upplevs vara ett svårt etiskt dilemma för sjuksköterskan. Syftet att göra gott ligger till grund för beslutet om tvångsåtgärder men det är inte alltid det uppväger
påfrestningen och arbetsbelastningen det ger sjuksköterskorna. Det riskerar även att förstöra den relation till patienten som byggts upp under vårdtiden och som resultatet visar är en förutsättning för att bevara värdigheten och respekten för patienten.
7
SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER
En slutsats av studien är att tvångsåtgärder inte är synonyma med omvårdnad. Snarare är omvårdnad något som bedrivs för att undvika att tvångsåtgärder används. Även i en tvångssituation finns det olika omvårdnadsåtgärder som aktivt används för att minska lidande i samband med tvång. Samtidigt går det tydligt att se att sjuksköterskorna anser sig bli förhindrade i att utföra omvårdnadsåtgärder för att det bland annat ses som tidskrävande. Författarna kan också identifiera ett behov av att ha en tydlig reflektion kring tvångsåtgärder i syfte att förbättra omvårdnaden för patienten. På så vis kan sjuksköterskorna försöka att minska patienterna upplevelse av utsatthet i samband med tvångsåtgärder. Samtidigt går det att tänka sig att kontinuerliga reflektioner kring tvångsåtgärder kan minska dem i antal då det finns en ständigt aktiv reflektion om hur tvångsåtgärder används.
Det finns ingen annan vårdpersonal som har den kompetens som sjuksköterskan har i frågan om omvårdnad. Därför behöver sjuksköterskorna får stöd och underlag för att arbeta med det som de faktiskt är utbildade i. Verksamhetschefer och enhetschefer har därmed en stor och viktig funktion i att stärka sjuksköterskornas roll. Genom att värdera patientens röst kan sjuksköterskorna skapa den relation som upplevs ligga till grund för delaktighet, respekt och värdighet till patienten. På så vis kan sjuksköterskornas omvårdnadsarbete leda till att tvångsåtgärderna minskar. Vidare behöver sjuksköterskorna få alternativt ta utrymme att vara arbetsledare och inte behöva ständigt bli ifrågasatta gällande sin kompetens. Till sist så behöver verksamheten beakta det faktum att sjuksköterskorna besitter kunskap och
utbildning i hur man ska arbeta mer personcentrerat och därmed kunna göra patienten mer delaktig i sin vård och få sin röst hörd. Detta bör vara någonting som varje klinik oavsett regionstillhörighet ska eftersträva eftersom det också går i linje med gällande lagstiftning.
8
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Omvårdnadsåtgärder och viljan att använda omvårdnadsåtgärder tycks finnas utifrån resultatet i studien. Däremot finns omständigheter som förhindrar sjuksköterskorna att arbeta med omvårdnadsåtgärder. Därför skulle vidare forskning kunna syfta till att närmare studera hur förutsättningar för omvårdnadsåtgärderna kan förbättras. Det i sin tur kan stärka sjuksköterskans status i vården. Därtill stärks även synen på sjuksköterskans
kompetens som är nödvändig för att kunna bedriva ett omvårdnadsarbete som ger patienten förutsättningar för återhämtning.
REFERENSLISTA
Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2011). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(1), 15-22. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01748.x
Bak, J., & Aggernaes, H. (2012). Coercion within Danish psychiatry compared with 10 other European countries. Nordic Journal of Psychiatry, 66(5), 297-302.
doi:10.3109/08039488.2011.632645
Barker, P. (2009). Assessment methods. I P. Barker (Red.), Psychiatric and mental health nursing: The craft of caring. (s.75-84). London: Hodder Arnold.
Barker, P., & Barker-Buchanan, P. (2005). The Tidal Model- A Guide for Mental Health Professionals. New York: Routledge.
Chambers, M., Kantaris, X., Guise, V., & Välimäki, M. (2015). Managing and caring for distressed and disturbed service users: The thoughts and feelings experienced by a sample of English mental health nurses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(5), 289-297. doi:10.1111/jpm.12199
Damianakis, T., & Woodford, R.M. (2012). Qualitative Research With Small Connected Communitys: Generating New Knowledge While Upholding Research Ethics. Qualitative Health Research, 22(5), 708–718. doi:10.1177/1049732311431444. Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s. 143–154). Lund: Studentlitteratur AB.
