I studien av Fürst Hörte och Isaksson (2007) fick man reda på att det krävs olika projekt och satsningar i samhället för att det ska bli mer jämställt. De ska till exempel bidra med att kvinnor lättare ska kunna komma in i mansdominerade yrken. I sin motion (2019/20:810) om jämställdhetspolitiska mål förklarar Sverigedemokraterna att det inte spelar någon roll för hur män eller kvinnor arbetar, då det inte har något att göra med jämställdheten i samhället, utan handlar om människans preferenser. Däremot menar Fürst Hörte och Isaksson, i sin forskning att det just handlar om jämställdhet när det kommer till arbetsmarknaden, då kvinnor har svårt att komma in i mansdominerade yrken. Detta har därmed inte med preferenser att göra, utan mer att man inte blir accepterad på grund av sitt kön, och har då mycket svårare att komma in i ett yrke som möjligtvis är av dennes preferens, men som denne inte kan komma in på, just på grund av sitt kön.
En studie av Statens offentliga utredningar (1994:3), visar att det från början har skett en maktfördelning som är skev, som är till fördel för män då kvinnor gör arbeten som män inte gör och får lägre lön än män, trots att de utför största delen av arbetet. I en av sina motioner (2013/14:A405) nämner Sverigedemokraterna att de tycker att alla bör ha lika lön för lika arbete och menar att det är oacceptabelt att könstillhörighet påverkar lönen. Som lösning tycker de att man ska ta fram lönekartläggningar som ska bidra med att upptäcka osakliga löner på olika arbetsplatser. En annan lösning är att staten bör ge deltidsarbetslösa en heltidstjänst inom den offentliga sektorn då det skulle jämna ut inkomstskillnader. På sin hemsida (Sverigedemokraterna. Jämställdhet och rättvisa) yttrar sig Sverigedemokraterna såsom att de ser jämställdhetspolitik som att lösa problem som slår ojämnt och inte dela upp
det mellan könen. Istället ska man förbättra arbetsvillkoren menar de. De menar då att genom att förbättra arbetsvillkoren kommer problemen som uppstår mellan kvinnor och män
gällande jämställdhet att lösas, då de inte ser att man ska dela upp problemen mellan könen, när det egentligen orsakas av att det inte är jämställt. De menar att istället för att göra det mer jämställt och ge båda könen lika mycket, ska man ha lönekartläggningar för “osakliga” löner, men inte för löneskillnader som uppstår mellan kvinnor och män och att ge heltidsanställning till deltidsarbetslösa löser inte problemen som uppstår på grund av jämställdhet mellan könen. Här syns det att deras sätt att försöka lösa problemen präglas av det genusteorin säger om ett av de två principer som Hirdman introducerade med begreppet genussystem. Den principen handlar om hierarki, där kvinnan är underordnat det manliga, och där män har mer makt. Jämställdhet har mycket att göra med de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor inom arbetsmarknaden.
Genusteorin består av tre olika dimensioner enligt Harding (1986); den individuella,
strukturella och symboliska. Den individuella dimensionen förklarar att individer skapar egna personliga intryck gällande genus, där kultur har en påverkan, det handlar alltså om sociala villkor och uppfostran. Den strukturella dimensionen inom genusteorin handlar om de ekonomiska strukturerna samt arbetsfördelningen som är socialt. I det ingår föreställningar om status, kön, ordning om saker och uppfattningen om vår sociala omgivning och relationer. Den tredje dimensionen är den symboliska, och den innebär att man lägger in
genusbetydelser i ord och begrepp och uttrycks genom språk. Dessa dimensioner är alltså sammankopplade och saker kan inte förklaras av endast en dimension. Utifrån hur
genusbegreppet presenterar och förklarar de olika dimensionerna som beskriver i hur och i vilka former orättvisor kommer till och uppstår kan man se att det inte är på det sättet Sverigedemokraterna hanterar lönefrågan i motion (2013/14:A405). Deras lösning på frågan går ut på att spåra problemen och erbjuda bättre tjänst. Genusteorin menar att de tre
dimensionerna; strukturella, symboliska och individuella ska alla tre tas hänsyn till när man förklarar ojämlikt område. Sverigedemokraternas lösning kan inte enligt genusteorin lösa samhällsproblemet då de inte tar hänsyn till ytterligare bakomliggande faktorer som bidrar till att kvinnors dåliga förutsättningar på arbetsplatsen ser ut som den gör. Ska man följa
samt på arbetsplatser för att ändra “kulturen”, lagar och regelverk som ska skydda kvinnan i orättvisa situationer.
