Resultatets betydelse

Sammanfattningsvis kan man se att försörjningsmöjligheterna i Vattlång på många sätt hade sin grund i jordbruksarbetet. Oavsett om de som arbetade hade en direkt eller indirekt koppling till ett hemman så bidrog byns jordbruk till fler försörjningsmöjligheter i byn. Resultatet visar även att de tidigmoderna normerna kring arbete och försörjning till stor del levde kvar på Vattlångs landsbygd. En fråga man kan ställa sig är däremot om detta

resultat hade varit möjligt utan ett mikrohistoriskt och källpluralistiskt förhållningssätt? Hade vi sett individers handlingar och försörjningsåtaganden? Hade mångsyssleriet kommit fram om vi bara utgått från titlar? Resultatet visar att samtligt material har varit nödvändigt i processen. De olika indicier som källmaterialen givit har hjälpt oss att se en tydligare helhetsbild över vilka människor som levde i Vattlång och hur de försörjde sig.

Studiens omfattning berör endast en liten landsbygdsort i nordöstra Hälsingland men den kan ändock bredda våra kunskaper om den landsbygd som växer fram parallellt med den väl omtalade industrialiseringen och urbaniseringen. Som nämnt så behöver en

mikrohistorisk studie förstås och ställas mot de vedertagna och generella

historieuppfattningarna. Den tidigare forskning som tas upp i studien berör främst den tidigmoderna tiden och de uppfattningar som finns kring den periodens

försörjningsnormer. Studiens resultat visar dock att skiftningarna som exempelvis skedde i städerna under 1890- till 1910-talet inte bröt igenom på samma sätt på landsbygden.

Byarnas försörjningsformer kring mångsyssleri och brist av professionalisering genom titlar lever fortfarande kvar i tidigmoderna tankegångar.

Vid vidare forskning inom landsbygdens moderna försörjningsmöjligheter skulle en intressant infallsvinkel vara att exklusivt studera de jordfattigas arbetssituation. För en sådan studie skulle det behövas ytterligare källor för att finna indicier och information om hur situationen gå ut. Som nämnt i tidigare så är det enkelt att låsa sig fast vid källor där titlar förekommer. Titlarna kan vara behjälpliga men de behöver kompletterande källor för att tydliggöra arbetssituationen. Under denna studies process har lämpligt material om eller av jordfattiga varit svårare att finna än bland hemmansägare eller bönder. Jordbrukarnas arbetssituation är däremot lättare att dra slutsatser ifrån än bland de jordfattiga eftersom böndernas tillgångar kräver ett visst underhåll och därmed arbete.

Avslutningsvis kan man konstatera att pigan Andersson som nämndes i inledningen förmodligen försörjde sig, som många andra, genom jordbruket i byn. När hon inte mjölkade eller tog hand om skörden var hon förmodligen vid linskäktet och förberedde linet för försäljning. Bland det material som har funnits tillgängligt för studiens syfte har det funnits mer dokumentation om hemmansägare än pigor. Hennes historia har därför blivit undanskymd men den kan ändå förstås utifrån den kontext hon levde och försörjde sig i, Vattlång. De försörjningsmöjligheter som fanns i Vattlång var som tidigare nämnt beroende av jordbruket och dess tillgångar men de gynnades även av de förutsättningar som fanns geografiskt. Vattlångsån bidrog med såväl transport som vattenkraft till sågverket och linskäktet. De människor som levde i Vattlång har haft förutsättningar att försörja sig men resultatet visar att det till viss del krävdes ett mångsyssleri i

arbetssituationen. En piga arbetade som sömmerska, en arbetare som jordbrukare och en hemmansägare som timmerman. Mångsyssleriet bidrog till en variation men även

tillgänglighet i byn. Vattlångs möjlighet till varierande försörjningsmöjligheter erbjöd även byborna med lokala professioner som smedja, sågverk och skola. Det går även att

identifiera den tidigmoderna tvåförsörjarmodellen bland hushållen i Vattlång. Kvinnors och mäns gemensamma arbetssituation för försörjning var något som praktiserades. Det mikrohistoriska perspektivet hjälper oss att visa en komplex och nyanserad bild av den moderna tidens landsbygd. Trots en ökad urbanisering så växte verksamheterna och försörjningsmöjligheterna i Vattlång för såväl kvinnor som män under 1890- till 1910- talet.