Eliacin, J., Salyers, M., Kukla, M., & Matthias, M. (2014). Factors influencing patients’ preferences and perceived involvement in shared decision-making in mental health care. Journal of Mental Health, 24(1), 24-28. doi:10.3109/09638237.2014.954695 Gelkopf, M., Roffe, Z., Behrbalk, P., Melamed, Y., Werbloff, N., & Bleich, A. (2009). Attitudes,
Opinions, Behaviours, and Emotions of the Nursing Staff Toward Patient Restraint. International Journal of Mental Health Nursing, 30(12), 758-763.
doi:10.3109/01612840903159777
Gustafsson, L.K., Wigerblad, Å., & Lindwall, L. (2014). Undignified care: Violation of patient dignity in involuntary psychiatric hospital care from a nurse’s perspective. Nursing Ethics, 21(2), 176-186. doi:10.1177/0969733013490592
Happell, B., & Koehn, S. (2010). Attitudes to the use of seclusion: Has contemporary mental health policy made a difference? Journal of Clinical Nursing, 19(21-22), 3208- 3217. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03286.x
Hudson, P. (2003). Focus group interviews: a guide for palliative care researchers and clinicians. International Journal of Palliative Nursing, 9(5), 202-207.
doi:10.12968/ijpn.2003.9.5.11490
Hällgren-Graneheim, U., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hällgren-Graneheim, U., Lindgren, B.M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29- 34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Johansson, I.M., Lundman, B. (2002). Patient’s experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great losses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9(6), 639-647. doi:10.1046/j.1365-2850.2002.00547.x
Kaltiala-Heino, R., Tuohimä, C., Korkeila, J., & Lehtinen, V. (2003). Reasons for using seclusion and restraint in psychiatric inpatient care. International Journal of Law and Psychiatric, 26(2), 139-149. doi:10.1016/s0160-2527(02)00210-8
Kallio, H., Pietilä, A.M., Johnson, M., & Kangasniemi, M. (2016). Systematic methodological review: developing a framework for a qualitative semi-structured interview guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954-2965. doi:10.1111/jan.13031
Kantio, R., Välimäki, M., Putkonen, H., Kuosmanen, H., Scott, A., Joffe, G. (2010). Patient restrictions: Are there ethical alternatives to seclusion and restraint? Nursing Ethics, 17(1), 65-76. doi:10.1177/0969733009350140.
Khali, A.I., Al Ghamdi, M., & Al Maki, S. (2017). Nurses knowledge, attitudes and practices towards physical restraint and seclusion in an inpatients psychiatric ward.
International Journal of Culture and Mental Health, 10(4), 447-467. doi:10.1080/17542863.2017.1329330
Laiho, T., Lindberg, N., Joffe, G., Putkonen, H., Hottinen, A., Kontio, R., & Sailas, E. (2014). Psychiatric staff on the wards do not share the attitudes on aggression. International Journal of Mental Health Systems, 8(14), 1-7. doi:10.1186_1752-4458-8-14
Lantta, T., Antilla, M., Kontio, R., Adams, C., & Välimäki, M. (2016). Violent events, ward climate and ideas for violence prevention among nurses in psychiatric words: a focus group study. International Journal of Mental Health Systems. 10(27), 1-10.
doi:10.1186/s13033-016-0059-5
Larsen, I.B., & Terkelsen, T. (2014). Coercion in a locked psychiatric ward: Perspectives of patients and staff. Nursing Ethics, 21(4), 426–436. doi:10.1177/0969733013503601 Laukkanen, E., Vehviläinen-Julkunen, K., Louheranta, O., & Kuosmanen, L. (2019).
Psychiatric Nursing staffs` attitudes towards the use of containment methods in psychiatric inpatient care: An integrative review. International Journal of Mental Health Nursing, 28(2), 390–406. doi:10.1111/inm.12574
LPT (1991:1128) Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 23 januari 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk- tvangsvard_sfs-1991-1128
Lundman, B., & Hällgren-Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & Granskär, M (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219–234). Lund: Studentlitteratur.
