Tkr Prognos 2015 Budget 2016 Förändring
Intäkter 2 730 852 2 902 000 171 148
Totala intäkter 2 730 852 2 902 000 171 148
Lönekostnader -402 751 -440 266 -37 515
PO-Pålägg -154 623 -168 765 -14 142
Övriga personalkostnader -1 876 -569 1 307
Totala personalkostnader -559 250 -609 600 -50 350
Övriga kostnader -1 509 199 -1 479 606 29 593
Avskrivningar -462 400 -515 200 -52 800
Totala övriga kostnader -1 971 599 -1 994 806 -23 207
Nettokostnad exkl. finansnetto 200 003 297 594 97 591
Kommunbidrag -20 203 -145 594 -125 391
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader -157 900 -152 000 5 900
Resultat 21 900 0 -21 900
Nettokostnad 42 103 145 594 103 491
6.1.1 Resultatkrav
Servicenämnden har ett resultatkrav/negativt kommunbidrag på 145,6 mnkr för 2016.
Detta är en förändring på 125,4 mnkr i förhållande till budget och prognos 2015.
Förändringen är beslutad av kommunfullmäktige.
Förändringen består av:
• Lägre räntekostnader, netto -5 mnkr (Budget 2015, -35 mnkr och budget 2016, -40 mnkr)
• Driftkonsekvenser av hög investeringsvolym, 21 mnkr
• Höjt personalomkostnadspålägg för ungdomar, 1,1 mnkr
• Pris- och lönekompensation för vissa tjänster på kommuntjänster, 0,4
• Effekter av övergång till komponentavskrivningar, -131 mnkr
• Effekter av ny skolhyresmodell, -11,9 mnkr
Det positiva resultatet i prognosen för 2015 på 21,9 mnkr är främst att hänföra till
stadfastigheter och beror bland annat på den vädermässigt milda inledningen av året och ett positivt finansnetto. I prognosen ingår också att förvaltningen tar en nettokostnad på 16 mnkr till följd av skyfallet augusti 2014, där försäkringsersättningen inte utgår. Motsvarande belopp finns som överskott kommuncentralt, då kostnaden bokades upp i bokslut 2014.
Resultaträkning per avdelning, se bilaga 1.
6.1.2 Intäkter
Serviceförvaltningens intäkter för 2015 är budgeterade till 2 902 mnkr. Intäkterna ökar netto med 171 mnkr i förhållande till prognos 2015 (Utfallsprognos 2) och med 166 mnkr jämfört med budget 2015.
Stadsfastigheters budgeterade intäkter för 2016 är 1 704 mnkr. Det är en ökning med 125 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 113 mnkr jämfört med budget 2015.
Ökningen beror till största delen på nya hyreskontrakt för färdigställda investeringar. Här kan bland annat nämnas helårseffekt avseende Malmö Live, Hylliebadet och WMU samt ett antal färdigställda förskolor och skolor. Ytterligare en anledning till ökade intäkter är effekten av översynen av skolhyresmodell. Prognosen är något lägre än budget 2015 till följd av reglering efter skyfallet 2014. Ersättning från stadskontoret för eftersatt underhåll uppgår till 41 mnkr vilket är samma belopp som 2015. Konsumentprisindex ökade med 0,09 % mellan oktober 2014 och 2015, vilket innebär att indexeringen av befintliga avtal är försumbar.
Kommuntekniks budgeterade intäkter för 2016 är 583 mnkr och avdelningen ökar sina intäkter med 12 mnkr i förhållande till prognos 2015, men endast 5 mnkr jämfört med budget 2015. Prognosen 2015 är lägre till följd av volymen på tilläggsbeställningar och vinterväghållning. Gatukontoret är en av två stora beställare till kommunteknik och den omorganisation som gatukontoret gjorde 2015 har haft stor effekt på kommunikation och samarbete under det gångna året. Med ett års erfarenhet av nya kontaktvägar och arbetssätt kan kommunteknik se en förbättring av samarbetet kring bland annat tilläggsarbeten. Den nya verksamheten, trafiksignaler, ger en mindre intäktsökning för 2016. Det nya avtalet för vinterväghållning och de tillkommande ytorna i driftavtal för markskötsel i Västra Malmö ger endast mindre effekter på kommuntekniks intäkter. Även indexuppräkningen är marginell.