7. Didaktisk reflektion

I undervisningen fyller en samtida eller historisk förebild minst tre funktioner: den förmedlar kunskap, utgör ett möjligt moraliskt identifikationsobjekt samt bildar en symbol byggd på personliga

värderingar.142

Att arbeta med aktörer och individer i historieundervisningen kan hjälpa elever att öka sitt historiemedvetande. När eleven möter en historisk person så tvingas hen placera den i en kontext vilket kräver kunskap. Magnus Hermansson Adler nämner i citatet ovan hur eleven kan identifiera sig enklare med historien när de får utgå från en aktör. Ett verktyg för att låta eleverna lära känna individen är att använda sig av de metoder som använts i denna studie. Vi blir som läsare presenterade för ett flertal personer, och en som vi får möta mer ingående är hemmansägaren och änkan Brita Greta Söderberg. Genom henne blir vi medvetna om hur livet för en ensamstående kvinna på landsbygden kunde vara. Att se på hennes liv genom moderna glasögon utmanar eleverna att såväl omvärdera som fastställa vissa fördomar om tiden hon levde i. Hermansson Adler skriver att kvinno- och

genushistoria kan hjälpa eleverna att förstå dåtidens människor ytterligare och utveckla deras historiemedvetande. Eleverna ges den sociala, ekonomiska och politiska kontexten och möter sedan hur, exempelvis, Brita Greta handlade.143 _{Med genushistoria kan det bli} intressant att belysa varför Brita Greta trots sin titel som hemmansägare inte satt med i Vattlångs byamän där de andra manliga hemmansägarna deltog. Hennes avsaknad av rösträtt där kanske var en spegling av hennes rösträtt i samhället?

Att låta eleverna diskutera historien utifrån en hemmansägare, piga, arbetare eller sömmerska ger olika infallsvinklar på hur livet och försörjningen såg ut på landsbygden. Hermansson Adler menar att relationskapandet till aktören ger eleven socioemotiv kunskap vilket sedan kontextualiseras med kognitiv kunskap. Liknande förhållningssätt går att applicera på vilken historisk kontext som helst. Det viktiga är att eleverna får möjlighet att lära känna aktören och på så sätt förstå dennes handlingar. Elevernas historiemedvetande kan därför utvecklas och förstås i ett större sammanhang genom att de skapat en relation till den historiska aktören.144

142 _{Magnus Hermansson Adler (2014), Historieundervisningens byggstenar - Grundläggande pedagogik och} ämnesdidaktik, s. 230.

143 _{Ibid., s. 227ff.} 144 _{Ibid., s. 53.}

Vid användandet av ett heterogent källmaterial blir det även relevant att pröva eleverna i källhantering. Att bemöta materialet utifrån de källkritiska aspekterna hjälper inte bara eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande utan låter dem även lära känna materialets aktörer ytterligare. När eleverna arbetar utifrån ett aktörsperspektiv skapas möjligheter för dem att tolka och reflektera kring relaterat källmaterial. Patrik Johansson skriver bland annat i sin avhandling om hur elevers källtolkning kan öka deras historiemedvetande och resonerande inom ämnet. Han poängterar dock att källanvändning i skolan behöver

kontextualiseras mer och att läraren behöver förstå att källmaterialet används för inlärning och inte ”ny historisk kunskap”. Eleverna behöver därför ges möjlighet att resonera och ställa frågor kring källmaterialet. Johanssons forskning visar även att elevernas

resonerande aktiverar flera relevanta färdigheter som utvecklar deras historiemedvetande.145

Louise Berglund skriver att historieundervisning som väcker elevers nyfikenhet och känslor är ett givande sätt att förmedla historien på. Personliga berättelser med

mikrohistoriska ingångar hjälper eleven att identifiera dåtidens förutsättningar och nutida uppfattningar om dessa individer och den kontext de levde i. Källmaterialet i denna studie kan hjälpa eleverna att ställa sig frågor som ”Hur har det gått till att skapa våra

samhällen?”146 _{eller ”Hur hade mitt liv sett ut under den här tiden?”. Berglund menar att} historieförmedling är viktig för att skapa en medvetenhet bland eleverna men poängterar att det är viktigt att det görs på en vetenskaplig grund. Materialet måste kontextualiseras och berättas på ett sätt som gör eleverna medvetna om vilken relevans det har för nutidens individer.147 _{Som tidigare nämnt är det intressant att genom de historiska aktörerna låta} eleverna möta vilka förutsättningar som fanns för kvinnor och män i dåtidens samhälle. Elevernas kunskap och medvetenhet kring historien ger dem möjlighet att reflektera och problematisera aktörernas handlingar. Även Anna Lena Lillestam skriver om hur

aktörsperspektivet kan användas i historieundervisningen för att hjälpa elevers

resonerande. Hon belyser att det är viktig att kontextualisera aktörerna i de strukturer som

145 _{Patrik Johansson (2019), Lära historia genom källor – undervisning och lärande av historisk källtolkning i} grundskolan och gymnasieskolan, s. 121ff , 133ff.