Mahmoud, A.S. (2017). Psychiatric nurses attitude and practice towards physical restraint. Archives of Psychiatric Nursing, 31(1), 2-7. doi:10.1016/j.apnu.2016.07.013 Marangos-Frost, S., & Wells, D. (2008). Psychiatric nurses’ thoughts and feelings about
restraint use: a decision dilemma. Journal of Advanced Nursing, 31(2), 362-369. doi:10.1046/j.1365-2648.2000.01290.x
Olofsson, B., Gilje, F., Jacobsson, L., & Norberg, A. (1998). Nurses narratives about using coercion in psychiatric care. Journal of Advanced nursing, 28(1), 45-53.
doi:10.1046/j.1365-2648.1998.00687.x
Olofsson, B., & Jacobsson, L. (2001). A plea for respect: involuntary hospitalized psychiatric patients ´narratives about being subjected to coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 8(4), 357-366. doi:10.1046/j.1365-2850.2001.00404.x Olofsson, B., & Norberg, A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by
patients, nurses and physicians. Journal of Advanced Nursing, 33(1), 89-97. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01641.x
Olofsson, B. (2005). Opening up: psychiatric nurses experiences of participating in reflection groups focusing on the use of coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12(3), 259-267. doi:10.1111/j.1365-2850.2005.00827.x
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research, generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Price, O., Baker, J., Bee, P., Grundy, A., Scott, A., Butler, D., Cree, L., & Lovell, K. (2017). Patient perspectives on barriers and enablers to the use and effectiveness of de- escalation techniques for the management of violence and aggression in mental health settings. Journal of Advanced Nursing, 74(3), 614-625. doi:10.1111/jan.13488 Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad den 10 december 2019 från: http://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Sjukskoterska-med- specialistsjukskoterskeexamen-med-inriktning-mot-psykiatrisk-vard
Sailas, E., & Wahlbeck, K. (2005). Restraint and seclusion in psychiatric inpatient wards. Current opinion in psychiatry, 18(5), 555–559.
doi:10.1097/01.yco.0000179497.46182.6f
Socialstyrelsen. (2013). Bättre vård-Mindre tvång? Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 3 april, 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-11-27.pdf
Svenska psykiatriska föreningen. (2013). Psykiatrisk tvångsvård- Kliniska riktlinjer för vård och behandling. Gothia fortbildning AB: Stockholm.
Sveriges kommuner och Regioner, SKR. (2013). Bättre vård mindre tvång-8 recept på ett lyckat genombrott 2010–2012. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner. Hämtad den 20 mars 2020 från https://www.battre%20vard-
mindre%20tvang%208%20faktorer.pdf
Steinert, T., & Lepping, P. (2009). Legal provisions and practice in the management of violent patients. A case vignette study in 16 European countries. European Psychiatry, 24(2), 135-141. doi:10.1016/j.eurpsy.2008.03.002
Van Doeselaar, M., Sleegers, P., & Hutschemaekers, G. (2008). Professionals attitudes toward reducing restraint: The case of seclusion in the Netherlands. Psychiatric Quarterly, 79(2), 97–109. doi:10.1007/s11126-007-9063-x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-12-08 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vuckovich, P.K. (2009). Strategies nurses Use to overcome Medication Refusal by
Involuntary Psychiatric Patients Issuesing. Mental Health Nursing, 30(3), 181-187. doi:10.1080/01612840802694478
Whittington, R., Bowers, L., Nolan, P., Simpson, A., & Neil, L. (2009). Approval ratings of inpatient coercive interventions in a national sample of mental health service users and staff in England. Psychiatric services, 60(6), 792–798.
doi:10.1176/ps.2009.60.6.792
Wibeck., V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB
Wibeck., V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s. 169–185) Studentlitteratur: Lund.
BILAGA; A BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärdMälardalens högskola 20200122
Till verksamhetschefen för slutenvård XXX
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Vi heter Malin Andersson och Sofie Glifberg och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att vi använder oss av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer som är cirka 2 stycken till antalet med 5–8 deltagare per fokusgrupp. Förhoppningen är att blanda sjuksköterskor från olika avdelningar, främst från avdelning 93,97 samt akuten för att ta del av olika sätt att arbeta med omvårdnadsåtgärder för att minska på tvångsåtgärderna. Intervjuerna kommer att innehålla ett antal öppna frågor som är
utformade för att svara på syftet. Intervjuerna önskas hållas på arbetsplatsen under arbetstid och beräknas ta cirka 1 ½- 2 timmar per grupp. Intervjuerna är tänkta att spelas in. Ett informerat samtycke krävs innan start från varje deltagare. Inklusionskriterier för deltagare är legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård på psykiatriska kliniken i Västerås,
arbetslivserfarenhet minst ett år, endast svensktalande och sjuksköterskorna ska vara direkt anställda av regionen. Exklusionskriterier: Hyrsjuksköterskor. Förfrågan om deltagande i studien kommer i så fall att skickas via berörda enhetschefer som i sin tur mailar ut förfrågan till berörda sjuksköterskor vid deras enhet.
