I denna studie har fokuset legat mycket på att ha teorier och forskning som grund för att analysen ska genomföras på ett korrekt sätt och att tolkningen ska grundas på
statsvetenskaplig forskning. Materialet som använts till analysen har bestått till en större del av motioner som Sverigedemokraterna skrivit, men också en del av deras partiprogram från år 2014 som var relevant till studien, och även forskningar om högerpopulism,
Sverigedemokraterna, jämställdhet och genus. Syftet med denna studie var alltså att besvara frågan; “Präglas Sverigedemokraternas jämställdhetssyn av högerpopulismen?”. I analysen kunde man med hjälp av teoretiska ramverket och tidigare forskning dra slutsatser om att Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik och deras syn på jämställdhet, gällande frågor som berör bland annat abort, arbete och lön och kön, präglas av högerpopulistiska föreställningar och idéer. Däremot kan detta tolkas på olika sätt då deras motioner består av förslag som enligt partiet ska fungera till både männens och kvinnornas fördel, till exempel om att spåra orättvisor på arbetsplatser som ger rättvisa löner till kvinnor som utför samma arbete som männen.
Sverigedemokraterna värnar även om den traditionella familjen, precis som högerpopulismen menar att högerpopulistiska aktörer gör. De stöttar även den heteronormativa kärnfamiljen som består av mamma, pappa och barn, där de menar att samkönade par inte fungerar lika bra som ett heterosexuellt par. Detta på grund av att partiet anser att kvinnor och män har
skillnader som är medfödda och även att könstillhörighet är biologiskt och inte en social konstruktion. På grund av att de värnar om den heteronormativa kärnfamiljen kan man tolka det som att Sverigedemokraterna anser att homosexuella personer är ett hot mot denna idén av en familj, som högerpopulismen menar att HBTQ-personer är i “dem” kategorin som är ett hot mot “vi” kategorin.
Vi kunde, med hjälp av teoretiska ramverket, dra slutsatserna att Sverigedemokraterna som parti kunde verka motsägelsefulla i olika sammanhang, det vill säga att partiets
jämställdhetspolitik inte gick helt i linje med genusteorin. Detta kunde vi kartlägga genom att få uppfattningen om att partiet uppfattas ha interna strider. Med interna strider menar vi till exempel när partiet menar att de vill spåra orättvisor mellan män och kvinnor i
arbetsmarknaden, men också menar att den ojämställda arbetsplatsen ser ut som den gör på grund av människors egna preferenser och intressen.
Sammanfattningsvis, som tidigare forskningarna också kommit fram till, grundar sig Sverigedemokraterna i en ideologi som är högerorienterat. Som analysen visade, har partiet uttryckligen sagt deras åsikter kring genus och feminism, att det är något de vill sätta stopp för och bör inte undervisas i högskolor. Detta visade sig vara en ytterligare egenskap hos en del högerpopulistiska aktörer. Det finns således tydliga samband mellan denna studie och de tidigare forskningarna om högerpopulistiska aktörer. Detta var framförallt en tydlig samt intresseväckande ämne att analysera med hjälp av den analysmetoden vi valt, som är kvalitativ innehållsanalys. Denna metod har möjliggjort för oss som författare att avslöja motiv, betydelser, och syften som ligger dolda och inbäddade i texten.
7.1 Styrkor och svagheter med analysen
I denna analys har fokuset legat på att ta fram relativt nya motioner från partiet, och den äldsta är från 2013. Att den äldsta är från 2013 kan vara problematiskt då de kan ha ett nyare perspektiv på frågan idag, därför anser vi det som en svaghet. Utöver det har vi använt relativt nya motioner och anledningen till detta var för att studien ska vara rättvis mot partiet och inte ta upp allt för gamla motioner som de kanske inte står för idag. Vi anser att detta har gynnat studien, då den har gett analysen en tydlig och rättvis bild av hur
Sverigedemokraternas politik ser ut idag och vad deras politik står för, samt innebär i dagsläget. Vi har även använt oss av deras partiprogram från 2014, då vi inte kunde hitta en nyare version. Från den har vi endast valt det som har varit relevant till studien. De tidigare forskningarna som användes till analysen är däremot lite äldre och en del är nyare. Problemet med detta kan bli att man utgår från gamla forskningar som består av fakta om partiet och dess politik, kan det som tagits upp där vara ”utgångna” politiska åsikter som partiet kanske inte skulle stå för idag. Vi lade även märke till att många motioner har upprepats genom åren och har inte haft betydande förändringar emellan. De motioner vi har analyserat har även jämförts med genusteorin och högerpopulismen för att resultatet ska bli så korrekt som möjligt i statsvetenskaplig mening. Forskningarna har funnits som stöd, som i efterhand har bekräftats stämma ganska bra överens med det som denna analys har kommit fram till. De motioner som tagits upp handlar mycket om jämställdhet och frågor som berör kvinnor inom bland annat arbetsmarknaden och hur partiet arbetar för att lösa sådana problem, på så sätt har analysen fokuserat på ”rätt område” i att hitta material där partiets åsikter kring jämställdhet dyker fram. Däremot kan man även tolka detta som en svaghet till denna studie då man annars skulle ha kunnat ha fokuserat på ett annat område där det är svårare att spåra partiets dolda åsikter om jämställdhet, alternativt inkludera ett annat område och tolka det. Trots detta har motionerna med hjälp av analysmetoden och de teorier som förankrats i denna studie underlättat analysen och möjliggjort skapandet av en statsvetenskaplig studie.
Det är även viktigt att poängtera att de slutsatser som drogs i denna studien gäller frågor som berör genus och jämställdhet. Vi kan inte påstå att slutsatsen hade sett likadan ut ifall vi hade valt att analysera en annan fråga eller samhällsproblem som partiet har andra åsikter kring, då vi har valt att endast utgå ifrån frågor där jämställdhetsfrågor har en större roll i. Slutsatsen
har alltså kunnat se annorlunda ut ifall vi skulle analysera exempelvis, socioekonomiska frågor som i det fallet möjligtvis skulle kunna visa att deras politik inte präglas av högerpopulistiska värderingar. I denna studie kunde vi dock dra slutsatsen att utifrån den avgränsningen vi gjort, präglas deras jämställdhetssyn av högerpopulistiska föreställningar.