Sverigedemokraterna visar dessutom i en forskningsstudie av Stilling (2018) att de framför en politik som inte är till fördel av jämställdheten. Detta genom att de vill avskaffa de
reserverade dagar som finns för föräldraförsäkringen och detta påverkar kvinnor negativt på arbetsmarknaden. De anser att anställning inte ska göras med hänsyn till kön eller utsatta egenskaper hos individer. Man ska alltså inte införa åtgärder på grund av kön, då de anser att det är särbehandling, och bör avskaffas. De menar alltså att de reserverade dagarna som finns för föräldraledigheten inte bör finnas kvar. Sverigedemokraternas ställningstagande i en fråga som denna är det troligt att deras åsikter grundar sig i en högerpopulistisk syn där enligt Ajanovic, Mayer, Sauer (2014) menar att högerpopulistiska partier värderar den traditionella familjen högt. Det är således en förväntad åsikt från Sverigedemokraternas sida då kvinnor i den traditionella familjen arbetar hemma. Att en kvinna skulle arbeta i ett mansdominerat yrke skulle således kunna anses vara mer icke-traditionellt än att en kvinna arbetar exempelvis som en undersköterska/sjuksköterska, då de är arbeten som anses vara mer kvinnligt. Detta skulle då vara en trolig förklaring till att Sverigedemokraterna menar att det är en fråga som handlar om preferens, som däremot faktiskt beror på andra faktorer enligt genusteorin.
6.2 Abort
I studien av Norocel (2013) framförs det att Sverigedemokraternas politik är baserat på högerorienterade värderingar och saknar ett genusperspektiv. Detta innebär att deras politik grundar sig i en hierarkisk struktur, vilket betyder att mannens dominans oftast är
neutraliserat och deras förhållning i samhället präglas av en sådan syn, vilket kan förstås i frågan om abort. Sverigedemokraterna förklarar på flera ställen, bland annat på deras hemsida, där de förklarar de problem som kretsar kvinnors frihet i samhället. Detta kan exempelvis vara klädsel, umgänge, med mera. I och med de sexualbrottsanmälningar ser partiet att problemet har skapat trygghet hos kvinnor. De förklarar att fokuset ligger fel i hur man hanterar dessa problem i jämställdheten. Partiet anser att man ska satsa på att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och behandlas med respekt och kunna bevara sitt
självbestämmande. Dock kan detta tolkas fel när de i abortfrågan (2016/17:751) vill hindra kvinnor från abort genom att erbjuda lösningar som ska hjälpa kvinnan att försörja barnet. De anser att de problem som har med ekonomin, livskvalitet, och så vidare att göra, inte är tillräckliga ursäkter för att genomgå abort, utan abort ska vara sista utvägen om de andra alternativet av något skäl inte skulle fungera. Partiet anser att fostret har rätten att genomgå sin utveckling och är separat från kvinnan. De vill även sänka tidsgränsen från 18 till 12, att kunna genomföra abort behandlingen. De vill med andra ord begränsa kvinnans tidsgräns att utföra abort men även komma med lösningar för att hindra abort. Som genusteorin beskriver jämställdhet, ska män och kvinnor ha lika rätt och möjligheter. Tittar man på historien av jämställdhetsbegreppet i forskningen av Ekström (2012) ser man att det grundade sig i harmoni för mellan könen där båda könen inte längre skulle präglas av de förtryckande könsrollerna som existerar.
Ur ett könsdualistiskt perspektiv innebär jämställdhet att kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Regeringen (2017) förklarar dessutom på sin hemsida att jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma makt för att kunna forma sina liv såsom de vill och att det ska vara jämlikt mellan könen. Sverigedemokraterna förklarar i en av sina motioner (2019/20:810) om jämställdhetspolitiska mål, att de står för jämställdhet och att kön inte bör vara avgörande på hur man behandlas. Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och stå lika inför lagen och känna sig trygga. De menar att de finns problem i samhället där det saknar acceptans för enskilda individer och finns brister när de gäller att bryta normer gällande hur män och kvinnor behandlas. Sverigedemokraterna förklarar att genom att förbättra de sämre villkoren, kommer jämställdheten att jämnas ut i längden. Partiet menar att de står för jämställdhet och att kön inte ska vara avgörande för hur man behandlas, och att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. Detta går även i linje med författarna Ajanovic, Mayer, Sauer i Intersections and Inconsistencies. Framing Gender in Right-Wing Populist Discourses in Austria (2014) där man bland annat diskuterar hur högerpopulistiska aktörer har tendensen att verka motsägelsefulla och motstridiga. I forksningen förklarar man det genom att dela upp beteendemönstrena i tre ramar. I dessa ramar förklarar de att högerpopulistiska aktörer drivs av oron över kvinnors individuella frihet och har ett “vi” och “dem” tankesätt. Denna studie visar att man kan se hur partiet har
åsikter som i vissa fall inte går i linje med varandra. I sådana lägen kan man tolka det som att det beror på interna strider som kan ge uppfattningen om att partiet agerar motsägelsefullt.