Deltagandet i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 14 i bilaga 1 i bifogad projektplan.
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att det eventuellt kan framkomma motsättningar i den egna arbetsgruppen eller i fokusgruppen angående arbetssätt gällande omvårdnadsåtgärder. Fördelen är att fokusgrupperna också kan belysa variationen och
skapa möjligheter för sjuksköterskorna att ta del av varandras erfarenheter. Vi förhoppning är att kunna identifiera om det finns några särskilda omvårdnadsåtgärder som upplevs ha större effekt än andra för att minska tvångsåtgärderna. Detta skulle kunna leda till ett mer strukturerat arbetssätt där det går att minska på tvångsåtgärderna, vilket i sig är ett ständigt aktuellt arbete.
Nytta i ett vidare perspektiv
Tydliga omvårdnadsåtgärder som kan minska på tvångsåtgärderna. Eventuellt kunna arbeta med riktade omvårdnadsåtgärder som man sett minskar tvångsåtgärderna, vilket kan leda till att tvångsåtgärderna minskar för kliniken.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också i artikelform. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin se nedan.
Med vänliga hälsningar Malin Andersson och Sofie Glifberg
Malin Andersson Lena Wiklund Gustin
man19062@student.mdh.se Universitetslektor i vårdvetenskap lena.wiklund@mdh.se
Sofie Glifberg 021-107332
BILAGA B; MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i studie gällande Sjuksköterskors erfarenheter av att
arbeta med omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder.
Vi heter Sofie Glifberg och Malin Andersson och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer att delta i en focusgruppsintervju med cirka 5 till 8 personer vid ett tillfälle under ca 1 ½ till 2 timmar under din arbetstid på din arbetsplats. Intervjun kommer att spelas in och vi kommer att ställa öppna frågor som är riktade emot vårt syfte. Vi kommer att boka en tid för intervjun med din enhetschef. Förhoppningen är att intervjun kommer att kunna hållas under vecka 7 eller 8 år 2020. Intervjun kommer att transkriberas och analyseras för att upptäcka mönster och nyanser i intervjuerna. I samband med intervjustart kommer du också att få skriva under en samtyckesblankett som är obligatorisk för att medverka.
Du kommer att sitta i en grupp med sjuksköterskor från andra avdelningar som kanske inte kommer att dela dina åsikter. En risk är att du känner dig ifrågasatt om det händer. Fördelen är att du får möjlighet att dela med dig av dina erfarenheter och diskutera dem, och kanske även få förankrat att ditt arbetssätt och synsätt delas av andra sjuksköterskor och därmed se att vården är jämlik oavsett var patienten vårdas i slutenvården.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar Malin Andersson och Sofie Glifberg
Sofie Glifberg Lena Wiklund Gustin sgg10002student.mdh.se Universitetslektor Vårdvetenskap
021-107332
Malin Andersson lena.wiklundmdh.se man19062student.mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet Sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnar behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA C; INTERVJUGUIDE
● Hur ser erfarenheterna ut kring arbetet med tvångsåtgärder? ● I vilka situationer används tvångsåtgärder?
● Hur ser det ut med möjligheterna och svårigheterna att arbeta med
omvårdnadsåtgärder vid tvångssituationer?
● Vad är avgörande för att välja en tvångsåtgärd istället för en
omvårdnadsåtgärd?
● Hur vill ni arbeta med omvårdnadsåtgärder för att kunna minska
tvångsåtgärderna?
● Hur känner ni att ni blir hörda eller inte hörda som
omvårdnadsansvariga i teamarbetet med andra professioner gällande tvångsåtgärder?
● Hur kommunicerar ni med patienterna innan, under och efter en
tvångssituation?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00