Kommuntjänsters budgeterade intäkter för 2016 är 300 mnkr, en nettoökning med 33 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 38 mnkr jämfört med budget 2015. För kommuntjänster har en förändring av resultatkravet/kommunbidraget för de så kallade
”icke valbara tjänsterna” gjorts i samband med budget 2016. Tidigare har detta hanterats
resultat.
I övrigt ökar kommuntjänsters intäkter med 49 mnkr (38 mnkr i förhållande till prognos) för den nya enheten städservice. IT-service ökar sina intäkter med 12 mnkr. Detta motsvarar de ökade resurser som behövs för att leverera service och utveckling och som ersätts av stadskontoret, den största ökningen är på stadsnät. Även HR-service och extern service ökar sina intäkter bland annat genom uppräkning av priser enligt avtal samt en viss utökning av tjänster som exempelvis bemanningsplanering. Avseende intern service så genomgår verksamheten en omstrukturering och tjänsteutbudet förändras med hänsyn till efterfrågan vilket minskar deras intäkter. Här kan nämnas avveckling av tryckeriet som skedde redan under 2015, överföring av tjänster till före detta beställare för vaktmästar- och supporttjänster samt förändrat uppdrag för skanningen.
Skolrestaurangers budgeterade intäkter för 2016 är 259 mnkr, en minskning med 6 mnkr i förhållande till prognos. Prognosen är högre till följd av leverans av mat till
ensamkommande barn som beräknas ge 9 mnkr för 2015. I budget 2016 är inte denna post beaktad varken på intäkts- eller kostnadssidan, då det är svårt att bedöma i vilken
omfattning denna leverans kommer att ske under 2016. Detta innebär att den ordinarie verksamheten ökar sina intäkter med 3 mnkr i förhållande till prognos 2015 och 4 mnkr jämfört med budget 2015. Ökningen kan hänföras till ökat antal elever på grund- och gymnasieskolan samt försäljning till fritidskunder. Emellertid påverkas intäkterna negativt av sänkta avtalsindex som har lett till sänkta priser för skollunch till grundskolan,
sänkningen är i genomsnitt 1,80 procent jämfört med 2015 års prisnivå. Även minskad försäljning till förskolor och avslutade avtal till privata kunder påverkar intäkterna negativt.
Detta håller omsättningen på lägre nivå än som vad som krävs utifrån kostnadsvolymen och sätter press på skolrestaurangers ekonomi under 2016.
Priset per portion för skollunch 2016:
• för årskurs F–5: 23,60 kr
• för årskurs 6–9: 31,40 kr
• för gymnasiet: 35,35 kr
6.1.3 Personalkostnader
Personalkostnaderna är budgeterade till 610 mnkr, en ökning med 50 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 59 mnkr jämfört med budget 2015. Den största ökningen står kommuntjänster för med en ökning på 40 mnkr i förhållande till prognos. Detta kan hänföras till de verksamhetsförändringar som är beskrivna under intäkter. Kommunteknik ökar sina personalkostnader med 11 mnkr. Ökningen hänför sig bland annat till den nya verksamheten trafiksignaler och till enheten fastighet till följd av ökade uppdrag under 2015. Till följd av de lägre volymerna på tilläggsbeställningar 2015 har kommunteknik under 2015 försökt att anpassa personalstyrkan för att möta effekten av de lägre intäkterna
och därigenom fått en något lägre prognos på personalkostnaderna. I budget 2016 är denna effekt inte planerad. För skolrestaurangers del är budgeten i paritet med 2015 års prognos för ordinarieverksamheten. Kostnadsökningen på grund av fler elever, bemanning på nya kök och löneöversyn har skolrestauranger försökt att balansera i budgeten med lägre bemanning till följd av avslutade kontrakt med förskolor. Det kvarstår dock en risk att den planerade minskningen av bemanningen inte är tillräcklig för att klara nivån på budgeterade personalkostnader.
I ökningen ingår även förväntade löneökningar för 2016 för samtliga avdelningar.
6.1.4 Övriga kostnader
Övriga kostnader är totalt budgeterade till 1 480 mnkr, en minskning med 30 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 53 mnkr jämfört med budget 2015. Den största förändringen är att hänföra till stadsfastigheter.