6.3 Genus och jämställdhet
I motion (2020/21:3127) förklarar de att de anser att all ekonomisk finansiering av undervisning kring ämnet genusteori inom högre utbildning bör stoppas eftersom att genusvetenskapen, enligt Sverigedemokraterna, grundar sig i feministaktivism och feministteori. Partiet förklarar även att genusvetenskapen går ut på att ha maktordningar i samhället, dessa är exempelvis; kön, sexualitet, religion, klass och etnicitet.
Sverigedemokraterna formulerar att genusteorin är manipulerande och bygger på falska grunder. För Sverigedemokraterna verkar feminism således inte har samma betydelse och innebörd som den har i genusteorin. Genussystemets ena princip präglas av hierarki där kvinnan är underordnad mannen, och forskningen från Norocel visar också att
Sverigedemokraternas politik har en grund ur en hierarkisk struktur där de saknar ett genusperspektiv.
Analysen The equality conundrum: Gender and nation in the ideology of the Sweden
Democrats (2014) berör könsfrågor där Sverigedemokraterna tydligt yttrat sig tro på sexuella hierarkier och där män och kvinnor har olika egenskaper på grund av hjärnor och hormoner som enligt deras uppfattning skapar permanenta könsskillnader i samhället. Studien visar även att Sverigedemokraterna grundar sina ideer och tankar i den biologiska förklaringen till män och kvinnors olikheter. Partiet menar alltså att män och kvinnors kompetenser är en sakfråga som är kopplat till hjärnan och hormonerna. I partiprogrammet (2014) hävdar de att män och kvinnor har skillnader som är medfödda och att skillnaderna mellan dem gör att de kan se saker och ting ur olika perspektiv, menar partiet. Sverigedemokraterna menar att män och kvinnor har skillnader som de anser är positiva och som gör att de ser saker ur olika perspektiv och på grund av detta anser de att ett barn alltid har rätt till en man och en kvinna i sitt liv. De är emot att samkönade par, polyamorösa grupper och ensamstående personer adopterar barn. Partiet menar att könstillhörighet och sexuell läggning är medfött och biologiskt, och är således emot läror som säger att sexuell läggning och genus är en social konstruktion. Med tanke på det de hävdar om jämställdhet i motionen (2019/20:810) om att det är självklart för Sverigedemokraterna att både män och kvinnor ska ha samma rättigheter,
har samma värde och ska vara lika inför lagen samt känna sig trygga och respekterade oavsett kön, ser man även det förekommer interna strider här då deras förklaringar verkar
motsägelsefulla. Högerpopulismen och högerpopulistiska partier har stränga åsikter och politiker gällande jämställdhet och homosexuellas rättigheter. Då man värnar om den traditionella familjen och den heteronormativa kärnfamiljen, är det strikta åsikter gällande homosexualitet. En sådan yttrande kan verka negativt för partiet då det kan tolkas som att de problematiserar samkönade äktenskap. I analysen av Birgit Sauer (2020) beskriver hon att Cad Mudde ser populismen som en tunn-centrerad ideologi som en strategi som är
kommunikativ för att skapa “vi” och “dem”, “vi” är folket. “Dem” är de andra, som räknas bland annat som asylsökande, muslimer, feminister och HBTQ-personer. Man anser att dessa typer av människor är ett hot mot de andra som tillhör kategorin “vi”. Utifrån analysen kan man tolka det som att Sverigedemokraterna har uppfattningen om att homosexuella personer och samkönade par är ett hot mot den traditionella familjen, och den heteronormativa
kärnfamiljen som de försöker bevara. Det blir således ett “vi” och “dem” tankesätt när de värnar om kärnfamiljen.