146 _{Louise Berglund (2015), ”Att förmedla det förflutna”, i Louise Berglund & Agneta Ney (red.), Historikerns hantverk} – Om historieskrivning, teori och metod, s. 170f.

de verkade i för att ytterligare skapa förståelse för de historiska personernas handlande och förutsättningar.148

148 _{Anna-Lena Lilliestam (2013), ”Aktör och struktur i historieundervisning – Om utveckling av elevers historiska}

Käll- och litteraturförteckning

Otryckt material

Bergsjö tingslags häradsrätts arkiv (BTHA)

SE/HLA/1040037, (Riksarkivet). Bouppteckningar och arvskiften

(1860–1866), FII:13a.

Digital bildid: A0033324_00072, A0033324_00305, A0033324_00050, A0033324_00065, A0033324_00296, A0033324_00692, A0033324_00294, A0033324_00694, A0033324_00732, A0033324_00846.

(1864–1866), FII:14.

Digital bildid: A0033114_00055, A0033114_00171, A0033114_00382, A0033114_00308.

(1900), FII:23, nr. 52. (1901), FII:23, nr. 241.

Harmångers kyrkoarkiv (HKA)

SE/HLA/1010065, (Riksarkivet).

Församlingsböcker (1900–1909), AIIa:1 b, s. 467–528. Husförhörslängder (1894–1899), AI:17 b, s. 386–448.

Hälsinglands museums arkiv (HMA)

Gårdsarkiv Vattlång nr 4, Possegården, 1700-tal till 1900-tal, B:93. Vol. 2 Harmånger Possegården 1800-tal

Vol. 3 Harmånger Possegården 1800-tal Vol. 4 Harmånger Possegården 1900-tal

”Bouppteckning” (1908). ”Inteckningsprotokoll” (1910). ”Räkning” (1907).

”Skogstvist” (1910). ”Räkning”.

Vol. 5 Harmånger Possegården 1900-tal och odaterat

Högberg/Dahlbom handelsarkiv, A3:33. ”Avräkningsböcker” (1837–1885).

Smyrnaförsamlingen Vattlångs arkiv (SFVA)

Brev (1895) Matrikel (1890–) Protokoll ”Årsmöte” (1890). ”Församlingsmöte” (1890–1896).

Tryckt material

Bohjort, Valfrid et al. (1985), Vattlång i dåtid och nutid, ingen känd utgivare men boken är finansierad av Kulturnämnden i Nordanstig och Studieförbundet Vuxenskolan.

Engström, Jon (1834), Resa genom Norrland och Lappland till Sulitema och Gellivare år 1834, tillgänglig i faksimil via Projekt Runeberg: www.runeberg.org/jeresa/1/.

Litteratur

Barclay, Katie (2013), “Farmwives, Domesticity and Work in Late Nineteenth-Century Ireland”, Rural History, vol. 24, nr. 2, s, 143–160, Cambridge university Press, tillgänglig via: www-cambridge-org.db.ub.oru.se/core/journals/rural-history/article/farmwives- domesticity-and-work-in-late-nineteenthcentury-

ireland/8DB4A8327E28A7969F773BD8A0B3EC4F.

Berglund, Louise & Ney, Agneta (2015), Historikerns hantverk – Om historieskrivning, teori och metod, upplaga 1:2, Lund: Studentlitteratur AB.

Burchardt, Jeremy (2007), “Agricultural History, Rural History, or Countryside History?”, The Historical Journal, vol. 50, nr. 2, s. 465–481, tillgänglig via:

Fiebranz, Rosemarie (2002), ”Jord, linne eller träkol? - Genusordning och

hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”, Studia Historica Upsaliensia 203, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

GaW (2013), ”Praktiker som gör skillnad - Om den verb-inriktade metoden”, Historisk tidskrift, vol. 133, nr. 3, tillgänglig via: https://www.historisktidskrift.se/fulltext/2013- 3/pdf/HT_2013_3_335-354_graslund_berg_et_al.pdf.

Humphries, Jane & Schneider, Benjamin (2019),”Spinning the industrial revolution”, The Economic History Review, vol. 72, nr 1, s. 126–155, DOI: 10.1111/ehr.12693.

Johansson, Patrik (2019), Lära historia genom källor – Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan,Stockholm: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet

Jonsson, Inger (1994), ”Linodlare, väverskor och köpmän - linne som handelsvara i det tidiga 1800-talets Hälsingland”, Uppsala studies in Economic History 35, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Hermansson Adler, Magnus (2014), Historieundervisningens byggstenar - Grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, upplaga 3, Stockholm: Liber.