Stadsfastigheters övriga kostnader är budgeterade till 835 mnkr, en minskning med 21 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 46 mnkr i förhållande till budget 2015. I prognosen ingår återförda kostnader för ej genomförda åtgärder efter skyfallet 2014 med 14 mnkr. I budget 2016 har inom övriga kostnader beaktats förändrade principer för långtidsplanerat underhåll till följd av komponentavskrivningar. I budgeten finns även utrymme för att eventuellt göra en justering gentemot stadskontoret avseende ny skolhyresmodell.
I stadsfastigheters övriga kostnader ingår bland annat akut underhåll, driftsunderhåll, fastighetsservice, förbrukningsavgifter samt eftersatt underhåll. Total budgeterad fastighetsyta uppgår till 1 690 188 kvm.
Till följd av införandet av komponentavskrivningar uppdelas det tidigare långtidsplanerade underhållet från och med budget 2016 i driftsunderhåll och investeringsunderhåll. Ett regelverk är framtaget som styr vilken finansiering som gäller. De underhållsåtgärder som påbörjats under 2015 och fortsätter in på 2016 bedöms som driftsunderhåll. Kostnaden för driftsunderhåll budgeteras till 107 mnkr, vilket motsvarar 63 kr/kvm.
Investeringsunderhållet bedöms uppgå till 150 mnkr. Dessa två poster tillsammans ger 152 kr/kvm, att jämföra med prognosen för det långtidplanerade underhållet 2015 som är 150 kr/kvm.
Kostnaden för akut underhåll är budgeterad till samma nivå som 2015, d.v.s. 20 mnkr och motsvarar 12 kr/kvm. Kostnaderna för åtgärder efter skador och försäkringspremie gällande egendom är sammantaget budgeterade till 25 mnkr. Kostnaderna är beräknade efter det interna självförsäkringssystem som finns inom Malmö stad. Budgeten inrymmer
Stadsfastigheter har driften av fastigheterna utlagd på funktionsentreprenad.
Fastighetsbeståndet är uppdelat i åtta områden varav kommunteknik innehar fyra.
Nuvarande avtal tecknades med tre entreprenörer 2009 och har förlängts en gång och gäller till och med oktober 2016. Under 2014 och 2015 har ett arbete pågått med att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag för att genomföra en ny upphandling.
I övrigt gäller de övriga driftavtalen under 2016, såsom avtal för utemiljö, kyla, storkök, ammoniakanläggningar, hissar och glasreperationer.
Målsättningen är att fortsätta med satsningen på energibesparingsåtgärder under 2016.
Serviceförvaltningen har under ett antal år satsat på olika energibesparingsåtgärder såsom optimeringar av energianläggningar, investeringar i ny bättre teknik, egen effektiv
energiproduktion samt vid om- och nybyggnad skapa energieffektiva lokaler. Dessa åtgärder har varit och är nödvändiga, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, då den allmänna prisutvecklingen har ökat mer än vad som varit möjligt att kompensera med hyreshöjningar.
Förbrukningsavgifterna är budgeterade till 88 mnkr och är i samma nivå som prognos 2015. Avtal tecknades med ny leverantör, Energi Försäljning Sverige AB, och gäller från och med 2014. Avtalet är tecknat med ursprungsgarantier GoO (Guarantees of Origin), ursprungsgarantier är ett bevis som redovisar från vilka energikällor el har producerats. För 2016 är 80 % av elbehovet prissäkrat.
Enligt VA Syd fanns det inga beslut om prishöjningar när stadsfastigheter upprättade budgeten, beslut väntas i december månad. Beräknad prishöjning är 5 % jämfört med 2015.
Värmekostnaden för 2016 är budgeterad till 114 mnkr vilket är en ökning med drygt 10 mnkr jämfört med budget 2015 och med 23 mnkr i förhållande till prognos 2015. År 2009 tecknades ett nytt fjärrvärmeavtal som gäller till och med 2015. Det gynnsamma
energiavtalet tillsammans med de åtgärder som genomförts för energioptimering har för avtalsperioden inneburit succesivt minskade energikostnader. Nytt fjärrvärmeavtal har tecknats att gälla från och med 2016 och förväntas ge en ökad kostnad med drygt 10 mnkr baserat på ett genomsnittligt normalår. Prognosen 2015 baseras på ett betydligt varmare år en ett normalår.
Stadsfastigheter har sedan 1993 erhållit anslag i syfte att åtgärda det eftersatta underhållet.
Från och med 2010 har åtgärderna riktats mot fritidsfastigheterna. Nivån på anslaget har sedan 2014 varit 41 mnkr och är oförändrat i budget 2016. Utöver de 41 mnkr har
stadsfastigheter avsatt ytterligare 3 mnkr till eftersatt underhåll. Förvaltningens bedömning är att 2016 är det sista året dessa medel behövs för fritidsfastigheterna.
Kommuntekniks övriga kostnader är budgeterade till 371 mnkr, en ökning på 3 mnkr i förhållande till prognos 2015 och är i samma nivå som budget 2015. De största posterna som ingår i kommuntekniks övriga kostnader är entreprenad- och tjänstekostnader, materialkostnader samt fordons- och maskinkostnader.
Kommuntjänsters övriga kostnader är budgeterade till 123 mnkr, vilket är en ökning med 9 mnkr i förhållande till prognos 2015 och med 11 mnkr i förhållande till budget 2015. Den största ökningen är att hänföra till den nya verksamheten städservice. Även IT-service ökar sin övriga kostnader och detta kan hänföras till bland annat utbyggnaden av stadsnät.
Intern service minskar sina övriga kostnader till följd av förändrat utbud av tjänster som nämns under intäkter.
Skolrestaurangers övriga kostnader är budgeterade till 133 mnkr, vilket är en minskning med 7 mnkr i förhållande till prognos 2015 men en ökning med 2 mnkr jämfört med budget 2015. Prognosen är högre till följd av leverans av mat till ensamkommande barn som beräknas ge 9 mnkr för 2015. I budget 2016 är inte denna post beaktad. Den största posten i övriga kostnader är livsmedelskostnader på 78 mnkr, en minskning med 4 mnkr i förhållande till budget 2015. Livsmedelskostnaderna minskar till följd av nytt
livsmedelsavtal vilket gäller från sommaren 2015 och det resulterar i en lägre menykostnad.
Även avslutade kundavtal och fortsatt satsning på minskat svinn håller nere kostnaderna för livsmedel. I budget 2015 togs höjd för ökade kostnader inför ett nytt livsmedelsavtal.
Hyreskostnaderna är något högre 2016 än 2015 då ett antal nya kök tillkommer.
6.1.5 Kapitalkostnader
Avskrivningarna är budgeterade till 515 mnkr, en ökning med 53 mnkr i förhållande till prognos och med 58 mnkr jämfört med budget 2015. Ökningen beror främst på
färdigställda ny- och ombyggnationer, här kan nämnas Hylliebadet och Malmö Live som får helårseffekt 2016. Från och med 2016 gäller komponentavskrivningar fullt. Det innebär att modellen nu används både för de investeringar som färdigställs samt att det befintliga fastighetsbeståndet kommer att räknas om enligt denna modell. Det har gjorts en
preliminär beräkning av vad effekterna på det befintliga beståndet ger i avskrivningar, men det är först när den skarpa beräkningen i anläggningsregistret görs som den verkliga effekten kan bedömmas, varför budgeten avseende avskrivningar innehåller en viss osäkerhetsfaktor. Kommunfullmäktige har kompenserat nämnden genom
resultatkravet/negativa kommunbidraget för effekten av beräknad merkostnaden till följd av komponentavskrivningar med 19 mnkr.
Finansnettot är budgeterat till 152 mnkr, vilket är 6 mnkr lägre än prognos 2015 och 23 mnkr lägre jämfört med budget. Bedömningen är att de lån som kommer att nytecknas eller regleras under året sker på en lägre räntenivå.
Serviceförvaltningen har gjort bedömningen att tre nya lån kommer att behöva tecknas under 2016: Ett lån på 300 mnkr under våren, ytterligare ett lån på 400 mnkr under sommaren samt ett lån under hösten på 300 mnkr för färdigställda investeringar. Under 2016 kommer även två lån att räntejusteras.