Lilliestam, Anna-Lena (2013), ”Aktör och struktur i historieundervisning – Om utveckling av elevers historiska resonerande”, Gothenburg studies in educational sciencies 345, ACTA Universitatis Gothoburgensis, tillgänglig via:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34210/1/gupea_2077_34210_1.pdf

Lindström, Jonas & Hassan Jansson, Karin (2017), ”Pigan i fadersväldet - Regler, undantag och mikrohistoriska möjligheter”, Historisk tidskrift (2017), vol 137, nr. 3, s. 351–378, tillgänglig via: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2017-3/pdf/HT_2017- 3_351-378_lindstrom_hassan-jansson.pdf.

och Ågren, Maria (2017), “Marriage and Work”, I Ågren, Maria (red.), Making a Living, Making a Difference: Gender and work in early modern European society, USA: OUP. Länsstyrelsen Gävleborg (1996), ”Bevarandeprogram för odlingslandskapet - Program för bevarande av natur- och kulturvärden i odlingslandskapet i Gävleborgs län, Norra

Hälsingland”, Rapport 1996:9, tillgänglig via: www.diva- portal.org/smash/get/diva2:880185/FULLTEXT01.pdf.

Magnússon, Sigurdur Gylfi & Szijártó, István M. (2013) What is microhistory?: Theory and practice, Taylor & Francis Group, tillgänglig via ProQuest Ebook Central:

https://ebookcentral-proquest-com.db.ub.oru.se/lib/universitetsbiblioteket- ebooks/reader.action?docID=1207529&ppg=1.

Myrdal, Janken (2007), ”Källpluralism och dess inkluderande metodpaket”, Historisk tidskrift, vol. 127, nr. 3, s. 495–504, tillgänglig via:

www.historisktidskrift.se/fulltext/2007-3/pdf/HT_2007_3_495-504_myrdal.pdf.

NE

”Äldre linberedning”, http://www-ne-

se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lin/äldre-linberedning. ”Flottning”, http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flottning. ”Hemman”, http://www-ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemman. ”Husman”, http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/husman. ”Torp”, http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/torp. (Samtliga hämtad 28/4 2021).

Niskanen, Kirsti (2001), “Theoretical Issues: Gender Economics in Action: Rural Women's Economic Citizenship in Finland during the Twentieth Century”, I: Journal of Women’s History, vol. 13, nr. 2, s. 132-152, John Hopkins University Press, DOI: 10.1353/jowh.2001.0054.

Ronsijn, Wouter (2014), “Smallholders, Spinners, Weavers and the ‘Scarcity of Markets’ in the Flemish Countryside, c. 1780–1850: Motivations behind the Multiplication of

Periodic Markets”, Rural History, vol. 25, nr. 1, s. 39–60, Cambridge University Press, DOI: 10.1017/S0956793313000228.

Nordanstigs kommun (2014), Fiskevårdsplan Nordanstigs kommun, tillgänglig via: https://nordanstig.se/download/18.127bc08f1656a9ce11a4da09/1554381038314/Fiskevard splan.pdf.

Sevelius, Inna (2018) “Mikrohistoria nyanserar bilden av det förflutna”, Tidningen Curie, 2018 26/4, tillgänglig via:

https://www.tidningencurie.se/nyheter/2018/04/26/mikrohistoria-nyanserar-bilden-av-det- forflutna/#.

Szijárto, István (2002), “Four Arguments for Microhistory”, Rethinking History, vol. 6, nr. 2, s. 209–215, Taylor & Francis, DOI: DOI: 10.1080/13642520210145644

Tosh, John (2011), Historisk teori och metod, upplaga 3:2, Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg Maria & Ågren, Maria (2003), ”Egendom, kön och förändring, i Maria Ågren (red.) Hans och Hennes – Genus och egendom i Sverige från vikingatid till nutid, Opuscula historica Upsaliensia, vol. 30, Uppsala: Historiska institutionen, tillgänglig via:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:75656/FULLTEXT01.pdf.

Ågren, Maria (2011), ”Genus och arbete under tidigmodern tid”, I: B. Jacobsson & M. Ågren (red.), Levebröd - vad vet vi egentligen om tidigmodern könsarbetsdelning?, Opuscula Historica Upsaliensia, vol. 47, Uppsala: Swedish Science Press, tillgänglig via: uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:573352/FULLTEXT01.pdf.

Ågren, Maria (2016), ”Hur försörjde sig kvinnor och män? - Projekt Genus och arbete och databasen GaW”, Släktforskarnas årsbok 2016, s. 177–192.

Ågren, Maria (2017), Making a living, making a difference: gender and work in early modern European society, New York: Oxford University Press.

Bilagor

Bilaga 1: Okänd fotograf (1950-tal), "Linskäktet i Vattlång". Bilaga 2: Okänd fotograf (1900), Ramsågen i Vattlång.

Samtliga bilagor återfinns i Bohjort, Valfrid et al. (1985) Vattlång i dåtid och nutid. Identifieringen av personerna på bilderna bekräftas av den nämnda boken,